Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : LappväsendetDela
  1. Det var enda sättet att rädda samerna
    menade man inom samepolitiken.

  2. Välkommen, Patrik Lantto.

  3. Du har skrivit en bok
    som heter "Lappväsendet".

  4. Hur många tror du känner till att det
    finns nåt som heter "Lappväsendet"?

  5. Jag tror att det är en
    otroligt okänd myndighet generellt.

  6. Varför är det så?

  7. Dels är det en regional myndighet-

  8. -och dels en del av ett kolonialt
    förflutet. En kolonial historia.

  9. Det är kanske inget som man så gärna
    pratar så mycket eller stolt om.

  10. Om vi sågs i en bankomatkö
    och kön var ganska kort-

  11. -och du skulle berätta om
    Lappväsendet, vad skulle du säga då?

  12. Det är en beskrivning av ett slags
    kärna av den svenska samepolitiken.

  13. Där hände den i praktiken.
    Det är det Lappväsendet är.

  14. Den myndighet som
    skulle implementera samepolitiken-

  15. -som skulle se till
    att åtgärderna genomfördes-

  16. -och som dessutom påverkade
    hur samepolitiken förändrades.

  17. -Var fanns myndigheten?
    -I de tre nordligaste länen.

  18. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland.
    De hade kontor i regionstäderna-

  19. -men var ute mycket
    i området i länen.

  20. -Det styrdes av svensk samepolitik.
    -Ja. Väldigt.

  21. Den 24 april 1885 inrättades
    den första tjänsten som lappfogde.

  22. -Vad är detta?
    -Den som ledde lappväsendet i länet.

  23. Det är en gammal, gammal titel-

  24. -som har funnits tidigare inom svensk
    statlig politik och förvaltning.

  25. -Redan på 1400-talet.
    -Men nu skulle man inrätta nåt nytt.

  26. Det var på förslag från
    en lappkommitté nåt år tidigare.

  27. Från länsstyrelsen i Jämtland
    där tjänsten skulle tillsättas-

  28. -kom förslaget att kalla det för
    lappfogde. Man tyckte tydligen om...

  29. Jag har inte sett nån motivering.
    Men sen kom alla att heta lappfogde.

  30. -Vad var tanken?
    -Att hantera konfliktsituationen...

  31. ...som rådde mellan renskötseln
    och jordbruket.

  32. Man hade genomfört avvittringen utan
    hänsyn till samernas behov av marker.

  33. -Vilken makt hade en lappfogde?
    -En ganska stor makt.

  34. De första lappfogdarna som tillsattes
    fick väldigt stort inflytande-

  35. -med att utforma
    vad deras ansvarsområde var.

  36. Dessutom hade de ett stort inflytande
    över vardagslivet-

  37. -hos renskötande,
    men även icke renskötande samer.

  38. Var det nån gång en tanke att samer
    skulle få den här tjänsten?

  39. Det diskuterades, men man var tydlig
    med att det inte var lämpligt-

  40. -för att samer
    inte kunde förhålla sig objektivt.

  41. Hur var den svenska synen
    på samer vid den tiden?

  42. Vi talar om 1880-tal, ungefär.

  43. Man hade en inställning
    att de var ett folk-

  44. -som var av historien skapade
    att vara renskötare.

  45. De hade blivit anpassade
    till att leva ett nomadiserande liv.

  46. Samepolitiken inriktades
    på att bevara dem som renskötare-

  47. -för man menade att de
    inte kunde livnära sig på annat.

  48. Så det här var enda sättet att rädda
    samerna som folk, menade man.

  49. Jag får ett intryck av att svenskar,
    åtminstone myndigheter, samhället-

  50. -såg samer som barn,
    som man måste vara förmyndare över.

  51. De visste inte sitt eget bästa.
    Man kunde inte lämna beslut åt dem.

  52. Man tar i stället successivt
    mer av beslutsfattandet ifrån samer.

  53. Fram till renbeteslagen 1886
    kunde de själva upplåta-

  54. -slåtter, jakt och fiske på markerna,
    men inte efter det.

  55. Man ansåg att de inte hade
    det omdöme som krävdes.

  56. Men eftersom rennäringen var en stor
    del av samernas verksamhet och liv-

  57. -fick de väl ändå bestämma över den?

  58. Det hade man kunnat tro. Men även där
    finns en grundläggande svensk syn-

  59. -på renskötsel, riktig samisk kultur
    och hur ett nomadiserande liv såg ut.

  60. Och det var utifrån den slags kärnan
    man drev sin politik.

  61. Den byggde på en bild av det samiska,
    men som ofta inte stämde.

  62. Och det var en föråldrad bild av
    hur samer levde och av samisk kultur.

  63. Några ord som återkommer ständigt
    i din bok-

  64. -är "Lapp skall vara lapp". Berätta.

  65. Det gav namn åt den svenska
    samepolitiken från den här tiden.

  66. Även om uttrycket i sig
    kommer från 1906-

  67. -och Vitalis Karnell, kyrkoherde
    och den första nomadskoleinspektören-

  68. -så bygger det på
    att samer bara kunde vara renskötare-

  69. -och leva ett nomadiserande liv. Man
    skulle bevara dem i den tillvaron.

  70. Man kunde inte låta dem prova på
    att vara bofasta eller leva i hus-

  71. -eller prova andra yrken eftersom det
    skulle leda till folkets undergång.

  72. Du skriver så här:
    "De samer som inte var renskötare"-

  73. -"uppfattades som en anomali"-

  74. -"ett mellanting
    mellan det samiska och det svenska"-

  75. -"som skulle assimileras."

  76. Det var ju problemet.
    Redan vid sekelskiftet 1900-

  77. -så är bara en minoritet renskötare.
    Det är en ännu mindre sån i dag.

  78. De stämde inte in i bilden. Den
    svenska samepolitiken omkring 1900-

  79. -sa att antingen var man same,
    d.v.s. renskötare eller inte same.

  80. Den här ganska stora gruppen samer-

  81. -som inte var renskötare
    passade inte in i bilden.

  82. Då fanns bara en lösning. Återföra
    dem till en sann samisk tillvaro-

  83. -som renskötare
    eller att de skulle assimileras.

  84. Men hur såg renskötande samer
    på bofasta samer, så att säga?

  85. Vid den här tiden, vid sekelskiftet,
    finns det inte så stora problem.

  86. Man hade samarbete, utbytte tjänster
    och det fanns släktskapsförhållanden.

  87. Men genom uppdelningen
    med samepolitiken och lagstiftningen-

  88. -mellan de med rättigheter,
    d.v.s. renskötare och de andra-

  89. -så har man fått en klyfta. Men vid
    den här tiden fungerade samarbetet.

  90. -Vem definierade vilka som var samer?
    -Det var staten och lagstiftningen.

  91. Den första tydliga definitionen kom
    med 1928 års renbeteslag-

  92. -där man säger att lapp
    är den vars mor eller far-

  93. -eller mor- eller farföräldrar
    har bedrivit renskötsel-

  94. -och kunde ha rätt
    till jakt och fiske.

  95. -Nu lever väl de flesta samer urbant?
    -Visst är det så.

  96. -Och heter Andersson.
    -En del hette det även då.

  97. Fortfarande tillkommer rättigheterna
    bara de som är renskötare.

  98. De tillkommer hela folket, men får
    bara utövas om man tillhör en sameby.

  99. -Så jag får inte skaffa renar?
    -Man får ha skötesrenar i Norrbotten.

  100. Det ägs av svenskar
    men sköts av samer.

  101. -Varför får jag inte sköta dem?
    -Det är en rest av samepolitiken.

  102. Renskötseln var för samer. För att
    skydda dem fick bara de utöva den.

  103. Den tidigare landshövdingen
    i Norrbotten Lars Berg skrev 1886-

  104. -att det var statsmakternas ansvar
    att skydda de svagare urinnevånarna-

  105. -och ge dem så mycket
    av deras forna rättigheter-

  106. -att de skulle kunna någorlunda
    drägligt leva och i stillhet utdö.

  107. -Var detta en allmän uppfattning?
    -Ja. Det finns två huvudteman...

  108. ...i diskussionen om samefrågan
    vid den här tiden.

  109. Det ena går ut på att samepolitiken
    kommer att kunna skydda samerna-

  110. -och om de fortsätter som renskötare
    så kommer de att kunna leva vidare.

  111. Det andra var att samerna
    skulle dö ut som folk.

  112. Frågan var: Skulle man underlätta det
    eller göra deras tillvaro dräglig?

  113. Upplever du den här tiden innan
    Statens institut för rasbiologi-

  114. -att det redan fanns ett rasistiskt
    drag över svensk samepolitik?

  115. Den svenska samepolitiken
    under hela lappväsendeperioden-

  116. -alltså från 1885 och framåt-

  117. -är klart rasistisk
    och diskriminerande mot samerna.

  118. Man använder sig inte av rastermer-

  119. -men man gör skillnad
    och det är en tydlig rangordning...

  120. -...där samerna står längst ner.
    -Samerna är underordnade.

  121. 1921 bildades det statliga institutet
    för rasbiologi.

  122. -Hur påverkade det samerna?
    -Jag skulle säga så här...

  123. Det har påverkat samerna
    och många individer påtagligt-

  124. -genom att de har varit ute
    och gjort skallmätningar.

  125. Däremot påverkade det inte
    samepolitiken i större utsträckning.

  126. Det har påverkat debatten och
    diskussionen, men inte utövandet.

  127. Den mentala situationen för samerna,
    blev den...

  128. Påverkades den
    av rasinstitutets idéer?

  129. Ja. I någon utsträckning måste man
    definitivt säga att så var det.

  130. Det påverkade ju hur man diskuterade
    och såg på de här frågorna.

  131. I samhällskontexten så påverkade det.

  132. När man talar om samer kan man
    inte undgå att tala om markfrågan.

  133. När blev det en etablerad sanning
    att det var kronan-

  134. -som ägde marken där renbete skedde?

  135. Det är nånting
    som är en glidande fråga.

  136. Det finns inget datum
    där man kan säga att det skedde.

  137. Från omkring 1800 har staten
    tillskansat sig kontrollen-

  138. -över marken och att den då betraktas
    som ägd av staten.

  139. Och från och med 1886 års renbeteslag
    kollektiviseras renskötseln-

  140. -och man tar bort
    de individuella markområdena-

  141. -vilket också definitivt slår
    undan benen för nåt slags tanke-

  142. -att de hade äganderätt
    till markerna.

  143. Nu finns det ju ganska... En stor del
    av Sverige är i dag renbetesland.

  144. Och där ska det inte förekomma
    några vargar. Varför det?

  145. Jag tror så här... Om man för
    en diskussion med samebyarna-

  146. -så kan man ha vargar
    i viss utsträckning.

  147. Men det får absolut inte
    finnas många-

  148. -och det måste vara bättre ersättning
    för rovdjursskador än i dag.

  149. Vargen är inte det stora problemet,
    utan det är björn och järv.

  150. Man får inte tillräcklig ersättning,
    så vissa samebyar går på knäna.

  151. Men är rennäringen viktigare
    att skydda från varg...

  152. -...än lammnäringen?
    -Nej, det skulle jag inte påstå.

  153. Men det är nog lättare
    att skydda vissa näringar än andra.

  154. Renar går ju mer fritt än andra djur.

  155. Om jag säger Elsa Laula,
    vad säger du då?

  156. En fantastisk kvinna,
    en fantastisk samisk politisk ledare-

  157. -och en person
    som betydde oerhört mycket-

  158. -för samerörelsen
    de första åren på 1900-talet.

  159. -Vad gjorde hon?
    -Hon ledde den första vågen...

  160. ...av samisk mobilisering
    och organisering.

  161. Hon kom från Dikanäs i Västerbotten
    och var den framträdande ledaren-

  162. -samerörelsens ansikte, var med och
    bildade de första sameföreningarna-

  163. -och även en nationell
    samisk organisation.

  164. Hur uppfattade manliga samer
    att hon blev en förgrundsgestalt?

  165. Det verkar inte ha funnits
    några större konflikter.

  166. Det verkar ha funnits bra samarbete
    och diskussionerna verkar ha flutit.

  167. Däremot fick hon utstå oerhört stark
    kritik i press...

  168. ...från svensk press
    för sitt engagemang.

  169. Och jag tror inte minst
    för att hon var kvinna.

  170. -Både same och kvinna.
    -Inte plus-plus utan minus-minus.

  171. -Dubbel börda.
    -Ja, precis.

  172. Samerna har ju
    organiserat sig allt mer.

  173. För femton år sen
    var det terrorstämpel på vissa saker.

  174. Man...eller någon eller några
    sprängde kraftledningar.

  175. -Hur ser du på det?
    -Ja, det...

  176. Det är ju inte förvånansvärt
    på ett sätt-

  177. -att det sker saker
    som ligger på gränsen...

  178. ...eller som går över
    det lagligas gräns.

  179. -Varför det?
    -De har varit underordnade så länge.

  180. Man har fortfarande problemet
    att man inte har, i många fall...

  181. ...inflytande
    över de frågor man påverkas av.

  182. Den svenska samepolitiken
    har gått i stå.

  183. Det har hänt så väldigt lite
    de senaste decennierna.

  184. -Vilket är det stora hotet i dag?
    -Det finns flera.

  185. Ett uppenbart hot är exploateringen
    och Sveriges gruvpolitik.

  186. -Men en gruva är väl inte så stor?
    -Vi pratar om väldigt många gruvor...

  187. ...och en infrastruktur med vägar och
    transporter som ger stora problem.

  188. Och vad händer när gruvan läggs ner?
    Hur tas det om hand?

  189. Gruvor och vindkraftverk, det blir
    mer och mer mos, så att säga.

  190. Vad är det som gör att det inte
    längre går att bedriva renskötsel?

  191. Där har till exempel rovdjur,
    som påverkar ytterligare.

  192. Det är en ständig balans.
    Gruvor planeras, vindkraftsparker-

  193. -skogsbruk
    - kan man samarbeta eller inte?

  194. Jag har varit riksdagsledamot
    och engagerat mig lite i samefrågor.

  195. Lik förbaskat har jag ingen aning
    om Lappväsendet.

  196. Varför är det och har varit
    så lite forskning?

  197. Det här har inte varit
    riktigt fin historia.

  198. Det är en dubbel fråga.
    Det handlar både om en svensk vilja-

  199. -att inte titta på en inte så ärorik
    del av sin historia.

  200. Sen finns det också inom
    historieämnet, inom historikerskrået-

  201. -ett synsätt
    att det inte är så fin historia.

  202. Det är lite som de som började med
    kvinnohistoria, dagens genushistoria-

  203. -det var inte så bra. Minoriteter är
    inte så bra, urfolk är inte så bra.

  204. Men det är ett viktigt område för att
    förstå svensk historia som helhet.

  205. För att förstå Sverige
    och samefrågorna av i dag-

  206. -så måste man utforska
    det här området.

  207. Hur ser du på dagens samepolitik?
    Har det blivit bättre?

  208. Den har ju blivit bättre
    än runt 1900.

  209. Men den är väldigt handlingsförlamad.
    Handlingsförlamad är nog bästa ordet.

  210. -Du ska ha tack för att du kom.
    -Tack.

  211. En stillsam kväll med min hustru
    när jag grät av lättnad efter tio år.

  212. Jag skulle gärna vara musikalartist,
    men jag får nog säga entomolog.

  213. Om tio år
    är jag professor i historia-

  214. -fast det är jag ju nu. Om tio år...

  215. -...hoppas jag bo i Kanada ett tag.
    -Varför det?

  216. Gillar landet, framförallt Toronto
    och jag trivdes bra som gästforskare.

  217. Textning: Stina Hedin
    www.broadcasttext.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lappväsendet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

1885 blev kronolänsman Adolf Suwe Sveriges första lappfogde. Det som var tänkt som en tillfällig åtgärd blev istället början av bildandet av den nya myndigheten lappväsendet som fanns kvar ända till 1971. I sin bok "Lappväsendet" skriver docent Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln beskrevs och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1800-talet, 1900-talet, Historia, Lappfogdar, Lappväsendet, Samepolitik, Samer, Samernas historia, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Arvet från Bagdad

Författaren Ingemar Karlsson motbevisar i "Arvet från Bagdad" myter i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken. Han visar istället hur lärda araber bevarat, utvecklat och fört vidare grekiska kulturarv. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss