Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Du är vad du äterDela
  1. Dagens tema: du är vad du äter.

  2. Det om nåt har bankats in
    i oss ganska hårt:

  3. Du kan inte gå ner i vikt
    och äta fett.

  4. Den här kvinnan gick ner över 40 kg.

  5. Och om du med tre ord beskriver hur
    vi förhåller oss till mat i dag?

  6. Njutning, estetik och upplevelse.

  7. I många länder behöver man bevattna
    för att det ska växa-

  8. -och man vattnar
    så att grundvattnet sjunker.

  9. I och med att andra världskriget tog
    slut började en kemikalierevolution.

  10. Som resultat så har vi i dag flera
    hundra ämnen som cirkulerar i blodet.

  11. Vi hade köpt nötkött-

  12. -och nån har då tyckt att det
    var smart att blanda i hästkött.

  13. Varför tycker vi att tryffel är gott?

  14. Det är en lite lurig fråga
    som blir ännu mer komplicerad-

  15. -när man inser att de här har
    isolerats från armhålesvett från män.

  16. "UR Samtiden Tema:
    Du är vad du äter".

  17. När vi slipper bekymra oss över att
    få tag på mat, bara vad vi ska äta-

  18. -ställer maten till med andra problem
    än hunger.

  19. Trots ökad medvetenhet om mat
    och hälsa orsakar maten ofta vår död.

  20. Fetma och dess följdsjukdomar,
    gifter och miljöpåverkan.

  21. Vi börjar med Ann Fernholm,
    författare till "Ett sötare blod".

  22. 1900-talet var ett århundrade
    med snabba kolhydrater-

  23. -fyllt av myter om vad vi bör äta
    som fortfarande präglar vår kost.

  24. Inspelningen är
    från biblioteket i Farsta.

  25. Nu tänkte jag här i kväll...

  26. ...ta med er på en resa
    som jag började våren 2009.

  27. Den gav "Ett sötare blod: hälso-
    effekterna av ett sekel med socker".

  28. Det började med att jag pratade
    med kvinna som har typ 2-diabetes.

  29. Hon berättade
    om dagen då vågen stod på 100 kg.

  30. Hon kände
    att det var ganska hopplöst.

  31. Hon gick bara upp och upp i vikt.

  32. Blodsockernivåerna
    pendlade upp och ner-

  33. -trots att hon försökte hantera det
    med insulin.

  34. Hon gick ut på internet och insåg-

  35. -att det finns de som hanterar
    sin diabetes med lågkolhydratkost.

  36. Man tar bort ris, pasta, bröd.
    Allt som innehåller mycket stärkelse.

  37. Och alla sötsaker.
    Socker är helt uteslutet.

  38. I stället äter man mer fett,
    crème fraiche och grädde.

  39. Man äter kanske lite mer kött
    och grönsaker-

  40. -som broccoli och blomkål,
    sånt som har vuxit ovan jord.

  41. Olivolja, och mycket annat.

  42. När hon gjorde det, tog det två dagar
    innan hennes pendlande blodsocker-

  43. -gick ner till en låg och jämn nivå.

  44. Blodsockret ska helst ligga
    under 7,5 hela dagen.

  45. Hon hade haft toppar upp mot 18,
    trots allt insulin.

  46. Det hamnade på en låg och jämn nivå,
    trots att hon tog bort insulinet.

  47. Blodsockret var som för
    en frisk människa utan medicin.

  48. Sen började hon rasa i vikt. Hon gick
    ner över 40 kg i vikt på två år.

  49. När jag hörde henne berätta det-

  50. -ifrågasatte jag vad jag har lärt mig
    i min utbildning.

  51. Den kunskapen har vi alla: Man kan
    inte äta mer fett och gå ner i vikt.

  52. Det om nåt har bankats in
    i oss ganska hårt:

  53. Du kan inte gå ner i vikt
    och äta fett.

  54. Den här kvinnan gick ner över 40 kg.

  55. Ni förstår vad det betyder
    för en människa.

  56. Sen berättade hon
    att hon hade fått råd-

  57. -att äta en diet
    som mest bestod av kolhydrater.

  58. Kolhydrater, eller stärkelse,
    består av sockermolekyler.

  59. Glukosmolekyler sitter sammankopplade
    som på ett pärlband i långa kedjor.

  60. Det bryts ner till enskilda glukos-
    molekyler som höjer blodsockret.

  61. Som biokemist lär man sig att det
    som höjer blodsockret är kolhydrater.

  62. Jag sa: "Lägg av! Det kan inte vara
    så att du ska äta mest kolhydrater."

  63. Men här är en av de mest använda-

  64. -kostbroschyrerna för typ 2-
    diabetiker och de med hjärtsjukdom.

  65. Här ser ni att...
    Jag ska peka med den här.

  66. Man ska äta en bulle till kaffet.

  67. Man skriver att rotsakssoppan
    är så fettfattig och kalorisnål-

  68. -att det kan vara bra
    att avsluta med lite pannkakor.

  69. Här borta, ovanför middagen, står-

  70. -att det ska vara bröd
    till varje måltid.

  71. Sen äter man ris och dricker öl.

  72. Om man då har svårt
    att hantera sitt blodsocker-

  73. -så börjar det så klart att pendla
    om man äter en sån här diet.

  74. Första delen av boken handlar
    om hur kostråden har kommit fram.

  75. Resten av boken handlar om
    alla sjukdomar och problem...

  76. ...som bukfetma och typ 2-diabetes
    är kopplade till.

  77. Det är ju en hel skvadron saker.

  78. I dag förklarar vi för tidig pubertet
    med hormonstörande ämnen i naturen.

  79. Högt blodtryck
    med för mycket salt i kosten.

  80. Hjärtinfarkt
    med för mycket mättat fett i kosten.

  81. Diabetes med att vi äter för mycket
    och blir överviktiga.

  82. Alzheimer
    med att vi bara blir äldre och äldre.

  83. Vi har olika förklaringar till allt,
    som ändå är kopplat till bukfetma.

  84. Den bild boken presenterar är att det
    inte behöver vara en splittrad bild.

  85. Det finns två saker
    som sitter som navet i hälsohjulet.

  86. Det är höga blodsocker och att man
    vid bukfetma och typ 2-diabetes-

  87. -får mycket insulin i blodet.

  88. Alla de här går att förklara
    med tre mekanismer i kroppen.

  89. Del tre av boken handlar om
    att man triggar tillväxt i kroppen.

  90. Insulin är i sig en tillväxtfaktor,
    men...

  91. Kroppen är ju inte enkel.
    Biokemin är helt fantastisk.

  92. Insulin tillverkas i bukspottkörteln
    och går in i levern.

  93. Där trycker det ner
    tillverkningen av en tillväxtbroms-

  94. -som normalt hakar sig fast på en
    av kroppens tillväxtfaktorer, IGF1.

  95. Tillväxtbromsen hindrar effekten
    av IGF1.

  96. Men när insulinet stiger
    försvinner tillväxtbromsen-

  97. -och vi får mer fri tillväxtfaktor.

  98. Den här tillväxtbromsen heter IGFBP1.

  99. Kvinnor som har diabetes
    har lite IGFBP1 i kroppen...

  100. ...om de har graviditetsdiabetes.
    Då föder de ofta större nyfödda.

  101. Barnen har fått en kraftig tillväxt-
    signal, vilket kan förklaras av det.

  102. Barn med fetma
    växer tidigare under livet.

  103. Tillväxtfaktorn IGF1 är
    en viktig faktor för att vi ska växa.

  104. Barn med fetma går generellt sett
    tidigare in i puberteten.

  105. IGF1 är en viktig trigger
    av puberteten.

  106. Kvinnor med en tidig pubertet
    och fetma-

  107. -har en högre risk
    att få polycystiskt ovariesyndrom.

  108. Äggstockarna släpper aldrig
    i väg äggen.

  109. Det bildas blåsor på äggstockarna
    där äggen hänger kvar.

  110. Det beror på att man har för höga
    insulinnivåer och för mycket IGF1-

  111. -som triggar produktionen
    av manligt könshormon.

  112. Vi kvinnor kan få mycket manligt
    könshormon av att äta kolhydrater.

  113. IGF1 har under en lång tid varit
    de viktigaste molekylerna-

  114. -som läkemedelsindustrin
    vill stoppa för att behandla cancer.

  115. Man undersöker den
    i relation till cancer-

  116. -och vissa vill också stoppa insulin,
    för det triggar cancertillväxt.

  117. Har man mycket insulin och IGF1
    och får cancer så är prognosen sämre.

  118. Om man har diabetes och får cancer-

  119. -så dör man generellt sett
    mycket tidigare än andra.

  120. Den andra mekanismen handlar om
    att socker eldar på immunförsvaret.

  121. Alzheimer
    har man länge sett som att det är...

  122. ...att man får
    plack av betaamyloid i hjärnan.

  123. Läkemedelsindustrin
    har försökt ta bort placken-

  124. -men det är nog ett blindspår, för
    det har inte hjälpt i prövningarna.

  125. Det har kostat massor. Forskarna tror
    nu att det kan vara skadade blodkärl.

  126. Höga blodsocker skadar
    insidan av blodkärlen.

  127. Därför får diabetiker
    skadade njurar och ögon.

  128. Det kanske också förklarar alzheimer.

  129. Många forskare tycker nu att
    alzheimer ska kallas typ 3-diabetes.

  130. Den tredje mekanismen är fruktosdelen
    av det vita sockret som jag nämnde-

  131. -som inte kan användas i kroppen,
    utan levern måste ta hand om det.

  132. Dels blir det en massa fett i levern
    när fruktos omvandlas till fett-

  133. -och det leder till fettlever. Det är
    ett skenande problem i västvärlden.

  134. Tidigare fick man fettlever
    av för mycket alkohol.

  135. Alkohol och fruktos
    funkar liknande i levern.

  136. Nu får vi troligtvis fettlever
    av för mycket socker.

  137. När fruktosen tas upp i levern...

  138. I den processen bildas urinsyra.

  139. Och gikt är när det faller ut
    kristaller av urinsyra i lederna-

  140. -som immunförsvaret reagerar på.

  141. Det kan också förklaras av
    att det är för mycket fruktos.

  142. Den svenska restaurangkulturen
    har på kort tid-

  143. -gått från en plats som erbjöd
    alkohol till att hamna bland eliten.

  144. Etnologen Håkan Jönsson beskriver
    förvandlingen som revolutionär.

  145. Inspelningen är från Bokmässan 2013.

  146. Nu ska vi prata om en av de största
    revolutionerna Sverige har genomgått.

  147. Välkommen, Håkan Jönsson,
    f.d. kock och nuvarande etnolog.

  148. Du har skrivit
    "Den gastronomiska revolutionen".

  149. Att kalla nåt "revolution" är ganska
    stora ord. Vad har vi genomgått?

  150. Om man ser det som en revolution
    kan man titta 50 år tillbaka-

  151. -när Sara-krogarna dominerade.

  152. Man sålde kokt falukorv med klistrig
    persiljesås och överkokt potatis.

  153. Det var överlag suspekt
    att gå på restaurang.

  154. -Hur då?
    -Njutning var ett problem.

  155. I dag har vi gått 180 grader.

  156. Det är nästan jobbigt att vi måste
    njuta 24 timmar om dygnet-

  157. -så vi blir utmattade av
    att tänka på mat.

  158. Det är ju en revolution. Och i dag
    har vi världens bästa restauranger-

  159. -och oändligt många fler som är
    intresserade av gastronomi.

  160. Men om vi går tillbaka
    till klibbig potatis och falukorv...

  161. Suspekt att gå på restaurang,
    säger du. Hur betraktades man då?

  162. Restauranger var ju ett problem
    för statsmakterna.

  163. Det var ett ställe
    för alkoholkonsumtion.

  164. De drevs av att det var dit man gick-

  165. -när man hade druckit upp sin ranson
    under motbokstiden.

  166. Då fick man två vita och en brun,
    eller en dubbel lättgrogg-

  167. -vilket ledde till
    att maten kom i andra hand.

  168. Det är historien om smörgåsen
    som gick ut och in och ingen åt upp-

  169. -förrän en stackars utländsk turist
    åt den och blev matförgiftad.

  170. Maten var bara ett nödvändigt ont
    för att få dricka.

  171. En ursäkt?

  172. Och om du med tre ord beskriver hur
    vi förhåller oss till mat i dag?

  173. Njutning, estetik och upplevelse.

  174. Hur hamnade vi där? Hur kom det sig
    att vi gjorde den här resan?

  175. Vi gör den ju fortfarande.
    Det är många fält inom sektorn-

  176. -som skulle behöva en revolution
    än i dag.

  177. Men två faktorer har samverkat.

  178. Dels en omvandling från industri-
    samhälle till upplevelsesamhälle-

  179. -där upplevelsesektorn har växt.

  180. Njutning har gått
    från att vara lite suspekt-

  181. -till att bli det
    som vi mäter vår framgång med.

  182. Om vi kan lägga ut tjusiga måltider
    på Facebook-

  183. -och kan berätta om den alldeles
    underbara måltiden på restaurang-

  184. -så ökar det vår sociala
    och kulturella status.

  185. Men är det bara i Sverige
    som vi är fixerade vid korvstoppning-

  186. -syltning, saftning,
    picklade grönsaker och surdeg?

  187. Nej, det är en internationell
    företeelse. T.o.m. i Frankrike-

  188. -har måltiden fått ökad betydelse,
    i alla fall restaurangsektorn.

  189. Man kan diskutera familjemåltiden,
    men den har fått ökad status.

  190. Men på få ställen har utvecklingen
    gått så snabbt som i Skandinavien.

  191. För två år bestod prispallen
    i den finaste kocktävlingen-

  192. -av Danmark, Sverige och Norge,
    i den ordningen.

  193. Tre kockar från Skandinavien var
    bäst i världen. Frankrike kom fyra.

  194. Det är ett nationellt trauma
    i Frankrike.

  195. Du är från Skåne, där älskar man mat.
    I Stockholm finns flera fina krogar-

  196. -men hittar man det nya intresset
    i hela Sverige?

  197. Ja, det tycker jag, även om det finns
    svarta hål och vita fält.

  198. En viktig del av uppgraderingen
    består i återvändande till lokal mat.

  199. Det har lett till nya eller nygamla
    mathantverkare på landsbygden-

  200. -till att lantbrukare
    funderar i nya termer-

  201. -till att nygamla grödor och lant-
    raser av kor, får, getter och grisar-

  202. -börjar återkomma.
    Så det påverkar hela landet.

  203. En av de viktigaste följderna
    av revolutionen-

  204. -som ju startade i städerna-

  205. -är potentialen
    för att få en levande landsbygd.

  206. Vem får betala
    för all den mat vi efterfrågar?

  207. Och hur svensk är en ko som är
    utfodrad med brasiliansk soja?

  208. Håkan Jönsson hoppades att matintres-
    set bidrar till en levande landsbygd-

  209. -men vi är inte där än.
    LRF förutspår att den sista bonden-

  210. -försvinner från Sverige 2030
    om utvecklingen fortsätter som i dag.

  211. Johanna Björklund, ekologisk
    lantbrukare och forskare i Örebro-

  212. -ser stora problem
    i dagens matproduktion.

  213. Det finns många aspekter som man kan
    lägga på det här med vad närodlat är.

  214. Vi äter mer och mer importerad mat.

  215. Hälften av maten på våra tallrikar
    är producerad utanför Sverige.

  216. Jag tror att det gäller även tyngden,
    men framför allt när det gäller yta.

  217. Den yta som det
    som ligger på våra tallrikar tar upp-

  218. -hälften av det är från andra länder.

  219. På restaurang är det 80 % av allt
    kött som inte kommer från Sverige-

  220. -så där är det mer.
    Spelar det här nån roll, då?

  221. Ja. Vad vi äter påverkar
    människor och ekosystem-

  222. -i andra delar av världen, och det
    påverkar oss. Jag har några exempel.

  223. Jag börjar med palmolja och soja
    för att visa på miljöeffekter-

  224. -i andra delar av världen.

  225. Palmolja förekommer i livsmedel.

  226. Var och en av oss
    har en yta på 5-25 kvadratmeter.

  227. Så stor
    är oljepalmsplantagen som behövs-

  228. -för att förse oss
    med den palmolja som vi får i oss.

  229. Palmolja finns i allt. Det finns
    i margarin, bakverk, färdigmat-

  230. -köttbullar, såser, chips, godis.
    Det är svårt att se var det finns-

  231. -för ofta sätter livsmedelsindustrin
    bara ut "vegetabilisk olja".

  232. Det är ofta palmolja, eftersom det
    är billigt och lätt att använda.

  233. Det skulle behöva stå utskrivet, så
    att vi kan välja bort det om vi vill.

  234. Palmolja påverkar ekosystemen mycket
    i Indonesien och Malaysia-

  235. -som är
    de stora palmoljeproducenterna.

  236. Där hugger man ner regnskog för att
    plantera monokulturer av oljepalmer.

  237. Det påverkar vilda växter och djur,
    som försvinner.

  238. Det påverkar människor
    som lever i de här regnskogarna.

  239. Det påverkar också klimatet,
    för man tar bort mycket biomassa-

  240. -och ersätter den
    med en mindre mängd träd.

  241. Ofta är det mark som har mycket mull-

  242. -och när man plöjer upp den
    frigörs mycket koldioxid.

  243. Indonesien och Malaysia är två av
    de största utsläpparna av koldioxid.

  244. I storleksordningen är det den mängd
    som USA och Kina släpper ut-

  245. -trots att det är så små länder. Det
    är på grund av palmoljeproduktionen.

  246. Det borde vi undvika.

  247. Det andra exemplet är soja.
    Soja utfodrar vi våra djur med-

  248. -kor, grisar, höns och får, för att
    det har bra proteinsammansättning.

  249. Soja odlar man bl.a. i Brasilien.
    Där hugger man ner regnskog för det-

  250. -och man odlar det på savannen-

  251. -som är "hot spot"-områden
    för biologisk mångfald.

  252. De områdena ersätter man
    med monokulturer av soja.

  253. Det här bidrar vi till
    när vi köper svenskt kött.

  254. Det är svårt att välja bort det, då
    det inte syns på paketet i affären-

  255. -om djuret har fått sojafoder.

  256. Nåt annat som är viktigt är vatten.

  257. Den här bilden visar hur många
    liter vatten som har gått åt-

  258. -för att producera
    ett kilo av en produkt.

  259. "Gå åt" ska man inte säga. Vattnet
    måste finnas för fotosyntesen-

  260. -men sen avger växterna vatten
    när de växer.

  261. Som ni ser är nötkött
    det allra mest vattenkrävande.

  262. Det beror på att det krävs mycket
    vatten för att producera fodret.

  263. 15 500 liter vatten
    per kilo benfritt nötkött går det åt.

  264. Ska man producera en liter
    apelsinjuice går det åt 1 000 liter.

  265. Det här blir allt viktigare.
    Ska vi som har gott om vatten-

  266. -importera livsmedel
    från länder som har ont om vatten?

  267. Det blir en handel med vatten.
    Vi behöver inte bevattna.

  268. Vi har regnvatten
    som växterna kan växa av.

  269. I många länder behöver man bevattna
    för att det ska växa-

  270. -och man vattnar så att grundvattnet
    sjunker. Det lär bli allvarligare.

  271. Torra områden blir allt torrare. Den
    aspekten måste läggas på närodlat.

  272. Trots att flera giftiga ämnen är
    förbjudna finns de i våra kroppar.

  273. Hur påverkas vi av gifterna och hur
    bidrar de till våra sjukdomar?

  274. Forskarna Monica och Lars Lind
    berättar om sin undersökning.

  275. Hur är det då med miljögifter
    i vårt blod?

  276. I och med
    att andra världskriget tog slut-

  277. -så började en kemikalierevolution.

  278. Som resultat så har vi i dag flera
    hundra ämnen som cirkulerar i blodet.

  279. De flesta av de här ämnena
    fanns inte före 1945.

  280. Tittar vi på världsproduktionen
    av kemikalier så producerades det-

  281. -en miljon ton kemikalier 1930.

  282. Vid tiden för Rachel Carsons bok
    så producerades det tio miljoner ton.

  283. 2012 - 400 miljoner ton.

  284. Vi ska prata mycket om persistenta
    organiska miljögifter i dag.

  285. Ni måste veta vad jag menar,
    för Lars kommer sen att nämna dem.

  286. De är giftiga och oftast fettlösliga.

  287. De är väldigt långlivade.
    Vi får högre och högre halter.

  288. De är långlivade och fettlösliga och
    bioackumuleras därför i våra kroppar.

  289. Vi får högre halter med åren, och
    de biomagnifieras i näringskedjan.

  290. Det vill säga
    en ko som är motsvarande-

  291. -zooplankton i näringskedjan i havet.

  292. De har mycket lägre halter än fiskar.

  293. För en fisk är högst upp i
    näringskedjan i en kedja på sju led.

  294. Det är därför fet fisk är förorenad
    - för att det biomagnifieras.

  295. Många av POP:arna är hormonstörande,
    och många transporteras långväga.

  296. En konsekvens av transporterna är
    att DDT, som används runt ekvatorn-

  297. -och har varit förbjudet
    här i våra länder, här uppe i norr...

  298. Vi har inte haft behov av det,
    för vi har inte så mycket malaria.

  299. Vi har lika höga halter,
    om inte högre, i dag i biota.

  300. I vissa biota, i vissa livsformer.

  301. Uppe i Arktis, där man aldrig har
    använt DDT, så är halterna högst.

  302. Det beror på transport med vindar
    och på att man väljer en viss föda.

  303. Mycket fisk
    och mycket vattenlevande däggdjur.

  304. Många av POP:arna är hormonstörande.
    Vad är då hormonstörande ämnen?

  305. Mycket förenklat
    så härmar de här ämnena hormoner.

  306. De hämmar och bryter ner hormoner som
    är viktiga för kroppens homeostas.

  307. Om ni slår upp homeostas på Wikipedia
    så står det om glukosmetabolismen.

  308. Det kommer att komma upp när Lars
    berättar om vad vi har hittat.

  309. Hur exponeras vi?

  310. Eftersom det handlar om mat trycker
    jag bara på en exponeringsväg här.

  311. Jag fick inte peka med den här.
    Den har vi där uppe - maten.

  312. Den är den främsta exponeringskällan
    för hormonstörande ämnen.

  313. Kan hormonstörande ämnen bidra till
    risken att drabbas av folksjukdomar?

  314. T.ex. fetma, diabetes,
    högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

  315. Två bilder som har att göra
    med det som Lars kommer att prata om.

  316. För det första så har Lars och hans
    labb undersökt det här med DXA.

  317. DXA innebär att man tittar
    både på skelettet och på fettmassan.

  318. För det andra
    så är de undersökta med magnetkamera.

  319. De här två männen har samma BMI.

  320. BMI är ju ett mått på hur feta ni är.

  321. Hur fettet fördelar sig,
    det får man inte reda på med BMI-

  322. -men det får man med magnetkamera.

  323. På den vänstra bilden är det mycket
    fett inne i buken. Det är det svarta.

  324. Det är det fettet som är farligast.

  325. Tack, Monica. Vi går över till Lars.
    - Du är professor i medicin.

  326. Nu ska du prata om vad ni har funnit-

  327. -som har koppling till hormonstörande
    ämnen och folksjukdomar.

  328. Jag tänkte börja prata om vad vi
    funnit runt fetma i den här studien.

  329. I det här fallet
    så är det en lite komplicerad bild.

  330. Vi har med röntgen tittat på
    hur mycket fett det är i kroppen.

  331. Då har vi fettmassa
    här nere på den axeln.

  332. Sen har vi de olika miljögifterna
    som vi har mätt här med olika PCB:er.

  333. Jämför vi dem med de lägsta nivåerna,
    som vi kallar Q1-

  334. -med dem som har de högsta nivåerna-

  335. -då ser vi
    att för den här PCB:en, 99-

  336. -så har vi en skillnad i fettmassa,
    om vi tar den punkten, på två kilo.

  337. Så har man mycket av det miljögiftet-

  338. -så har man alltså
    två kilo mer fett i kroppen.

  339. Några andra ämnen
    ligger betydligt högre.

  340. Har man höga nivåer av 118 så har man
    sex kilo mer fett i kroppen.

  341. Det gäller även för t.ex. DDE
    som är en nedbrytningsprodukt av DDT.

  342. Höga nivåer är förknippat
    med mycket fett på kroppen.

  343. Men sen ser ni också att det finns
    de som ligger här borta-

  344. -där det faktiskt är förknippat med
    att man har mindre fett på kroppen.

  345. Flera av de här ämnena är extremt
    fettlösliga, och fettet suger in dem-

  346. -och man har extremt lite kvar
    i blodet.

  347. Vi har följt utvecklingen av fetma
    över fem år hos de här individerna.

  348. I genomsnitt så gick de upp ungefär
    två kilo i vikt under de här åren.

  349. Det var ungefär hundra av dem
    som utvecklade bukfetma.

  350. Då såg vi, när vi tittade
    på vissa av de här PCB:erna-

  351. -när vi gick från låga nivåer till
    de högsta nivåerna av de PCB:erna-

  352. -så ökade risken med ungefär
    tio gånger att utveckla bukfetma.

  353. Vi har ju sagt att bukfetma inte
    är bra. Det känner ni säkert till.

  354. Speciellt den fetma som finns i buken
    och samlar sig runt tarmar och lever.

  355. En stor del av min forskning
    går ut på:

  356. Varför får vissa den typen av fetma-

  357. -när andra får fetma
    som mer sätter sig i underhuden?

  358. Diabetes är oftast
    en följdsjukdom av att man är fet.

  359. I den här delen av bilden ser vi att
    har man de högsta nivåerna på BMI-

  360. -då har man ungefär fyra gånger
    så stor risk att utveckla diabetes-

  361. -i PIVUS-studien
    under en femårsperiod.

  362. 36 stycken utvecklade diabetes.

  363. Feta hade ca fyra gånger så hög risk-

  364. -att utveckla diabetes.

  365. På en beräkning på PCB:er så ser vi
    att på de högsta nivåerna av PCB:er-

  366. -så har vi upp till en åttafaldig
    ökad risk att få diabetes.

  367. Här har vi ändå tagit hänsyn
    till fetma, blodfetter-

  368. -och en massa andra olika saker
    som kan spöka till det för oss.

  369. Det här är väldigt starka samband.

  370. När vi tittade på högt blodtryck
    var det framför allt DDE-

  371. -nedbrytningsmetaboliten av DDT, som
    var relaterad till högt blodtryck.

  372. Även där
    så var det en ganska rät linje-

  373. -på relationen
    mellan nivåerna av DDT-

  374. -och risken att ha högt blodtryck.

  375. Åderförkalkning mätte vi så här:
    Vi tittade på halspulsådern-

  376. -med ultraljud.

  377. På de här bilderna kommer blodet här.
    Det går upp mot huvudet.

  378. En gren går in i hjärnan-

  379. -och en gren går utanpå skalpen
    och försörjer muskler och hud.

  380. Det är här, där den här artären,
    blodkärlet, grenar sig-

  381. -det är här åderförkalkningen börjar.

  382. Här ser vi en bulle som ligger här
    som är full med fett-

  383. -som buktar in i blodkärlet
    och är ett åderförkalkningsplack.

  384. Har man otur och det här växer till
    ännu lite större så kan det spricka.

  385. Då bildas blodproppar som sticker upp
    i hjärnan och orsakar stroke.

  386. Vi har också tittat på
    hjärtmuskelfunktion med ultraljud...

  387. Vi har vänsterkammaren,
    högerkammaren, förmaken här nere.

  388. ...och på så sätt
    bedöma pumpförmågan.

  389. Vi såg då att vissa PCB:er,
    bl.a. 99:an och några stycken här-

  390. -om man hade höga nivåer av dem-

  391. -fördubblades risken
    för en dålig pumpförmåga i hjärtat.

  392. En dålig pumpförmåga är typiskt
    vad som startar en hjärtsvikt.

  393. Sjukdomen hjärtsvikt.

  394. Vi tittade på stroke. Vi tittade
    på PCB:er och bekämpningsmedel.

  395. Vi kunde se att när PCB:erna börjar
    stiga, och vi får höga nivåer-

  396. -ökar risken för stroke tre gånger-

  397. -och även, likartat,
    för olika bekämpningsmedel.

  398. Exponering för olika
    hormonstörande miljögifter-

  399. -är relaterat till fetma
    och dess konsekvenser diabetes-

  400. -högt blodtryck, åderförkalkning,
    dålig pumpförmåga och stroke.

  401. Jag som jobbar på en akutmottagning
    till viss del av min tid-

  402. -och tar emot patienter med diabetes,
    högt blodtryck och hjärtsvikt-

  403. -jag ser mycket av följdsjukdomarna-

  404. -som till viss del
    skulle kunna bero på miljögifter.

  405. Vi ska lyssna på Håkan Jönsson igen,
    men från en annan föreläsning.

  406. Han berättar om synen på industri-
    producerat livsmedel när det kom.

  407. ...så var den
    industriproducerade maten trevlig.

  408. Man visade upp det löpande bandet
    där man förpackade skolmjölk.

  409. Det moderna framhävdes som det bästa.

  410. Det var det
    som gjorde den bästa maten.

  411. Eva, den första människan, drömmer
    i denna reklam för Perstorps ättika.

  412. Om hon hade haft tillgång
    till denna fantastiska produkt-

  413. -så hade hon kunnat bevara
    det naturen hade att ge-

  414. -med kristallklara inläggningar
    som bevarade vitaminerna.

  415. Och vitaminer... Det var vetenskapen-

  416. -som skulle ge hälsan.

  417. Tekniken triumferade. Här ser vi
    hur fröken Sverige 1953 visar upp-

  418. -den första Tetra Pak-maskinen.
    Nu fick man en hygienisk hantering-

  419. -av mjölken, som dessutom funkade
    rationellt och logistiskt.

  420. Man hade en stark tro på vetenskapen.

  421. Här har svenska margarinforskare
    löst smakproblemet.

  422. Så att margarinet, detta nyttiga
    och välsmakande livsmedel-

  423. -skulle få förgylla
    de svenska frukostborden.

  424. Längst upp till höger från er sida-

  425. -kan ni se en liten bild.
    Vad är då det?

  426. Det är det helt slutna systemet
    som margarinet tillverkas i.

  427. Bildtexten lyder: "Anläggningen
    är väl värd husmödrarnas beundran."

  428. Man skulle beundra detta
    rationella och industriella system-

  429. -för det var det som gjorde bra mat.

  430. Håkan Jönssons beskrivning
    känns inte igen i dag.

  431. Då symboliserade den
    modernism och framtid.

  432. Nu är trenden lokalproducerat
    och upplevelseinriktat.

  433. I dag arbetar industrimaten i
    uppförsbacke. Hur vänder man trenden?

  434. Vi ska lyssna på ett samtal
    mellan Magnus Dafgård från Dafgårds-

  435. -och moderatorn Louise Ungerth.

  436. Jag kan tänka mig att ni har
    utvecklat ert företag i lugn och ro-

  437. -tills 2007. Då kom Mats-Eric Nilsson
    med sin bok "Den hemlige kocken".

  438. På omslaget
    hade man Jennys Kåldolmar-

  439. -som fick symbolisera
    allt ont med industrimaten-

  440. -för i de här kåldolmarna fanns det
    69 stycken E-nummer, tillsatser.

  441. -Plötsligt smällde det till.
    -Ja, det var inte så kul.

  442. Det var... Kåldolmarna
    är ju vår signaturprodukt.

  443. Vi hade jobbat med den i många år.
    Sen skulle vi börja ha mindre fett-

  444. -och deklarera på ett annat sätt,
    så vi försökte dra ner på fetthalten-

  445. -och deklarerade separat vad såsen,
    moset och kåldolmarna bestod av.

  446. Vi hade margarin,
    en buljongtärning och pulvermos.

  447. Margarinet fanns i såsen, vi penslade
    margarin på kåldolmen före stekning-

  448. -och vi hade margarin i moset.

  449. Tillsatserna i margarinet
    räknades då upp flera gånger.

  450. Vi tyckte att margarinet var
    jättebra, för smöret var ohälsosamt.

  451. Det blev ju inte så bra när Mats-Eric
    räknade upp allt flera gånger.

  452. -Det blev ju ramaskri.
    -Ja, vi var enormt ledsna.

  453. Det tråkiga var att vi hade jobbat
    länge med att ha få tillsatser-

  454. -och hade precis lyckats exportera
    det till Frankrike, till en kedja-

  455. -som hade en väldigt begränsad
    användning av tillsatser-

  456. -och så hade vårt varumärke en massa
    tillsatser i. Det ville vi ändra på.

  457. Vad gjorde ni, då?
    Mer än att torka tårarna?

  458. Vi började ändra. Vi tog tag i
    potatismoset, såserna och buljongen.

  459. Vi började köpa in potatisen
    från ett företag i Skara.

  460. De odlar potatisen och sen
    skalas den i närheten av Falkenberg.

  461. Jag jobbar för att hitta
    nån som kan skala närmare.

  462. -Vi hällde mer grädde i såserna...
    -Ni hade alltså riktigt potatismos?

  463. -Ja, vi bytte ut pulvermoset.
    -Hur då? Hade ni maskiner?

  464. Vi har kokgrytor som är
    inte jättestora, men relativt stora.

  465. Det var bara att fatta beslutet.

  466. När det blir kris kommer man sig för
    att förändra, så vi höjde priserna-

  467. -och åtgärdade tillsatserna. I dag
    använder vi en handfull tillsatser-

  468. -av produktsäkerhetsskäl främst.

  469. Ni jobbade på och tog bort tillsatser
    och sen smällde det till igen.

  470. Ja, det kan man väl säga.

  471. -Hästkött hittades i lasagnen.
    -Nej, inte i lasagnen.

  472. Inte just er lasagne,
    det var hos andra som sitter här.

  473. Ja, det var ingen hit.

  474. Vi har ju jobbat
    med leverantörer i många år...

  475. Det är som om nån ringer och talar om
    att du inte är far till dina barn.

  476. Det är ungefär samma känsla.
    Vi blev ju så enormt lurade.

  477. Vi hade köpt nötkött-

  478. -och nån har då tyckt att det
    var smart att blanda i hästkött.

  479. Väldigt liten del,
    väldigt sporadiskt, men i alla fall.

  480. Vad vi har gjort efter det
    är att gå till...

  481. Vi tyckte att det var en bra idé
    att ta de väletablerade slakterierna-

  482. -som hade högre priser, och ställa
    dem mot de lite mindre styckarna.

  483. Då kunde vi erbjuda ett bra pris.
    Men det visade sig att ett företag...

  484. Det gick inte att lita på att deras
    produkter innehöll det som de sa.

  485. Det var många mellanhänder som inte
    vi kände till som var inblandade.

  486. Men det här med att pressa priser...

  487. Handeln pressar er, ni själva pressar
    leverantörerna. Kan man hålla på så?

  488. Nej, och därför
    har vi förberett en prishöjning.

  489. Okej, det var ju bra.

  490. Hoppas ni nu att det blir lugnt?

  491. Jag kommer nämligen att ställa
    den fråga som jag ställde till er då-

  492. -när jag såg att personalen
    rullade kåldolmar för hand.

  493. Jag vet inte vad jag hade tänkt mig.
    Det är klart att nån måste rulla dem.

  494. Det går inte att göra mekaniskt.

  495. Men en kär hjärtefråga som jag
    har dragit med dig många gånger-

  496. -och även med din far, din farbror
    och med andra företag, är:

  497. När får vi ursprungsmärkning? När
    får vi veta var köttet kommer ifrån?

  498. -Ni kan ringa vår konsumentkontakt...
    -Men jag vill ha det på paketet.

  499. Du får det på paketet när EU
    gör en lag som blir lika för alla.

  500. Kan man fuska med olika köttslag
    så kan ni räkna med-

  501. -att man kommer att skriva "svenskt"
    när det inte är det.

  502. Däremot kommer vi att tala om tydligt
    på internet var köttet kommer ifrån.

  503. Vi utvecklar detta, för det räcker
    inte med att skriva ursprungsland-

  504. -man ska kunna spåra
    vilken gård det kommer ifrån.

  505. Kanske gör vi många val påverkade av
    kroppens biologiska funktioner.

  506. Ulf Ellervik, professor
    i organisk kemi, avslutar.

  507. Hur ser njutningsmolekylen ut, och
    varför äter vi ost som luktar svett?

  508. Jag är
    en betydligt enklare person än Lone.

  509. Jag letar inte alls efter lycka.
    Jag nöjer mig utmärkt med njutning.

  510. Jag tänkte mig att vi börjar här.
    En rejäl hög med vit choklad.

  511. Stjärnkocken Heston Blumenthal
    hade ett problem.

  512. Han ville göra
    en dessert av vit choklad.

  513. Hur skulle han piffa till den lite?
    Lite salt är gott ihop med choklad.

  514. Men han skulle aldrig lägga salt
    på choklad - det är för enkelt.

  515. Han provade lite gott och blandat.
    Ankfett gick så där...

  516. Sen hittade han den ultimata sältan
    till sin choklad: rysk kaviar.

  517. Tydligen är den desserten,
    små tunna flarn av vit choklad-

  518. -med lite rysk kaviar på,
    den ultimata njutningen.

  519. Heston Blumenthal
    är ju nyfiken på varför.

  520. Svaret ligger här. Trietylamin.
    Trimetylamin, till och med.

  521. Den här lilla molekylen.
    I stora mängder luktar den fisk.

  522. Men den finns i små mängder
    i vit choklad och i den här kaviaren.

  523. Det är det som gör att de gifter sig
    med varandra. Kemi, helt enkelt.

  524. Vad är då njutning?
    Själv älskar jag mat och dryck.

  525. Kärlek. Kan tänka mig att se en
    skräckfilm vid nåt enstaka tillfälle.

  526. Kan tänka mig att ligga i solen
    och titta på den blå himlen.

  527. Kan tänka mig vällukt och
    till och med att vinna på lotto.

  528. Den här listan på vad njutning är
    - den har ju funnits i tusentals år.

  529. Den finns mycket väl sammanfattad
    här, i form av de sju dödssynderna.

  530. Allt som är härligt har nån gång
    varit förbjudet. Vi tittar närmare.

  531. Här är de. Frosseri, vällust, lättja,
    högmod, avund, vrede och girighet.

  532. Underbart.
    Här har vi en perfekt lista.

  533. Jag är kemist, så vad har det
    med det här att göra? Jo, allt.

  534. Titta här.

  535. Det är molekyler som gör alla de här.

  536. Här har vi glukos som smakar sött.
    Det gillar vi, godis.

  537. Testosteron
    gör att vi kan känna lust.

  538. Den här molekylen, kväve,
    gör att himlen är vackert blå.

  539. Här har vi en massa molekyler
    som faktiskt ger oss njutning.

  540. Nu har jag lite dåliga nyheter:
    Vi måste ha lite kemi. En kortkurs.

  541. Det här är en väldigt kort kurs.
    Vi behöver en handfull grundämnen.

  542. Kol, väte, syre, kväve. Det kan
    dyka upp svavel också. Den är gul.

  543. Med dem kan vi svara på frågan
    "Vad är njutning?"

  544. Här är svaret. Dopamin.

  545. Titta, vilken vacker molekyl.

  546. När vi njuter,
    när kroppen belönar oss-

  547. -så får vi en dos av den. Det händer
    när vi överlever och fortplantar oss.

  548. Hjärnan har lyckats koppla ihop det
    här med en massa saker, som pengar.

  549. Det är lite absurt,
    men det funkar också.

  550. Det handlar lite om kemi,
    så vi behöver veta en sak till.

  551. Den här kan översättas så här också.

  552. Nu gick det ett sus. Det blev
    lite läskigt, men titta här.

  553. Vätena kan vi räkna ut
    hur många de är. Bort med dem.

  554. Vi tar bort kolen också. Nu har ni
    mitt arbetsredskap: en skelettformel.

  555. Hur mycket kemi behöver ni kunna?
    Ingenting.

  556. Men ni kan jämföra med varandra-

  557. -och se om vi kan dra
    några spännande kemiska slutsatser.

  558. Är ni beredda?
    Vi ska välja en liten bit här.

  559. Nånstans vid frosseri och högmod. Vi
    ska nämligen prata om vårt luktsinne-

  560. -för det tycker jag är spännande.
    Här borta, uppe i näsan...

  561. Där har vi ett luktepitel. Ett litet
    område, stort som ett frimärke.

  562. Hundens är stort som en handduk,
    så vi uppfattar världen olika.

  563. I luktepitelet
    hittar vi spännande saker.

  564. De här bläckfiskarna som
    kommer ut här är nerver. Luktceller.

  565. Detta är unikt.
    Det är det enda stället i er kropp-

  566. -där hjärnan
    kommunicerar direkt med omgivningen.

  567. Alla andra sinnen reläas
    flera gånger, inklusive synen.

  568. Men luktsinnet gör inte det,
    och det är unikt.

  569. Det är därför ni kan få så mycket
    känslor som kopplas till lukter.

  570. Om vi tittar på en luktcell...
    Vi förstorar upp ett område.

  571. Då ser det ut så här.
    I de här armarna-

  572. -sitter de dynamitstavsliknande
    tingestarna. De är luktreceptorer.

  573. Vi har ungefär 350 olika såna.

  574. Så hur många lukter kan vi känna?
    Mer än 350, lovar jag.

  575. Är ni inte vinkännare känner ni runt
    10 000. Vinkännare är lite bättre.

  576. Det här var en av de stora gåtorna.
    Hur funkar egentligen vårt luktsinne?

  577. Vi måste ha klart för oss
    att de här binder molekyler.

  578. Okej? De binder molekyler.

  579. Så för att nåt ska kunna lukta
    måste det släppa ifrån sig molekyler.

  580. Som damascenon från rosorna,
    som är en bidragande anledning-

  581. -till att en ros luktar gott.
    Det är en molekyl som ångar iväg.

  582. Det finns egenheter i de här sinnena.
    Här är en som jag tycker är rolig.

  583. Beroende på
    koncentrationen av ett ämne-

  584. -hur mycket man har av det,
    så får vi olika lukter.

  585. Den här molekylen,
    furfurylmerkaptan... Där är svavel.

  586. Den har i låg koncentration
    en underbar lukt-

  587. -av nyrostat kaffe. Härligt.

  588. Höjer vi koncentrationen
    så blir det brända bildäck.

  589. Där finns den också.
    Jag har en flaska med den på labbet.

  590. Den luktar fruktansvärt illa
    om man sticker ner näsan i den.

  591. Stänger man den
    och går tillbaka om en halvtimme...

  592. Oj, vad jag blir sugen på kaffe.

  593. Ni ska få
    ett experiment att ta med er.

  594. Köp hem lite okokt sparris
    och lukta på den.

  595. Den luktar bara lite grönt.
    Ingen distinkt sparrislukt.

  596. I den finns ämnet sparrissyra,
    som inte har nån speciell lukt.

  597. Koka sparrisen. Då händer det här.

  598. Vi bildar de här ämnena, som ger
    den här underbara sparrislukten.

  599. Sen äter ni ett par stycken.
    Så många ni vill, men minst två.

  600. Vänta två-tre timmar och gå på toa.

  601. Då har nämligen de här ämnena
    omvandlats i er kropp-

  602. -till de här båda.
    Nu händer en av två saker.

  603. 75 % av er känner en mycket
    underlig lukt. Sparrisurin.

  604. Det liknar inget annat. En fjärdedel
    av er kommer inte att känna nånting.

  605. Ni är luktblinda mot de ämnena.

  606. Vet ni vad? Ni är luktblinda allihop.

  607. Alla här är luktblinda...mot nånting.
    Ni vet inte vad-

  608. -för ni har aldrig känt den lukten.
    Därför uppfattar vi mat så olika.

  609. Ingen av er uppfattar maten
    på exakt samma sätt.

  610. Här är en annan, isovaleriansyra.
    10 % av er kan inte känna den.

  611. Det betyder
    att ni slipper känna fotsvett.

  612. Låter ju trevligt,
    men allt har en baksida.

  613. Då tycker ni inte att emmentalerost
    smakar nåt, för det är samma ämne.

  614. Sen är hjärnan så fantastisk att
    gymnastikskor - äckligt, ost - gott.

  615. Fantastiskt.

  616. Nu ska vi göra ett experiment till.

  617. Otroligt små skillnader
    kan nämligen ge rätt olika lukt.

  618. Det här ämnet, androstenol-

  619. -den har en ljuvlig lukt
    av sandelträ. Varm träton.

  620. Vi ska ta hydroxylgruppen där
    och oxidera den till en keton.

  621. Det gör vi. Där kom det.
    Nu luktar den där sur urin.

  622. Det händer i urin. Den finns i urin-

  623. -och när den oxiderar blir det
    den här och så luktar det äckligt.

  624. Varför tar jag upp dem
    och skriver "Lukter och känslor"?

  625. Jo, de här är
    väldigt, väldigt viktiga för grisar.

  626. De är nämligen
    könsferomoner för grisar.

  627. Vad betyder det? Jo, de bildas
    i saliven hos en upphetsad galt...

  628. ...och den gör
    att suggan förstår det här.

  629. Ett feromon bildas av en individ
    och påverkar en annan fysiologiskt.

  630. Det är inte bevisat att det finns hos
    oss, men det finns en del indicier.

  631. Nåt som i sig är intressant är att
    de här ämnena finns i tryffelsvamp.

  632. Därför har man en gris
    för att hitta dem. En sugga.

  633. Med galten är det meningslöst,
    men suggan kan hitta dem.

  634. Varför tycker vi att tryffel är gott?

  635. Det är en lite lurig fråga
    som blir ännu mer komplicerad-

  636. -när man inser att de här har
    isolerats från armhålesvett från män.

  637. Nu ska vi ta oss tillbaka till 1980.
    Michael Kirk-Smith.

  638. Här är ett spännande experiment som
    har upprepats med liknande resultat.

  639. En tandläkarmottagning i Birmingham.

  640. Där sitter receptionisten
    och här står tolv stolar.

  641. Kirk-Smith betraktar stolarna
    under en veckas tid.

  642. Vem satte sig var? Den där stolen
    satte sig inte en enda kvinna på.

  643. Ganska få där också,
    medan männen satte sig slumpvis.

  644. Han penslade androstenol under den.

  645. Jättelite, precis så att det märktes.

  646. Då satte sig plötsligt kvinnorna här
    i högre utsträckning.

  647. Och männen i lite lägre utsträckning.
    Så säga vad vi vill...

  648. Vi är fortfarande rätt påverkbara-

  649. -till och med
    av lukter i vår omgivning.

  650. Svensktextning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Du är vad du äter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi äter socker och snabba kolhydrater som aldrig förr. Samtidigt upplever vi en global epidemi av sjukdomar som skulle kunna kopplas till kost och livsstil. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har skrivit boken "Ett sötare blod" och berättar här om hur vi borde äta i stället. Industrimaten betraktades en gång som god, nyttig och sund, men tycks nu vara fet, fullproppad med tillsatser och ibland till och med utspädd med hästkött. Men hur är det egentligen? Matproducenten Magnus Dafgård ställs tills svars. Maten påverkar både våra kroppar och vår miljö, men trots att vi vet vad som egentligen är bäst gör vi inte som vi borde. Kanske är det så att kroppens biologiska röst styr oss mer än vi anar? Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Kemi > Maten och hälsan
Ämnesord:
Dryck, Kostråd, Mat, Matvanor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sätta staden på kartan

Konkurrensen mellan storstäder och regioner är stenhård och staden har blivit en produkt som ska säljas in. Arkitekter, stadsplanerare och antropologer berättar om sin syn på begreppet "stadens identitet". I Upplands Väsby har man hakat på trenden och planerar att skapa ett unikt landmärke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vägen till Nobelpriset

Det är många som drömmer om att komma till Stockholm den 10 december för att ta emot ett av världens mest prestigefyllda priser. Hör några av mottagarna berätta om det enträgna arbete som till slut har belönats av Nobelkommittén.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Att bli den man vill vara

Sökandet efter en egen identitet på vägen mot vuxenlivet är inte sällan en smärtsam process. Valen är många och det är inte alltid lätt att hitta sin egen väg. Författare och experter berättar här om sitt eget sökande och ger tips och råd hur man som förälder eller vän kan stötta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roboten tar plats

I framtiden hägrar en tänkande robot som kan hitta på saker och utvecklas, en tänkande robot som fungerar lika självständigt som människans hjärna. Roboten är idag självklar inom industrin och trädgården, nu vill forskarna skapa den tänkande roboten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Specialpedagogen Ylva Ellneby och Pernilla Garmy, forskare inom vårdvetenskap, talar om stress, livsstilar och vårt förhållande till ständig uppkoppling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vårt behov av grönska

Stadsodling kan vara ett sätt att ta tillvara avfall och andra outnyttjade resurser i städerna. Christina Schaffer, stadsodlare, Daniel Bell, trädgårdsdesigner, Linda Pettersson, landskapsarkitekt och Paula Palm, trädgårdscoach visar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Utanför boxen i skolan

Hur kan vi förbättra och utveckla undervisningen? Vi får exempel på nya verktyg och arbetssätt som kan användas i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gestalta med växter

I framtidens förtätade städer kommer stadens gröna lungor att spela en betydelsefull roll. Hur tänker de som planerar dessa vackra, viktiga miljöer? Möt kända trädgårdspersonligheter som delar med sig av sin skaparskicklighet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gruvor och miljö

De senaste åren har intresset för att starta gruvprojekt tagit fart i Sverige. Landets mineraler är en viktig resurs, men vad innebär detta för området runt gruvan och för miljön? Hör forskare och experter om gruvindustrins möjligheter och problem.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Samisk mat

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna just nu är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Påverka din pension

Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Böcker för njutning och nytta

Erbjuder genrelitteratur som chick lit, vampyrberättelser och romance bara underhållning och eskapism? Eller finns det andra värden och rent av feministiska budskap i böckerna? Hör forskarna som trängt på djupet i böcker som ibland till och med kallas skadliga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Läsa mera

Färre elever besöker skolbiblioteken. Detta har fått många lärare och skolledare att reagera och agera för att vända trenden. Skolbiblioteken finns för att hjälpa ungdomar att hitta bra böcker. Hur ska man få ungdomar att läsa mera?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Kostråd som social företeelse

Vanliga samtalsgrupper kan dramatiskt minska spädbarnsdöd i utvecklingsländer. Det menar Anthony Costello, professor på UCL i Kalifornien, som här redovisar hur man arbetat med samtal och socialt utbyte för att öka kunskapen kring ämnen som hygien, mat och hälsa. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss