Titta

UR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

UR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Om UR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Här får vi en inblick i några av de nya trenderna på nätet och forskningen kring IT och kommunikation. Vilka förändringar har skett på nätet och vilka är utvecklingstrenderna? Den digitala spelplanen förändras snabbt när det gäller kommunikation, samarbete, lärande och medbestämmande. Från arrangemanget The conference, arrangerat av Media Evolution. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 21 augusti 2013.

Till första programmet

UR Samtiden - Trend och utveckling på nätet: Elektronik med nanoteknikDela
  1. Vi använder alltid
    signaler för att kommunicera.

  2. Ljudet av en klocka är sen
    urminnes tider en signal för att samlas.

  3. Den används i skolan. När barnen
    hör klockan ringa samlas de.

  4. Det använder vi även inom elektronik.

  5. Det är nollorna och ettorna som utför
    alla trick åt oss, även i multimedia.

  6. De styr spelen, vi använder dem till
    bildmanipulering och databehandling-

  7. -och till att skicka data
    mellan apparater.

  8. Vi bör känna till
    de elektroniska signalerna.

  9. Det finns olika sätt.
    Vi kan göra enkla, som de digitala-

  10. -eller analoga,
    som är mer komplicerade.

  11. Men vi använder dem alltid.

  12. Vi har olika sätt att alstra signalerna.
    I Lund har vi lekt mycket med-

  13. -en kvantapparat
    som alstrar signalerna.

  14. I den har vi två stadier,
    ett stabilt och ett oscillerande.

  15. Genom att sända in en signal, kan vi
    få den stabila att oscillera en aning.

  16. Sen går vi tillbaka, varpå den upphör.

  17. Vi kan göra det omvänt
    och förskjuta den åt ett annat håll.

  18. Nu är den stabil.
    Ingen signal och inget händer.

  19. Vi applicera lite spänning
    och plötsligt får vi en liten signal.

  20. Se det här som en klockringning.
    Det är precis det vi gör.

  21. På svenska kallar vi det en "krusning".
    Alla har sett det på vattnet-

  22. -när det kommer en lite våg.

  23. Det kan användas till våra signaler.

  24. Det kan omvandlas till information.
    Enklast genom att en våg betyder ett-

  25. -och att ingen våg betyder noll.

  26. Men det finns fler sätt. Vi kan variera
    pulsens längd för olika information.

  27. Vi kan variera pulsens amplitud
    för annan information.

  28. Och frekvensen kan varieras. Tänk på
    klockan - det är ljudet som används.

  29. Vi kan ha ett helt klockspel.

  30. Allt från en stor klocka
    med låg frekvens-

  31. -till mindre klockor med hög frekvens.

  32. Det är ett sätt att ha mycket
    information och koder i överföringar.

  33. Är vi nöjda med det här?

  34. Är ni nöjda
    när ni får vänta på era animeringar?

  35. Eller när ni får vänta på
    att alla nedladdningar ska bli klara?

  36. Nej, vi vill öka kapaciteten.
    Vi strävar konstant efter att öka den.

  37. Och vi måste göra vår del,
    inom elektroniken.

  38. Men vi behöver mer.
    Och vi måste få ut signalerna.

  39. Det finns olika sätt, men
    antennen är verkligen central.

  40. Ser vi på långa våglängder är
    radiosändning en typisk tillämpning.

  41. Frekvensen är runt 10 megahertz,
    våglängden runt 10 meter.

  42. Det krävs enorma antenner
    för att få ut signalerna.

  43. Jag föddes i skuggan av Hörbymasten,
    som byggdes 1959-

  44. -för att sända ut Sveriges röst
    över hela världen.

  45. Tyvärr träffade vågorna även vår tv,
    så vi kunde lyssna på radio på tv:n.

  46. Jag funderar på att sälja den tv:n
    till nån utländsk säkerhetstjänst.

  47. De kanske kan spåra nåt med den.

  48. Går vi upp i frekvens... I dag använder
    vi våra mobiler, stora som en hand.

  49. Våglängden är runt 10 centimeter,
    frekvensen 1-5 gigahertz.

  50. Hur kan vi öka kapaciteten i framtiden,
    för att få ut mer data?

  51. Vi måste öka frekvensen. Då minskar
    vi storleken och gör små saker.

  52. Inte bara elektroniken
    utan även antennerna skalas ner.

  53. Ett exempel är en liten antenn vi gjorde
    som var runt en millimeter.

  54. På den finns all elektronik
    som krävs för att få ut signalerna.

  55. Signalen som avges blir väldigt svag.

  56. Den når inte Amerika,
    eller Stockholm, eller ens mitt hus.

  57. Den blir kvar i det här rummet.
    Då kan vi ha lokala nätverk.

  58. Vi kan sända svaga signaler
    från en portabel apparat-

  59. -utan att den på något sätt
    påverkar grannens mottagare.

  60. Den blir lokal och det är en fördel.

  61. Men vi måste inte bara skala ner
    antennerna, utan även elektroniken.

  62. Elektronikens ettor och nollor
    utgör grunden för beräkningarna.

  63. Så vi har chips
    som är fulla av transistorer.

  64. Miljontals transistorer
    som styr alla ettor och nollor.

  65. Och de måste fungera tillsammans.

  66. Så vad gör man
    för att öka kapaciteten?

  67. Man gör allt mindre och packar saker
    tätare, och får allt fler transistorer.

  68. Det såg vi i datorer,
    som blev kraftfullare.

  69. Och i dag ser vi det i de allt kraft-
    fullare mobilerna, med fler funktioner.

  70. Hur liten är en transistor i dag?
    Den är ungefär så stor-

  71. -att man kan sätta 100 stycken
    på ett hårstrås diameter.

  72. De är extremt små,
    men masstillverkas i miljontals.

  73. I industrin tillverkas de
    i den här storleken.

  74. Den kritiska dimension är
    i storleksordningen...tio atomlager.

  75. Vi måste styra det. Ibland spelar
    det roll om det är tio eller åtta lager.

  76. Det kan förstöra funktionaliteten.
    Det måste styras.

  77. Men att skala ner
    ger inte bara utmaningar.

  78. Det ger också nya möjligheter.

  79. Nanotekniken bryter fram.

  80. Vi kan integrera material på nya sätt.

  81. Vi kan göra atomer glada och blanda
    ämnen som normalt inte passar ihop.

  82. På liten skala sker det faktiskt.

  83. Det tillämpas i industrin
    för att blanda ämnen på nya sätt.

  84. Man talar om att skapa motorvägar
    för transistorernas bärare.

  85. Det ökar prestandan och hjälper oss
    att vidga gränserna för ökad kapacitet.

  86. Till sist:
    Vi talar om en medie-evolution-

  87. -men det hör ihop med en elektronik-
    evolution. Allt handlar om skala.

  88. Storleken spelar roll.
    Mindre är bättre. Tänk nano.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Elektronik med nanoteknik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Numera kan vi skicka elektroniska signaler lokalt utan att de stör som gamla radiovågor gjorde. Idag kan man packa hundratals transistorer på en yta stor som ett hårstrå. Lars-Erik Wernersson, professor i elektro- och informationsteknik, berättar. Från arrangemanget The conference, inspelat på Slagthuset i Malmö den 21 augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Teknik > Elektronik, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Materiallära, Nanoteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Historiens kraft

Det förflutna är inte dött, det är inte ens passerat. Allt vi gör och upplever är sprunget ur det förflutna, mer än vi tror. Det säger historikern Suzannah Lipscomb som menar att historien kan hjälpa oss tackla samtid och framtid. Arrangör: Media Evolution. Inspelat i augusti 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Innovationer och nätgemenskap

Med början i små diskussionsgrupper kan organiserade nätverk leda till att en kreativ miljö. Susanna Bill, forskare i innovationsteknik vid Lunds universitet, berättar om hur utvecklingsarbete gynnas av nätgemenskap. Från arrangemanget The conference. Inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Gör det tillsammans

Den kollektiva kraften är stor, alla har talanger som kan delas och mobiliseras. Musikentreprenören Ruth Daniels berättar om globala samarbetsprojekt och om vad som händer när människor med delade intressen arbetar tillsammans. Från arrangemanget The conference, inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Alla kan bidra

Alla kan bidra med kunskap, även de som inte har formell utbildning. Ariel Waldman har skapat nätplatser där rymdintresserade kan få och ge information. Det finns mycket på nätet för forskningsintresserade som ibland kan vara svårt att hitta. Från The conference, inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Science slam med forskare från Lunds universitet

Sex forskare från Lunds tekniska högskola presenterar banbrytande forskning inom informations- och kommunikationsområdet i syfte att engagera, informera och underhålla. Publiken avgör vem som vinner! Moderator: Anders Frick. Från arrangemanget The conference, inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Datorisering av kroppen

Idag bär vi omkring på mycket information: i mobiltelefoner, stegräknare, hörapparater. Alla dessa apparater behöver laddas. Ofta varje dag. Hur kan elektroniken göras mer effektiv? Med Anders Johansson, forskare i informationsteknik. Inspelat 21 augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Den slutna världen av öppen källkod

Inom akademin har den använts i decennier, i industrin är den ganska ny - det handlar om öppen källkod, som många företag nu använder. Alma Orucevic-Alagic forskar i datavetenskap vid Lunds universitet. Från arrangemanget The conference. Inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Datorseende - computer vision

Många använder mobilen för att se var vi är och vart vi ska, men hur fungerar det om man söker på en bild? Om hur datorer läser av bilder och genererar träffar vid sökning på internet. Kalle Åström, professor i matematik vid Lunds universitet. Från arrangemanget The conference. Inspelat i Malmö i augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Elektronik med nanoteknik

Numera kan vi skicka elektroniska signaler lokalt utan att de stör som gamla radiovågor gjorde. Idag kan man packa hundratals transistorer på en yta stor som ett hårstrå. Lars-Erik Wernersson, professor i elektro- och informationsteknik, berättar. Från arrangemanget The conference, inspelat på Slagthuset i Malmö den 21 augusti 2013. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Trend och utveckling på nätet

Räcker internet till för tv

När internet började byggas för fyrtio år sedan tänkte ingen på streaming av tv. Nu när allt fler ser sport live på nätet krävs utökad struktur och energi. Maria Kihl, forskare i informationsteknik, berättar. Från arrangemanget The conference, arrangerat av Media Evolution. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 21 augusti 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss