Titta

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Om UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

En konferens med fokus på att skapa bättre förutsättningar för elever genom vård och hälsa. Föredragen berör bland annat ämnen som utveckling av elevhälsoarbete, att engagera elever i sin egen hälsa, stärka elevers självkänsla samt att motarbeta psykisk ohälsa. Vidare även metoder som kan hjälpa barn vid inlärning genom fysisk aktivitet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Moderator: Nils Lundin. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus: Att engagera eleverna genom gemensamma hälsoprojektDela
  1. Vi har Annica Jakobsson
    och Ninni Bark-Ahlberg med oss.

  2. Annica, du har lärarexamen
    till senare delen av grundskolan-

  3. -och arbetar som lärare
    i svenska för invandrare på SFI.

  4. Men du har ju fritid också.
    Du fyller på energin med familjen-

  5. -och reser, gärna till Frankrike och
    Italien. Det blir både ost och vin-

  6. -i ett hälsofrämjande perspektiv.

  7. Du har varit projektansvarig för
    "Barnkraft" som ni ska presentera.

  8. Projektet "Tjejkraft"
    från föreningen Barnkraft.

  9. Ninni, du är skolsköterska
    på en F-9-skola i Göteborg.

  10. Att vara fyrabarnsmamma kräver energi
    och förstås tålamod också.

  11. Särskilt om du har
    fotbollsaktiva barn.

  12. Men läser mycket och går
    skogspromenader med hunden-

  13. -för att hämta ny kraft och energi
    för att kunna stå här.

  14. Att engagera eleverna själva
    och inkludera dem kring deras hälsa-

  15. -ska vi höra på nu. Var så goda.

  16. Tack så mycket.

  17. Jag vet inte var jag ska stå
    riktigt... Jag ställer mig här.

  18. Tack för att vi får komma hit.
    Det ska bli roligt att berätta-

  19. -om vårt projekt, som vi har jobbat
    med tillsammans, jag och Ninni-

  20. -från skolhälsovården i Lundby
    och föreningen Barnkraft.

  21. Vi ska alltså prata
    utifrån det här ämnet i dag.

  22. "Att engagera eleverna
    genom gemensamma hälsoprojekt."

  23. På bilderna här ser ni
    bananer, äpplen, apelsiner...

  24. En massa vitaminer. Ni ser också
    en tavla som det står "Kärlek" på.

  25. Den tavlan har många elevhänder
    varit med och arbetat fram-

  26. -under en av våra dagar.

  27. Och vitaminer och kärlek
    var viktiga ingredienser för oss-

  28. -under de här dagarna,
    i det här projektet.

  29. Projektet gick ut på en hel del annat
    också, utöver vitaminer och kärlek.

  30. Vi ska prata om det här i dag.

  31. "Att bära på en hemlighet."
    Samverkansprojektet kom till-

  32. -från en ideell förening som Åsa och
    Johanna - ni får gärna ställa er upp.

  33. Där... De ser inte om jag står där.

  34. De kontaktade Göteborg och Lundby...

  35. ...och frågade om vi var intresserade
    av att göra nåt ihop.

  36. Jag nappade på idén. Vi har
    fyra högstadieskolor i Lundby.

  37. Vi valde att ha det som målgrupp
    - högstadiet: sjuan, åttan, nian.

  38. Under tiden här... När vi träffades
    och började jobba och spåna ihop...

  39. Johanna jobbar ju förebyggande mot
    och upplysande om sexuella övergrepp.

  40. När vi träffades och spånade
    skulle vi ha två hela temadagar.

  41. Alla lektioner bröts.

  42. Min och skolans önskan
    var att alla skulle få ta del av-

  43. -många olika typer av saker
    som gör att man inte mår bra.

  44. Till slut enades vi
    om en överskrift på dagarna-

  45. -som blev "Att bära på en hemlighet",
    där sexuella övergrepp var en del.

  46. Så.

  47. Som sagt, vi har fyra högstadieskolor
    i stadsdelen där jag jobbar.

  48. Jag jobbar på en av skolorna.
    Vi kom till tre av fyra-

  49. -och det var av naturliga skäl.
    De skolorna som vi kom till-

  50. -ligger på 100-120 högstadieelever.

