Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Fly eller fäkta, när stressen sätter in.Dela
  1. Dagens tema är stress,
    utbrändhet och sömnproblem.

  2. Är det så att samhället är hårdare-

  3. -vilket gör folk
    mer stressade och därmed sjuka?

  4. Jag ska illustrera det
    med att prata om-

  5. -varför vi blir förkylda i högre grad
    när vi är stressade.

  6. Så den man tycker är attraktiv
    är man trevligare mot-

  7. -och de är trevligare tillbaka.

  8. Det kan innebära
    att om man inte har sovit-

  9. -blir andra mindre trevliga mot en,
    och man blir mindre trevlig tillbaka.

  10. "UR Samtiden Tema: Fly eller fäkta
    när stressen sätter in".

  11. Stress kan utlösas av olika orsaker.
    Smärta, rädsla, krav-

  12. -men också av understimulering
    eller positiva upplevelser-

  13. -som att skaffa barn eller köpa hus.

  14. När kroppen utsätts för påfrestning
    anpassar den sig med hormoner.

  15. Stress är en naturlig reaktion för
    att klara av ett stressigt tillfälle.

  16. Stress är en viktig
    överlevnadsmekanism-

  17. -men om stressen blir långvarig
    kan det innebära sjukdomar som följd.

  18. Professor Mats Lekander förklarar
    vad stress är och varför den finns.

  19. Hur letar detta som man uppfattar
    som en påfrestning sig in i kroppen?

  20. Vad är det som gör-

  21. -att nåt som är utanför ens
    egen kropp, t.ex. krav från andra...

  22. Sen händer nånting här uppe-

  23. -som ändrar förutsättningarna
    i kroppen och påverkar vår hälsa.

  24. Jag har skrivit:
    Är det här "vän eller fiende?"

  25. Jag avslöjar faktiskt ett svar
    och säger att det är vän och fiende.

  26. Det är tydligt
    att med de här principerna-

  27. -är det lätt att fokusera på
    de negativa aspekterna.

  28. Vi ska vara glada över att vi har
    de här reaktionsmönstren.

  29. Inte bara för att vi kan träffa
    en mammut, höll jag på att säga-

  30. -eller ett läskigt djur
    i trappuppgången.

  31. Det är en del av vårt
    vardagliga liv.

  32. Stressreaktionerna
    hjälper oss att klara av det.

  33. Det är ett system som är väldigt bra
    för oss även i det moderna samhället.

  34. Vi funderar över de
    mekanismer som vi brukar prata om.

  35. Ni är en kunnig publik,
    så ni vet ganska mycket-

  36. -så jag ska inte prata om grund-
    effekterna utan gå ett steg vidare-

  37. -som också visar hur vi tänker
    inom stressforskning.

  38. För att bättre koppla upplevelser
    till att det förändrar hälsan.

  39. Det är ofta problemet, att vi har
    svårt att få ihop pusselbitarna.

  40. Varför är det så att upplevelser
    och händelser översätts-

  41. -i annan hälsa på sikt?

  42. Om ni återkallar
    vad ni har läst på många ställen-

  43. -så har vi hormonella faktorer, och
    de som har med nervsystemet att göra-

  44. -som aktiveras när vi känner oss
    hotade i en viss situation.

  45. Till exempel hormonella som går ut
    i blodet, till binjuren-

  46. -och sen utsöndras kortisol.

  47. Vi har en utsöndring av adrenalin,
    som ni är bekanta med.

  48. Det finns såna som är mer styrda
    av nervsystemet-

  49. -t.ex. acetylkolin genom vagusnerven.

  50. Vi har också en utsöndring
    av noradrenalin ute på plats.

  51. Det kan vara i närheten av celler
    som behöver piggas upp.

  52. Det kan ske i blodbanan, och är
    några av de viktigaste principerna.

  53. Men det är ett system i hälsans
    tjänst, och inte ett stressystem.

  54. Det kallas ofta för stresshormon
    och stressystem. Det är inte det.

  55. Det råkar vara ett system som även
    engageras när vi är stressade.

  56. Därför att det är ett system som
    behövs för att reglera dygnsrytm.

  57. Att stiga upp på morgonen
    och skärpa till oss lite extra-

  58. -och springa snabbare när det behövs.
    Allting är egentligen inte stress-

  59. -utan ett system i kroppen
    som reglerar omständigheterna.

  60. Risken är att vi aktiverar
    systemen i så hög grad-

  61. -att det också kan bidra till ohälsa.

  62. Då ska vi framför allt
    jämföra korttidseffekter-

  63. -mot långtidseffekter.

  64. Där den stora nyttan av systemen
    gäller på kort sikt.

  65. Det har nog evolutionärt
    spelat störst roll-

  66. -att vi blir de biologiska
    varelser vi är-

  67. -och hur nyttigt det har varit
    på kort sikt.

  68. Sen anstränger vi oss över lång tid-

  69. -och då händer det saker i systemen
    som tröttar ut regleringen.

  70. Det är det jag tänkte försöka
    närma mig lite grann.

  71. Senare berättar Mats Lekander varför
    vi lättare blir förkylda vid stress.

  72. Nu ska professor Hugo Westerlund
    prata om vad som orsakar stress-

  73. -om stressen har ökat eller inte
    och hur den gör oss sjuka.

  74. Är det så att samhället är hårdare-

  75. -vilket gör folk
    mer stressade och därmed sjuka?

  76. Jag ska försöka svara på om
    ett hårdare arbetsliv gör oss sjuka.

  77. Men var det då bättre förr?

  78. Vi levde i harmoni med naturen
    som den här bonden.

  79. Ett stressfritt liv med hårt fysiskt
    arbete som är nyttigt för kroppen.

  80. Det var kallt och dragigt inomhus.

  81. Röken gick inte ut genom skorstenen,
    så man hostade litet grand.

  82. Man oroade sig för nödår
    och brist på mat.

  83. Undernäring var inte ovanligt
    och infektionssjukdomar grasserade.

  84. Det var mycket fylleri.

  85. Det fanns krig och despotism
    men ingen stress.

  86. Är det bara det postmoderna
    arbetslivet som stressar oss?

  87. Sjukdomspanoramat har förändrats.

  88. Här är en jämförande bild.
    År 1971 är den blå stapeln-

  89. -och 2005
    är den purpurfärgade stapeln.

  90. De psykiska sjukdomarna har ökat
    bland beviljade förtidspensioner-

  91. -liksom sjukdomar i rörelseorganen.

  92. Cirkulationsorganens sjukdomar
    är nu en mindre vanlig stressorsak.

  93. Notera att tuberkulos och
    infektionssjukdomar inte ens är med.

  94. Vi har alltså
    blivit av med något jobbigt.

  95. Tittar vi på
    sjukförsäkringskostnadernas orsaker-

  96. -är psykiska sjukdomar samt sjukdomar
    i rörelseorganen i klar majoritet.

  97. Här ser vi hur många sjukdomar
    som beror på olika diagnosgrupper.

  98. Psykiska sjukdomar och sjukdomar
    i rörelseorganen utgör en stor andel-

  99. -medan tumörer som kan sägas vara
    en mycket allvarligare sjukdom-

  100. -utgör en väldigt liten del av
    de påbörjade sjukskrivningsdagarna-

  101. -men inte nödvändigtvis en liten del
    av sjukdomsbördan i befolkningen.

  102. Nog är det bättre att ha en stressig
    dag på jobbet än att få cancer.

  103. Stressymptomen har förändrats.

  104. Bilden visar
    förändringen i procentenheter.

  105. Stressymptomen har ökat
    bland både kvinnor och män-

  106. -framför allt bland yngre. De röda
    linjerna visar åldrarna 16-24.

  107. De gröna visar åldrarna 25-44.

  108. Framför allt har stressymptomen
    ökat hos yngre kvinnor.

  109. Beror det på jobbet? Det är
    en nyckelfråga i denna föreläsning.

  110. Vi hade ju en stor sjukskrivningskris
    i slutet av 90-talet.

  111. Tittar man på sjukskrivningen
    som här är den gröna linjen-

  112. -och arbetslösheten
    som är den gula linjen-

  113. -ser vi att de
    verkar vara som kommunicerande kärl.

  114. Vid hög arbetslöshet
    är sjukfrånvaron låg.

  115. När arbetslösheten gick ner
    steg sjukfrånvaron.

  116. Även sjuknärvaron steg.

  117. Det kan tyda på att vi mår bättre
    om vi slipper jobba.

  118. Det här visar sysselsättning och
    stressymptom från år 1995-2005.

  119. Antalet sysselsatta är den gröna
    linjen och stressymptom är den röda.

  120. Vi ser att ökad sysselsättning
    ger ökade stressymptom.

  121. Det verkar vara arbetets fel.

  122. Beror då stressymptomen
    på arbetsstressen-

  123. -eller kan det vara
    mer komplicerat än så?

  124. Det här har vi också
    hämtat från folkhälsorapporterna.

  125. Det visar förändringar av
    stressymptom och höga psykiska krav.

  126. De röda linjerna är stressymptomen
    och de purpurfärgade-

  127. -är förekomsten av jäktigt
    och psykiskt ansträngande arbete.

  128. De övre panelerna
    visar personer mellan 25-44 år.

  129. Längre ner
    ser vi människor i åldern 45-64 år.

  130. Kvinnor till vänster, män till höger.
    De ser ut att följa varandra väl.

  131. Stress på jobbet
    åtföljs av stressymptom.

  132. Men det är något märkligt
    med kurvorna för unga personer.

  133. Det verkar som om stressymptomen
    börjar öka tidigare-

  134. -än stressen på jobbet.
    Det gäller inte för de yngre.

  135. Kan det vara att det beror på
    ett större problem än jobbet?

  136. Man kan uppleva jobbet
    som stressigare och jobbigare-

  137. -om man rent allmänt
    mår sämre och är mer stressad.

  138. Stress har många orsaker,
    och arbetsstress är en av dem.

  139. Vi tillbringar en stor del
    av vårt vuxna liv på arbetet.

  140. Vi tillbringar även en stor del
    av vårt vuxna liv i sängen-

  141. -där vi förhoppningsvis sover gott.
    En del kastar sig fram och tillbaka.

  142. Men höga krav från omgivningen
    kan stressa oss.

  143. Dålig ekonomi kan vara ett problem.
    I kristider blir folk arbetslösa-

  144. -långtidssjukskrivna och
    utförsäkrade, vilket skapar press.

  145. I goda tider har man krav på
    att ha råd med mycket.

  146. En del tar på sig en massa lån
    som också skapar stress.

  147. Sjukdom är inte bara
    en konsekvens av stress-

  148. -utan det är också stressande
    att vara sjuk.

  149. Familjekonflikter är stressande.

  150. Skilsmässor och dödsfall
    är stressande om de ligger nära.

  151. Men forskning har visat
    att även positiva livsomställningar-

  152. -som att gifta sig och få barn
    också är stressande.

  153. Fysisk påfrestning
    är också en form av stress.

  154. Vi tänker mest
    på det mentala och psykosociala.

  155. Motion är en form av stress,
    fast en bra sådan.

  156. Ångest och oro är väldigt stressande-

  157. -liksom ensamhet och maktlöshet.

  158. Arbetslöshet är oerhört stressande.
    Det är mer otacksamt än att jobba.

  159. När man jobbar
    känner man ju att man presterar.

  160. Men att söka jobb på jobb
    och gång på gång få nej-

  161. -och att få kallelser från Arbets-
    förmedlingen är oerhört stressande.

  162. Många saker i livet kan stressa oss,
    men blir man sjuk av stress?

  163. Forskning visar att risken för många
    sjukdomar ökar vid långvarig stress.

  164. Detta är inte helt fastställt vid
    enskilda sjukdomar och stressorer-

  165. -men mycket tyder på att risken för
    sjukdomar ökar av långvarig stress.

  166. Men risken för att uppleva stress
    ökar också om man är sjuk-

  167. -för då
    orkar man inte med vardagens krav.

  168. Alla som stressar mycket
    blir inte sjuka-

  169. -och alla som blir sjuka
    har inte stressat.

  170. Sjukdom har många orsaker.
    Har då stressen ökat?

  171. Psykiska stressrelaterade besvär
    har ökat bland yngre kvinnor.

  172. Det finns en utbredd uppfattning att
    arbetslivet har blivit stressigare.

  173. 90-talet var en tuff omställning
    med en hög arbetslöshet i början-

  174. -och en kraftigt ökande kostnads-
    medvetenhet i offentlig sektor.

  175. Sjukskrivningarna steg
    när konjunkturen återhämtade sig.

  176. Men om hårt arbete
    vore det största folkhälsoproblemet-

  177. -skulle japanerna dö väldigt unga,
    men de lever längst i världen.

  178. Även svenskar
    arbetar hårt och lever länge.

  179. Stressen kan ha blivit mer synligt
    när vi i övrigt har blivit friskare.

  180. Vi har märkt att vi inte mår perfekt
    trots att vi lever länge-

  181. -och är fysiskt friskare än tidigare.

  182. Kanske har samhället
    anpassat sig till vår goda hälsa-

  183. -att man
    kräver av sig själv och andra-

  184. -att man alltid ska vara fullt frisk
    högpresterande och stresstålig.

  185. Men vi är ju bara människor,
    så det klarar vi kanske inte av.

  186. Kraven finns både i arbetet
    och i livet som helhet.

  187. Kanske ser vi en ny typ av stress.
    Med det tackar jag för mig.

  188. Kanske är det så, att vi kräver
    att vi ska vara fullt friska-

  189. -högpresterande och stresståliga,
    men verkligheten ser annorlunda ut.

  190. 30 procent på gymnasiet är stressade.

  191. Forskaren Aleksander Perski berättar
    om prestationsprinsessor och prinsar.

  192. De här problemen
    kallar vi för utmattning.

  193. I andra länder säger man "burn out".

  194. När vi har gått till gymnasier
    och hittat den här gruppen på 30 %-

  195. -som har stressymptom, så har vi
    kollat vad som hänger ihop med den.

  196. På första plats har vi upplevelsen
    av att ens grundsjälvkänsla-

  197. -är rubbad.

  198. På andra plats hittar vi
    sömnsvårigheter. Man sover dåligt.

  199. På tredje plats känslan av stress.

  200. Att man äter...
    Man hoppar över frukost och lunch.

  201. Och så
    att man upplever väldigt höga krav.

  202. Man tappar kontroll
    över sin livssituation. Dessa teman-

  203. -förklarar 70 %
    av alla dessa stressymptom.

  204. 30 % kan vi inte förklara.
    Det kanske inte går.

  205. När det gäller
    den globala självkänslan-

  206. -är det upplevelsen
    av att man inte duger.

  207. Vi har en enkel skala,
    ett frågeformulär som vi använder-

  208. -för att konstatera det här.
    Här är frågorna.

  209. Det är tio enkla frågor.

  210. Är man en person
    som svarar max på alla frågorna-

  211. -så är man en person som
    aktivt ifrågasätter sitt eget värde-

  212. -sin rätt att finnas på jorden.
    Det borde vara något automatiskt.

  213. Majoriteten sysselsätter sig inte
    med denna fråga.

  214. Det finns en grupp bland er
    som har den här känslan-

  215. -kontinuerligt under sin vakna tid.

  216. Upplevelsen av att inte riktigt duga
    är svår att tolerera.

  217. Vi kompenserar
    genom att göra en massa saker-

  218. -eller relatera till en massa folk.
    Att ställa högra krav på sig själv-

  219. -minskar ångesten av att inte duga.

  220. Personer som lever med känslan
    inombords av att inte duga-

  221. -och som försöker kompensera den...
    Då hamnar man på bra gymnasium.

  222. Man är aktiv.
    Vi kallar dem prestationsprinsessor-

  223. -eller -prinsar, de finns också.
    De har dålig självkänsla-

  224. -och är fenor på att köra på,
    för att kompensera den här känslan.

  225. Presterar man på grund av det...

  226. Inte för att man tycker
    att det är kul att prestera-

  227. -utan för att rädda sin egen inre
    känsla, så blir man fånge i det.

  228. Man blir väldigt engagerad
    och har svårt att säga nej.

  229. Man blir perfektionist.

  230. Man väljer situationer eller yrken
    som är väldigt krävande.

  231. Till exempel är det vanligt
    bland journalister och läkare.

  232. Små misslyckanden blir tragedier.

  233. Framför allt har man svårt att lugna
    sig när stressprogrammen sätts igång.

  234. Det är inte fel-

  235. -om det är så att man inte hamnar
    i livspositioner som inte är bra.

  236. Min kollega gjorde en studie där hon
    bjöd in studenter vid universitetet-

  237. -till ett mattetest.

  238. Hon delade på prestationsprinsessorna
    och de som inte är det.

  239. Hon gav dem ett olösligt test.
    Ni kan tänka er vad som hände.

  240. De som inte är såna,
    sa efter en stund: "Jag kan inte."

  241. Prestationsprinsessorna
    körde på tills de stupade.

  242. Det är ett jätteproblem: Man backar
    inte ur situationer som inte är bra.

  243. Man kan se... För att avsluta det-

  244. -har vi följt en grupp elever
    på gymnasiet från ettan till trean.

  245. Vi har tittat på deras slutbetyg.
    Det är innan de nya betygen tillkom.

  246. Max på den tiden var 20 på gymnasiet,
    nu är det 21,5.

  247. Prestationsprinsessor,
    de som har dålig självkänsla-

  248. -och en vilja att prestera,
    fick de högsta betygen vid studenten.

  249. Under förutsättning att
    de inte hade en massa stressyndrom.

  250. Om de hade det,
    så hade de lägst betyg på slutet.

  251. Hängde ni med på budskapet?

  252. Det är inget fel att prestera
    och köra på-

  253. -under förutsättning
    att man inte blir kroniskt stressad.

  254. Då går det inte speciellt bra
    med prestationen. - Tack!

  255. Kronisk stress medför alltså
    sämre prestationer.

  256. Åter till Mats Lekander, som nu gett
    en långtidsstressad en förkylning.

  257. Jag ska illustrera det med att
    prata om varför vi blir förkylda-

  258. -i högre grad när vi är stressade.

  259. Okej, då gör vi så här:

  260. Nu för vi in ett litet
    förkylningsvirus här nere.

  261. Ett förkylningsvirus
    som möts av en vit blodkropp.

  262. Den här vita blodkroppen aktiveras
    och utsöndrar-

  263. -en form av inflammatoriska
    produkter, som kallas cytokiner.

  264. De här utsöndras och påverkar hela
    kroppen, inklusive hjärnan.

  265. Det är en del av förkylningen, att
    det är en missuppfattning av kroppen-

  266. -och en överdriven reaktion på virus
    som gör att vi känner oss sjuka.

  267. Vi snorar men känner oss
    också trötta, och så vidare.

  268. Man kan fundera över
    hur det kommer sig-

  269. -att vi blir lättare förkylda
    då vi är mer stressade.

  270. Särskilt lite längre perioder
    av kraftigt upplevd stress.

  271. Ju kraftigare den har varit desto
    större risk att vi blir förkylda.

  272. Det förklarar inte allting,
    men det förklarar lite grann.

  273. Det är en delfaktor.
    Hur kan vi förklara det mekanistiskt?

  274. Jo, man har precis publicerat
    flera studier som visar-

  275. -hur det här tycks gå till.

  276. Då ska vi göra en liten analogi
    med en gammal känd saga.

  277. Vi tänker oss att här får vi
    en exponering för stress.

  278. En person är med om saker
    som uppfattas som obehagligt-

  279. -och som kanske överstiger de
    resurser som vi har för tillfället.

  280. Då får vi en aktivering
    bl.a. av stresshormonen så här.

  281. Stresshormonen som t.ex. kortisol
    påverkar den vita blodkroppen.

  282. Här har vi receptorer för kortisol
    så att den vita blodkroppen lyssnar-

  283. -på signalen från kortisol.
    Sen håller det på.

  284. Då är det lite grann
    som "vargen kommer".

  285. Stress, kortisol. Stress, kortisol.
    Sen tröttnar den vita blodkroppen-

  286. -för inte mycket hände.

  287. Inget behövde regleras
    i större utsträckning.

  288. Det var inget förkylningsvirus.
    Då händer följande:

  289. Om vi har stressat ett tag,
    och vi är förkylda-

  290. -och så kommer förkylningsvirus.
    Den vita blodkroppen ute i kroppen-

  291. -känner av det
    och reglerar med inflammation.

  292. Signaler skickas i kroppen
    och personen känner sig förkyld.

  293. Ett svar på det är följande...
    Det är så här att signaler-

  294. -skickas till hjärnan, och vi får
    också en signal ner till binjuren-

  295. -och vi får en utsöndring
    av kortisol.

  296. Därför att den här reaktionen,
    inflammationsreaktionen-

  297. -är potentiellt farlig
    och behöver regleras.

  298. Den kan ställa till med bekymmer-

  299. -så att vi inte bara känner oss sämre
    utan faktiskt blir sjuka.

  300. Vi måste kontrollera inflammationen,
    och då använder kroppen stresshormon.

  301. Men öronen har försvunnit, för
    "vargen kommer" har ropats för ofta.

  302. Virus, inflammation, utsöndring av
    stresshormon - men ingen lyssnar.

  303. När ingen lyssnar blir vi sämre
    på att dämpa inflammationen.

  304. Resultatet blir mer inflammation,
    starkare signal till kroppen-

  305. -och mer snor.

  306. Alldeles nya upptäckter,
    som passar som hand i handske-

  307. -med bland annat det
    som vi har gjort förut.

  308. Man tröttar ut systemet
    och får ett sämre svar.

  309. Nu hoppar vi lite grann
    och gör en djupdykning i signalen-

  310. -som gör att vi känner oss trötta,
    dvs. påverkan på hjärnan.

  311. Vi hoppar från ett
    förkylningsvirus till en bakterie.

  312. På den här bilden ser man hur
    en person andas in bakterier.

  313. Bakterierna tas in och känns igen
    av en receptor på en vit blodkropp-

  314. -där ute i vävnaden,
    i lungan tänker vi oss.

  315. Så immuncellerna känner igen
    inkräktaren-

  316. -och så aktiveras blodkroppen
    och cytokiner-

  317. -inflammationsämnena produceras
    och skickas upp till hjärnan-

  318. -och så ändras hjärnans aktivitet
    och man känner sig sjuk.

  319. Det är en del av att vara sjuk,
    och av det reglersystem-

  320. -som vi kan påverka med stress, men
    även hjälpa genom fysisk aktivitet.

  321. Eller kanske genom att sköta vår
    sömnhygien, eller göra andra saker.

  322. Dock fungerar systemen
    åt båda hållen.

  323. Vi kan inte bara få immuncellerna
    att skicka en signal, hoppsan...

  324. Vi ska göra så där.

  325. ...immuncellerna
    att skicka en signal till hjärnan-

  326. -utan hjärnan kan skicka ut en signal
    som aktiverar de vita blodkropparna.

  327. Det här är ett bidirektionellt system
    i hög grad.

  328. Det är ett system som ska hjälpa oss
    att må bättre. Att bli friska.

  329. Vi ska bli trötta när vi är sjuka.

  330. Och det överlappar med kroppens
    stressystem.

  331. Kan man göra nåt åt det
    för att kontrollera reaktionerna-

  332. -och kontrollera stress? Nåt som
    många av oss intresserar oss för är:

  333. Hur påverkar vi de här reglersystemen
    av att sova bättre?

  334. Vi gör studier där vi hjälper folk
    att med hjälp av en självhjälpsbok-

  335. -träna med kognitiv beteendeterapi
    för att sova bättre-

  336. -och det lyckas bra med enkla medel.

  337. En ny studie av Susanna Jernelöv,
    Viktor Kaldo, mig och flera andra.

  338. Det man funderar över i nästa led
    är att studera:

  339. Hur påverkas de här andra systemen
    som kanske hänger ihop med-

  340. -den nedstämdhet, den ångest och den
    smärtkänslighet som man ofta får-

  341. -av sömnbehandling? Det är nästa
    uppdrag vi har som forskare:

  342. Hur påverkar vi de systemen bättre?
    Bättre sömn är en god kandidat.

  343. Då tackar jag för uppmärksamheten.

  344. Med bättre sömn
    kan vi kontrollera stressen.

  345. Sömnproblem går ofta hand i hand
    med stressrelaterade symptom-

  346. -och kan få förödande konsekvenser.

  347. Att påpeka att nån ser trött ut
    är en förolämpning.

  348. Hur vi fungerar när vi inte har sovit
    ska Tina Sundelin förklara.

  349. Men alla de här känslorna...

  350. Det finns en del forskning
    på att man blir mer emotionell-

  351. -när man inte sover.

  352. Men känslorna uppkommer sällan
    när man sitter ensam hemma.

  353. Men i samspel med andra blir man
    kanske irriterad, eller skrattar.

  354. Så om vi då
    "lever i en social värld"...

  355. Hur fungerar vi där
    när vi inte har sovit ordentligt?

  356. Det finns en forskare
    som heter Zohar-

  357. -som tittade på ungefär 80 läkare,
    eller AT-läkare.

  358. Han följde dem under en vecka åt
    gången, fyra gånger på två år.

  359. Hur skulle händelser på jobbet
    påverka dem när de inte hade sovit?

  360. Vad han tittade på specifikt var
    händelser som avbröt dem i jobbet-

  361. -och händelser som gynnade
    deras arbetssituation.

  362. När de inte hade sovit ordentligt-

  363. -när de jobbade långa skift
    och inte fick nog med sömn-

  364. -så blev de mindre glada och mindre
    intresserade av det som gynnade dem.

  365. Men de blev mer irriterade och mer
    upprörda över saker som störde dem.

  366. Generellt går det ju faktiskt
    att dämpa irritationen-

  367. -genom att kontrollera sina känslor.
    Ta ett djupt andetag-

  368. -gå därifrån innan man säger
    eller gör nåt som man får ångra.

  369. Problemet är att även den här
    kontrollen blir lite sämre.

  370. Om vi tittar på hur det fungerar
    i hjärnan så har vi här:

  371. Den här lilla orange pricken är
    amygdala, hjärnans känslocentrum.

  372. När vi inte sover och tittar
    på negativa emotionella bilder-

  373. -så blir det här området överaktivt.

  374. Det blir mer aktivt
    än när vi har sovit.

  375. I vanliga fall har vi prefrontala
    cortex, som är ordningsman i hjärnan.

  376. Den brukar dämpa
    aktiviteten i amygdala.

  377. Den kontrollerar så att vi inte
    blir för rädda eller upprörda.

  378. Men när vi inte sover ordentligt-

  379. -så förstörs...eller, en del av den
    här kopplingen mellan cortex-

  380. -och amygdala försvagas.

  381. Amygdala blir mer aktivt
    och prefrontala cortex har-

  382. -inte lika mycket koll
    för att dämpa aktiviteten.

  383. Det är ett skäl till att vi får sämre
    impulskontroll när vi är trötta-

  384. -och har svårare att hindra
    automatiska reaktioner.

  385. Vi har svårare att stoppa oss själva.

  386. Speciellt om det är nåt negativt
    som vi ska sluta göra.

  387. Det är också ett skäl till att vi är
    mer aggressiva när vi inte har sovit.

  388. Att vi inte har samma kontroll på
    att dämpa den här aggressiviteten.

  389. Efter en dag av överreaktioner
    och dåliga beslut-

  390. -är det kanske bra att minnet blir
    sämre. Om det ändå vore så väl.

  391. Problemet är att positiva
    och neutrala minnen blir sämre-

  392. -men negativa minnen står pall.

  393. Negativa saker minns man lika bra när
    man inte har sovit som när man sovit.

  394. Allt det här är saker
    som händer inom en-

  395. -som man kanske reagerar på
    och som man tar ut på andra personer.

  396. Men hur uppfattar och upplever vi
    andra personer när vi inte har sovit?

  397. En sak som de flesta är bra på är
    att läsa av andra personers känslor.

  398. Om kompisen ler är hon nog glad,
    om mamma gråter är hon nog ledsen.

  399. Men även känslor
    mitt emellan glad och neutral-

  400. -är vi också bra på att kunna avgöra
    vad det är för nåt.

  401. Vi verkar bli sämre på det
    när vi inte har sovit.

  402. Så att om nån ser lite arg ut
    men inte jättearg-

  403. -så har vi svårare att avgöra att det
    är den här känslan som de upplever.

  404. Det rapporteras att
    de känner sig mindre empatiska.

  405. De har svårare att känna det
    som personer i deras närhet känner.

  406. Dessutom upplever vi att om andra
    människor är orättvisa mot oss-

  407. -så tycker vi
    att det är extra otrevligt.

  408. Men hur uppfattar andra oss när
    vi inte har sovit ordentligt?

  409. Om ni tittar på de här två:
    Vem skulle ni helst vilja gå ut med?

  410. Eller vem skulle ni vilja att
    er dotter eller son gick ut med?

  411. De flesta skulle säga
    killen till vänster.

  412. Det är kanske för att killen
    till höger ser lite farligare ut.

  413. Det är samma person, men på bilden
    till vänster har han sovit-

  414. -och på bilden till höger
    har han varit vaken i 1,5 dygn.

  415. Här är två bilder som vi använde
    när vi försökte utreda om-

  416. -konceptet skönhetssömn
    hade nån sanning bakom sig.

  417. Så ett gäng försökspersoner
    fotades vid två tillfällen.

  418. En gång när de hade sovit och en gång
    när de hade varit vakna i 31 timmar.

  419. När vi visade bilderna för andra
    som inte visste vad vi hade gjort-

  420. -så visade det sig att de tyckte
    att när personerna hade sovit-

  421. -så var de attraktivare
    än när de inte hade sovit.

  422. Det finns en studie från 1970-talet
    som säger att det finns en stereotyp-

  423. -om att de som är vackra
    är socialt kompetenta.

  424. Vad det visade då, på 1970-talet,
    var att om man pratar med nån-

  425. -som man tror är vacker,
    när man pratar i telefonen t.ex.-

  426. -så är man trevligare mot dem.

  427. Det leder till
    att de är trevligare tillbaka.

  428. Så den man tycker är attraktiv
    är man trevligare mot-

  429. -och de är trevligare tillbaka.

  430. Det kan innebära
    att om man inte har sovit-

  431. -blir andra mindre trevliga mot en.

  432. Och man blir i sin tur
    lite mindre trevlig tillbaka.

  433. Man ser lite mindre frisk ut och
    tröttare ut när man inte har sovit.

  434. Det här sitter främst runt ögonen,
    som är lite svullna-

  435. -vi får ringar under ögonen
    och blir blekare.

  436. Men det verkar som att vi ser lite
    mer ledsna ut när vi inte har sovit.

  437. Trots att vi säger åt personerna
    att ha ett neutralt ansiktsuttryck-

  438. -så kanske de ser lite ledsnare ut.

  439. Häromåret kom en studie som visade
    att folk som inte har sovit-

  440. -blir mindre expressiva
    med sina ansiktsuttryck.

  441. Så om man tittar på en glad film
    så ser man lite mindre glad ut-

  442. -än om man har sovit ordentligt.

  443. Så andra personer borde ha svårare
    att förstå våra känslor också-

  444. -om vi inte visar dem lika tydligt.

  445. Att förstå varandra är en viktig
    aspekt inom sociala kommunikationer.

  446. Det finns inte så mycket forskning.
    Det som finns är att vi-

  447. -när vi är trötta
    har svårare att generera fler ord-

  448. -och vi pratar konstigt,
    vår intonering blir lite tråkigare.

  449. För att inte skrämma upp er för
    mycket så går det att ta igen sömn-

  450. -t.ex. genom en tupplur.

  451. Så om man inte sover bra
    på ett par nätter blir man påverkad-

  452. -men dels har hjärnan system som är
    bra på att kompensera för det här-

  453. -och den har också system
    som gör att man sover effektivare-

  454. -när man får en chans att sova.

  455. Så det finns ingen poäng i att ligga
    och oroa sig för att man inte sover.

  456. Det är det dummaste man kan göra.
    Man klarar sig ändå.

  457. Det är värt att komma ihåg
    att inte köra för tunga fordon-

  458. -och kanske skjuta upp de viktigaste
    besluten till när man har sovit.

  459. Om man ska ha en diskussion
    med chefen eller sin respektive-

  460. -så kanske man ska vänta tills man
    är mindre irriterad, lite snyggare-

  461. -och har lättare
    att förstå vad den andra känner.

  462. Vi stannar kvar vid sömnen.

  463. Torbjörn Åkerstedt, professor i
    beteendefysiologi reder ut begreppen-

  464. -och vad vi kan göra
    för att påverka vår sömn.

  465. Trötthet - hjärnans hastighetsmätare.

  466. Rubriken kan man tycka
    vad man vill om.

  467. Jag ska förklara den.
    Trötthet är lite missförstått.

  468. Vad gör det om man sover för lite
    om man inte blir trött?

  469. Och vem bryr sig om stress
    om man inte blir trött?

  470. Det finns andra aspekter också,
    men tröttheten är central i livet.

  471. Då är frågan: "Vad är det för nåt?"
    Det diskuteras ofta i min bransch.

  472. Ofta kommer man ihop sig
    när man ska definiera trötthet.

  473. Alla har sin variant. Men alla håller
    med om att det är en stoppsignal.

  474. Det går inte längre. Sluta.
    Gör inte mer.

  475. Ju mer trött man är-

  476. -desto mer vill kroppen att man
    ska sluta med vad man än gör-

  477. -och göra nåt annat för att avlasta.

  478. Vad finns det för sorter, då?
    Fysisk trötthet känner alla till.

  479. Det kan man mäta genom mjölksyra-

  480. -eller se genom
    muskelspänningsmönster.

  481. De förändrar sitt sätt att jobba på.

  482. Det kan vara brist på signalsubstans
    i kommunikationen till musklerna.

  483. Sömnighet, då?
    Det kan man också mäta.

  484. Man tar tiden från att nån får
    tillstånd att somna tills de somnar.

  485. Det ger ett sömnighetsmått. Det kan
    göras med slutna eller öppna ögon.

  486. Sen har vi den svåra emotionella
    tröttheten som inte är helt mätbar.

  487. Det är brist på energi,
    att inte orka.

  488. De här tre hänger naturligtvis ihop.

  489. Det är omöjligt
    att skilja på dem ibland.

  490. Ibland går det. Är man
    extremt sömnig rycker ögonlocken.

  491. Ögonlocken ska ner, ögongloben
    ska upp, och sömnen ska starta.

  492. Med extrem emotionell trötthet
    orkar man inte göra nånting.

  493. Inte ens stiga ur sängen.

  494. Men hela vägen dit upp
    är det ungefär samma sak.

  495. Talar man om trötthet menar man ofta
    både fysiska symptom, sömnighet-

  496. -och emotionell trötthet,
    brist på energi.

  497. Det är lite samma sak,
    men inte helt och hållet.

  498. Vad gör man, då?

  499. Sen ska vi få höra
    vad man inte ska göra, men...

  500. Hur förbättrar man sömnen?

  501. Först ska man eliminera stressen,
    och det är ju lätt gjort.

  502. Vårda hälsan ska man också göra,
    men jag är ju lite av en sömnnörd.

  503. Man ska korta ner sömnen.
    Kortare sömn ger mer djupsömn.

  504. Hjärnan kompenserar sömnbrist
    med att man sover djupare nästa natt.

  505. Det ingår i KBT-behandlingen
    för sömnstörningar.

  506. Man ska sova mellan 23 och 07
    då ämnesomsättningen är sänkt.

  507. Det finns naturligtvis lite skillnad
    mellan morgon- och kvällsmänniskor.

  508. Men på det hela taget,
    mellan 23 och 07, eller 22 och 08.

  509. Men flyttar man sömnen för långt
    därifrån så får man sitt straff.

  510. Den biologiska klockan
    vill ha den där.

  511. Den kompromissar inte så mycket.

  512. Nåt annat bra
    är mycket fysisk aktivitet.

  513. En trött hjärna behöver återhämtning,
    och då blir det mer djupsömn.

  514. Stress är väldigt bra
    så länge den är avverkad.

  515. Hjärnan jobbar när man stressar,
    och säger man stopp på kvällen-

  516. -så är allting okej.
    Då ger stressen en sömnkick.

  517. Mycket tänkande. Egentligen
    ska man ut i motionsspåret...

  518. ...tänka mycket,
    och naturligtvis känna sig stressad.

  519. Det är optimalt
    om man har ont om tid.

  520. En lättsam attityd till sömnbrist.

  521. Man ska reducera oron för sömnbrist.
    Den leder till ökade sömnstörningar.

  522. Regelbundna sovtider
    låter kanske gammalmodigt-

  523. -men om hjärnan vet när den ska sova
    så kan den förbereda sig för det.

  524. Den drar ner ämnesomsättningen
    och gör det lättare att somna.

  525. De som går och lägger sig hux flux
    får lite svårare att somna.

  526. Kallt i rummet, det är ju självklart.
    Man ska sänka centraltemperaturen.

  527. I kroppen alltså, inte på utsidan.
    Där ska det vara hyfsat varmt.

  528. Kallt i rummet, kallt vatten
    och liknande.

  529. Svart och tyst i rummet
    är väl självklart kanske.

  530. Koffein är olämpligt vid sänggåendet,
    men ganska lämpligt dagtid.

  531. Men inte alkohol kanske.

  532. En fredad zon för nedvarvning
    före sänggående är viktigt.

  533. Kortvarig stress gör att vi
    skärper till oss inför en uppgift.

  534. Men långvarig stress
    kan leda till sjukdom.

  535. Vi ställer krav
    på omgivningen och oss själva-

  536. -men hur påverkas barn
    av det stressiga samhället?

  537. Förskolläraren och specialpedagogen
    Ylva Ellneby vet hur.

  538. Om man skulle ge två råd
    till vuxna...

  539. Hur ska du göra
    för att minska på ditt barns stress?

  540. Då skulle man kunna säga två enkla
    saker som inte är så enkla att göra.

  541. Det ena är:
    Ta hand om din egen stress.

  542. Barnen drabbas hårt
    av den vuxnes stress.

  543. Dels har de sin egen stress.
    De krav vi ställer på barnen.

  544. Sen påverkas de också väldigt mycket
    av hur vuxna mår.

  545. Om jag är stressad blir de stressade.

  546. Jag vet inte om ni har känt av
    att det har stor betydelse.

  547. Jättemånga av er är säkert pedagoger.

  548. Om ni är harmoniska när ni kommer
    till barngruppen så blir barnen det.

  549. Men om ni kommer flåsande och känner
    er stirriga så smittar det barnen.

  550. Det andra rådet är att hjälpa barnen-

  551. -så att de lär sig att förstå vad som
    skapar lugn och avkoppling hos dem.

  552. De måste få känna på hur det känns,
    så att de kan söka upp tillståndet.

  553. Ett barn som ligger i en hängmatta,
    lyssnar på musik eller läser saga.

  554. Allt det här som vi går ner i varv
    av. Barnen ska få uppleva det-

  555. -så att de vet att det är det
    som de faktiskt behöver.

  556. Det kan vara svårt för oss att förstå
    vad som stressar små barn-

  557. -om vi använder vår egen referensram
    när vi tänker efter.

  558. "Det här kan inte stressa dem."
    Jo, det kan det.

  559. Hans Selye talade om anpassnings-
    syndromet. Det pratar vi knappast om.

  560. Vi pratar kanske mer
    om den energi vi har att tillgå.

  561. Förmågan till anpassning är
    ett av livets mest utmärkande drag.

  562. Vi anpassar oss
    till många situationer.

  563. Även såna
    som griper in starkt i våra liv.

  564. Men han menade att olika människor
    har olika mycket anpassningsenergi-

  565. -och att vi inte får göra slut på
    den. Det är som om vi har två boxar.

  566. Dels har vi allihop en normalbox.

  567. Även den kan vara olika stor.
    En del har större, andra har mindre.

  568. Sen har vi en reservdunk, men den
    får vi bara använda när det behövs.

  569. Den får vi bara låna av.
    Sen måste vi fylla på.

  570. Det som har hänt i dag är att många
    vuxna och barn går med hela paketet.

  571. De använder reservdunken hela tiden,
    och då blir det väldigt svårt.

  572. Många vuxna tänker ju:
    "Jag kör hårt fram till sommaren."

  573. "Sen kommer semestern, och då ska jag
    koppla av." Jag använder en metafor:

  574. "Man kan inte få en bil att gå genom
    att lova den bensin längre fram."

  575. Man måste ha det här bränslet
    när man är i gång.

  576. Barnen måste också ha bränslet,
    för även barn kan bli utbrända.

  577. Tömmer man den här reservdunken
    så går man in i den berömda väggen-

  578. -som kan vara svår att ta sig ifrån.

  579. Men även barn kan hamna där, och det
    är väldigt allvarligt när de gör det.

  580. Den här anpassningen är ju
    vad vi utsätter oss för.

  581. Att vi tar på oss för mycket och så.
    Men vi kan anpassa oss för mycket.

  582. Om man går till vuxenlivet så kan man
    tänka att ni anpassar er på arbetet.

  583. Ni sätter tillbaka era egna krav och
    tycker att andras behov är viktigare.

  584. Det kan vara i familjen,
    med partnern eller med vänner.

  585. Man urholkas på vägen.
    Plötsligt känner man:

  586. "Nu har jag förbrukat min energi.
    Det handlar om liv och död."

  587. "Nu måste jag göra nåt drastiskt
    för att rädda mig. Jag har tömt mig."

  588. Det kan bli så att man säger upp sig
    från jobbet eller begär skilsmässa.

  589. Andra förstår inget,
    för man har inget sagt.

  590. Det är viktigt att känna igen
    signalerna när man töms på energi.

  591. Men hur ska barnen känna igen sina
    signaler? De saknar vår erfarenhet.

  592. Vi måste vara uppmärksamma
    på barnens signaler.

  593. Börjar de ändra beteende? Sover de
    väldigt mycket eller väldigt lite?

  594. De börjar bli väldigt ledsna
    och inåtvända eller utåtagerande.

  595. Ont i magen, olika krämpor.
    De börjar bita på naglarna.

  596. Det finns mycket olika sätt att visa
    att man har en spänning i sig.

  597. Sen får man inte tolka allt så.
    Barn får ont i magen av andra skäl.

  598. Men man måste vara uppmärksam,
    för vi vuxna har ansvaret för det.

  599. Om man ska fundera över
    hur man skulle kunna skapa balans...

  600. ...så är det bra att tänka sig
    bilden av en våg med två vågskålar.

  601. I den ena skålen lägger man sånt
    som skapar stress, bra eller dåligt.

  602. Det kan vara roliga saker.
    Tävlingar och spännande grejer-

  603. -som ändå håller systemet i gång.

  604. I den andra skålen lägger man sånt
    som gör att vi kan återhämta oss.

  605. Det är återhämtningen som är viktig.

  606. Vi mår inte alltid dåligt
    för att stresskålen är full.

  607. Det kanske är för lite
    i må-bra-skålen.

  608. En stor stressfaktor
    som många lyfter fram...

  609. Jag läste om Finland,
    England och Sverige.

  610. Det var en förkortad barndom.

  611. Att barns liv
    alltmer börjar likna de vuxnas liv.

  612. Ungdomsforskaren Mats Trondman säger-

  613. -att ungdomsåren är mellan 3 och 33,
    och det är kanske så.

  614. Å ena sidan curlar vi våra barn
    väldigt långt upp i åldrarna.

  615. Å andra sidan ställer vi ganska höga
    krav på barn tidigt i åldrarna.

  616. Det som kan vara jobbigt för barn-

  617. -är när de ställs
    inför alltför många val.

  618. Förut fick barn inte välja alls, utan
    det mesta var auktoritärt bestämt.

  619. Men nu ska barn bestämma allt.
    Middagsmat för hela veckan och så.

  620. Men egentligen klarar barn inte det.
    De kan välja mellan två saker.

  621. En röd eller grön tröja. Men
    föräldern måste bestämma tjockleken.

  622. Man ska bygga upp valen sakta
    för barnen.

  623. När det kommer upp till skolåldern
    och äldre barn så är det så att-

  624. -för att göra viktiga val-

  625. -så måste jag ha ett gott omdöme.

  626. Empati och omdöme är två förmågor
    som finns i pannloben-

  627. -och den utvecklas väldigt sent.
    Enligt hjärnforskarna jag lyssnat på-

  628. -har man inte full koll med
    det omdömet förrän i tjugoårsåldern.

  629. Ett av de stora stressmomenten
    för barn i dag-

  630. -är de stora grupperna. Jag trodde
    att det nån gång skulle landa.

  631. Jag har varit med i så många år
    och pratat om det här-

  632. -och träffat politiker
    och tjänstemän.

  633. Man säger hela tiden att man ska
    lyssna och sätta till en utredning-

  634. -men många utredningar visar att små
    barn inte mår bra i stora grupper.

  635. Barn visar antingen upp
    ett narcissistiskt beteende:

  636. "Jag ska ha, jag biter,
    jag slåss, jag tar för mig."

  637. De kan bita och slåss ändå,
    men det ökar det här beteendet.

  638. Eller så blir barn mer inåtvända-

  639. -och uppvisar ansiktsuttryck
    som visar att de inte mår så bra.

  640. Hur mycket stress tål vi då?

  641. Modern stressforskning
    ser stress som en dynamisk process-

  642. -där individens förmåga
    ställs mot omgivningens krav.

  643. Därför kan vi naturligtvis reagera
    väldigt olika på en stressfaktor.

  644. Man kan säga så här:
    Hur mycket stress tål man då?

  645. Vi har hög ljudnivå,
    buller, mängdrelationer-

  646. -rädsla att bli mobbad,
    osund datoranvändning-

  647. -en hjärna som hela tiden
    är på högvarv, krav, överkrav.

  648. Då tänker man: Hur farligt är det då?

  649. Jag vågar i dag säga-

  650. -att långvarig stress som man lever i
    och hjärnan vänjer sig vid-

  651. -då det hela tiden produceras
    mycket kortisol - det är farligt.

  652. Och ju tidigare det startar, desto
    farligare måste det faktiskt bli.

  653. Det finns forskning i USA
    och Sverige, främst i Göteborg-

  654. -som visar att barn i trettonårs-
    åldern uppvisar plack i blodkärlen.

  655. Alltså sånt som kan leda
    till hjärt-kärlsjukdomar.

  656. Det sätter i gång dåliga processer
    i våra blodkärl, som inte är bra-

  657. -om vi inte får tillräcklig
    återhämtning mellan stressperioderna.

  658. Nu talar jag om ständig stress.

  659. Att från 1,5 års ålder
    petas in i för stora barngrupper-

  660. -och vistas där hela tiden är en stor
    stressfaktor man måste ta ansvar för.

  661. Därför känner jag
    att föräldrarna måste få veta.

  662. Stress påverkar också hjärnan
    och kan leda till demens.

  663. Om barn får vad de behöver-

  664. -så blir inte barn stressade. Jag vet
    inte om ni håller med mig om det.

  665. Det är ganska många saker
    som barn ändå har behov av.

  666. Får de inte det de behöver...

  667. Det beror oftast inte på bristande
    kärlek, utan på att vi inte hinner-

  668. -eller inte förstår och vet
    hur viktiga de här andra sakerna är.

  669. Svensktextning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stress är varken bra eller dåligt, men stress är nödvändigt för det ger oss energi. Får vi för mycket däremot så skadas vi. Men varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Det har med livsstil att göra. Vi blir överstimulerade, säger Ylva Ellneby, förskollärare och specialpedagog. Vi kanske inte är riktigt anpassade för ett liv där vi gör många saker samtidigt. På samma sätt som vi fått lära oss hantera mat, socker och fett så kanske vi måste lära oss att förhålla oss till ständig uppkoppling, menar Pernilla Garmy, som forskar inom vårdvetenskap vid Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Psykologi, Stress, Stress hos barn, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sätta staden på kartan

Konkurrensen mellan storstäder och regioner är stenhård och staden har blivit en produkt som ska säljas in. Arkitekter, stadsplanerare och antropologer berättar om sin syn på begreppet "stadens identitet". I Upplands Väsby har man hakat på trenden och planerar att skapa ett unikt landmärke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vägen till Nobelpriset

Det är många som drömmer om att komma till Stockholm den 10 december för att ta emot ett av världens mest prestigefyllda priser. Hör några av mottagarna berätta om det enträgna arbete som till slut har belönats av Nobelkommittén.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Att bli den man vill vara

Sökandet efter en egen identitet på vägen mot vuxenlivet är inte sällan en smärtsam process. Valen är många och det är inte alltid lätt att hitta sin egen väg. Författare och experter berättar här om sitt eget sökande och ger tips och råd hur man som förälder eller vän kan stötta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roboten tar plats

I framtiden hägrar en tänkande robot som kan hitta på saker och utvecklas, en tänkande robot som fungerar lika självständigt som människans hjärna. Roboten är idag självklar inom industrin och trädgården, nu vill forskarna skapa den tänkande roboten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Specialpedagogen Ylva Ellneby och Pernilla Garmy, forskare inom vårdvetenskap, talar om stress, livsstilar och vårt förhållande till ständig uppkoppling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vårt behov av grönska

Stadsodling kan vara ett sätt att ta tillvara avfall och andra outnyttjade resurser i städerna. Christina Schaffer, stadsodlare, Daniel Bell, trädgårdsdesigner, Linda Pettersson, landskapsarkitekt och Paula Palm, trädgårdscoach visar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Utanför boxen i skolan

Hur kan vi förbättra och utveckla undervisningen? Vi får exempel på nya verktyg och arbetssätt som kan användas i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gestalta med växter

I framtidens förtätade städer kommer stadens gröna lungor att spela en betydelsefull roll. Hur tänker de som planerar dessa vackra, viktiga miljöer? Möt kända trädgårdspersonligheter som delar med sig av sin skaparskicklighet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gruvor och miljö

De senaste åren har intresset för att starta gruvprojekt tagit fart i Sverige. Landets mineraler är en viktig resurs, men vad innebär detta för området runt gruvan och för miljön? Hör forskare och experter om gruvindustrins möjligheter och problem.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Samisk mat

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna just nu är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Påverka din pension

Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Böcker för njutning och nytta

Erbjuder genrelitteratur som chick lit, vampyrberättelser och romance bara underhållning och eskapism? Eller finns det andra värden och rent av feministiska budskap i böckerna? Hör forskarna som trängt på djupet i böcker som ibland till och med kallas skadliga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Läsa mera

Färre elever besöker skolbiblioteken. Detta har fått många lärare och skolledare att reagera och agera för att vända trenden. Skolbiblioteken finns för att hjälpa ungdomar att hitta bra böcker. Hur ska man få ungdomar att läsa mera?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLiv, lust och passion

Bodil Jönsson är författare med fokus på barn och inlärning och föreläser här om barns läs- och skrivinlärning. Hon menar att det krävs utmaningar på barnens egen nivå, att de får uppleva segrar istället för att möta motgångar och nederlag. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Studentlitteratur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mattias räddning

När Mattias var liten kunde han bli så arg att det kändes som att han skulle explodera. Han slog sina klasskompisar och sparkade sönder saker som kom i hans väg. Alla känslor han hade kom ut som ilska. Det blev till slut så jobbigt att han inte kunde gå kvar i skolan längre, men ett möte med en lärare kom att förändra hans liv.

Fråga oss