Titta

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Om UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

En konferens med fokus på att skapa bättre förutsättningar för elever genom vård och hälsa. Föredragen berör bland annat ämnen som utveckling av elevhälsoarbete, att engagera elever i sin egen hälsa, stärka elevers självkänsla samt att motarbeta psykisk ohälsa. Vidare även metoder som kan hjälpa barn vid inlärning genom fysisk aktivitet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Moderator: Nils Lundin. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus : Motorik och inlärningDela
  1. Igor Ardonis, du är inte bara känd
    från tv. Du far land och rike runt-

  2. -och pratar om pedagogik.
    Du är även mental tränare.

  3. Man ser på dig att fysisk aktivitet
    ligger dig varmt om hjärtat.

  4. Nu ska du få presentera nåt väldigt
    spännande. Jag har släckt ner lite.

  5. Hör vi bra?

  6. Hej, allihop. Jag heter Igor
    och är pedagog och mental tränare.

  7. Sen sju år tillbaka
    arbetar jag på heltid som det.

  8. Det innebär väldigt mycket resor
    eftersom mina målgrupper varierar.

  9. Det är allt från idrottande ungdomar
    på 10-13 år-

  10. -till folk som tävlar på elitnivå och
    representerar Sverige i VM och OS.

  11. Samma sak vad gäller skola. Ibland
    arbetar jag med eleverna direkt.

  12. Ibland arbetar jag med lärarna
    och ibland med rektorerna.

  13. Ibland blir det en kombination.
    Man börjar med lärare eller rektorer-

  14. -och så skickar de mig vidare.

  15. En tredjedel av uppdragen är idrott.

  16. Eller rättare sagt, idrottsprinciper
    som jag tillämpar på organisationer.

  17. Det kan vara allt från enmansföretag
    till stora organisationer.

  18. Temat för oss
    är motorik och fysisk aktivitet-

  19. -och hur det påverkar
    hälsa och inlärning.

  20. Det är ett spännande tema och jag har
    aldrig haft likadana föreläsningar.

  21. En stor utmaning, som gör det
    intressant och spännande, är-

  22. -att när jag hör dem som talar
    före mig... - Tack, förresten.

  23. Vissa grejer som du tog upp...
    Jag ville avbryta-

  24. -sen hörde jag...
    Av glädje, alltså...

  25. Jag hörde att vi får hand-outs. Det
    vill jag ha. Det du sa var så bra.

  26. Jag ska göra det
    på en mycket enklare nivå.

  27. Tror jag, i alla fall.
    Jag menar då ur lekmannaperspektiv.

  28. Den första principen jag arbetar
    med... Jag har två eller tre.

  29. Den första är att det fysiska
    och det mentala...

  30. Fysisk aktivitet är den viktigaste
    delen av den mentala träningen.

  31. Jag är ensam om det. En av mina
    mentorer, Lars-Eric Uneståhl-

  32. -definierar mental träning som
    all träning som inte är fysisk-

  33. -som leder till
    att man fungerar och mår bättre.

  34. Redan här har vi en separation
    mellan det fysiska och det mentala.

  35. All träning som inte är fysisk men
    som gör så att personen mår bättre-

  36. -definieras som mental träning.
    Om man tränar mentalt-

  37. -ägnar man tre, fyra veckor
    åt avslappningsträning.

  38. Vad slappnar man av i?
    Den fysiska kroppen.

  39. Förutsättningen för att komma
    i kontakt med sina mentala resurser-

  40. -är att lära sig att slappna av.

  41. Jag vill flagga för kopplingen mellan
    stress och hög fysisk spänningsnivå-

  42. -och låg spänningsnivå
    och ganska hög trivsel.

  43. Vad gäller motorisk prestation, vare
    sig det är musiker eller idrottare-

  44. -kan vi lägga märke till
    att ju bättre folk är på det de gör-

  45. -desto lägre spänningsnivå har de.

  46. Principen är avspänd effektivitet.
    Minimal ansträngning, maximal effekt.

  47. Så jag använder enbart de muskler...

  48. ...som behövs för att utföra jobbet.
    Allt annat vilar.

  49. Inom idrottskretsar brukar man säga:
    "När det är rätt så blir det lätt."

  50. Framför allt ser det lätt ut,
    tills man provar själv.

  51. Ju bättre folk är på det de gör,
    desto lättare ser det ut.

  52. Det gäller inte minst hantverk.
    Jag minns när jag var på gymmet-

  53. -och de höll på med installationer.
    Jag blev så impad.

  54. En hantverkare stod på en stege
    och borrade med en hand.

  55. Och han hade faktiskt kaffe
    i den andra handen.

  56. Nån gång i mitt liv
    har jag försökt mig på att borra.

  57. Jag märkte hur axlarna gick upp,
    ansiktet spändes och jag blundade.

  58. Vad har axlarna och ansiktet
    med borrandet att göra?

  59. De bidrar inte till effektivitet
    eller kvalitet i det jag gör.

  60. Otryggheten och bristen på kompetens
    gör att jag spänner mig mer.

  61. Det jag minns och det jag upplever är
    att det inte är behagligt.

  62. Det är sällan jag spänner mig när nån
    klappar mig eller jag äter en kaka.

  63. Det är mer fråga om
    den här krampaktiga reaktionen.

  64. Detta kan vi se
    på mycket mer subtila prestationer.

  65. Jag står här och pratar med er.
    Det jag ska göra parallellt-

  66. -med att hålla koll på det
    jag pratar om och behålla fokus-

  67. -är också att ha koll
    på min spänningsnivå.

  68. Lägg märke till
    att om tio sekunder kommer jag...

  69. ...pitcha upp min röst genom att öka
    spänningen lite i bröst och axlar.

  70. Jag fortsätter lite till och frågar
    om det är trevligt att lyssna på mig.

  71. Ni kanske börjar tappa intresset.
    Irritationen kanske börjar öka lite.

  72. Bara genom
    att sänka spänningsnivån medvetet...

  73. Vad hände med din uppmärksamhet?
    Vi hörde tidigare talas om pallar.

  74. Hur kan man ge support, särskilt
    till de elever som behöver support?

  75. En väldigt viktig princip är just:

  76. Jag kan inte hjälpa andra med det
    jag inte kan styra hos mig själv.

  77. Om du behöver pengar kan jag inte
    låna dig några om jag är pank.

  78. På samma sätt... En av
    de tidigare föreläsarna tog upp...

  79. ...att det är svårt att få till
    djupinlärning under stress.

  80. Men här glömmer man ofta bort
    vilken stor roll ledare spelar-

  81. -med tanke på hur mycket lättare
    det är att slappna av med människor-

  82. -som själva
    kan styra sin egen spänningsnivå.

  83. Jag kan säga: "Slappna av,
    tro på er själva, fokusera!"

  84. Eller så kan jag se till
    att själv representera detta-

  85. -och låta naturen ha sin gång, där
    det jag äger smittar av sig på er.

  86. Detta är extra viktigt
    med de elever som utmanar.

  87. De kan utmana på många olika sätt.
    Vid ett tillfälle fick jag...

  88. ...rycka in i en klass
    och när jag kom in sa läraren:

  89. "Lugna ner er! Lugna ner er!"

  90. Sen sa hon: "Jag säger till dem att
    lugna ner sig, men de lyssnar inte!"

  91. Lägg märke till hur stor del
    av det som jag nu förmedlar verbalt-

  92. -som når dig, och hur mycket min röst
    och min spänningsnivå påverkar dig.

  93. Med andra ord: Jag kan inte styra
    andra mer än jag kan styra mig själv.

  94. Det här är inte vetenskap,
    det är bara empiriskt...

  95. De lärare eller ledare
    som lyckas skapa en god relation...

  96. Vi fick nyss höra
    hur viktig relationen är.

  97. Både för undervisning
    och framgång i skolan.

  98. Vad är det som händer
    om en person ger dig råd-

  99. -och du förstår att är ett gott råd,
    men du har ingen lust att följa det?

  100. Sen ger nån annan dig samma råd
    och då vill du lyssna.

  101. Har du varit med om det?
    Det är samma sak för eleverna.

  102. Varför vill vi lyssna på vissa
    människor, medan vi stänger av andra?

  103. Relationen. Och jag brukar säga
    en relation av tillit.

  104. Eller att det finns
    en relation av förtroende.

  105. Relation av tillit. Kärnan
    i ordet "kommunikation" är latin.

  106. Vi har det i svenskans "kommun"
    och i engelskans "communion".

  107. Det står för gemenskap.

  108. Känner du inte förtroende för mig,
    känner du ingen gemenskap med mig.

  109. Känner du ingen gemenskap spelar det
    ingen roll vad jag sänder ut.

  110. Du vill inte ta emot det,
    eftersom du inte litar på mig.

  111. Hur märker vi om nån litar på oss?

  112. Folk vågar slappna av
    i vårt sällskap.

  113. Hur kan jag få nån annan
    att slappna av? Det kan jag inte.

  114. Jag har ingen makt över andra. Men
    sannolikheten att nån slappnar av-

  115. -ökar om jag själv är avslappnad.
    Till att börja med.

  116. I varje situation finns det delar jag
    kan styra över och inte styra över.

  117. För två år sen fick jag förmånen
    att föreläsa för Lärarförbundet.

  118. Jag träffade över 2 000 lärare
    under en termin.

  119. Varje gång
    har jag ställt samma fråga.

  120. Hur många timmar,
    under 4,5 års utbildning-

  121. -har ni ägnat åt situationer där ni
    ska lära er att hantera elever-

  122. -som inte ger er chansen
    att börja undervisa?

  123. Inte hur ni ska undervisa,
    utan hur ni ska få dem i det läge-

  124. -att ni får chansen att undervisa.

  125. Vad tror ni lärarna svarade?

  126. Nästan alla har svarat noll.
    Fyra, fem stycken har sagt:

  127. "Jag har haft praktik där jag har
    haft en tuff klass att ta hand om."

  128. "Det har hjälpt mig mycket."
    Då var min fråga:

  129. "Fick du en tuff praktikplats
    för att det var planerat"-

  130. -"för att du skulle utvecklas eller
    var det otur och på lång sikt tur?"

  131. "Det var inte planerat,
    det var bara det jag fick."

  132. Intressant, eller hur? Mycket
    av utbildningen fokuserar på...

  133. Paradigmet är att eleverna vill gå
    till skolan med tindrande ögon.

  134. Du ska bara vara intresserad,
    trevlig och äta din frukost-

  135. -och hälsa på alla,
    sen kan du bara börja undervisa.

  136. Men hur ofta matchar verkligheten
    den kartan?

  137. En modell som jag använder mycket
    i mitt arbete...

  138. Det är utvecklat av en...
    SAS-soldat.

  139. Han är en trevlig gubbe nu. Han gör
    Discovery-program om överlevnad.

  140. Om nån av er har Discovery Channel
    så är han ofta expert på överlevnad.

  141. När han var yngre var han, typ,
    fallskärmsjägare.

  142. Han gjorde
    en väldigt intressant modell.

  143. Här handlar det om överlevnad, men ni
    får se hur tillämpningsbar den är.

  144. Han kallar den för "vital pyramid".
    Han heter John Wiseman.

  145. "Lofty" Wiseman.
    Lofty är hans smeknamn.

  146. Han säger så här:
    "I varje allvarlig situation"...

  147. Överlevnad
    är en väldigt allvarlig sak.

  148. Det som är viktigast är mentalitet.

  149. "Mindset" eller mentalitet. Den är
    så viktig att jag skriver på svenska.

  150. Det som igår i mentalitet
    är attityd, inställning...

  151. ...syn på saker och ting. Mentalitet.

  152. Verklighetstolkning.
    Hur man uppfattar verkligheten.

  153. Det näst viktigaste är strategin.
    Vi har hört hur viktig strategin är.

  154. Det handlar om att planera och
    genomföra, inte så mycket analys.

  155. Det gäller att hela tiden
    leta efter strategier.

  156. Sen kommer färdigheter. "Skills".

  157. Sen kommer "kit",
    som står för utrustning.

  158. Se på hur mycket av utbildningar...
    Jag angriper inte lärarutbildningen-

  159. -den bara speglar
    den generella synen idag.

  160. Den mesta av utbildningen handlar om
    att få fler färdigheter.

  161. I skolan handlar det om att läsa,
    skriva och räkna. Det är färdigheter.

  162. Det finns andra, som att leta
    information, använda datorn och så.

  163. Väldigt mycket tid läggs på det.
    Sen är det utrustning.

  164. Samma sak med idrott. Man lär ut
    färdigheter och har bra utrustning.

  165. Jag arbetade med några killar från
    det svenska juniorboxningslandslaget.

  166. De berättade att de
    hade varit på träningsläger på Kuba.

  167. Där fick de stanna i två veckor.
    Jag minns inte exakt.

  168. Det intressanta var...
    De tränade tillsammans med kubaner-

  169. -och de slogs av
    hur stor skillnad det var-

  170. -mellan levnadsstandarderna,
    kan man säga.

  171. De svenska boxarna fick frukost
    på hotellet. Hotellfrukost.

  172. Kubanerna fick en variant av frukost.

  173. En bulle och en kopp chokladmjölk.
    Det var deras frukost.

  174. Men sen körde de två pass om dagen,
    på samma villkor.

  175. När svenskarna skulle åka hem lämnade
    de allt till sina kubanska kompisar.

  176. Lindor, susp - allt! De hade inget.
    De hade knappt en säck att slå på.

  177. De hade tomma bildäck. Man lindade
    händerna ordentligt och körde.

  178. Det var synd om dem
    ur det perspektivet.

  179. Men på OS är det synd om alla andra.

  180. Det är synd om alla som går en match
    mot kubaner i amatörboxning.

  181. Man försöker kolla deras teknik
    och träna som de gör.

  182. Men om vi tränar som de, med bättre
    medel, varför blir vi inte bättre?

  183. Jo, för 70 procent
    finns under "skills".

  184. Vad händer med mentalitet
    och vad händer med "tactics"?

  185. Kubanerna får mentaliteten kultur-
    ellt, som brassarna och fotboll.

  186. Eller som argentinarna
    får den i fotboll och tango.

  187. Många gånger lämnas mentaliteten åt
    sitt öde. Har man flyt blir den god.

  188. Det styrs mycket av ens familj. Vad
    har man för inställning till studier?

  189. Eller till rörelse?
    Eller till tandhygien.

  190. Det lämnas mycket åt sitt öde.
    Hur mycket tid lägger man...

  191. ...under hela grundskolan på
    att utveckla elevernas "mindset"?

  192. När jag är ute och träffar eleverna
    från början, så sätter de sig...

  193. ...överallt, utom där de ska sitta.
    30 procent, de som lyder, sitter här.

  194. Vissa för att de vill,
    andra för att de inte vågar annat.

  195. Resten... Vissa lägger sig,
    vissa tar på luvan...

  196. Attityden är:
    "Vad ska du nu gaffla om?"

  197. Då är frågan: Hur ska jag få dem...?
    Om jag får chansen att börja prata...

  198. Det är den första utmaningen
    innan jag ska ha nåt att berätta.

  199. Här är det viktigt, för som
    människa... Reaktionen jag får...

  200. Jag börjar gå upp i varv.
    Jag vill gå härifrån.

  201. "Vad har jag för möjlighet...?
    Allt detta rör upp mig.

  202. Och de har koll.
    De kollar hela tiden på oss.

  203. Frågan är: Hur ska jag gå tillväga
    för att ändra detta?

  204. Och det handlar inte om "hur",
    utan om "vad" jag gör.

  205. Det handlar om hur jag är.

  206. När folk märker
    att jag inte tappar min balans-

  207. -trots att de flesta gör det
    när de spelar sin pjäs-

  208. -som de har spelat sen lågstadiet.

  209. Sen kommer en person
    som uppenbarligen märker dem-

  210. -men inte reagerar som de andra,
    som inte är reaktiv.

  211. Då börjar man bli nyfiken och då
    testar man gränserna lite mer.

  212. Det känns extra jobbigt, men klarar
    jag av den toppen kommer en dal sen.

  213. Sen är det min tur. När jag tar över
    initiativet släpper jag det inte.

  214. Så om vi tittar på en person...

  215. Jag pratar om person,
    men jag ritar ett träd.

  216. Det är en metafor där...

  217. ...kroppen motsvarar stammen och
    kronan, våra fysiska resurser.

  218. Medan våra mentala resurser
    motsvarar rotsystemet.

  219. Jag använder den här metaforen
    för att ni tydligt ska se-

  220. -att det fysiska
    är det mentalas synliga del.

  221. Det är den synliga, påtagliga delen
    av våra mentala resurser.

  222. Det mentala
    är det fysiskas osynliga del.

  223. Det jag gör med kroppen
    påverkar psyket.

  224. Temat är motorik
    och fysisk aktivitet.

  225. Hur det påverkar hälsa och inlärning.
    Jag säger så här: Rörelse är liv.

  226. Om vi med liv menar fysiskt liv.

  227. Om du skulle se att det ligger en
    person här med ansiktet mot väggen...

  228. Man lägger märke till personen,
    sen blir man nyfiken eller orolig-

  229. -beroende på personlighet
    hos den som har upptäckt det.

  230. Man ropar, och säger namnet,
    om man känner till det.

  231. Om personen svarar är det lugnt. "Är
    du okej?" Så har man en konversation.

  232. Om personen inte svarar
    blir man mer orolig.

  233. Då går man fram och rör vid personen.
    "Rör vid." Alltså tillför rörelse-

  234. -till nåt som inte rör sig. Vi blir
    oroliga när personen inte reagerar.

  235. Vi tillför rörelse för att väcka
    deras egen rörelse till liv.

  236. Om personen svarar är det lugnt.
    Om inte, vad gör vi då?

  237. Vi kollar efter mer subtila former
    av rörelse - andning och puls.

  238. Vi kollar
    att personen åtminstone lever.

  239. Om inte andning och puls fungerar,
    men personen är någorlunda varm-

  240. -försöker man väcka...

  241. Man fortsätter tillföra rörelse,
    men på en annan nivå-

  242. -genom hjärtmassage och luft...

  243. -Vad heter det?
    -Konstgjort andning.

  244. Allt detta
    har att göra med hur rörelse...

  245. ...är nära hopsvetsat
    med fysiskt liv.

  246. Så länge vi lever finns det rörelse.
    Även när vi är stilla-

  247. -cirkulerar blodet, magen smälter
    mat. Jorden som vi sitter på snurrar-

  248. -både runt sin axel och runt solen.
    Rörelse är liv.

  249. När brukar vi frysa? Fastna?
    Då stannar rörelsen upp.

  250. Om nån skrämmer upp er...

  251. För ett ögonblick
    har jag avbrutit ert flöde.

  252. För ett ögonblick har några saker
    hänt. Andningen har rubbats.

  253. Pulsen har gått upp.

  254. Psyket har inte hunnit tänka några
    klara tankar eller kunnat planera.

  255. Man har blivit reaktiv.
    Jag har agerat och ni har reagerat.

  256. Så...

  257. Under några korta sekunder
    fryser psyket.

  258. Om jag är orolig för nåt som stressar
    mig... Det kan vara ett prov.

  259. Det kan vara att komma hem
    till min mamma och pappa.

  260. Det kan vara att jag har fått...

  261. ...konstig protein i min urin och nu
    väntar jag på besked från en läkare.

  262. Eller att jag kollat mina födelse-
    märken, för att nåt ser konstigt ut.

  263. Under några dagar-

  264. -försöker jag att fortsätta
    och röra mig som vanligt-

  265. -rent fysiskt, men min kropp
    har fastnat i en sak.

  266. Beroende på hur mycket mitt psyke
    har fastnat påverkar det min kropp.

  267. Om jag är riktigt rädd
    kan jag inte ens gå upp och duscha.

  268. Om jag är riktigt rädd
    för att komma hem...

  269. Redan klockan åtta på morgonen och
    jag inte ska hem förrän klockan tre-

  270. -så är jag stressad. Det vill säga:
    Mitt psyke är kvar hemma.

  271. Min kropp är i skolan.

  272. Eller tvärtom.
    Om jag är mobbad i skolan-

  273. -så även om jag är hemma hela helgen
    så har jag inte slappnat av.

  274. Fysiskt var jag nån annanstans men
    mentalt har jag aldrig lämnat skolan.

  275. När mitt psyke fastnar är det en del
    av mentalt och fysiskt förfall.

  276. För psyket ska flöda,
    precis som kroppen.

  277. När vi mår bra så flödar psyket.
    Det fastnar inte i saker och ting.

  278. Det kan komma i kontakt med känslor,
    tankar och upplevelser-

  279. -utan att fastna.

  280. Utan notera dem, uppfatta det
    som behöver uppfattas-

  281. -och sen komma i kontakt
    med nästa grej.

  282. Både vår fysiska och intellektuella
    prestation blir negativt påverkad-

  283. -när antingen kroppen
    eller psyket fastnar.

  284. Det som är mitt jobb i första hand-

  285. -är att hjälpa folk att bygga upp
    kompetens att hantera...

  286. Så att de när de råkar ut för
    jobbiga eller skrämmande saker-

  287. -inte fastnar i det
    utan fortsätter flöda.

  288. Första principen som gör mig till
    underground mental tränare-

  289. -är att jag lär människor
    att förlora.

  290. Det påverkar
    hur många kunder jag får...

  291. Det som är main stream är:
    "Jag ska lära dig bli vinnare."

  292. "Jag ska lära dig bli fantastisk."

  293. Bli bäst när det gäller.
    Vinnarskalle.

  294. Det jag vet är att så länge man inte
    bygger upp en kompetens-

  295. -och en strategi att hantera...

  296. "Hur ska jag hantera saker när jag
    inte klarar av det som förväntas?"

  297. När det inte blir som man tänkt sig.
    Kan man då fortfarande behålla...

  298. Jag jobbar efter tre grundprinciper:

  299. Spänning.

  300. Andning.

  301. Och fokus. Jag skriver det för att
    det är kortare än "uppmärksamhet".

  302. Kontroll.

  303. Spänningskontroll. Andningskontroll.
    Uppmärksamhetskontroll.

  304. Att lära sig förlora...

  305. Oavsett vad som händer tränar jag mig
    på att behålla en fysisk avslappning-

  306. -att fortsätta andas - då tar jag
    kontroll över min uppmärksamhet.

  307. När jag tar kontroll över min
    uppmärksamhet kan jag rikta den-

  308. -till det som är det mest
    konstruktiva att göra just nu.

  309. Det är så man bygger upp mentalitet.

  310. Det kan hålla i allt från
    tre sekunder till tre minuter.

  311. Sen kommer jag tappa det igen.
    Det kommer en ny tanke-

  312. -eller så dyker samma tanke upp igen
    och fångar min uppmärksamhet igen-

  313. -och min puls går upp igen...
    Då gör jag om det.

  314. Tappar jag fokus hundra gånger
    tar jag tillbaka det hundra gånger.

  315. Hela tiden genom att sänka spännings-
    nivån och fokusera på att andas.

  316. Och sen välja det man skulle göra.
    Det blir som fysisk styrketräning.

  317. Jag lyfter en vikt,
    sen sänker jag en vikt.

  318. Jag skärper min uppmärksamhet,
    sen tappar jag min uppmärksamhet.

  319. Varje gång blir min uppmärksamhets-
    skärpningsmuskel lite starkare.

  320. Jag kommer tappa den igen
    och då skärper jag den igen.

  321. Det här fick man göra naturligt
    i ett samhälle-

  322. -där välfärd inte är på hög nivå.

  323. Man överlever inte annars.

  324. Vad du än skulle göra krävdes det
    att man engagerade hela sin kropp.

  325. Det är svårt
    att ha psyket nån annanstans-

  326. -när kroppen är fullt engagerad.

  327. För det kräver så stor del
    av min uppmärksamhet.

  328. På det sättet funkar
    kropp och psyke tillsammans.

  329. De är ett.

  330. Det finns en historia om en man
    som sa till sin läkare:

  331. "Jag vet inte vad det är med mig,
    men när jag sitter så här..."

  332. "...och har en hatt på mitt knä och
    samtidigt biter på aluminiumfolie"-

  333. -"så sticker det i ryggen.
    Vad är det för fel på mig?"

  334. "Du har för mycket fritid."

  335. Hur gamla är barnen när de lär sig
    använda fjärrkontrollen?

  336. Förstår ni varför jag frågar det
    direkt efter det här exemplet?

  337. Hur gamla är de när de lär sig
    använda fjärrkontrollen?

  338. Ett. Precis. Jag känner en ettåring
    som byter dvd-skivor.

  339. Hon har 50 % chans - antingen
    den matta eller blanka sidan.

  340. Om det inte funkar
    byter hon bara sida.

  341. Vi blir bra på det vi tränar.
    Vad betyder det?

  342. De har sex år daglig träning.
    "Om det är tråkigt byter jag kanal."

  343. Sen kommer de till skolan.

  344. Och jag står kvar.

  345. Jag står kvar.

  346. Snacka om att vara fullständigt
    oförberedd både mentalt-

  347. -och strategimässigt för att hantera
    den verklighet de ställs inför.

  348. En hel del föräldrar bidrar till
    detta, med bästa intention såklart...

  349. Om ni har möjlighet på helgerna...

  350. Jag reser mycket
    så ibland blir det hotellfrukost.

  351. Det är alltid viktigt för mig
    att hålla armbågarna inne-

  352. -för att inte armbåga och knäa
    småbarn vid hotellfrukosten.

  353. Föräldrarna tar dem med sig. Det
    kan vara tre barn som följer med.

  354. "Vill du ha gul paprika,
    grön paprika eller röd paprika?"

  355. "Vill du ha kokt
    skinka eller salami...?"

  356. "Öh... Kokt." Varför ska man lägga
    nåt de inte gillar på deras tallrik?

  357. Jag vill inte lägga
    några moraliska...åsikter i det.

  358. Jag vill bara göra oss medvetna
    om trenden gällande barnuppfostran.

  359. Och ställa frågan hur det förbereder
    dem för situationer-

  360. -när de inte har den möjligheten.
    På tal om mentalitet.

  361. När jag lyssnade på de andra
    föreläsarna skrev jag en hel del.

  362. Det blir som det blir.

  363. Jag skulle vilja lyfta fram
    två saker.

  364. Den ena är...
    I mitt i arbete är det viktiga...

  365. ...att hamna i ett tillstånd
    som är orsakstillstånd.

  366. Vad handlar det om?

  367. Orsakstillstånd handlar
    om att jag är proaktiv.

  368. Jag strävar hela tiden efter att
    göra klart för mig vad jag vill.

  369. Vad är nästa steg?
    Jag kommer strax utveckla detta.

  370. Generellt kan man säga:
    "Vad är det jag vill eller behöver?"

  371. "Sen ser jag till att arbeta
    för skaffa det." Orsakstillstånd.

  372. Effekttillstånd...

  373. ...handlar om att reagera.
    Här är det "proaktiv".

  374. Här är det "reaktiv".

  375. I effekttillstånd reagerar jag på
    det som händer omkring mig.

  376. Det som sker omkring mig.

  377. Då styrs jag av min omvärld.

  378. Då ska man jobba målmedvetet och vara
    proaktiv. Här finns det ett problem.

  379. Det finns tre olika typer av mål:

  380. Resultat.

  381. Prestation.

  382. Och process.

  383. Resultat är viktigt
    att veta från början.

  384. Resultat för mig i dag,
    eftersom jag bor i Malmö-

  385. -skulle vara
    att komma hit till konferensen-

  386. -innan ett visst klockslag.
    Det var viktigt.

  387. Men när jag gjort klart för mig
    vad jag vill måste jag släppa det.

  388. Då tittar jag på prestation.

  389. Prestation handlar att starta
    hemifrån i tid, checka in på flyget.

  390. Jag behöver ta mig till Malmö
    flygplats, ta flyg till Bromma-

  391. -och sen ta mig hit från Bromma.

  392. När resultatet är klart
    måste jag släppa det.

  393. Och ändra fokus till
    vad det är jag behöver göra-

  394. -för att det här ska bli verklighet.

  395. Det garanterar inte
    att det blir verklighet.

  396. Jag kan förolyckas på vägen. Det kan
    bli oväder och inställda flygplan.

  397. Det finns massa saker
    jag inte kan styra över.

  398. Det gäller att fokusera
    på det jag kan styra över.

  399. Sen har vi "Process". Vad är det?

  400. Ett steg i taget. Till att börja med
    boka biljett i god tid.

  401. Om jag aldrig flugit till Stockholm
    blir jag så stressad över resultatet.

  402. Mitt psyke fastnar.
    Kommer jag nå resultat eller inte?

  403. På det sättet klarar jag inte
    att ta itu med "prestation"-

  404. -och "process" glömmer jag bort.

  405. Jag frågar er: Är det bara elever
    som lider av den här åkomman?

  406. Vad skulle hända när
    man bestämt sig för ett resultat-

  407. -och sen förstått att man inte kan
    styra över det.

  408. Bara "Prestation"
    och framför allt "Process".

  409. D.v.s. det lilla jag gör just nu.

  410. Det som sker då är
    att mitt psyke inte fastnar-

  411. -för då börjar mitt psyke
    och kropp förenas och samordnas.

  412. "Jag vill klara av matten
    i slutet av den här terminen."

  413. "Jag vill klara av matten
    i slutet av den här terminen."

  414. "Vad ska jag börja med? Jag kanske
    ska göra läxor en kvart om dagen."

  415. När jag kommer till skolan
    frågar jag hur många det finns...

  416. Då pratar jag om gymnasiet
    och åttan och nian i grundskolan.

  417. Hur många finns det här
    som läser en halvtimme om dagen?

  418. Det är inte mer än 5-6 som räcker upp
    handen om de är 20-30 stycken.

  419. 30 minuter om dagen.
    Detta är "Process".

  420. Då känner man: "Vad tjänar 30 minuter
    om dagen till?" Ingenting. Tror man.

  421. "Prova vad som skulle hända om du
    började läsa en halvtimme om dagen"-

  422. -"under tre veckor."

  423. "Kolla om skolan blir lite roligare.
    Utan att nånting annat förändras."

  424. "Varken lärarna, upplägget eller du.
    Bara 30 minuter om dagen.

  425. "Fuska inte, inte 35-40, för då
    vet vi inte om en halvtimme räcker."

  426. "Ställ äggklocka. Det kan
    vara 2 x 15 minuter eller 3 x 10."

  427. "Men se till att det
    blir en halvtimme om dagen.

  428. Det är inte säkert att eleverna
    per automatik börjar göra det.

  429. Några gör det. Därför brukar jag dela
    upp människor i gula, gröna, röda.

  430. Ungefär som trafikljus.

  431. De röda har redan bestämt sig
    för att jag är idiot.

  432. Så de lyssnar ändå inte.
    Och de visar det väldigt tydligt.

  433. Eller så dyker de inte upp alls.

  434. De gröna vill. Det är dem jag
    får kontakt med när jag pratar.

  435. Sen finns det gula,
    som jag får halv kontakt med.

  436. D.v.s. de har inte riktigt
    bestämt sig vad de tycker.

  437. Många gånger när vi vill
    att alla ska göra någonting-

  438. -fokuserar man på de röda,
    som inte vill.

  439. Så de gröna hinner bli både
    gula och bruna i processen.

  440. Principen är att
    inte vända ryggen åt de röda.

  441. Hela tiden sätta saker och ting -
    även deras ovillighet-

  442. -sätta det i ett tidsperspektiv-

  443. -där man lägger till begreppet
    "just nu...vill de inte".

  444. Både för mig själv och sen för dem.

  445. Det betyder inte att de kanske inte
    ändrar sig i morgon. De är röda nu.

  446. Då kan jag fokusera
    på dem som är gröna just nu.

  447. Efter en vecka kollar jag
    vilka som har gjort-

  448. -och så ber jag dem berätta
    om det har varit nån skillnad.

  449. Och det har så klart
    varit stor skillnad.

  450. Vi har ordspråket
    "framgång föder framgång".

  451. När de berättar om sin framgång
    så blir de gula lite mer nyfikna.

  452. Så några blir lite mer "citrongula".

  453. Lite mer åt det gröna hållet.

  454. Fler och fler provar,
    eftersom framgång föder framgång.

  455. Det kan t.o.m. hända
    att någon röd blir lite orange.

  456. Det här garanterar inte att alla
    kommer bli gröna för mig som lärare.

  457. Men jag sätter det som resultatmål.

  458. Jag satsar på att alla
    ska bli gröna i slutändan.

  459. Men sen fokuserar jag på prestation
    och process själv också.

  460. Hur ska de göra det
    om jag som ledare inte gör det?

  461. Så fort mitt psyke och min kropp
    jobbar tillsammans-

  462. -blir det bara en sak i taget.

  463. Och en sak i taget
    klarar jag att hantera.

  464. En sak i taget.
    Detta är mentalitet.

  465. Detta är vad jag jobbar efter
    för att komplettera-

  466. -och kompensera för, eftersom det
    uppenbarligen gäckar människor i dag.

  467. Jag ska avsluta med en annan modell,
    som också kommer från en...

  468. Ur en intressant källa. Det var en
    snubbe som var pilot i Korea-kriget.

  469. Han hette John Boyd.
    Han var sen konsult i Pentagon.

  470. Han skapade nånting
    som kallas för OODA Loop.

  471. OODA består av begynnelsebokstäverna
    av de fyra ord han använder.

  472. Observation.

  473. Orientation.

  474. Decision.

  475. Och Action.

  476. Att uppfatta nånting är det första.

  477. Vi hade det på föreläsningen innan.

  478. Mycket planering och utförande.
    Vad baseras planeringen på?

  479. Många gånger på mirakelmetoder.
    "Nu kommer den fantastiska..."

  480. Sen kan du fylla i. Tårtmodellen,
    tallriksmodellen... Whatever.

  481. Men hur är observationen?
    Hur är min närvaro just nu-

  482. -så jag hinner uppfatta
    vad det är som sker i klassrummet?

  483. Jag kanske planerat en viss lektion
    men energin är inte upplagd för det.

  484. Först uppfatta, sen orientera.

  485. När jag har orienterat mig
    kan jag ta ett beslut som är vettigt.

  486. Som baseras på verkligheten, inte på
    hur jag tycker den borde vara.

  487. Utan hur verkligheten är just nu.
    Och sen handla efter det.

  488. Den här modellen utvecklades...

  489. Under Korea-kriget
    blev det en hel del luftstrider-

  490. -mellan amerikaner och ryssar.
    Amerikaner hade F-86:or - jaktplan.

  491. Ryssarna hade MiG-15.

  492. MiG-15 hade på den tiden
    bättre prestanda.

  493. Det var bättre på att stiga
    och kunde göra snävare kurvor.

  494. Det kunde vända snabbare.

  495. Trots det var det under luftstrider
    mellan amerikaner och ryssar 10-1.

  496. Amerikanerna lyckades sänka tio ryska
    flygplan innan de förlorade ett eget.

  497. Trots att de hade sämre flygplan.

  498. Så John Boyd fick i uppdrag
    att utröna vad det handlade om.

  499. Det han kom fram till -
    jämför detta med adhd-problematiken-

  500. -var att cockpiten... Området där...

  501. Området där piloten satt...

  502. Ryssarna hade 180 graders vidvinkel.
    De kunde se 180 grader.

  503. Amerikanerna hade möjlighet att ori-
    entera sig och observera 360 grader.

  504. Eftersom det var flygplan.

  505. Det gjorde att de kunde
    uppfatta situationen snabbare-

  506. -göra en bättre bedömning,
    ta snabbare beslut-

  507. -och agera mer ändamålsenligt.

  508. Vad händer med mig som ledare
    så fort mina egna känslor haffar mig?

  509. Min egen oförmåga att behålla lugnet-

  510. -när jag blir satt i effekttillstånd.

  511. Ju bättre jag är på att hantera
    min egen spänningsnivå-

  512. -min egen andning, så jag behåller
    kontroll över mig själv-

  513. -fysiskt och mentalt,
    för de hänger ihop-

  514. -då kan jag - i stället för att hamna
    i min egen bubbla och bli stressad-

  515. -så kroppen försöker hålla lektion
    när psyket fastnat i känslor.

  516. I stället för det så har jag
    känslorna och de har inte mig.

  517. I och med detta kan jag ta beslut
    som är helt andra-

  518. -än beslut tagna i affekttillstånd.

  519. Detta kan speglas i...

  520. Om vi tittar på fysisk aktivitet,
    så finns det fyra nivåer.

  521. Den första handlar om överlevnad.

  522. Ni kan jämföra detta
    med Maslows trappa.

  523. Här handlar rörelse bara om
    att göra saker för att överleva.

  524. Jag är mycket styrd av affekt.
    Jag ska kunna fly, fäktas-

  525. -och kunna frysas så om nåt farligt
    passerar ska det inte märka mig.

  526. Det är viktigt att överleva.
    Det handlar mycket om grovmotorik.

  527. Och det handlar om att göra det
    man måste för att klara sig.

  528. Tittar vi på rörelse som har bättre
    kvalitetsnivå handlar det om arbete.

  529. Vi kan säga "hantverk".

  530. Nu är det inte bara en fråga
    om att överleva-

  531. -utan man bygger upp en bättre
    kvalitet i mina rörelser-

  532. -så jag kan leverera nånting
    till min omvärld.

  533. Här har motoriken
    utvecklats ett snäpp.

  534. Nästa är: lekfullhet.

  535. Nu börjar vi förflytta oss
    till idrottsområdet.

  536. Och dans - lekfullhet.

  537. Det är inte längre
    bara fråga om att överleva-

  538. -utan om att njuta, uppleva,
    att känna sig levande.

  539. Sen går vi över till "konstnivån".
    Den kallar jag för "flow".

  540. Då är det så hög grad av inlevelse
    att jag har glömt bort mig själv.

  541. Njutningen är så stor att jag
    inte tänker på att jag njuter.

  542. Jag har glömt bort mig själv.

  543. Begreppet "flow" är relativt gammalt.
    Csikszentmihalyi har forskat om det.

  544. Han kallar det...

  545. Då ska vi se så jag säger rätt...

  546. "The psychology
    of optimal experience."

  547. På svenska har vi begreppet
    "att ge sig hän".

  548. Vad betyder "att ge sig hän"?

  549. Det är "att vara i processen"
    och glömma resultatet.

  550. Resultatet finns nånstans i bak-
    huvudet men jag är helt i processen.

  551. Vilket betyder att jag är proaktiv.

  552. Jag hinner inte stanna upp
    och oroa mig mer än jag gör.

  553. Vilket betyder att jag har kontroll
    över spänning, andning och fokus.

  554. Och i slutändan... Min kropp
    och mitt psyke funkar som en helhet.

  555. De drar åt samma håll.
    Jag lever på riktigt.

  556. Tack för er uppmärksamhet.

  557. Textning: T. Lane/F. Nygren
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Motorik och inlärning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysisk akrtivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning. .

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Mental träning, Personlig utveckling, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur bidrar utvecklat elevhälsoarbete?

Nils Lundin, skolläkare, och Marina Lundquist, skolsköterska, berättar om elevhälsans påverkan på skolans pedagogiska arbete samt hur den påverkar skolresultaten. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att stärka elevens självkänsla

Skolkuratorn Metta Olsson och Lisbeth Andersson, utsedd till årets skolsköterska 2012, talar om hur skolsköterskor och kuratorer kan samarbeta framgångsrikt med elevhälsopersonal för att stärka elevers självkänsla. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Sömn, stress och psykisk ohälsa

Pernilla Garmy, som forskar inom vårdvetenskap vid Lunds Universitet, talar om stress i skolan ur ett pedagogiskt och psykologiskt perspektiv. Hur stress och brist på sömn är farligt för barns hälsa och hur man kan motverka det. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att engagera eleverna genom gemensamma hälsoprojekt

Skolsköterskan Ninni Bark-Ahlberg berättar tillsammans med Annica Jakobsson, lärare i SFI, hur de skapade temadagar om svåra ämnen, som utsatthet, svåra livsval, grupptryck, trakasserier, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Föreläsarna talar om hur man arbetar med små resurser mot stora mål. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur fånga upp elever med inlärningssvårigheter?

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning. .

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Motorik och inlärning

Fysisk akrtivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet. Inspelat 6 november. 2013 Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss