Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Elevrätt - skoljuridik för gymnasieeleverDela
  1. Det finns inget "punchigt" i lagen att
    säga till en grupp elever-

  2. -utan det är upp till varje fall
    att bli utrett, så klart.

  3. Hej och välkommen, Isa Ståhl.

  4. Du är projektledare
    på Sveriges elevkårer.

  5. Du har varit med
    och skrivit den här boken.

  6. "Elevrätt". Vad är det med elevrätt som
    intresserar dig?

  7. Jag har alltid engagerat mig
    i unga människors rättigheter-

  8. -från att jag själv var yngre,
    från lågstadiet till gymnasiet-

  9. -och varit engagerad
    i olika elevföreningar...

  10. ...och skolmåltidsrådet
    och såna här saker.

  11. -Känns det att du har kunnat påverka?
    -Ja, det tycker jag.

  12. Den här boken kom ju till
    för att det kom en ny skollag.

  13. Vad var det med den nya lagen som gjorde
    att den här boken behövdes?

  14. Det var så stora förändringar
    som skedde 2011 när Skollagen kom.

  15. Man informerade
    lärare, huvudmän och rektorer-

  16. -men man glömde ju bort den stora
    gruppen i skolan - eleverna.

  17. Det som skedde var
    att vi fick en helt ny betygsskala.

  18. Tidigare var det en IG till MVG-skala.
    Nu är det F till A-skala.

  19. Det är en stor skillnad. En annan stor
    skillnad är att även friskolor-

  20. -ska förhålla sig till Skollagen,
    gymnasieförordning och läroplanerna.

  21. Tidigare behövde fristående skolor bara
    förhålla sig till Skollagen.

  22. Hur har de olika skolformerna
    ändå påverkat gymnasieskolan?

  23. Olika ägare och olika huvudmän
    till exempel?

  24. Ibland är det kommunal ägare
    och ibland en privat ägare.

  25. Hur har det påverkat? Har det blivit
    bättre med den nya Skollagen?

  26. Man har gjort så att eleven är lite
    säkrare även i den fristående skolan.

  27. Man har skrivit in delar av
    Förvaltningslagen i Skollagen-

  28. -kring ärendehandläggning-

  29. -och hur eleverna har rätt att överklaga
    vissa beslut i skolan.

  30. Skoljuridik för gymnasielever,
    det låter kanske lite tungt.

  31. Men ni vill ju att eleverna
    ska kunna vara med och påverka.

  32. Har du nåt bra exempel på när elever har
    kunnat vara med och påverka?

  33. Nån rektor eller lärare som har
    gjort nånting som inte var okej?

  34. Jag tänker så här...

  35. Där rektorer vill att elever ska vara
    med och påverka och ha inflytande-

  36. -där kan också skolan
    vara bäst för eleverna-

  37. -och att man samarbetar kring den
    problematik som kan uppstå i skolan.

  38. Till exempel om man aktivt arbetar med
    ett likabehandlingsarbete-

  39. -så innebär det att eleverna också
    är väldigt engagerade-

  40. -och att likabehandlingsplanen inte bara
    blir ett dokument i en pärm.

  41. Ni har ju delat upp boken
    i flera olika kapitel.

  42. Ni tar upp det här med diskriminering
    och kränkande behandling.

  43. Men det finns andra saker
    man ska tänka på som elev-

  44. -och i förlängningen
    de som driver skolan.

  45. Du säger att om rektorerna vill att
    eleverna ska påverka då blir det bra.

  46. Men när det inte fungerar, då? Eller om
    eleven känner sig illa behandlad?

  47. Vad ska man göra? Var ska man börja?

  48. Man ska alltid börja med
    att gå till den första källan.

  49. Är det en annan elev, ska man börja med
    att prata med den eleven.

  50. Är det en lärare eller en rektor,
    ska man börja med att prata med den.

  51. Om inte det hjälper,
    vilket jag antar att du syftar på-

  52. -ska man gå till en annan vuxen
    på skolan som man har förtroende för.

  53. Det behöver inte vara en lärare.
    Det kan vara nån från skolhälsan.

  54. Nån som man har
    ett starkt förtroende för-

  55. -som man stötta dig
    och hjälpa dig att komma vidare.

  56. Det måste hamna på rektorns bord. Det
    kan vara svårt att göra det själv.

  57. Om rektorn inte vill
    ta tag i problemet, vad gör man då?

  58. Då ska man kontakta skolans huvudman.

  59. Då är det skillnad på
    en fristående och en kommun skola.

  60. Är den kommunal ska eleven
    kontakta Utbildningsförvaltningen.

  61. Är det en fristående skola då är
    huvudmannen en enskilt ägande aktör.

  62. Om de i sin tur
    inte tar tag i problematiken-

  63. -ska man vända sig till den myndighet
    som har hand om den problematiken.

  64. De ser ju ut på ett visst sätt,
    Regeringen beslutar om vissa saker-

  65. -riksdagen beslutar om vissa saker.

  66. Sen har vi då olika myndigheter.
    Kan du försöka reda ut hierarkin-

  67. -om vem som bestämmer vad?

  68. Om man säger att regeringen
    och riksdagen beslutar om lagarna-

  69. -så är det myndigheterna
    som ser till att dessa lagar följs.

  70. I skolans fall, så är det Skollagen-

  71. -som granskas av Skolinspektionen,
    framför allt.

  72. Om man inte får en respons
    så blir skolan nästan en myndighet.

  73. Det är första gången som en ungdom eller
    elev möter en myndighet.

  74. Vad kan det göra
    om man känner att man inte...

  75. ...får sin fråga riktigt hanterad?

  76. En kommunal eller landstingsägd skola är
    ju en förvaltningsmyndighet.

  77. Skolan är den första myndigheten-

  78. -som alla människor kanske möter första
    gången i lågstadiet.

  79. Det skapar en problematik-

  80. -om man upplever
    att samhället inte går att lita på.

  81. Självklart har skolan en viktig roll som
    förvaltningsmyndighet-

  82. -i att skapa förtroende
    mellan medborgare och samhälle.

  83. Ni har delat upp boken i olika kapitel
    och gått igenom mycket.

  84. När du skrev boken,
    tänkte du på några specifika fall-

  85. -eller nåt du själv upplevt och känt:
    "Så här ska boken kunna fungera."?

  86. Jag är ju en av de elever
    som hoppade av gymnasiet.

  87. Det skedde efter en privat situation.

  88. Vi hade ett möte med rektorn
    för det programmet-

  89. -och de vuxna som var inblandade,
    som skolhälsan och berörda lärare.

  90. Rektorn förklarade
    för mig och min vårdnadshavare-

  91. -att det inte var nån idé
    att jag var kvar på skolan.

  92. Jag drog ner hens procentsats
    i närvaro.

  93. Det var pinsamt,
    så det var bäst att jag slutade där.

  94. Det var den rektorns bemötande, när jag
    egentligen hade behov av stöd.

  95. Jag kanske inte borde gå på gymnasiet
    då, men det bemötandet från en vuxen-

  96. -när man är 17, 18 år,
    det är inte jättelätt.

  97. Oj! Hur hanterade du det,
    om jag får fråga?

  98. Hur gjorde du, då? Om du hade haft den
    här boken i handen.

  99. Då hade jag vetat att jag kunde
    ta det vidare till högre instans.

  100. Vi gjorde inte det. Jag hoppade av
    skolan och det är jag nöjd över idag.

  101. Men jag önskar att den personen hade
    blivit ifrågasatt i sitt agerande.

  102. Om vi tar ett konkret exempel.
    En elev har fått ett betyg-

  103. -man inte är nöjd med och man märker att
    det inte är schyst. Vad gör man?

  104. Betyget ska inte komma som en chock. Man
    ska ha haft samtal med läraren-

  105. -om var man ligger till
    och hur man kan förbättra betyget.

  106. Men om man upplever-

  107. -att betyget man har fått
    inte stämmer överens-

  108. -med det underlag eller betygen jag har
    fått på prov eller föreläsningar.

  109. Då kan man begära ut dokumentationen som
    ligger till grund för betygen.

  110. Då kan man se om läraren tagit in alla
    moment som du har redovisat.

  111. I den här nya betygsskalan
    som bygger på de här kriterierna-

  112. -ska man lätt kunna avgöra: "Har jag
    uppfyllt de här målen eller inte?".

  113. Är det bättre än hur det var förr?
    Vad tycker du?

  114. Svårigheten nu är att vi ligger i
    ett mellanläge, kanske.

  115. Där många lärare behöver gå från den
    gamla betygsskalan till den nya.

  116. Det är ju två mellansteg,
    kan man säga.

  117. Det finns ju egentligen tre betyg
    fortfarande. E, C och A.

  118. Däremellan ligger B och D.
    De är lite otydliga, kan jag tycka.

  119. Vilka kriterier man ska uppfylla.

  120. Känner du till fall
    där någon elev har lyckats-

  121. -få en lärare avsatt
    för att läraren har misskött sig så?

  122. Nej, det gör jag faktiskt inte.

  123. Det är ganska svårt att påverka. Vilken
    roll har elevkårerna idag?

  124. De försöker arbeta så att alla elever på
    skolan har en bra gemenskap.

  125. En sammanhörighet.
    Man ska känna tillhörighet i skolan.

  126. Elevkårerna kan också arbeta aktivt med
    påverkande utskott-

  127. -och tala med lärare när eleverna känner
    sig ensamma i den frågan.

  128. Elevkårerna har en stor betydelse
    för många elever, där de fungerar.

  129. Vad är det som gör att det inte
    fungerar? Det borde ju vara-

  130. -varje skolas och varje rektors
    mål att ha med sig eleverna.

  131. Kan man vara rädd för elevernas påverkan
    på vissa skolor?

  132. Jag tror att det sitter lite
    i väggarna på skolorna.

  133. Elever, lärare och rektor ska utgå från
    att alla aktörer vill väl.

  134. Alla vill få
    en så bra skola som möjligt.

  135. Där ska man tänka till. "Eleverna gör
    inte det här för att bråka med oss."

  136. Eleverna gör det här för att
    de vill väl. Samma sak som elev.

  137. Man utgår från att lärare och rektor
    vill väl. Sen finns det undantag-

  138. -där rektorer och lärare gör fel.

  139. Vad är ditt bästa råd om man jobbar inom
    elevkåren eller ska starta en?

  140. Mitt bästa råd är att man engagerar så
    många man kan på skolan.

  141. Man får fråga vad det finns för behov
    och intressen bland alla elever.

  142. Det ser ju väldigt olika ut vad man vill
    utbilda sig till på gymnasiet.

  143. Man kan ha olika behov. Vissa skolor-

  144. -vänder sig till ungdomar
    som behöver särskilt stöd.

  145. Ni pratar en hel del om det i boken.

  146. Vad är det som är viktigt att tänka på
    med just de här skolorna?

  147. Alla elever som har behörighet
    till gymnasiet har rätt att gå där.

  148. Den enda stora skillnaden
    är att fristående skolor-

  149. -kan hävda att de inte har budget
    för att hantera de här frågorna.

  150. Annars har alla elever rätt till
    en utbildningsplats och till stöd-

  151. -om de är behöriga elever
    för gymnasiet.

  152. Det som också ska finnas på alla skolor
    är bibliotek och elevhälsa.

  153. -Finns det idag?
    -Det ska det. Det står i Skollagen.

  154. Det vore förvånande
    om det inte gör det.

  155. Det ska finnas skolbibliotek på varje
    skola. Det räknas in i skolpengen-

  156. -så det betalas ut till varje skola,
    fristående som kommunal.

  157. Sen har skolorna tolkat
    lite olika vad ett skolbibliotek är.

  158. Det kan vara enormt, med mycket
    litteratur och andra mediafunktioner-

  159. -men det kan också vara
    en hylla med tre, fyra böcker.

  160. Vilka kommentarer har du fått av
    ungdomar som har tittat på er bok?

  161. Det är väldigt roligt.
    Vi släppte boken i maj.

  162. Men den gick inte ut till
    vår målgrupp förrän nu i oktober.

  163. Redan nu är det många elever som vill
    att vi ska komma och föreläsa.

  164. Skolor köper in boken
    till alla sina elever.

  165. Rektorer har berömt den för att den är
    så lättläst och enkel för alla-

  166. -så att man kan samtala om frågorna. Och
    allt är samlat i ett dokument.

  167. Jag har fått två kommentarer om att:
    "Det här är min nya bibel."

  168. Det får man väl ändå säga
    är ett ganska bra betyg.

  169. Det här ger väl mersmak,
    och det här med "elevsmart"-

  170. -är ju en del av Sveriges elevkårers
    arbete. "Skolsmart".

  171. Funderar ni på att vidga antalet titlar?
    Hur ska ni jobba vidare?

  172. Just nu är det sättning för den
    andra boken som släpps i november.

  173. Den går på tryck på måndag
    nästa vecka.

  174. Temat är arbetsmiljön. Den psykosociala,
    fysiska arbetsmiljön.

  175. Vi går också ut
    med en fotoutställning.

  176. Elevkårer har fått fotografera
    sina skolmiljöer.

  177. Var innebär det här
    med psykosocialt i skolan?

  178. Det handlar om ett gediget
    likabehandlingsarbete-

  179. -för att motverka diskriminering,
    trakasserier och kränkningar.

  180. Hur skulle din bästa gymnasieskola
    se ut?

  181. I min bästa gymnasieskola
    så hade inte "Elevrätt" behövts.

  182. Elever ska inte behöva vara
    egna jurister.

  183. De ska kunna förlita sig på att skolan
    följer alla lagar och regler.

  184. Men i min gymnasieskola är lärare
    och rektorer beredda på problematik.

  185. Till exempel kränkande behandling
    som uppstår på alla skolor.

  186. Vare sig det är en bra skola
    eller en lite sämre skola.

  187. Man ska vara förberedd
    på den här problematiken-

  188. -så att man så enkelt som möjligt
    kan hantera det.

  189. Hur skulle man kunna förbereda sig?

  190. Det handlar om att handlingsplaner också
    blir verklighet.

  191. Och att både lärare och rektorer,
    men även elever, känner till-

  192. -och skapar de här tankarna kring hur
    man kan arbeta med de här frågorna.

  193. Det här med att samarbeta
    med rektorn, hur ska det gå till?

  194. För det första ska rektorn
    se till att eleverna engagerar sig-

  195. -i olika frågor i skolan. För mig är det
    självklart att rektorn vill det.

  196. Rektorn måste förstå att om
    en elevkår är en egen förening-

  197. -så kan rektorn inte lägga sig
    i allt som den föreningen gör.

  198. Man ska ha en tillit och en tro på att
    elever vill skolans bästa.

  199. Att gå i skolan kan vara fantastiskt,
    eller ett riktigt helsicke.

  200. Vad har varit din största lärdom
    när du har skrivit boken?

  201. Man kan inte läsa en lag utan
    att tänka på det enskilda fallet.

  202. Det finns inget "punchigt" i lagen att
    säga till en grupp elever-

  203. -utan det är upp till varje fall
    att bli utrett. Så klart.

  204. Men det kan också göra
    att det blir svårt för elever-

  205. -att förlita sig på vad de
    kan påverka och engagera sig i.

  206. Stort tack, Isa, och lycka till
    med det framtida arbetet.

  207. Det måste ha varit
    när boken hamnade i elevernas händer-

  208. -och deras reaktioner var att:
    "Det här är min nya bibel."

  209. Det skulle jag nog inte vilja göra.

  210. Jag kommer nog alltid
    att arbeta med ungas rättigheter.

  211. Först hade vi en stor release-fest
    på organisationen-

  212. -sen gick jag ut med mina närmaste
    vänner och åt en bit mat och dansade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Vem är det som bestämmer över din skola? Till vem vänder du dig om det uppstår problem? Vad står det egentligen i lagen om betyg, ordningsregler, arbetsmiljö och elevers rätt till inflytande? Isa Ståhl intervjuas av Marika Griehsel.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Juridik, Lagstiftning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden Tema

Prisade pedagoger

Här presenteras årets mottagare av Ingvar Lindqvistpriset - ett pris som årligen delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien för att främja undervisningen i naturvetenskap och matematik. Årets pristagare är: Daniel Barker, Anja Eklund, Eva Björklund, och Patrik Lundqvist och Anna Stiby.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mattias räddning

När Mattias var liten kunde han bli så arg att det kändes som att han skulle explodera. Han slog sina klasskompisar och sparkade sönder saker som kom i hans väg. Alla känslor han hade kom ut som ilska. Det blev till slut så jobbigt att han inte kunde gå kvar i skolan längre, men ett möte med en lärare kom att förändra hans liv.

Fråga oss