Titta

UR Samtiden - Samhällssäkerhet

UR Samtiden - Samhällssäkerhet

Om UR Samtiden - Samhällssäkerhet

Naturkatastrofer, ekonomiska kriser, terrorattacker eller urspårade tåg - vi vet inte när olyckorna inträffar. Hur kan samhället förbereda sig, vilka är utmaningarna och vad kan vi lära från andra kriser? Moderator: Annika Nordgren Christensen. Inspelat 13 november 2013. Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällssäkerhet : Hotet från solenDela
  1. Välkomna till det här seminariet.

  2. Jag heter Henrik Ekman,
    och jag ska moderera den här timmen.

  3. Ämnet är ett problem som vi sällan
    pratar om och som sällan inträffar-

  4. -men när det gör det
    känner alla av konsekvenserna.

  5. Vi ser solen som en vän.

  6. "Here Comes the Sun",
    alla är glada...

  7. Men det är inte alltid så trevligt.

  8. Det får vi se tydligt i dag.

  9. Svenska Myndigheten
    för säkerhet och beredskap, MSB-

  10. -har tagit frågan på allvar.
    Ett resultat är det här seminariet.

  11. Även i Storbritannien
    ökar medvetenheten om-

  12. -att extremt rymdväder eller solstormar
    utgör ett allvarligt hot-

  13. -som vi måste ha beredskap för.
    Ett viktigt steg var rapporten-

  14. "Extremt rymdväder:
    följder för konstruerade system"-

  15. -"och infrastruktur"
    av Royal Academy of Engineering.

  16. Det är ett nöje att få
    välkomna arbetsgruppens ordförande-

  17. -professor Paul Cannon.

  18. God morgon, allihop
    och tack så mycket för inbjudan.

  19. Det är en ära, och jag hoppas
    att ni ska tycka om samtalet.

  20. Det är ett väldigt intressant ämne,
    tycker jag.

  21. Jag hoppas att ni håller med om det
    när vi är klara.

  22. Som ordföranden sa-

  23. -ledde jag en arbetsgrupp
    vid Royal Academy of Engineering-

  24. -och vi tittade på frågan.

  25. Ett av skälen till att vi började med
    ingenjörer och inte vetenskapsmän-

  26. -eller inte framför allt,
    vilket jag ska förklara-

  27. -var en sak som oroade oss:

  28. Många ingenjörer
    sa att det här inte är ett problem-

  29. -medan många vetenskapsmän
    sa att det är ett stort problem.

  30. De var svårt att förstå
    vad som var sant.

  31. Är det ett problem eller inte?

  32. Därför började vi med studien.

  33. Jag började faktiskt som forskare
    och slutade som ingenjör-

  34. -så jag har oftast båda perspektiven.

  35. I gruppen deltog
    både forskare och ingenjörer.

  36. Vi försöker hålla en balans.

  37. När vi jobbade oss genom ämnet
    drog vi diverse slutsatser.

  38. En del fick vi förkasta-

  39. -men jag tror att vi har en balanserad
    analys av vilka problemen är.

  40. Jag vill göra följande:

  41. För dem av er som inte är bekanta
    med ämnet-

  42. -börjar jag med en introduktion.

  43. Jag ska prata om rymdväder
    och även om solstormar.

  44. Ibland innebär det samma sak
    och ibland inte.

  45. Vi har en definition av rymdväder:

  46. "Fenomen
    som har sitt upphov i solen"-

  47. -"och som kan påverka tekniska
    system i rymden och på marken"-

  48. -"och ibland utgör
    en livs- eller hälsofara."

  49. Det är en definition av rymdväder.

  50. Jag vill säga nåt som jag lär upprepa:

  51. Rymdväder pågår ständigt.
    Solen ser inte ut att förändras-

  52. -men i vissa frekvensspektrum-

  53. -och vad gäller mängden partiklar
    förändras den.

  54. Men liksom vid meteorologiska
    händelser på jorden-

  55. -finns det många små händelser,
    mindre stormar-

  56. -och färre medelstora
    och många stora stormar...

  57. Förlåt det ska jag ta om.

  58. Man har väldigt få stora stormar,
    fler medelstora stormar-

  59. -och många små stormar.

  60. Tre saker kommer från solen:

  61. Elektromagnetisk strålning,
    som når jorden efter åtta minuter.

  62. Så fort man ser nåt hända på solen
    har strålningen nått fram.

  63. Partiklar med väldigt hög laddning.
    De rör sig lite långsammare än ljuset.

  64. De når också fram fort,
    kanske efter tjugo minuter.

  65. Där har vi nästan ingen förvarning alls.

  66. Sen har vi koronamassutkastningar,
    som kan påverka våra elnät.

  67. De når fram
    kanske tjugo timmar senare-

  68. -om det går fort.
    Relativt sett är de väldigt långsamma-

  69. -men det är mycket energi
    och de kan göra stor skada.

  70. Det börjar på solen
    och går mot jorden till höger.

  71. Det här är kronologin
    över vad som sker vid en solstorm.

  72. Vi kan observera en eller flera
    komplexa grupper av solfläckar.

  73. Det skulle göra oss lite oroliga.

  74. Sen skulle vi se en flare.

  75. Den registrerar vi som radiovågor
    och som synligt ljus-

  76. -och det syns
    snabbt efter att det händer-

  77. -eftersom signalerna
    rör sig med ljusets hastighet.

  78. Sen får vi de relativistiska partiklarna
    och därefter koronamassutkastningar.

  79. Det ena sker efter det andra.

  80. "Små stormar är vanligare än stora."
    Det är mer koncist än min formulering.

  81. Det här är de olika effekterna
    som vi får.

  82. Vid en flare kan protoner nå fram
    och påverka våra satelliter.

  83. De kan orsaka permanent
    eller tillfällig skada på satelliter.

  84. De kan påverka flygplan-

  85. -både människorna och elektroniken.
    Glöm inte att de kommer fram fort.

  86. De kan påverka våra gps-
    och satellitnavigationssystem.

  87. Vi använder alla dem. Vi vet inte ens
    om det, vilket är ett problem.

  88. De är en del av så många
    av våra elektroniska system.

  89. Koronamassutkastningarna
    inducerar ström i våra elledningar.

  90. Det kan orsaka problem.

  91. Kanske problem med sjökablar
    som används för kommunikation-

  92. -och problem på pipeliner. Alltså
    en mängd olika möjliga problem.

  93. Nu ska jag berätta lite mer om
    superstormar, och sen går vi vidare.

  94. Vi mäter superstormar...
    Det här gäller alla stormar.

  95. En av våra främsta mätningar är från
    en satellit som finns på L1-punkten.

  96. Det är ungefär 1,5 miljoner kilometer
    från jorden-

  97. -alltså längre bort än månen.

  98. Vid koronamassutkastningar-

  99. -ger den oss ungefär
    tjugo minuters varning, inte mer.

  100. Den senaste riktiga superstormen
    inträffade 1859-

  101. -den så kallade "Carringtonhändelsen".

  102. Sannolikheten för att en sån äger rum
    beräknas vara 12 procent per årtionde.

  103. Vi har en kurva till höger,
    och sannolikheten är 98 procent-

  104. -att det kommer att ske igen
    inom tvåhundra år.

  105. Men ett bättre sätt att förstå risken
    är att säga 50 procent på 50 år.

  106. Inom en livstid finns det en risk
    på 50 procent att det inträffar.

  107. Vi hade en stor storm 1859,
    1929 kom en baddare-

  108. -och sen även 1956 och 1972,
    men ingen var lika stor som 1859.

  109. 1859 och 1929
    var förstås före rymdåldern.

  110. Det är viktigt.

  111. En inträffade den 23 juli 2012-

  112. -men den såg ni inte eftersom
    partiklarna kastades ut åt fel håll.

  113. De missade jorden helt,
    men upptäcktes av en rymdfarkost.

  114. Vi förbättrar statistiken genom att se
    händelser som sker i andra riktningar.

  115. Nu nämner jag Carringtonhändelsen
    ofta, och den är vår referens-

  116. -men den är kanske inte typisk.
    Vi har väldigt dålig statistik.

  117. Nu vill jag bara snabbt berätta
    vad som hände 1859 och 1921-

  118. -innan jag går vidare till
    vad vi tror kan komma att hända nu.

  119. Det här är några bilder från 1859-

  120. -och här från 1929.

  121. Det viktiga är,
    kanske särskilt för svenskar-

  122. -att man inte behöver vara i Sverige
    för att se norrsken om det här händer.

  123. Polarsken rapporterades
    på Kuba och Honolulu.

  124. Annars är det långt uppe i norr
    eller nere i söder-

  125. -som man brukar ha en chans
    att se polarsken-

  126. -men då fick det stora effekter
    i de här områdena.

  127. Till och med 1929 fick man
    signalproblem på järnvägarna i USA.

  128. Det orsakade alltså problem även då-

  129. -för det som
    var tidig industriell teknik.

  130. Nu ska jag gå vidare
    till vilka följder det kan få i dag.

  131. Vår rapport fokuserar
    på Storbritannien.

  132. Vi ligger ju längre söderut än Sverige.

  133. Det innebär
    att ni kan få större problem än vi.

  134. Vad gäller elnätet i Storbritannien
    kom vi fram till det här:

  135. Av skäl som jag inte ska gå in på
    induceras ström på elledningar-

  136. -och det orsakar flera olika problem.

  137. Det viktiga är att vi fann,
    efter väldigt detaljerad modellering-

  138. -att vi sannolikt skulle förlora
    tretton transformatorer på supernätet.

  139. De skulle skadas eller slås ut helt.

  140. Det är de jättelika transformatorerna
    på högspänningsledningarna-

  141. -som förser stora områden med ström.

  142. Det positiva var
    att vi nog bara förlorar två noder.

  143. Två eller tre transformatorer
    brukar vara placerade tillsammans-

  144. -vilket innebär att även om
    vi förlorar en i ett antal noder-

  145. -har vi ändå kvar två transformatorer
    som fungerar i varje nod.

  146. Det skulle innebära att det fanns
    mindre ström tillgänglig i området-

  147. -vilket orsakar problem för industrin-

  148. -men lamporna skulle i alla fall
    inte släckas, och det är viktigt.

  149. Det som vi fann var
    att Storbritanniens elnät-

  150. -är mycket mer motståndskraftigt
    än näten i en del andra länder.

  151. Med det menar jag att det är
    mer motståndskraftigt än i USA.

  152. Elnätet i USA-

  153. -är inte lika väl sammanlänkat
    som i Storbritannien.

  154. De kan inte leda om strömmen
    lika lätt.

  155. Dessutom är det inte lika reglerat
    som i Storbritannien-

  156. -och här är regleringen användbar.

  157. Vi har en gemensam handlingsplan-

  158. -när det gäller att handskas
    med nödsituationer.

  159. Satelliter.

  160. Vi kom fram till att tio procent
    av alla satelliter skulle slås ut.

  161. De flesta kan räddas
    men alla "åldras".

  162. Jag ska förklara åldrandet.

  163. Vi får alla höra att vi inte ska sitta i
    solens ultravioletta strålar för länge-

  164. -eftersom det skadar oss.

  165. De här högenergipartiklarna
    skadar satelliternas solceller.

  166. Det i sin tur
    får satelliterna att åldras.

  167. Mitt tips är att om
    nåt sånt här inträffar-

  168. -ska ni köpa aktier i företag
    som sysslar med satellituppskjutning-

  169. -och bygger satelliter.

  170. Världen måste få upp en massa
    satelliter på himlen väldigt fort.

  171. Det här är intressant.
    Passagerarsäkerhet på flygplan.

  172. Vår väldigt grova uppskattning är
    att 20 mSv strålning-

  173. -blir vad man utsätts för under
    exempelvis en transatlantisk flygresa.

  174. En kort resa i Europa
    blir mycket mindre, förstås.

  175. Det motsvarar bröströntgen tre gånger.

  176. Nej, jag sa fel.
    Det är tre datortomografier.

  177. Det är en ovanlig dos,
    en mycket ovanlig dos-

  178. -men ingen farlig dos.

  179. I Storbritannien ökar den risken
    att dö av cancer-

  180. -från 25 procent till 25,1 procent.
    Det är väldigt litet.

  181. Men man vill nog inte vara gravid
    i första trimestern när det sker-

  182. -om man är i luften.

  183. Avionik, det finns mycket elektronik
    på flygplanet.

  184. Vi räknar med att det kommer att
    finnas tolv gånger så mycket strålning-

  185. -som elektroniken utsätts för.

  186. Glöm inte att flygbranschen
    är oerhört riskavert.

  187. Man tycker inte om
    att saker går snett-

  188. -men när det sker
    har man ett reservsystem.

  189. Det kommer säkert att användas-

  190. -i situationer som den här.

  191. Men det blir mer arbete för piloter
    och flygledare.

  192. Kombinerat med
    att kommunikationssystem slås ut-

  193. -kan det bli stora problem
    för flygbranschen.

  194. Satellitnavigering nämnde jag tidigare.

  195. Det finns på flygplan,
    fartyg, ambulanser-

  196. -och i banksystemet,
    där det används för tidmätning.

  197. I Storbritannien väntar vi oss
    att systemen slås ut i 1-3 dagar.

  198. Att bli av med gps så länge
    kommer att vara en utmaning.

  199. För kritisk infrastruktur
    rekommenderar vi-

  200. -att det finns reservsystem.

  201. Storbritanniens mobilnät
    är faktiskt mer robust.

  202. Det är i grund och botten bra-

  203. -men vi tror inte att USA:s nät är
    robust, och vi har bett dem kolla det.

  204. Amerikanska och asiatiska nätverk
    förlitar sig på gps-

  205. -för sin returtrafik.

  206. Om gps:en slås ut kan de få problem
    med sina mobilnätverk.

  207. Det kan bli problem
    kring framtida standard också.

  208. Även om det är robust i Storbritannien
    och även i Sverige, tror jag-

  209. -måste vi tänka framåt och se till-

  210. -att inga sårbarheter smyger sig in.

  211. Satellitkommunikation och
    HF-kommunikation för flyg och skepp-

  212. -kommer att äventyras.

  213. Flygplanet har nu förlorat gps
    och kommunikation-

  214. -men det är ingen katastrof.

  215. Det kan vi förhoppningsvis
    återkomma till.

  216. Avionik är som sagt oerhört säkert.

  217. Innan jag avslutar
    vill jag bara prata om skademinskning.

  218. Där finns det två sätt att närma sig.

  219. De flesta av er här är kanske inte så
    intresserade av själva effekterna-

  220. -utan snarare av skademinskning.

  221. För mig finns två lösningar.

  222. Det första är att man bygger bort
    sårbarheterna.

  223. Man gör smarta saker.

  224. En av dem har man i viss utsträckning
    gjort i Galileo-systemet och gps-

  225. -för små solstormar,
    som fungerar på ett särskilt sätt.

  226. Det finns en del tekniska lösningar.

  227. Om en del kan lösas på teknisk väg
    är det utan tvekan bra.

  228. Det andra sättet
    är nämligen driftsstrategier.

  229. Jag antar att MSB,
    våra och andra länders myndigheter-

  230. -tittar på det här.

  231. Ett bra exempel är
    hur man spärrar av luftrummet-

  232. -och om man vill göra det.

  233. Min poäng är att det kräver massor
    av förberedelse och planering.

  234. Om man inte tänker igenom det
    på förhand är det ute med en.

  235. Man har nämligen bara
    25 minuter på sig att ta ett beslut-

  236. -från när koronamassutkastningen
    sveper förbi satelliten vid L1-punkten-

  237. -tills den når jorden
    och elen börjar påverkas.

  238. Det kräver övervakning på marken
    och i rymden-

  239. -så att vi vet vad som kommer in.
    Forskarlagen måste vara aktiva.

  240. Det krävs också
    modeller och prognoser.

  241. Egentligen vill vi nämligen
    göra prognoser flera dagar i förväg-

  242. -men det går inte just nu.

  243. Förutseende är ett problem.

  244. Tekniken ger begränsad vägledning
    för agerande vid superstormar.

  245. Tänk er att ni ska säga till
    premiärministern-

  246. -om en superstorm är på väg
    och om han bör gå ut och varna folk.

  247. Då krävs det en bra prognos.

  248. Vi behöver alltså bättre modeller
    och prognoser.

  249. Min sista bild är
    "Få inte panik, men förbered er."

  250. Det kommer att ske en dag,
    enligt statistiken. Tack.

  251. Paul, är du snäll och går bort dit.

  252. Ni ska få chansen att ställa frågor.

  253. Den här presentationen
    väcker ju en mängd olika tankar.

  254. Jag ska också be vår framstående
    panel att komma upp på scen.

  255. Varsågod, Pär Söderström-

  256. -teknisk specialist
    på Statens järnvägar.

  257. Magnus Ek från Vattenfall-

  258. -och Ann-Sofi Lorefält
    från Transportstyrelsen.

  259. Vad heter det på engelska?

  260. -The Swedish Transport Agency.
    -Okej.

  261. Räck upp en hand,
    så får ni en mikrofon.

  262. Den kommer ni att behöva.

  263. Under tiden ställer jag
    en egen fråga till Paul Cannon.

  264. När väntar vi oss nästa stora storm?

  265. -Svaret är att vi inte vet.
    -Ni är ju professor!

  266. Stormen 1859 inträffade
    mot slutet av en solfläckscykel.

  267. Solen blir ju mer aktiv och mindre aktiv
    under en period på omkring elva år.

  268. Nu befinner vi oss i slutet
    av en solfläckscykel.

  269. Det var då det hände 1859,
    men det går inte att veta.

  270. Vår förståelse av solens fysik
    är inte tillräckligt avancerad-

  271. -för att vi ska kunna säga i förväg
    att det kommer att hända.

  272. Vi har bara statistik,
    och där måste man vara försiktig.

  273. Det faktum att det inte
    har hänt på 200 år, eller 150 år-

  274. -betyder statistiskt sett
    att det är dags snart.

  275. Men glöm inte att om jag singlar slant
    och det blir krona-

  276. -vet man ändå inte vad som händer
    nästa gång man singlar.

  277. Och ni förfinar ständigt statistiken
    baserat på nya observationer?

  278. Men om man bara ser
    till solens aktivitet-

  279. -finns det alltså en viss sannolikhet?

  280. Nej, det är att ta i.

  281. Vi vet verkligen inte, från vecka
    till vecka, vad som ska hända.

  282. När det sker kommer vi att se tecken.

  283. När grupper av solfläckar växer
    och smälter samman blir vi oroliga.

  284. Vi kan se tecken,
    men bara en vecka eller så i förväg.

  285. Vi ska återkomma till det.

  286. Nu har vi en fråga.
    Börja med att presentera er, tack.

  287. Krister Ljungqvist, IDG Europe.

  288. En fråga angående solmaximum.

  289. Finns det ett tydligt samband
    med solfläckscykelns elva år-

  290. -eller kan det inträffa
    även vid ett minimum?

  291. Sambandet är inte tydligt.

  292. Man tänker att det är mer sannolikt
    när solfläckscykeln når sin topp-

  293. -men Carringtonhändelsen
    inträffade alltså mot slutet.

  294. Det finns alltså inget tydligt samband-

  295. -men statistiskt sett är sannolikheten
    nog större vid ett solmaximum.

  296. Fler frågor?

  297. Där borta och sen på första raden.

  298. Fredrik Sjögren, Lantmäteriet.

  299. Jag känner till en stor händelse
    som påverkade elnätet i Kanada.

  300. -Kan du berätta lite mer om det?
    -Javisst.

  301. Ska jag ta det, eller kanske nån av er?

  302. I Quebec 1989 kollapsade elnätet.

  303. Det som hände var typiskt
    för det som vi tror kan hända-

  304. -till och med i dag.

  305. Det var spänningsinstabilitet...

  306. När det är solstorm och
    koronamassutkastningen når jorden-

  307. -inducerar den ström i den
    övre atmosfären, på tio mils höjd.

  308. Det inducerar indirekt ström i elnäten.

  309. Det är inte växelström
    utan ser mer ut som likström.

  310. Kan du förklara?

  311. Det ser ut som en konstant ström.

  312. En konstant spänning, kan man säga.

  313. Här har vi 220 volts växelström,
    den ser ut så här-

  314. -men den inducerar likström-

  315. -en fast spänning utöver denna.

  316. Det uppfattas av olika avancerade
    detektorer i elnätverket-

  317. -som ett fel, ett problem.

  318. Då säger elnätet "Kära nån,
    vi har ett problem i den här delen"-

  319. -och stänger ner den-

  320. -för att upprätthålla
    nätverkets säkerhet.

  321. Men sen fortsätter alla
    förstås använda ström-

  322. -så strömmen leds från ett annat håll.

  323. Men där finns också likström,
    och därför slås de också av.

  324. Sen leds strömmen nån annanstans,
    och de delarna slås av.

  325. Det blir en kaskadeffekt av problem.

  326. Det slog ut elnätet i Quebec
    under en lång period, som du vet.

  327. Det var en väckarklocka för branschen
    och inom området.

  328. Alla anser
    att vi inte är lika sårbara...

  329. Kanadensarna anser
    att de lärde sig mycket av det.

  330. Det är nog likadant i Storbritannien
    och förhoppningsvis i Sverige.

  331. Vi ska återkomma till kaskadeffekterna.

  332. Vi hade en fråga här nere
    och sen damen.

  333. Sen tar vi in resten av panelen.

  334. Varsågod.

  335. Jörgen Sparf från forskningscentret
    för risk- och krishantering.

  336. Jag tänkte också fråga
    om kaskadeffekten-

  337. -och skademinskning.

  338. Kanske är frågan
    till de svenska experterna:

  339. På vilken nivå vore skademinskning
    mest effektivt?

  340. På lokal nivå, riksnivå
    eller till och med internationellt?

  341. Många av nätverken är ju globala.

  342. Ska jag börja och sen skicka vidare?

  343. Det kan ske genom driftsåtgärder
    eller tekniska åtgärder.

  344. Driftsåtgärder kräver att man
    vet nåt om vad som händer-

  345. -och hur man ska stänga av
    nätverken för att skydda det.

  346. Ett kort strömavbrott
    är bättre än ett långt.

  347. Det finns tekniska åtgärder där man
    talar om blockerande kondensatorer-

  348. -som kan blockera likströmmen.

  349. Men då får man
    en mängd andra problem-

  350. -särskilt när det inte är solstormar.

  351. Det är inte uppenbart än
    att det är en bra idé.

  352. Ett av skälen till att Storbritannien
    känns mycket mindre sårbart än USA-

  353. -är att vi har ett väldigt sammanlänkat-

  354. -hierarkiskt,
    kontrollerat eldistributionsnät.

  355. Vi har företaget National Grid
    i Storbritannien.

  356. De förser hela England, hela Wales
    och en del av Skottland med ström.

  357. Det gör det lätt att gå igenom
    problemen och göra simuleringar.

  358. De har beredskapsövningar
    för sånt här.

  359. I USA har de många olika elbolag
    och regleringen är inte lika sträng.

  360. Att titta på det här
    på riksnivå vore toppen.

  361. Och internationellt skickar vi el
    fram och tillbaka mellan oss.

  362. Ni får väl mycket el
    från vattenkraften i Norge?

  363. Det är en sammanlänkad värld.

  364. Tack, Paul.

  365. Ja, och sen presenterar jag panelen.

  366. Jag heter My Leffler och är journalist.

  367. Jag vill fråga Vattenfall
    om det svenska elnätet.

  368. Paul berättade om Storbritannien
    och USA.

  369. Här ser det svenska elnätet ut?

  370. Det vill jag också veta. Det är nog bra
    om mina kolleger tar vid nu.

  371. Jag vet inte
    hur sammanlänkat ert nät är.

  372. Då ska jag presentera panelen.

  373. Jag lovade dem tre minuter var.

  374. Men först presenterar jag dem.
    Pär Söderström, Statens järnvägar-

  375. -Ann-Sofi Lorefält
    från Transportstyrelsen-

  376. -och Magnus Ek från Vattenfall.
    Varsågod, Magnus.

  377. Om vi ser det här ur ett svenskt
    perspektiv kan vi säga att i Sverige-

  378. -är det främsta "målet" för
    inducerad ström transmissionsnätet.

  379. Det är Svenska kraftnät som sörjer
    för Sveriges stora transmissionsnät-

  380. -precis som det är i Storbritannien-

  381. -där det är National Grid.

  382. Det blir lättare att hantera
    när det är en aktör.

  383. I andra länder som USA eller Tyskland,
    där man har fyra företag-

  384. -är det svårare att handskas med
    såna här situationer.

  385. När det gäller beredskap
    finns det saker som man kan göra.

  386. Vi kan titta på transformatorer:

  387. Beroende på tekniken
    har olika transformatorer olika...

  388. De kan hantera den inducerade
    strömmen mycket bättre.

  389. Ur ett svenskt perspektiv vet jag-

  390. -att två tredjedelar
    av transformatorerna på nätet-

  391. -är av den mest skyddade sorten.

  392. Sånt kan man göra, och det har
    att göra med hur man jordar dem.

  393. En annan sak är viktig
    ur Vattenfalls perspektiv.

  394. Vi är ju inte ansvariga
    för transmissionnätet-

  395. -men vi har distributionsnät-

  396. -och även många kopplingar
    till Svenska kraftnäts nät.

  397. Det är kring femtio transformatorer-

  398. -och de tillhör förstås riskgruppen
    som kan drabbas av inducerad ström.

  399. Om jag ska tala om driften
    av distributionen-

  400. -kan jag säga att om vi får
    en förvarning om att nåt pågår-

  401. -och har en beredskapsplan,
    då finns det åtgärder att vidta.

  402. Vi kan utnyttja så mycket kapacitet
    som möjligt-

  403. -eller sänka belastningen på nätverket-

  404. -för att det ska kunna hantera
    den inducerade strömmen bättre.

  405. Det finns förstås
    även andra skillnader mellan länder.

  406. Ju längre transmissionnätet är,
    desto mer ström får man in i det.

  407. Ett långt land som Sverige
    får kanske mer inducerad ström-

  408. -än exempelvis Storbritannien.

  409. Det är också nåt som man
    måste ta med i beräkningarna.

  410. Vi vet också att olika delar
    av Sverige är mer känsliga-

  411. -för de här problemen.

  412. Man kan tro att eftersom norrskenet
    är en del av det här-

  413. -är det mest aktuellt i norra Sverige-

  414. -men ur ett markperspektiv är faktiskt
    södra Sverige mer utsatt-

  415. -för problemen som vi pratar om.

  416. Det gäller särskilt vid kusten,
    där man går från vatten till land.

  417. De områden
    där vi har sett såna här saker-

  418. -är kring Oskarshamn
    och i Malmö-området.

  419. I Oskarshamn finns det ju
    ett kärnkraftsverk-

  420. -och stora transformatorer.
    Det håller vi ett extra öga på.

  421. -Jag slutar där för tillfället.
    -En bra början.

  422. Ann-Sofi, Paul visade oss en bild.

  423. Det finns konsekvenser för luftfarten,
    både besättning och passagerare.

  424. Hur ser du på solstormshotet?

  425. På Transportstyrelsen har intresset
    för rymdväderfenomen ökat.

  426. Vi ser en ökad sårbarhet-

  427. -framför allt på grund av förändringar
    vad gäller tekniska hjälpmedel.

  428. Tekniken utvecklas
    från markbaserade navigationssystem-

  429. -till mer satellitbaserade system.

  430. Det gör hela flygplansflottan sårbar-

  431. -för rymdväder.

  432. Vi har också en ökning av trafik.

  433. Flygbolagen sparar pengar på
    att flyga över polerna-

  434. -och på dessa rutter
    är de mer sårbara-

  435. -eftersom jordens magnetfält
    är svagare där.

  436. Och vi var ju inne på
    den ökade strålningen-

  437. -för besättning och passagerare-

  438. -men det är på en nivå,
    åtminstone vad jag har läst-

  439. -som man väntar sig
    under ett läkarbesök.

  440. Det är framför allt ett problem
    för personal ute i rymden-

  441. -och inte på flygplan.
    Men jag vet att det studeras.

  442. Vi hade en fråga här
    om det internationella samarbetet.

  443. Inom luftfarten är vi vana vid
    att jobba internationellt-

  444. -och det är en viktig fråga.

  445. Vi förlitar oss på att Internationella
    civila luftfartsorganisationen-

  446. -kommer ut med
    ett tillägg till sitt annex 3-

  447. -men det blir inte förrän 2016.

  448. På europeisk nivå
    pågår det åtminstone samtal-

  449. -även om det kanske inte är
    ett formellt samarbete-

  450. -mellan Europeiska rymdstyrelsen och
    Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

  451. Men problemet är ju, som vi hörde här-

  452. -tidsskalan för att göra prognoser.

  453. Vi kan förenkla och säga att ESA,
    rymdstyrelsen, har verktygen-

  454. -men vet inte vem de ska ringa.

  455. För det vanliga vädret, i atmosfären,
    finns det sätt att få ut varningar.

  456. Jag hoppas
    att vi kommer på ett sätt-

  457. -att använda samma sorts kanaler
    för att få ut information.

  458. För luftfarten handlar det snarare
    om varningar än om prognoser.

  459. Men om vi tar Transportstyrelsen.
    Flygbranschen sätter säkerheten först-

  460. -och ni har jobbat med vanliga oväder
    väldigt länge.

  461. Hur mycket intresse har det funnits
    för rymdväder?

  462. Intresset vore nog större
    om det fanns mer kunnande.

  463. Det saknas nog fortfarande kunskap.

  464. Men sen ICAO började titta på det-

  465. -har det gjorts arbete.

  466. Rymdstyrelsen och byrån
    för flygsäkerhet hade en workshop-

  467. -nu i våras för att sätta fokus
    på de här problemen.

  468. -Vill du kommentera?
    -Det var ett jättebra svar.

  469. Intresset skulle vara större
    om man hade mer kunskap.

  470. Om vi går tillbaka tio år i tiden-

  471. -var intresset för ämnet väldigt litet.

  472. Ett par forskningsgrupper och
    organisationer jobbade med det-

  473. -men bara för att man
    har fått kunskap om riskerna-

  474. -har vi nu ett sånt här möte.

  475. Det inträffar inte varje år,
    liksom meteorologiska händelser-

  476. -men det får stora följder.

  477. Vi ska gå över till dig, Pär.

  478. Du är väl lite ensam inom SJ
    med att jobba på det här?

  479. När jag talade om solstormar med
    mina kollegor kände ingen till det.

  480. Så vi tänkte att
    vi skulle skaffa kunskap-

  481. -för att veta om det
    är nåt som kan påverka oss.

  482. Vilka störningar kan det leda till
    och vilka skador kan det orsaka?

  483. Det blir två olika sätt
    att hantera konsekvenserna.

  484. Vi vill gärna förstå-

  485. -vem som kan hjälpa oss med det här.

  486. När vi vet vad som kan störas
    eller förstöras-

  487. -då vet vi vilka åtgärder vi kan vidta.

  488. Du är ju ansvarig för
    den dagliga verksamheten-

  489. -och många är beroende av den.

  490. Det finns en kedja.
    Alla är beroende av tidiga varningar.

  491. Du visade bara en satellit, vid L1.
    Finns det inte mer?

  492. Ja, det är en väldigt ensam satellit.

  493. Det finns fler forskningssatelliter...

  494. -Det borde vara tusentals!
    -Det är ett problem.

  495. Satelliten ligger på
    ett alldeles särskilt läge.

  496. Vid L1-punkten finns en balans
    mellan jordens och solens gravitation-

  497. -så att en satellit kan bli kvar
    på samma ställe länge.

  498. Jag har glömt hur gammal den är,
    men kring tjugo år.

  499. Den sköts upp i forskningssyfte
    och skulle inte ha en operativ funktion.

  500. Vi väntar oss att den ska ersättas
    relativt snart.

  501. Men det är svårt att placera satelliter
    så att de kan ge oss tidigare varningar.

  502. Är det en svag punkt?
    Skulle vi behöva många fler satelliter?

  503. Det är svårt att veta.

  504. Därför tror jag att den tekniska
    skademinskningen är lika viktig.

  505. Vi vet inte var vi skulle placera en
    satellit för att få tidigare varningar.

  506. Gammastrålningen når atmosfären
    med ljusets hastighet-

  507. -högenergiprotonerna
    som kan påverka avioniken-

  508. -kommer snart därefter.

  509. Man kan inte förutspå att de är på väg.

  510. För koronamassutkastningar
    har man vissa tecken-

  511. -men var ska vi placera en satellit,
    utan att det kostar för mycket-

  512. -för att ge oss
    en tidigare förvarning än 25 minuter?

  513. 1,5 timme vore bra-

  514. -för då hade vi i alla fall hunnit
    diskutera vad som borde göras.

  515. Nu har vi bara en halvtimme.

  516. Det känns som om man inte kan
    hoppas på tidiga varningar?

  517. Ja, det ligger en viss sanning i det.

  518. Det gör det ännu viktigare att titta på
    skademinskning och beredskap.

  519. Ja.

  520. Vad säger du då, som sköter
    elproduktion och eldistribution?

  521. Kan vi ha en permanent beredskap?

  522. Man kan säga att det är en del
    av vår normala planering-

  523. -men även om vi får
    några timmars förvarning-

  524. -måste vi ändå ha förberett
    handlingsplaner-

  525. -annars händer det inte så mycket.

  526. Jag återkommer till att
    medvetenheten ännu är ett problem.

  527. Man kan jämföra det med en tsunami.

  528. Före tsunamin i Thailand
    fanns det inga varningssystem alls.

  529. I dag finns det överallt.

  530. Det krävs nog att nåt sånt ska hända,
    förhoppningsvis på liten skala-

  531. -för att vi ska se det
    som ett verkligt hot.

  532. Vi tar ofta itu med
    en situation i taget-

  533. -och drivs av det.

  534. Men säg att vi har en stor solstorm
    i den norra hemisfären-

  535. -och många
    nationella nätverk drabbas-

  536. -och ett antal transformatorer förstörs
    i olika länder.

  537. Då har vi problem, för vi har inte
    så mycket reservmaterial.

  538. Reservmaterial för transformatorer-

  539. -och det här gäller även järnvägar-

  540. -det har vi förstås, men det utgår
    från normala omständigheter.

  541. Vi vet att var femtionde år
    går en transformator sönder.

  542. Reservmaterialet har byggts upp
    för att täcka normalt underhåll-

  543. -inte för en solstorm som kanske
    kommer i morgon eller i övermorgon.

  544. Det är ett nytt scenario,
    som vi måste anpassa oss till.

  545. Och det är då inte bara Sverige
    som vill ha nya transformatorer.

  546. Det är Norge, Finland, Storbritannien,
    Frankrike - det gäller oss alla.

  547. Det kommer att bli brist
    på transformatorer.

  548. Om jag får ta upp en tidigare fråga-

  549. -så att mina forskarvänner
    inte tycker att jag är orättvis:

  550. Prognoserna har blivit
    oerhört mycket mer avancerade-

  551. -de senaste tjugo åren.

  552. Man har avancerade modeller
    för att beräkna hur länge nåt tar-

  553. -från att det lämnar solen-

  554. -när vi ser de här stora
    koronamassutkastningarna-

  555. -tills det når jorden.

  556. Modellerna har förbättrats nåt oerhört.

  557. Den stora svårigheten är
    att stora stormar är avvikelser.

  558. Modellering av avvikelser är svårt
    eftersom det saknas data.

  559. Det är ett grundläggande problem.

  560. Problemet är också låg sannolikhet
    och stora följder.

  561. Det kostar pengar att förbereda sig
    på det osannolika.

  562. Ja, liksom allt annat.

  563. Men med ökande medvetenhet
    och bättre riskhantering-

  564. -måste alla branscher
    som kan drabbas anpassa sig-

  565. -och ha det som en av de katastrofala
    riskerna som måste hanteras.

  566. Om vi tittar på luftfart-

  567. -finns det tillfällen då all trafik
    har stoppats.

  568. Efter elfte september och det
    isländska askmolnet gjordes det-

  569. -men går det att göra mycket fortare?

  570. Nej, inte så vitt jag vet.

  571. Men jag vet att angående rymdväder-

  572. -finns det prognoser från USA
    som man använder i dag.

  573. Jag vet också att forskarna är oeniga
    om skalorna som NOAA använder.

  574. Men framför
    allt amerikanska flygbolag använder-

  575. -prognoserna från National Oceanic
    and Atmospheric Administration-

  576. -för att planera sina polarrutter.

  577. Om det är högre sannolikhet
    för ökat rymdväder-

  578. -då planerar de längre rutter
    på lägre höjd-

  579. -så att...

  580. -Det blir mindre strålning?
    -Ja.

  581. Så att sårbarheten är mindre.

  582. En annan sak är att eftersom
    beroendet av satellitnavigering-

  583. -blir allt större för flygplan-

  584. -är en möjlig åtgärd
    att inte förlita sig på bara ett system.

  585. Vi har tittat på att ersätta-

  586. -de markbaserade landningssystemen
    i Europa-

  587. -men det är kanske inte så klokt.

  588. Man bör ha ett markbaserat system
    utöver det satellitbaserade.

  589. Och röstkommunikationen har höga
    och mycket höga frekvenser-

  590. -så det finns flera system
    att förlita sig på.

  591. Paul nämnde att vid en stor storm-

  592. -kan satellitnavigeringssystemet
    slås ut i upp till tre dagar.

  593. Det låter som
    ett hårt slag för luftfarten.

  594. Men det finns alltså andra alternativ
    så att trafiken kan fortsätta?

  595. Som han sa till mig tidigare:

  596. Ett flygplan som förlorar navigations-
    system och radiokommunikation-

  597. -fortsätter på samma höjd
    och i samma hastighet.

  598. Förhoppningsvis försvinner det
    från högfrekvensspektret-

  599. -och då fungerar
    radiokommunikationen igen.

  600. På flygplatser finns det olika sätt.

  601. Vi har redan i dag krav på
    att flygplanen ska ha reservström-

  602. -av olika skäl. Det har man
    därigenom redan åtgärdat.

  603. Pär, för några veckor sen-

  604. -varnade våra meteorologer oss
    här i Sverige-

  605. -för att en stor storm
    skulle drabba västkusten.

  606. Då stoppade man många tåg.

  607. Kan nåt liknande hända
    vid en solstorm?

  608. När vi vet hur det påverkar fordonen
    och signalsystemen-

  609. -då kan vi, liksom med vädret,
    samarbeta med Transportstyrelsen.

  610. Vi behöver förstås en skala
    för att veta hur allvarligt det är.

  611. Ja, jag skulle fråga om det.

  612. När en orkan närmar sig USA:s kust
    talar de om olika kategorier-

  613. -och alla förstår.

  614. Våra myndigheter har också kategorier
    för sina varningar.

  615. -Finns det nåt liknande?
    -Ja, det finns en skala.

  616. Vid NOAA i USA funderar de på
    att bestämma nya nivåer.

  617. Nivåerna gäller vad jag skulle kalla-

  618. -små och medelstora solstormar-

  619. -som alla sker
    inom varje femårsperiod.

  620. Men de förmedlar
    inte tillräckligt tydligt-

  621. -för olika länders beslutsfattare-

  622. -att vart tvåhundrade år
    kommer det en jättestor.

  623. Och det tar tjugo minuter.

  624. Som jag hela tiden upprepar-

  625. -blir modellerna som har tagits
    fram allt bättre-

  626. -på att titta på de här små
    och medelstora stormarna.

  627. Vi vet bara inte hur mycket nytta de gör
    om det kommer en superstorm.

  628. Ni två räckte upp handen.
    En mikrofon är på väg.

  629. Där uppe var en tredje hand.

  630. Du börjar, till höger.

  631. Om näten till kärnkraftverken
    i Europa drabbas...

  632. Jag minns Forsmark 2006 i juli.

  633. Då har ni inte mycket tid. Om de
    slås ut länge och dieseln tar slut-

  634. -vad händer då?

  635. Beredskapen för kärnkraftsverk.

  636. Jag kan börja.

  637. Ett kärnkraftverk producerar
    ju elektricitet-

  638. -och den måste ut på ett nät.

  639. Om det inte finns
    måste man stänga kärnkraftverket.

  640. Det är det viktigaste.

  641. Den andra frågan gäller
    att om de ska producera energi-

  642. -måste de förses med el också.

  643. Det får de från det vanliga nätet.

  644. Om de blir av med det
    startar reservsystem.

  645. Om dessa inte fungerar
    måste man stänga kärnkraftsverket.

  646. Är rymdväder ett särskilt problem
    för kärnkraftverk?

  647. Jag skulle säga ja. Det är en av
    riskerna som vi måste hantera.

  648. Jag återkommer till problemet
    med inducerad ström.

  649. Huvudtransformatorerna
    från kärnkraftverk till nätet-

  650. -är våra största.

  651. Om en av dem slås ut kan det ta
    ett eller två år att ersätta den.

  652. Vi har reserver, men inte om det
    händer på många ställen samtidigt.

  653. Då har vi problem.

  654. Vi har en annan fråga.

  655. Var det samma fråga?
    Okej, hade vi en hand där uppe?

  656. Jag har en fråga
    till både panelen och publiken.

  657. Finns det nåt initiativ för att bilda
    en arbetsgrupp för det här?

  658. Skademinskning är det viktiga.
    Varningstiden är för kort.

  659. Vi kan samarbeta. Jag representerar
    en myndighet och ni tre andra.

  660. Här finns säkert fler i publiken.
    Finns det ett initiativ hos MSB?

  661. Det blir en perfekt avslutning:

  662. Hur går vi framåt och vem leder?
    Vill nån kommentera?

  663. Eftersom vi saknar kunskap
    kontaktade vi Trafikverket-

  664. -och även MSB.

  665. Vi ska börja träffas nu-

  666. -för att diskutera hur vi får mer
    kunskap om vilka följderna kan bli.

  667. Vi kommer nog också att titta
    på varningskedjan-

  668. -och hur den ser ut,
    beroende på hur allvarlig händelsen är.

  669. MSB har regelbunden kontakt med
    amerikanska och brittiska kollegor.

  670. Kan det förbättras?

  671. I alla länder finns det nog
    två element.

  672. Dels behöver man en organisation
    som MSB.

  673. I Storbritannien är det Cabinet Office.

  674. De tar ansvaret för förståelsen av
    risken och av skademinskningen.

  675. Det behövs också en organisation
    som samarbetar med dem-

  676. -och hos oss är det vädertjänsten.

  677. De har nu det formella ansvaret
    för att övervaka rymdvädret.

  678. Det är de som är ansvariga
    för att informera Cabinet Office-

  679. -och därifrån regeringen om det sker.

  680. Det är de som utvecklar,
    med kollegor i andra organisationer-

  681. -modeller för att minska följderna
    av rymdväder.

  682. Det finns två linjer.

  683. Du har sagt att det krävs
    mycket mer forskning.

  684. Om jag frågar alla tre: Kunskap
    är viktig för att få saker gjorda.

  685. Görs det tillräckligt med forskning
    i Sverige?

  686. Inte än, så vitt jag vet.

  687. Vad tror du, Ann-Sofi?

  688. Jag vet inte hur mycket som görs.

  689. Jag vet att vi har
    ett regionalt centrum i Lund-

  690. -med väldigt...kunniga personer.

  691. Ja, det forskas visst i Kiruna också.

  692. Men för att verkligen få saker gjorda?

  693. Som sagt, det är ett bekymmer
    men vi behöver mer medvetenhet-

  694. -och då ökar antagligen behovet
    av att forska mer.

  695. Det görs alltså forskning
    men vi har inte tagit till oss den än.

  696. Vi måste sprida den mer än i dag.

  697. Politikerna måste kanske känna tryck
    från allmänheten.

  698. Kanske behöver vi dina teckningar
    med hot från rymden.

  699. Ja, och man måste se upp med
    hur man lägger fram sånt här.

  700. Jag intervjuades i radio
    och frågades hur ofta det sker.

  701. Då sa jag en gång på tvåhundra år.

  702. Det avfärdades
    eftersom det är två, tre livstider-

  703. -men om man säger
    50 procents chans på 50 år-

  704. -då blir det nåt
    som vi alla kan få uppleva.

  705. Jag vet också att Eurocontrol-

  706. -som är ett samarbete mellan
    leverantörerna av flygtrafiktjänster-

  707. -i sin krishantering tar upp rymdvädret
    som ett problem-

  708. -tillsammans med vulkanaska
    och andra allvarliga hot.

  709. -De jobbar alltså med det.
    -Så det rör på sig?

  710. Ja, förhoppningsvis.

  711. Jag ska avsluta med att citera dig igen.

  712. "Få inte panik, men förbered er."

  713. Är det rätt attityd?

  714. Tack så mycket.
    Därmed är seminariet slut.

  715. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hotet från solen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingen panik, men förbered dig på att det kommer att hända. Det säger Paul Cannon, professor vid Royal Academy of Engineering of Birmingham, som forskat på solstormar och rymdväder. Hur påverkas vårt moderna samhälle av vädret i atmosfären, hur kan vi skydda oss och vilken beredskap finns? Medverkar gör även Ann-Sofi Lorefält, inspektör flygtrafiktjänst, Transportstyrelsen, Magnus Ek, säkerhetschef på Vattenfall AB och Pär Söderström, teknikexpert, SJ AB. Moderator: Henrik Ekman, vetenskapsjournalist, SVT. Inspelat 13 november 2013 på Kistamässan. Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Ämnen:
Fysik > Väder, Samhällskunskap
Ämnesord:
Geofysik, Meteorologi, Naturvetenskap, Vindar, Väderlek
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällssäkerhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällssäkerhet

Utmaningarna vi inte kommer undan

Naturkatastrofer, ekonomiska kriser, terrorattacker eller urspårade tåg - vi vet inte när olyckorna inträffar. Hur kan samhället förbereda sig, vilka är utmaningarna och vad kan vi lära från andra kriser? Inspelat 13 november 2013. Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällssäkerhet

Hotet från solen

Ingen panik, men förbered dig på att det kommer att hända. Det säger Paul Cannon, professor vid Royal Academy of Engineering of Birmingham, som forskat på solstormar och rymdväder. Hur påverkas vårt moderna samhälle av vädret i atmosfären, hur kan vi skydda oss och vilken beredskap finns? Inspelat 13 november 2013 . Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällssäkerhet

Vad kan vi lära av stormen Sandy?

I slutet av oktober 2012 drog en av de största orkanerna som uppmätts över Atlanten in över Karibien och USA. Svenska myndigheter har tagit del av de amerikanska myndigheternas erfarenheter. Inspelat 13 november. Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällssäkerhet

Krishantering med handboken eller hjärtat

Först verkade olyckan vara lindrig, men när det andra samtalet kom insåg Per Brännström att det var något mycket allvarligare än en lindrig arbetsplatsolycka. Med utgångspunkt från en personlig berättelse diskuteras frågor om hur vi reagerar vid kriser. Inspelat 13 november 2013. Arrangörer: Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap, Sveriges kommuner och landsting samt Artexis.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2014

Elektronernas hemliga liv

Johan Mauritsson, forskare vid Lunds tekniska högskola, berättar om området attofysik. Där försöker man avslöja elektronernas värld med hjälp av ljuspulser som är så ofattbart korta att de bara tar en miljarddel av en miljarddels sekund - en attosekund. Inspelat den 25 november 2014 på Debaser Medis i Stockholm. Arrangörer: Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Fråga oss