  51. Den fjärde skolan
    är åtta-parallellig under högstadiet-

  52. -så vi snackar om
    400, 500, 600 elever.

  53. Logistiskt sett
    var det svårt att få ihop.

  54. Vi har en önskan om att komma dit
    också, men i dag kom vi inte dit.

  55. Vi hade med skolpersonal,
    elevhälsoteam och externa aktörer.

  56. Det var under höstterminen 2012
    och vårterminen 2013.

  57. Ja... Vad gjorde vi då
    under de här dagarna?

  58. Grunden utgick från Barnkonventionen.

  59. Vi pratade givetvis
    om barns och ungas rättigheter-

  60. -utifrån olika perspektiv.

  61. Vi pratade om medvetenhet och
    reflektion när det gäller livsval.

  62. Att det inte alltid är så lätt, men
    att det är viktigt att reflektera...

  63. ...över vad man gör för val i livet.

  64. Vi pratade mycket om respekt
    - mot andra och mot sig själv.

  65. Ur olika perspektiv. Det här bakades
    in i alla våra aktiviteter-

  66. -på ett eller annat sätt
    under de här dagarna.

  67. Respekt - det viktiga ordet, som man
    kan prata hur mycket som helst om-

  68. -känns det som, och som
    alla elever ska vara medvetna om.

  69. Här ser ni ett alster som också många
    elevhänder har jobbat med ihop.

  70. Vi har kärlek och respekt,
    och vi jobbade med andra ord också.

  71. Mod, tillit, styrka...

  72. Var och en för sig
    blev tavlorna vackra också-

  73. -men när de kom tillsammans
    blev det häftiga konstverk-

  74. -som eleverna hade skapat.

  75. Vi pratade också utifrån temat
    "Att skydda sig"-

  76. -"i verkligheten och på nätet."

  77. Vi pratade ingenting
    om preventivmedel den här dagen-

  78. -även om man tänker på det,
    men det får de på annat håll.

  79. Det vi pratade om var svåra,
    utsatta situationer-

  80. -i form av att leva i en hemmiljö
    där det finns beroende av alkohol-

  81. -och droger, till exempel,
    eller psykisk ohälsa-

  82. -hos mamma eller pappa
    eller nån annan närstående-

  83. -och våld i nära relationer.

  84. Vi pratade också om
    sexuella övergrepp.

  85. Vi pratade om kroppslig integritet
    och rätten till kroppslig integritet:

  86. Rätten att bestämma själv,
    att säga nej och sätta gränser.

  87. Och vi pratade så klart
    också om sociala medier-

  88. -som ju är högaktuellt hela tiden.

  89. Sociala medier, Facebook,
    hur man beter sig mot varandra-

  90. -återigen respekten,
    och att man tänker efter:

  91. "Vad händer om jag skickar det här
    meddelandet eller den här bilden"-

  92. -"på Instagram?" som ju också
    kopplades till våra aktiviteter-

  93. -i form av till exempel
    teaterscener och andra delar-

  94. -där vi fick in samtal
    om hur vi ska tänka och agera-

  95. -mot varandra inom sociala medier.

  96. Vi hade ju en aktuell situation
    i Göteborg ganska nyligen-

  97. -med den här Instagramhistorien.
    Det var bra att koppla ihop det.

  98. Då var det högaktuellt för eleverna
    och de kunde ta till sig det.

  99. I det fallet använde vi oss
    ganska mycket av det.

  100. Vi pratade också om risker på nätet,
    som grooming, till exempel.

  101. Där hade vi stöd av polisen,
    som var med och pratade-

  102. -om vad man ska tänka på
    när man är ute på nätet-

  103. -och att det kanske inte är
    Kevin, femton år, som kontaktar dig-

  104. -och vill träffas, som vi ju också
    blir påminda om så ofta nu för tiden.

  105. Ja - "Vad?"

  106. Att alla kan behöva stöd i livet.

  107. Alla kommer i olika situationer
    där vi kan behöva hjälp.

  108. Vi poängterade mycket
    vikten att våga berätta.

  109. Att man inte ska gå omkring och bära
    på hemligheter som känns svåra.

  110. Vi presenterade olika former av stöd.

  111. I skolans värld är ju skolsköterska,
    skolkurator, hela elevhälsoteamet-

  112. -en första port eller...
    Vad heter det? ...förstahandskanal-

  113. -som man använder sig av,
    men vi informerade mycket om andra.

  114. Telefonnummer till polisen,
    vi rekommenderade sajter på nätet-

  115. -ideella föreningar och stödjourer.
    BRIS var inkopplade, och så.

  116. Att man inte ska känna sig ensam.

  117. Alla fick också med sig ett brev hem
    efter temadagarnas slut-

  118. -ett stöd i livet-brev, där det fanns
    telefonnummer till alla olika...

  119. Då hade vi tittat på vem man ringer
    i Göteborg och Lundby-

  120. -och vilka sidor
    man går in på på nätet.

  121. Det var ett gediget arbete
    bakom allt man skulle få med sig.

  122. Varför ville vi göra det här då?

  123. Det är ju självklart att vi såg ett
    behov av ett krafttag mot utsatthet.

  124. Vi ville ge barnen,
    eleverna, budskapet-

  125. -att du har styrkan att säga nej.

  126. Du har modet att våga berätta,
    och du har rätten att få hjälp...

  127. ...när livet känns svårt.

  128. När den grunden var lagd
    ville vi också bygga vidare-

  129. -och säga att det finns möjligheter
    att ta sig vidare.

  130. Du har kraften, du har kreativiteten
    att förändra en utsatt livssituation.

  131. För oss var det viktigt att få in
    en palett, har jag skrivit-

  132. -alltså många olika typer-

  133. -som skulle passa
    många olika typer av elever.

  134. Det skulle finnas många aktiviteter,
    både för den som är tyst-

  135. -och inte vågar prata så mycket, och
    nåt för den som vill spela teater.

  136. Det var ett pussel, måste man säga,
    men det var härligt att få med.

  137. Det märkte vi att vi fick
    på det här sättet-

  138. -med väldigt många olika
    typer av personligheter av eleverna.

  139. Vi pratade om sånt som tar kraft,
    men också sånt som ger kraft.

  140. Det var samtal,
    filmer, berättelser...

  141. Det var mental och fysisk träning.

  142. Det var kreativt skapande - beroende
    på vilka aktörer som var med.

  143. Ibland var det en konstnär, som med
    eleverna gjorde de som vi har visat.

  144. Det kommer andra bilder
    på andra typer av kreativt arbete.

  145. -Och teater och musik.
    -Ja... Att bära på en hemlighet...

  146. ...var alltså underrubriken.

  147. Som vi redan har nämnt
    pratade vi om så svåra ämnen-

  148. -som sexuella övergrepp,
    våld i nära relationer-

  149. -beroende av till exempel
    alkohol och droger i hemmiljön-

  150. -och om psykisk ohälsa i hemmiljön.

  151. Att leva med detta som barn
    eller ungdom hemma i familjen...

  152. ...och bära på det
    som en tung och svår hemlighet.

  153. Vi fick hjälp av flera aktörer här,
    med att prata om de här ämnena.

  154. Till exempel Ramona som berättade
    sin berättelse och visade film-

  155. -om hennes erfarenhet
    och hennes utsatthet som barn-

  156. -utsatt för sexuella övergrepp.

  157. Vi fick hjälp av polisen
    att prata om våld i nära relationer-

  158. -och också om grooming,
    sociala medier och så vidare.

  159. Och vi fick hjälp av Bonavia
    att prata om beroendeproblematiken.

  160. De pratade om sin stödverksamhet -
    hur de stödjer hela familjer-

  161. -och vad det finns för möjlighet
    att få hjälp för barn som är utsatta.

  162. Gyllingen pratade om sin verksamhet
    för barn som lever i psykisk ohälsa.

  163. I hemmiljön.

  164. Får jag bara säga en sak?
    Vi valde de här två för att...

  165. När jag som skolsköterska eller
    min skolkurator sitter med barnen-

  166. -så är det dessa vi använder oss av.
    Vi ville koppla ihop temadagarna-

  167. -till det som är... Då känner de igen
    det nästa gång vi tar upp det.

  168. Många kände igen det redan innan.
    Många har gått i deras verksamheter.

  169. Väldigt bra föreningar i Göteborg,
    att använda sig av.

  170. Här kommer något som var
    mycket roligt under de här dagarna.

  171. Det var också en liten hemlighet.
    Jag fick kontakt med Anton Hysén-

  172. -och frågade om han kunde komma,
    och då var det bara självklart.

  173. Innan detta så bad vi eleverna att...
    De fick en uppgift:

  174. "Om du träffade en kändis som öppet
    berättat att hen är homosexuell..."

  175. "Vad skulle du fråga då?"
    De hade förberett frågor-

  176. -och de intervjuade Anton.

  177. Han var speciell, måste man säga.
    Han gjorde det extremt bra.

  178. Han är inte så gammal, så det är inte
    så stor skillnad mot många elever.

  179. Men han gick ut direkt och sa: "Det
    finns inget som ni inte kan fråga."

  180. Han var väldigt öppen. Sen måste vi
    säga att han har haft det lättare-

  181. -än många andra
    som går ut och berättar.

  182. Det blev bra hemma och så...

  183. Han kunde vara en förebild på det
    sättet. Det behöver inte vara svårt.

  184. Sen blev det mycket fotboll.

  185. Jag fick inte till nån dans med
    honom, men det blev mycket fotboll.

  186. Fantastiskt kul att han ställde upp.
    Inte en spänn ville han ha betalt.

  187. Han till och med delade med sig
    av Facebooksidor till eleverna.

  188. "Är det nån som har funderingar
    så mejla mig eller skriv till mig."

  189. Fantastiskt.

  190. Det här var ett exempel på att
    man kunde jobba med förberedelser-

  191. -i sin ordinarie verksamhet. Det var
    i svenskan som de gjorde frågorna-

  192. -om vad de skulle intervjua Anton om
    på själva dagen.

  193. De fick vara aktiva
    och engagerade i förväg-

  194. -utan att vet att det var till honom
    de ställde frågor. Men ryktet gick.

  195. Vi fortsätter på temat
    att engagera eleverna.

  196. Vi lät dem också jobba kreativt
    i kreativa workshops.

  197. De fick skapa sin egen livskompass
    utifrån ledord som de fick välja.

  198. De fick stöd
    av en väldigt duktig konstnär, Kicki-

  199. -som hade gjort mallar och hade
    material som eleverna fick frossa i.

  200. Det var väldigt kul
    att se dem skapa sina kompasser.

  201. Kopplat till det hade vi
    en teaterscen som handlade om-

  202. -att välja sina val i livet,
    att det inte alltid är så lätt-

  203. -att veta om den där livskompassen
    funkar eller inte.

  204. Om man ska springa
    dit alla andra springer.

  205. Vi pratade om grupptryck
    under dagarna också-

  206. -och inbakat i teaterscenerna.

  207. Vi ville ge dem budskapet att man
    faktiskt kan springa vilse i livet.

  208. Det hör till.
    Det är inte så lätt att välja-

  209. -men det gäller att stanna upp
    och reflektera-

  210. -och lägga kompassen igen, så kan
    alla faktiskt hitta tillbaka igen.

  211. Det ville vi säga. Och att man kan
    behöva ta hjälp för att hitta rätt.

  212. -Kommer vi in på forumteater mer sen?
    -Nej, nu.

  213. Jag vet inte
    om alla vet hur det är...

  214. Där spelas upp en scen
    som eleverna sen får...

  215. Man spelar upp en hel scen
    och sen får eleverna ändra utgången.

  216. Då får eleverna stoppa - "Så borde du
    inte ha sagt. Nu blev hon ledsen."

  217. "Du går på för mycket." Till slut
    blir det en helt annan utgång-

  218. -som eleverna är med och påverkar.

  219. Forumteatern kallas för
    "De förtrycktas teater".

  220. I varje scen är det nån form
    av utsatthet eller grupptryck-

  221. -kopplat till alkohol,
    sexuella övergrepp, Instagram-

  222. -hot om trakasserier eller nåt annat.

  223. Eleverna var med och utvecklade
    scenerna till ett positivt avslut-

  224. -som de kom fram till tillsammans.

  225. Om de ville spela teater
    så fick de gärna göra det-

  226. -med stöd av skådespelarna. Det var
    faktiskt jättemånga som gick upp-

  227. -och spelade och gjorde det
    med bravur. Det var jättekul att se.

  228. Lärarna tyckte att det var roligt att
    se sina elever komma upp och spela.

  229. -De vågade.
    -Mer än vad de kanske trodde innan.

  230. Det var jätteroligt.

  231. "Fokus, kraft och styrka!
    Tro på att du kan!"

  232. Vi hade med Igor Ardoris,
    en fantastisk kille-

  233. -som pratade om reflektion också-

  234. Hur man kan-

  235. -med hjärnans kraft-

  236. -få till både skolarbete
    och saker man har upplevt-

  237. -och hur man kan gå vidare.

  238. Väldigt omtyckt och jätteduktig.

  239. Vi hade med en tjej som heter Lina,
    från Linas Fitness Center i Göteborg.

  240. Vi valde henne
    för att hennes träning går ut på...

  241. Det är alltid utegympa och inga
    redskap. Kroppen som redskap.

  242. Logistiskt sett var det lätt för oss.
    Vi är ute, ni behöver inga grejer.

  243. Och så körde hon träningspass
    ute med eleverna.

  244. Nu ser jag att vi inte har
    så mycket tid. Vi kör på lite.

  245. Med risk att upprepa mig: Budskapet,
    och varför vi ville jobba med det.

  246. Styrkan att säga nej, mod att våga
    berätta och rätten att få hjälp.

  247. Kraft och kreativitet
    att förändra en utsatt livssituation.

  248. Vi ville ta ett krafttag
    mot barnens utsatthet.

  249. Ja, hur blev det? Det var övervägande
    positiva omdömen över lag.

  250. Det var elever som sa att det var
    den bästa skoldagen i deras liv.

  251. De tyckte att det var väldigt bra.

  252. Favoriterna var... Anton och Igor
    var absolut de klara favoriterna.

  253. Just det... Pilotprojekt var det,
    och det är slut.

  254. Eventuellt söker vi nya.
    Vi vill gärna försöka igen-

  255. -men just nu är projekttiden slut.

  256. Det var viktigt för oss att det
    skulle vara olika för olika elever.

  257. Det skulle passa alla,
    även den som inte vågar prata.

  258. Vi såg väldigt tydligt att de var
    aktiva i målandet, till exempel-

  259. -och skapade fantastiska saker där.

  260. Vi fick tydliga kvitton
    från EHT och skolpersonalen.

  261. Det var någon fröken
    som kom fram tårögd och sa:

  262. "Ni har inte fattat, men plötsligt
    ser jag vissa elever med andra ögon."

  263. Många av de här eleverna har det ju
    annars extremt svårt att sitta still.

  264. Det var de som drog mest nytta
    av de här dagarna.

  265. De var helt tysta.
    De kom med de bästa frågorna-

  266. -de uppförde sig exemplariskt
    och just den här läraren sa:

  267. "Ni har fått oss
    att se dem med andra ögon."

  268. Det var jättekul.

  269. Det fanns ju utmaningar, så klart.

  270. Den största utmaningen var
    att jobba med de här svåra ämnena-

  271. -att hitta lämpliga upplägg, och
    att mötas vid en gemensam horisont-

  272. -både vi som jobbade
    med våra olika ingångar i projektet-

  273. -men givetvis också att möta eleverna
    där de befinner sig nu och här.

  274. Man pratar om det i pedagogiken, att
    man har olika referensramar i möten.

  275. Vi har våra olika horisonter.
    Det var en utmaning.

  276. Också kontinuitet och hållbarhet.
    Vem jobbar vidare med frågorna?

  277. På vilket sätt? Så att det
    inte blir ett temadagsjippo-

  278. -utan att det faktiskt blir
    ett seriöst och kontinuerligt arbete.

  279. Ekonomi är så klart alltid en fråga.

  280. Vi hade fantastiskt stöd
    av många volontärer.

  281. Utan dem hade det aldrig kunnat bli
    så bra som det blev.

  282. Projektstöd fick vi.
    Ideella föreningar ställde upp.

  283. Polisen och andra aktörer
    ställde upp.

  284. Planering och logistik. Att få till
    två dagar med olika aktörer...

  285. -...flera klasser och så vidare.
    -Det var ett hästjobb.

  286. Det var ett...pussel.

  287. Tips från oss.

  288. Det är viktigt
    att få med sig skolpersonalen.

  289. Det är viktigt att de är positiva.
    Inför varje skola hade vi möten-

  290. -med rektor, elevhälsoteam
    och övrig personal.

  291. Vi hade även med kökspersonalen, vi
    ville ha levande ljus i matsalen...

  292. Det skulle vara mys och trevligt.

  293. Vi hade möte med dem flera gånger.

  294. För oss är det viktigt
    att man har med dem i det här.

  295. Vi hade också beredskap
    och extrastöd fram till 18.

  296. Skolsköterska och kurator var kvar.
    Om det kom upp nånting-

  297. -så ville vi att man skulle kunna
    ha nån att prata med om det här.

  298. Vi märkte också att tidpunkten
    var viktig. Precis innan sommarlovet-

  299. -kanske inte var den bästa tiden,
    eller om det är nationella prov-

  300. -eller så. Det spelar roll när.

  301. Man får ta det både när lärarna
    känner sig motiverade, och eleverna.

  302. För oss har det varit viktigt att ha
    en positiv anda trots svåra ämnen.

  303. Här är aktörerna som vi har
    tagit del av och fått kontakt med.

  304. Man ska kontakta dem i god tid,
    så att de kan.

  305. Här är några av våra aktörer.
    Stort tack till alla som ställde upp.

  306. Vi har redan tackat dem,
    men vi vill visa det ändå.

  307. Och tack till er i dag, här.

  308. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att engagera eleverna genom gemensamma hälsoprojekt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolsköterskan Ninni Bark-Ahlberg berättar tillsammans med Annica Jakobsson, lärare för SFI, hur de skapade temadagar om svåra ämnen, som utsatthet, svåra livsval, grupptryck, trakasserier, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Föreläsarna talar om hur man m arbetar med små resurser mot stora mål. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning. .

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur bidrar utvecklat elevhälsoarbete?

Nils Lundin, skolläkare, och Marina Lundquist, skolsköterska, berättar om elevhälsans påverkan på skolans pedagogiska arbete samt hur den påverkar skolresultaten. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att stärka elevens självkänsla

Skolkuratorn Metta Olsson och Lisbeth Andersson, utsedd till årets skolsköterska 2012, talar om hur skolsköterskor och kuratorer kan samarbeta framgångsrikt med elevhälsopersonal för att stärka elevers självkänsla. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Sömn, stress och psykisk ohälsa

Pernilla Garmy, som forskar inom vårdvetenskap vid Lunds Universitet, talar om stress i skolan ur ett pedagogiskt och psykologiskt perspektiv. Hur stress och brist på sömn är farligt för barns hälsa och hur man kan motverka det. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att engagera eleverna genom gemensamma hälsoprojekt

Skolsköterskan Ninni Bark-Ahlberg berättar tillsammans med Annica Jakobsson, lärare i SFI, hur de skapade temadagar om svåra ämnen, som utsatthet, svåra livsval, grupptryck, trakasserier, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Föreläsarna talar om hur man arbetar med små resurser mot stora mål. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Hur fånga upp elever med inlärningssvårigheter?

Psykologen Gunilla Carlsson Kendall talar om hur de kognitiva svårigheterna ser ut i vardagen, och hur man samtalar om det med barn och familj. Hon berättar även om betydelsen av hjärnans mognad och utveckling för förmågan att styra sitt tänkande. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning. .

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Motorik och inlärning

Fysisk akrtivitet kan ge bättre inlärningsförmåga. Igor Ardoris, pedagog och idrottslärare, berättar hur fysiska aktiviteter kan hälpa barn att hantera ilska, rädsla och negativa tankar. Vidare talar han om hur man kan integrera de fysiska och mentala övningarna under det dagliga arbetet. Inspelat 6 november. 2013 Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss