Titta

UR Samtiden - Skolforum 2013

UR Samtiden - Skolforum 2013

Om UR Samtiden - Skolforum 2013

Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2013: Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3Dela
  1. Jag är 1-7-lärare
    med svenska/SO som inriktning.

  2. Jag har en påbörjad
    speciallärarutbildning.

  3. Nu arbetar jag på två skolor
    i Nyköpings kommun.

  4. Jag arbetar på den minsta skolan,
    med 28 elever, en F-3-skola-

  5. -och så arbetar jag på
    den största skolan, med 360 elever.

  6. På den lilla skolan ansvarar jag
    för specialundervisning.

  7. Jag har svenska i årskurs 1-3-

  8. -och har ansvar för språkförberedande
    arbete i förskoleklass.

  9. På den stora Släbroskolan har jag
    från i höst en förstelärartjänst-

  10. -där jag försöker inspirera och
    handleda pedagogerna på skolan.

  11. Hösten 2010 gick jag på
    speciallärarprogrammet i Linköping-

  12. -och hade då "Att undervisa i
    läsförståelse" som kurslitteratur.

  13. Jag kände direkt att här fanns det
    enkla verktyg att delge eleverna-

  14. -så att de kan förstå
    det de läser på djupet.

  15. Jag tog med mig idéerna till min
    lilla skola i Råby för att pröva.

  16. Vi kände ganska snart
    att modellen fungerar.

  17. Vi strukturerade upp arbetet, skrev
    LPP:er och delgav föräldrar-

  18. -och jobbade på.
    Arbetet spred sig i vår kommun-

  19. -och under förra läsåret har jag
    handlett många lärare i Nyköping.

  20. Jag tror det var en anledning till
    att jag i februari fick ett samtal-

  21. -av Martin Widmark, som undrade
    om jag kunde skriva lågstadiedelen-

  22. -till projektet "En läsande klass",
    som jag strax ska berätta mer om.

  23. Presentationen
    som jag visar er här i dag-

  24. -finns redan digitalt på nätet.

  25. Den finns på vår blogg.
    Adressen ser ni där:

  26. rabyskolan2012-13.blogspot.se

  27. På bloggen
    finns fliken "En läsande klass".

  28. Där hittar ni
    information om projektet.

  29. Ni hittar våra läsfixare,
    som jag kommer att berätta om-

  30. -och ni hittar presentationen-

  31. -samt en del andra små filmer
    som jag gjort-

  32. -och läs- och skrivprojekt
    som vi har genomfört. Gå gärna...

  33. Adressen står här uppe.
    Jag backar en gång till.

  34. Där har ni den.
    rabyskolan2012-13-

  35. -.blogspot.se.

  36. Projektet "En läsande klass"-

  37. -skapades av barnboksförfattaren
    Martin Widmark-

  38. -med syfte att öka
    svenska elevers läsförståelse.

  39. Genom en konkret studiehandledning
    med lektionsförslag-

  40. -knutna till texter på nätet,
    är tanken att alla landets lärare-

  41. -ska få inspiration och verktyg hur
    de kan undervisa i lässtrategier.

  42. Hemsidan, enlasandeklass.se,
    finns redan i dag.

  43. Där kan man följa arbetet med boken-

  44. -för vi skriver ju den just nu.

  45. Förhoppningsvis kommer det
    fyllas på efter hand-

  46. -och i april
    när studiehandledningen ges ut-

  47. -kommer det finnas en mängd.

  48. Bara lågstadiet kommer att ha
    500 textutdrag på hemsidan-

  49. -kopplat till planeringar
    och knutna till ett lektionsnummer-

  50. -så att det ska vara lätt att hitta.

  51. Jag tänkte fortsätta
    prata om varför-

  52. -man ska undervisa
    i läsförståelsestrategier.

  53. Man måste vara medveten om att
    läsning består av flera delar.

  54. En del forskare
    definierar läsning som avkodning-

  55. -gånger förståelse gånger motivation.

  56. Avkodning handlar om
    att kunna koppla ljud och bokstav-

  57. -och ljuda ihop ljuden till ord.

  58. Så småningom blir färdigheten
    automatiserad. Man läser med flyt.

  59. Men det innebär inte att förståelsen
    kommer med automatik.

  60. Utan man måste jobba med den.

  61. Oj.

  62. Det började röra sig lite.

  63. Jo, vi brukar visa eleverna
    att det går att läsa en text-

  64. -med inlevelse, flyt och intonation
    med hjälp av en text på finska-

  65. -för att säga att jag inte
    förstod nånting av texten-

  66. -men kan läsa den hur bra som helst.

  67. Då börjar de förstå
    att det måste till nånting mer.

  68. En annan komponent är motivation,
    och det är svårare att komma åt.

  69. Men arbetssättet
    som jag presenterar i dag-

  70. -jag tror
    att man kommer en bit på väg-

  71. -genom att
    ge eleverna engagerade texter-

  72. -genom verktyg
    att ta sig in i texter.

  73. Och det viktigaste av allt:
    att samtala kring texter.

  74. För genom samtalet får texten
    en mening, och man blir intresserad.

  75. Man blir motiverad
    och kan känna läslust.

  76. Varför ska vi undervisa, då?
    Jo, det står tydligt i kursplanen-

  77. -att undervisning i lässtrategier
    ska pedagogen undervisa i.

  78. Vi har dessutom låga resultat
    i internationella undersökningar.

  79. Det är också ett skäl
    till att arbeta med det här.

  80. Dessutom visar forskning-

  81. -att regelbunden undervisning
    i lässtrategier-

  82. -ger resultat
    på elevers läsförståelse.

  83. Vi har utgått från tre forsknings-
    baserade modeller i vår undervisning.

  84. Det är samma
    forskningsbaserade modeller-

  85. -som lektionsplaneringarna i
    "En läsande klass" utgår ifrån.

  86. Den första heter RT,
    Reciprocal teaching.

  87. Den bygger på fyra grundstrategier
    som goda läsare använder sig av.

  88. Det handlar om att förutspå-

  89. -att utreda nya ord och uttryck-

  90. -att ställa frågor
    och att sammanfatta.

  91. "Reciprocal" betyder "ömsesidigt",
    och lärandet sker i dialog med andra.

  92. Det gemensamma samtalet om texter
    skapar mening och förståelse.

  93. Den andra forskningsbaserade modellen
    kallas för TCI.

  94. Den utgår
    från samma grundstrategier som RT.

  95. Men här menar man att undervisningen
    ska pågå under hela läsåret-

  96. -gärna under hela skoltiden.

  97. Det är alltså inget "quick fix",
    utan man ska jobba med det länge.

  98. Man menar också att samtalet om
    varför man gör det är viktigt.

  99. Eleverna måste bli medvetna om
    syftet med lässtrategier.

  100. Det är också viktigt att ansvaret
    stegvis går över till eleverna.

  101. Lärandet sker i grupp,
    och varje ny strategi-

  102. -presenteras genom
    att läraren modellerar, tänker högt-

  103. -och visar hur han eller hon
    använder sina egna lässtrategier.

  104. Den tredje modellen heter QtA,
    Questioning the Author.

  105. Det är en modell
    för strukturerade textsamtal-

  106. -där man lyfter fram
    författaren bakom texten.

  107. Läsaren måste bli medveten om-

  108. -påverkar både
    innehåll och läslighet.

  109. Och frågor man kan ställa efter
    att ha läst en text är de här:

  110. Vad vet vi efter att ha läst texten?
    Vad tror vi utifrån vad texten säger?

  111. Vad undrar vi
    efter att ha läst texten?

  112. Och vad försöker författaren säga
    med texten?

  113. Då kommer vi in
    på det mest spännande:

  114. Hur gör man i praktiken?
    Hur undervisar man i lässtrategier?

  115. På vår skola, F-3-skolan-

  116. -inleder vi vårt lässtrategiarbete
    redan i förskoleklass.

  117. Det gör vi utifrån högläsningen-

  118. -där vi modellerar och visar
    hur vi använder lässtrategierna.

  119. Vi introducerar nåt
    som vi kallar för läsfixare.

  120. Vi personifierar och konkretiserar
    de här lässtrategierna-

  121. -som man sett
    att goda läsare använder sig av.

  122. Vad innebär det då
    att vara en läsande klass?

  123. Vi arbetar med
    läsförståelsestrategier.

  124. 30 minuter varje dag året om.

  125. Och varje ny strategi modelleras.

  126. Som jag sa tidigare personifieras
    lässtrategierna genom figurer-

  127. -som vi kallar för läsfixare.

  128. Vi prövar att använda
    de olika strategierna tillsammans.

  129. Här blir eleverna aktiva
    genom att använda läsfixarkort.

  130. Då är det kort i spelkortsformat.

  131. Om en elev vill förutspå
    så håller den upp spågummekortet.

  132. Om det kommer upp ett nytt ord
    håller den upp detektivens kort.

  133. I vår undervisning
    och projektet "En läsande klass"-

  134. -har vi lagt till en lässtrategi.

  135. Det är läsfixaren konstnären.

  136. Den skapar inre bilder av det lästa.

  137. Med hjälp av sinnena
    lever sig läsaren in i texten-

  138. -och kan se, höra och känna
    det texten berättar om.

  139. Texten får mening.

  140. I vår undervisning
    använder vi olika typer av texter.

  141. Vi använder berättelser,
    sagor, faktatexter, instruktioner-

  142. -dikter, problemlösningsuppgifter
    i matte, visor...

  143. Vi använder nog det mesta.
    Vi har upptäckt-

  144. -att en del texter
    passar bättre än andra-

  145. -till vissa läsförståelsestrategier.

  146. Det är så vi har tänkt när vi har
    valt texter till "En läsande klass".

  147. Vi har dels valt texter utifrån teman
    som vi tror engagerar eleven-

  148. -men också utifrån på vilket sätt
    de passar ihop-

  149. -kring lässtrategi och text.

  150. Spågumman, där det handlar om att
    förutspå vad som kommer att hända-

  151. -där har vi valt att ta upp
    temat fantasi/verklighet.

  152. Dels för att ofta
    är det väldigt häftiga bilder-

  153. -som väcker mycket tankar.

  154. Spågumman arbetar lite annorlunda på
    skönlitterära texter och faktatexter.

  155. Därför när vi introducerar spågumman
    använder vi faktatexter också.

  156. Då handlar det om att plocka fram
    egna kunskaper om ämnet.

  157. Titta på bilder och bildtexter och
    fundera på vad det handlar om.

  158. När vi introducerar detektiven-

  159. -för att utreda nya ord och uttryck,
    har vi valt tema sport.

  160. Det är ju för att det engagerar,
    men också för att det finns uttryck-

  161. -som man kan utreda.

  162. Vi har också valt
    att ha med Martin Widmarks böcker.

  163. Vi tycker
    att de är ord- och uttrycksrika-

  164. -samtidigt
    som det är ett spännande innehåll.

  165. Svåra ord förekommer, men i
    sammanhang som förklarar betydelsen.

  166. Och det är ju viktigt, att man
    kan förstå utifrån sammanhanget.

  167. När vi valde texter till konstnären
    var inte det så svårt.

  168. Det finns nog ingen som skrivit
    så målande som Astrid Lindgren-

  169. -både personbeskrivningar
    och miljöbeskrivningar.

  170. Reportern,
    att ställa frågor på olika nivåer-

  171. -upplever vi som den svåraste
    lässtrategin för eleverna.

  172. Den har vi valt
    att jobba med i flera veckor.

  173. Då har vi valt att ta
    varje frågenivå under en vecka.

  174. Och att ställa frågor på raderna,
    då ska svaret finnas i texten.

  175. Här har vi valt faktatexter,
    där det kryllar av svar i texten.

  176. Och när det gäller att kunna läsa
    mellan raderna och ställa frågor-

  177. -att kunna hitta ledtrådar
    i texten och dra slutsatser-

  178. -har vi valt ett material
    som heter "Mellan raderna"-

  179. -som jag tror
    att många av er känner igen.

  180. I "Bortom raderna" gäller det
    att koppla till sig själv.

  181. Har jag varit med om nåt liknande?
    Vad skulle jag ha gjort?

  182. Då har vi valt
    ett tema om vänskap och kärlek-

  183. -för där tror vi
    att eleverna kan identifiera sig.

  184. När det gäller cowboyen som svingar
    lassot för att fånga det viktigaste-

  185. -har vi valt sagor, eftersom de har
    en tydlig berättelsestruktur.

  186. Det finns en början,
    en mitt och ett slut.

  187. Cowboyen, liksom spågumman, arbetar
    lite annorlunda på faktatexter.

  188. Där handlar det om studieteknik
    och plocka ut nyckelord.

  189. Därför har vi lagt in faktatext
    när vi introducerar cowboyen.

  190. Det som är väldigt viktigt i det här-

  191. -är att undervisningen i läs-
    strategier aldrig blir instrumentell.

  192. Man får inte fastna i att jobba
    med läsfixarna och lässtrategierna-

  193. -utan det är textens innehåll
    och samtalet som är det viktigaste.

  194. Därför har vi lagt stor vikt vid att
    hitta texter med intressant innehåll-

  195. -som inbjuder till diskussioner.

  196. För det är diskussioner som
    gör texten levande och intressant.

  197. Var inte rädd att släppa strategierna
    när diskussionerna tar fart.

  198. Knyt ihop i slutet i stället-

  199. -och prata igenom vad de använde
    för strategier i sin diskussion.

  200. Barbro Westlund uttrycker det så här:

  201. "Lässtrategier används för
    att ge tillfälliga stödstrukturer."

  202. "Det är inget mål i sig. Målet är
    att på djupet förstå det man läser."

  203. När vi arbetar med lässtrategier-

  204. -så dokumenterar vi även
    vårt arbete i en läslogg.

  205. Och för elever som aldrig
    arbetat med lässtrategier förut-

  206. -och även elever i årskurs ett,
    rekommenderar vi-

  207. -att man dokumenterar gemensamt.

  208. Med mina ettor i Råby...

  209. ...har vi gjort en digital läslogg...

  210. ...som ser ut så här.

  211. Här har vi då
    hur man arbetar kring spågumman.

  212. Då dokumenterar man ju
    innan läsningen.

  213. "Vad kommer texten att handla om?"

  214. När man har läst en bit,
    "Vad kommer hända härnäst?"

  215. Och efter läsningen,
    "Vad kommer hända sedan?"

  216. För spågumman används ju även
    när man har läst klart en text.

  217. Som jag sa tidigare skiljer vi på
    spågumman och spågumman fakta.

  218. Här har vi en till faktatext.

  219. "Vad kommer texten att berätta?
    Vad vet du sedan tidigare om ämnet?"

  220. "Fick du reda på det du tänkt dig?
    Fick du reda på nåt annat? Vad?"

  221. De här dokumentationspappren
    kommer att finnas på hemsidan.

  222. De kan vara ett stöd för läraren
    om vilka frågor man kan använda.

  223. Men dokumentationen
    är inget syfte i sig.

  224. Man väljer själv om man vill
    dokumentera en eller alla dagar.

  225. Det är upp till tidsåtgång
    och vilken grupp elever man har.

  226. Under höstterminen arbetar vi igenom
    strategierna väldigt grundligt-

  227. -för att på våren
    applicera det vi har lärt oss-

  228. -applicera alla lässtrategier
    på alla typer av texter.

  229. Då kallar vi oss för stjärnläsare,
    när vi använder alla läsfixare.

  230. Där har vi också skrivit två
    olika läsloggar, som vi kallar dem.

  231. Stjärnläsaren, fakta, som är kopplad
    till faktatexter, och stjärnläsaren.

  232. Det här jobbar man med i skolan-

  233. -men de kan
    även användas i läxarbete-

  234. -eller så fort
    en elev tar sig an en ny text.

  235. Hur bedömer vi då
    elevernas lässtrategiarbete?

  236. Eftersom vi har en lokal pedagogisk
    planering för varje termin-

  237. -är eleverna väl förtrogna med de mål
    som är hämtade ur vår kursplan.

  238. Och varje termin utvärderar vi också
    tillsammans med varje elev.

  239. Vi låter även eleverna
    fundera över sin egen insats.

  240. Och då framför allt i textsamtalen...

  241. ...har vi utformat
    en liten bedömningsmatris...

  242. ...för elevens delaktighet...

  243. ...i att tala, lyssna och
    använda läsförståelsestrategier.

  244. Och det viktigaste av allt är vad man
    vill förbättra till nästa gång.

  245. Vad behöver jag tänka på?

  246. Den här bedömningsmatrisen kommer
    också att ligga på hemsidan.

  247. De elever som fixar det här
    med dokumentation på egen hand-

  248. -kan man låta ha en egen läslogg
    som man sparar i en pärm eller bok.

  249. Dokumentationen följer eleven
    över ett eller flera läsår.

  250. Då blir det ett väldigt bra verktyg
    för att se elevens utveckling.

  251. För det eleven sammanfattar under
    hösten bör vara annorlunda på våren-

  252. -och då kan man peka på
    vilken skillnad det är.

  253. Men den absolut bästa bedömningen
    tycker jag är genom observation.

  254. I det här arbetssättet är det mycket
    tillfälle till observation.

  255. För i och med att man
    lyfter upp texter ser man snart-

  256. -vilka elever
    som fixar att ställa frågor-

  257. -som fixar att göra textkopplingar
    och som reagerar på nya ord.

  258. Du ser också dem som blir tysta
    och som man måste stötta.

  259. Lässtrategiarbetet sa jag ju att vi
    arbetade med 30 minuter per dag.

  260. Men det här arbetet går
    att koppla till annan undervisning.

  261. För när man jobbar sig igenom olika
    genrer, till exempel en faktatext-

  262. -får du ju verktyg, för du ser
    hur faktatexten är uppbyggd.

  263. Och då känns det naturligt
    att skriva faktatexter.

  264. Så gör vi med nyhetsartiklar,
    sagor och andra texter.

  265. Just när det gäller sagor
    har vi använt ett verktyg-

  266. -som vi tycker är jättebra.

  267. Vi kallar det för berättelseschema.
    Vi utgår från högläsningen-

  268. -där eleverna får säga
    vad som hände först, sen och sist.

  269. Vilka personer var med i början av
    berättelsen? Var befann de sig?

  270. Och vad hände sen? När man har gjort
    det här ihop utifrån högläsningen-

  271. -så känner eleverna till verktyget
    och kan använda det till egna sagor.

  272. Det tredje vi använder det till
    är textbearbetning.

  273. Är det så att eleverna har skrivit en
    text kan man titta utifrån det här-

  274. -och då ser eleverna att de glömt
    berätta var man är nånstans-

  275. -och så får de lägga till det
    i sin berättelse.

  276. När det gäller textbearbetning
    har vi använt läsfixarna också.

  277. Spågumman gillar
    att det är titel på texten-

  278. -så att
    man kan gissa vad den handlar om.

  279. Detektiven... Ja, stor bokstav
    och punkt är bra för förståelsen-

  280. -för att
    man ska kunna förstå det lästa.

  281. Reportern undrar olika saker.

  282. Cowboyen - vad hände först, vad
    hände sen och vad hände till sist?

  283. Skulle det kunna hända
    nåt mer i mitten?

  284. Och konstnären -
    rita en bild som visar.

  285. När det gäller konstnären
    i det här arbetet-

  286. -blir man medveten om
    att text och bild måste hänga ihop.

  287. För att ni ska förstå det här
    har jag ett exempel med mig.

  288. En flicka i årskurs ett skrev så här:

  289. "En sommarkväll gick jag in i en
    tidsmaskin och kom 100 år tillbaka."

  290. "Jag tog med mitt lila hopprep."

  291. "Sen äter vi kvällsmat
    och sen åker jag hem."

  292. Där ber spågumman
    om en titel på texten-

  293. -så att man kan gissa
    vad den ska handla om.

  294. Detektiven uppskattar att texten
    har punkt och stor bokstav.

  295. "Jag undrar vem som bjöd på kvälls-
    mat och vad som hände med hopprepet."

  296. "Först reste du hundra år bakåt
    med tidsmaskinen."

  297. "Sen åt du kvällsmat och åkte hem."

  298. "Skulle det kunna hända
    nåt intressant i mitten?"

  299. Resultatet blev då...

  300. "En sommarkväll gick jag in i en
    tidsmaskin och reste 100 år bakåt."

  301. "Jag tog med mitt lila hopprep.
    Jag kom fram till en herrgård."

  302. "Jag knackade på,
    och en som heter Elsa öppnade."

  303. "Jag klev in, och där stod tre barn
    som hette Jack, Erik och Julia."

  304. "Jag frågade om vi skulle hoppa
    hopprep, och Julia sa ja."

  305. "Elsa bjöd på kvällsmat,
    och sen åkte jag hem."

  306. Det blev en ganska stor förändring
    med händelseförloppet.

  307. I förlängningen,
    och med äldre elever-

  308. -borde de få bli läsfixare
    på kompisarnas texter-

  309. -om man har ett klassrumsklimat
    som tillåter det.

  310. Jag har varit inne på det tidigare,
    jag sa det också på bildspelet-

  311. -men vad är en stjärnläsare
    och hur blir man en sån?

  312. Stjärnläsare är samma sak som
    expertläsare eller en god läsare.

  313. En sån växlar omedvetet
    mellan olika läsförståelsestrategier.

  314. Stjärnläsaren övervakar sin läsning-

  315. -och är medveten om
    när den inte förstår-

  316. -och använder sig då
    av en eller flera strategier.

  317. Det här har jag också sagt,
    men det är jätteviktigt:

  318. Läraren ska ge eleverna mycket stöd
    i början av inlärningsprocessen.

  319. Och det här stödet
    ska successivt avta-

  320. -och eleverna
    ska klara mer på egen hand.

  321. Man går från klassrumsundervisning
    till grupp till par-

  322. -men vi har ingen enskild läsning
    i det här projektet-

  323. -utan man jobbar med flera-

  324. -eftersom det är textsamtalet
    som är det viktigaste.

  325. Arbetsgången som vi använder oss av
    när vi har en lektionsplanering.

  326. Läraren berättar varför det är bra
    att använda läsfixaren.

  327. Läraren visar hur
    hans eller hennes läsfixare arbetar.

  328. Vi prövar tillsammans
    på en gemensam text-

  329. -och vi prövar i grupp eller i par.

  330. Och vi reflekterar över
    hur arbetet gick-

  331. -och vad vi kan bli bättre på.

  332. På världsboksdagen 2014-

  333. -ges den här studiehandledningen ut,
    "En läsande klass".

  334. Alla skolor i hela Sverige
    får ett exemplar.

  335. Sen finns det på hemsidan,
    så man kan dra ut sitt eget.

  336. Men som alltid när man tar sig an
    läromedel eller vad det nu är-

  337. -så låt dig inspireras och
    gör materialet till ditt eget.

  338. Ta godbitarna, eller alltihop
    om du känner dig osäker.

  339. Börja på höstterminen,
    jobba igenom strategierna-

  340. -och så prövar man
    på vårterminen sen.

  341. Då tackar jag för
    att ni tog er tid att lyssna på mig.

  342. Textning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie Trapp har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013. Här talar hon om hur hon organiserar undervisningen i årskurs f-3. Hur introduceras de olika lässtrategierna? Bra texter och modeller till varje strategi? Hur sker utvärderingen och bedömningen? Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Reflekterande läsning och skrivande på bloggen

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättar om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6

Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättar om sina strategier och texter, och om vilka fördelar undervisningen i läsförståelse har för eleverna. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Betydelsen av tidiga textmöten

Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

Allt fler elever läser sämre. Det måste ändras, enligt Martin Widmark, mellanstadielärre och författare till böckerna om Lassemajas detektivbyrå. Han menar att med lite annorlunda förhållningssätt kan man få elever att skriva bättre. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3

Marie Trapp har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013. Här talar hon om hur hon organiserar undervisningen i årskurs f-3. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss