Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Det nya AfrikaDela
  1. På grund av medierna-

  2. -är svenskarnas kunskapsbild trettio
    år gammal. Det har fått konsekvenser.

  3. Välkommen, Erika Bjerström,
    författare till "Det nya Afrika".

  4. Varför heter den inte bara "Afrika"?

  5. Vi har haft en Afrikabild
    i fyrtio år eller mer-

  6. -som är en kontinent
    av krig, katastrofer och svält-

  7. -och jag ville markera med boken
    att det finns ett nytt Afrika-

  8. -eller egentligen flera nya Afrika.

  9. -Hur ser det nya Afrika ut?
    -Det är förstås många länder...

  10. ...som närmar sig sättet vi lever.

  11. Det är ekonomisk tillväxt
    och demokratisering-

  12. -en växande medelklass
    som betalar skatt.

  13. Det är folkpensionärer,
    socialbidrag för ensamstående mammor.

  14. -Nästan alla barn går i skolan.
    -Det är över femtio länder.

  15. -Finns det nån gemensam nämnare?
    -Boken är om Afrika söder om Sahara.

  16. Det är väl ungefär 48 länder.

  17. Det finns många gemensamma nämnare,
    eftersom de frigjorde sig samtidigt.

  18. De fick en enorm skuldbörda
    på 1980- och 1990-talen-

  19. -och har sen över ett decennium
    av ekonomisk tillväxt.

  20. Men det är en gigantisk utmaning
    att skriva om Afrika-

  21. -så jag fokuserar på sjutton länder,
    "lejonekonomierna".

  22. Sen finns oljenationerna, som har
    speciella problem och möjligheter.

  23. Jag nämner Nigeria, bland annat.

  24. Sen är det tyvärr länder där det
    inte händer nåt eller går bakåt-

  25. -som Tchad, Centralafrikanska republiken
    och Kongo-Kinshasa.

  26. Du har rest mycket, träffat många,
    och sett städer och landsbygd.

  27. Vad har slagit dig mest?

  28. Det är att återkomma. Jag har varit
    i Tanzania fyra-fem gånger-

  29. -första gången på 1980-talet
    som miljö- och vetenskapsreporter.

  30. Jag möttes
    av stagnation och hopplöshet.

  31. Man var hos byråkrater
    som hade kontor utan telefon.

  32. De hade inga böcker i bokhyllorna.

  33. Och nu möts jag av samma byråkrater
    med Ipads och kostymer.

  34. De säger: "Du får tjugo minuter,
    vi har bråttom."

  35. På landsbygden har människor
    mopeder, cyklar och mobiler.

  36. De har plåttak i stället för stråtak.
    Det är fortfarande fattigt-

  37. -eftersom 80 % av alla afrikaner
    är jordbrukare.

  38. Men levnadsvillkoren
    håller på att höjas.

  39. Ser du nån förutsättning
    som har lett till utvecklingen?

  40. Det är många förutsättningar.

  41. Skälet till att många kan köpa
    konsumentprodukter som mobiler-

  42. -är ju Kinas närvaro
    i nästan alla afrikanska länder.

  43. Just Kinas närvaro är det största
    geopolitiska skiftet i vår tid.

  44. De flyttar till Afrika,
    de sluter avtal om råvaror-

  45. -men de har också
    en ny femårsplan för Afrika.

  46. Nästa steg är att bygga universitet,
    lärlingsinstitutioner och fabriker.

  47. För nu går löneläget upp i Kina.

  48. Kina ser ju Afrika, och när man talar
    om det snabbväxande Afrika i Europa-

  49. -blir det väl också lite relativt,
    eftersom Europa är på dekis.

  50. Blir Afrika därför ännu mer
    snabbväxande i våra ögon?

  51. Jag tror det.
    Det finns en dynamik, en hunger.

  52. På grund av
    sociala medier, Facebook...

  53. Den unga generationen afrikaner är
    medvetna om hur livet kan te sig.

  54. Det är ingen hemlighet längre.
    De ställer krav på politikerna.

  55. I dag är det vi som behöver Afrika.
    Vi behöver Afrikas tillväxtmarknader.

  56. Och i Afrika finns
    en medvetenhet om det.

  57. Afrikanska unionen i Addis Abeba
    ordnade en konferens för ett tag sen:

  58. "Så kan Afrikas tillväxtekonomier
    hjälpa det stagnerande Europa".

  59. Så det finns en stolthet över
    att det är... Inte omvända roller-

  60. -men att den ojämlika synen att de
    ligger efter håller på att förändras.

  61. Ställer du dig bakom den rubriken?

  62. Absolut. Över huvud taget
    är det en stagnation i nord-

  63. -och dynamiken är i länderna i syd.

  64. De handlar med varandra,
    lär av varandra-

  65. -de exporterar kunskap
    om hur man bygger välfärdssystem-

  66. -som nu många afrikanska länder
    börjar få råd med.

  67. Och vi är inte med i matchen.

  68. Det finns en UNCTAD-rapport
    som beskriver-

  69. -det som också AU talar om:
    Handeln inom Afrika.

  70. Hur pass viktigt är det?

  71. Den har naturligtvis enorm potential-

  72. -och AU har bestämt att till 2017
    vill man ha rivit alla handelshinder.

  73. Men de är gigantiska,
    så i dag går det snabbare-

  74. -att skicka varor
    från Kina till Dar es-Salaam-

  75. -än att transportera dem
    vidare till grannlandet.

  76. Så det är ett jätteproblem,
    och deras förebild är EU.

  77. Man pratar om en gemensam valuta och
    om att skapa ett frihandelsområde.

  78. -Varför går det så långsamt?
    -Många har svaga statsbildningar.

  79. Man behöver skapa lagar och få
    ett folkstyre och transparens.

  80. Så även om hälften av länderna är
    demokratier och nära nog demokratier-

  81. -är det unga stater vi talar om.

  82. Hur ser du på demokratiutvecklingen-

  83. -och på det ständiga balanserandet
    mellan demokrati och tillväxt?

  84. Jag har fått ifrågasätta mig själv.

  85. Jag kom dit som svensk, besjälad
    av demokrati sen första klass-

  86. -och möter en annan attityd
    hos många ledare-

  87. -som säger att ekonomisk tillväxt
    är en form av demokrati.

  88. "Vi måste fokusera på
    att lyfta människor ur fattigdom."

  89. "Det är det som på sikt
    skapar stabilitet."

  90. Det säger ministrar i Sierra Leone,
    Etiopien och Rwanda.

  91. De två sista är inte demokratier,
    men har fantastiska siffror-

  92. -när det gäller
    att lyfta folk ur fattigdom.

  93. En intressant fråga i Afrika, där
    kvinnor tagit försörjningsansvar-

  94. -är om kvinnornas ställning kommer
    att stärkas eller gå tillbaka.

  95. Det finns tecken på en feministisk
    vår i Afrika söder om Sahara.

  96. Det beror på att i många länder
    ökar kvinnors närvaro i parlamenten.

  97. Genusforskaren Drude Dahlerup
    har visat att det sker kvantsprång.

  98. Det blir inte
    några fler kvinnor varje val-

  99. -som i Sverige
    där det har tagit hundra år-

  100. -utan de kommer i stora grupper,
    vilket får konsekvenser på sikt.

  101. Men även om kvinnor är försörjnings-
    ansvariga har de svag ställning.

  102. I Etiopien äter kvinnan sist,
    efter barnen och maken.

  103. Så i många länder har man långt kvar.
    Och kvinnor får inte ta banklån.

  104. Bistånd har varit
    synonymt med Afrika.

  105. Det har pumpats in enorma pengar.
    Har det varit effektivt?

  106. Jag får ofta frågan,
    och det är svårt att svara generellt-

  107. -men efter de år som jag har gjort
    research på bistånd-

  108. -är jag chockad över hur svårt det är
    att bevisa att bistånd fungerar.

  109. I själva ordet "bistånd" ligger
    idén om att man hjälper nån-

  110. -och vi har haft länderna
    som en projektionsyta för vår idé-

  111. -om hur man bygger
    det goda samhället.

  112. Det har länge fungerat, framför allt
    vaccinationer och utbildning.

  113. Friska, välutbildade människor
    är en god investering-

  114. -men vi tar oss rätten att komma med
    andra krav när vi går in i länderna.

  115. Där visar forskningen
    att det inte har varit bra.

  116. Det leder till passivitet.

  117. Sen hade många länder troligen haft
    ungefär samma utveckling-

  118. -oavsett biståndet.

  119. Vad är reaktionen
    bland biståndsaktörer-

  120. -när du lyfter fram
    en mer mångfasetterad bild?

  121. Den har varit ganska kritisk,
    vilket har bekymrat mig.

  122. Folk har sagt: "Du förstör för oss."

  123. "Om du visar bilder på välmående
    sjuåringar i Rwanda med laptops"-

  124. -"från one laptop per child-reformen,
    så försvårar det vårt arbete."

  125. Den analysen delar inte jag, för det
    är en mänsklig drivkraft att hjälpa.

  126. Men man vill se
    att det leder nånstans-

  127. -och det är de bilderna
    jag har visat.

  128. Afrika är rikt på råvaror.
    Vem kommer att tjäna på dem?

  129. Kan Afrika behålla makten över dem-

  130. -och nå framgång och tillväxt, eller
    kommer väst att lägga sig på det?

  131. Det är en central fråga, som
    sysselsätter många politiska ledare.

  132. Den nya generationen välutbildade
    ledare som ser chans till inkomster.

  133. Råvarupriserna är höga för att BRICS-
    länderna - Brasilien och Indien-

  134. -behöver råvaror
    för att bygga sina ekonomier.

  135. Men det finns kritik.
    Nigerias riksbankschef undrar-

  136. -om de afrikanska länderna frivilligt
    öppnar sig för en ny kolonialism.

  137. För till exempel avtalen
    som Kina sluter med Afrika...

  138. Det finns ingen transparens, folket
    vet inte vad kineserna betalar-

  139. -men i gengäld bygger Kina sjukhus,
    vägar, hamnar, flygplatser, skolor-

  140. -vilket länderna behöver.

  141. Det strider lite mot analysen av ett
    starkare Afrika som vill bestämma...

  142. -...att de låter kineserna göra det.
    -Vi vet inte hur förhandlingarna går.

  143. Men Norge har en intressant roll.

  144. De stöttar upp länder med stora
    råvaruresurser i olja och naturgas.

  145. De är deras konsulter
    och hjälper till med sin expertis.

  146. Ta Mocambique, som i somras hittade
    världens största naturgasfält...

  147. Nu flockas alla
    multinationella företag där.

  148. Det krävs kunskap om hur man går in
    i de här avtalen utan att bli lurad.

  149. Det är enorma utmaningar, men Afrika
    är bara till hälften undersökt-

  150. -när det gäller geologiska rikedomar.
    Så man kommer att hitta mer.

  151. Men jag tänker på... Här ser man
    att standarden och välståndet ökar.

  152. Men knappast generellt för alla.

  153. Vad är risken för bakslag?

  154. Det vill säga missnöje från dem
    som inte får del av det här.

  155. Tillväxt är inte mycket värd
    om den inte når folket.

  156. Men det gör den,
    fattigdomen per capita minskar.

  157. Inte snabbt, men man får betänka
    att befolkningstillväxten är kraftig.

  158. Men visst finns det risker. Förut
    var alla fattiga utom en liten elit.

  159. Men nu sker en stratifiering,
    det blir större inkomstskillnader.

  160. Därmed ökar risken för
    växande sociala spänningar.

  161. Det är politikerna medvetna om-

  162. -och nu måste man skapa riktiga jobb.

  163. Därför är det så viktigt
    att industrialiseringen sätter fart-

  164. -vilket vi ser i vissa länder,
    som Etiopien där H&M öppnar fabrik.

  165. Det skapar arbetstillfällen, och får
    inte folk jobb vet vi vad som händer.

  166. Du nämner H&M,
    ett internationellt företag.

  167. Varför etablerar sig inte
    afrikanska företag?

  168. Det gör de. Det finns inte så många
    afrikanska varumärken, men de kommer.

  169. Den växande medelklassen-

  170. -efterfrågar hygienartiklar,
    kosmetika och livsmedel.

  171. Man vill inte importera mat längre.

  172. Så de börjar växa upp. I Tanzania
    finns stora livsmedelsindustrier.

  173. Men det är i början.

  174. Du är kritisk mot mediernas bevakning
    av Afrika. Vad vill du se i stället?

  175. Ja, på grund av medierna-

  176. -är svenskarnas kunskapsbild trettio
    år gammal. Det har fått konsekvenser.

  177. Jag önskar att vi journalister kunde
    ha flera bilder i huvudet samtidigt.

  178. Att på en plats där det fortfarande
    finns katastrofer och fattigdom-

  179. -kan det också ske framsteg.
    Vi måste hålla fler bilder aktuella.

  180. Sen är vi fokuserade på händelse-
    nyheter: statskupper, bomber...

  181. Är boken ett sätt att korrigera
    dina egna, tidigare misstag?

  182. Ja... Jag är självkritisk i boken.

  183. Samtidigt är jag stolt över att jag
    både som journalist och författare-

  184. -kan föra fram de afrikaner jag mött-

  185. -från jordbrukare till presidenter,
    präster och prostituerade.

  186. -Det har jag en skyldighet att göra.
    -Varför det?

  187. För att jag och mina kolleger har
    gett ett ensidigt perspektiv.

  188. Man kan både leva som på 1500-talet
    och vara en global medborgare-

  189. -och man måste förstå att de
    verkligheterna existerar tillsammans.

  190. Om du graderar fördelningen mellan
    hopp och hot, vad väljer du då?

  191. Är hoten större än hoppet?

  192. Just nu överväger hoppet.

  193. I många av länderna
    är det en lycklig stämning-

  194. -och i opinionsmätningar
    är folk övertygade om-

  195. -att de får det bättre nästa år
    och att deras barn får det bättre.

  196. Gör du samma mätning i USA och Europa
    får du mer negativa svar.

  197. Men utmaningarna är enorma:
    islamisering, klimatförändring-

  198. -växande sociala spänningar,
    arbetslöshet bland ungdomar...

  199. Landgrabbing har vi inte pratat om,
    alltså utländsk markinvestering.

  200. -Utmaningarna är gigantiska.
    -Tack, Erika Bjerström.

  201. Jag ska fira...
    Jag ska åka på en resa i jul.

  202. Jag har inte firat än. Jag har ännu
    inte riktigt lämnat ifrån mig babyn.

  203. Jag är väldigt många.
    Jag är en väldigt engagerad mamma-

  204. -gift sen länge, i ett lyckligt
    äktenskap. Jag är stolt hundägare.

  205. Två barn, älskar att rida, vandra...

  206. Jag går regelbundet i retreat för att
    finna tystnad och går gärna i kyrkan.

  207. Text: Jens Ullenius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det nya Afrika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Afrika finns några av världens idag snabbast växande ekonomier. Men det är en utveckling som ofta förbises till förmån för gamla stereotyper. I "Det nya Afrika" skriver SVT:s utrikeskorrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Afrika, Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - När rättigheter krockar

Otillgängligheten som norm

Vilken historia är det vi berättar? Är det verkligen allas historia, frågar sig projektledaren Diana Chafik? Hon menar att de flesta museer inte har något funktionshindersperspektiv i sina basutställningar. Det finns heller ingen dokumentation kring funktionshinder i museernas arkiv. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Moppegänget i Matfors

Vi träffar Rasmus, Eddie, Jens och Andreas som bor i den lilla tätorten Matfors. En stor del av sin vakna tid tillbringar de åt att meka med sina mopeder. Vad är det som intresserar så mycket med att skruva och fixa? Och hur ser de på framtiden i Matfors?

Fråga oss