Titta

De obekväma

De obekväma

Om De obekväma

Här möter vi människor som brinner, lever och kämpar för sina åsikter. Huvudpersonerna är engagerade konstnärer, bloggare, musiker, aktivister och fria opinionsbildare, som här släpper in oss i sina liv och tankar. De berättar vad de vill förändra, hur de tycker att det borde gå till och varför det är viktigt. Frågor som lyfts är bland annat klass, arbete, rasism, yttrandefrihet och övervakning. Medverkande: Sebbe Staxx, Alice Teodorescu, Clara Lidström, Peter Sunde, Makode Linde, Foujan Rouzbeh, Ivar Arpi.

Till första programmet

De obekväma: Makode LindeMaterialDela
  1. -Men ska vi ta den här...?
    -Jag kan bära cykeln i trappen.

  2. Det behövs inte att vara i trappen.
    Den ska i väg dit.

  3. Du får gå före mig, om du vill.

  4. Thank you.

  5. "Vilken keps
    ska jag ha på intervjun?"

  6. Den här är en favoritkeps,
    men den börjar gå sönder.

  7. Så jag brukar bara ha den
    vid extra högtidliga tillfällen.

  8. "But what does it mean?"
    Det står nigger på den.

  9. Jag kan inte säga det ordet.
    Jag kan aldrig ta det i min mun.

  10. -Okej.
    -Men vad beror det på, tror du?

  11. Du kanske har några "issues".
    Jag vet inte.

  12. Det är upp till var och en. Du vill
    inte för att du känner dig obekväm.

  13. Men många känner sig bekväma med det,
    men borde inte säga det.

  14. Den rimmar bra med
    allt det som jag håller på med.

  15. Jag heter Makode,
    är konstnär och musiker-

  16. -bosatt i Berlin,
    men jag pendlar till Stockholm.

  17. Programmet kommer att handla om
    konstnärskap som politisk aktivism.

  18. Smaklig måltid.

  19. Är det medvetet att du gör politik?

  20. Folk frågar
    om jag gör saker omedvetet-

  21. -som om jag vore nån okontrollerad
    fettblobba som dallrade i rymden.

  22. Jag gör saker medvetet. Absolut.

  23. Och eftersom all konst är politisk så
    tror jag att folk som utger sig för-

  24. -att inte göra politisk konst
    gör väldigt politisk konst-

  25. -som bekräftar
    invanda föreställningar-

  26. -som stryker maktordningen medhårs.
    Det är förkastligt.

  27. Hej, hej!

  28. Här är lite...
    Det är lampan som ska på där.

  29. Ska vi försöka hitta nåt...
    Fan... Eldflammecover.

  30. Den står här,
    och den här får man fästa i handen.

  31. Sen får man flytta...
    De är lite otympliga.

  32. Sen finns resten där nere.

  33. Vi kan ta fram grejerna som ska till
    ÄGD-utställningen. Hembygdsgrejen.

  34. -Det här ska inte med, va?
    -Nej, de ville ha mopp...

  35. -...och kungatallrikar.
    -De är här, va?

  36. -Dustin.
    -Just det.

  37. Att hålla på med politisk konst är
    nånstans ett existensberättigande.

  38. Om jag inte kan skapa bilder som
    skakar om lämnar jag folk oberörda.

  39. Det är det sista jag vill.

  40. Så. Så det blir
    en, två, tre, fyra...plus moppen.

  41. Som jag har fått rädda ett par gånger
    för de tror det är en riktig mopp.

  42. Jag vet. Folk tror att jag ska börja
    städa med den. - Stackars Dustin.

  43. -Killen som ägde håret hette Dustin.
    -Vem är det, då?

  44. Det är en gammal älskare till mig
    från New York.

  45. Konstentusiast. Jag behövde dreads
    för jag ville göra en ny mopp.

  46. Och så hade han en hel påse med gamla
    dreads i en byrålåda.

  47. Sen jag berättade den historien
    har folk börjat skicka hår.

  48. Om man tittar på konst jag har gjort
    leker jag med föreställningar om-

  49. -vad som är vitt eller svart
    eller manligt eller kvinnligt.

  50. Och genom att ta invanda begrepp om
    svart maskulinitet-

  51. -och vrida och vända på dem-

  52. -så ifrågasätter jag de invanda
    begreppen, och genom att göra det-

  53. -så kanske man kan belysa hur löjliga
    vissa av föreställningarna är-

  54. -och därigenom bli av med dem.

  55. Hej då.

  56. Makode Linde är konstnären
    som bakade in sig i svart marsipan-

  57. -och orsakade debatt om konst och
    rasism långt utanför Sveriges gräns-

  58. -och skapade begreppet tårtgate.

  59. En nyhet från Sverige.

  60. Det visar hur okunniga folk är.

  61. I landet där
    kulturministern Lena Adelson Lilrev-

  62. -gillar att jogga, rida-

  63. -och skära i könsdelarna av levande
    tårtor föreställande afrikanskor.

  64. Tårtan,
    en performance på Moderna museet-

  65. -föreställde
    en stympad, svart venusfigur-

  66. -och hamnade på nyhetsplats efter att
    kulturministern skar sig en tårtbit.

  67. Det blev ett storstilat genombrott
    för Makode Linde, men också rabalder.

  68. Konstverket ansågs vara rasistiskt.

  69. Och scenen med
    den skrattande ministern-

  70. -som skar i marsipanfigurens underliv
    var osmaklig.

  71. Det har lett till demonisering av
    den svarta gruppen i Sverige.

  72. Du har en väldigt låg intellektuell
    förståelse av vad rasism innebär.

  73. Makode Linde tyckte att kritikerna
    hade missuppfattat hans konstverk.

  74. Han ville starta en debatt om
    rasism och kvinnlig könsstympning.

  75. Alla som var där kunde välja om
    de ville skära i tårtan eller inte.

  76. Många tyckte
    att det var för obehagligt.

  77. Men oavsett vilket ställningstagande
    man hade var det ett starkt verk-

  78. -som har lett till en diskussion om
    rasism och könsstympning.

  79. Tårtan ingick i ett projekt
    som Makode Linde kallar Afromantics-

  80. -där han utmanar publikens
    föreställningar eller fördomar-

  81. -om identitet och hudfärg.

  82. Identitet är ett genomgående tema.

  83. Och har han gjort
    skivomslag och musikvideor.

  84. Vissa menar att Makodes sätt
    att använda rasistiska karikatyrer-

  85. -gör att de lever kvar i
    vårt medvetande.

  86. Själv tycker han att de sätter fokus
    på den rasism som vi ännu lever med.

  87. Kärnfrågan i min konst kretsar kring
    områden som gränsar till identitet.

  88. Vad utgör dig, vad utgör mig?

  89. Vilken roll har det jaget
    i vårt samhälle och varför?

  90. Och hur
    kan vi ändra eller rucka på rollerna?

  91. Varför måste vi rucka på dem?

  92. Om du vill leva kvar i ett mångtusen-
    årigt kvinnoförtryck eller slaveri...

  93. "Fine", men jag vill inte det.

  94. Nu ska vi till Bengt Tornvall-

  95. -och hans galleri på Sibyllegatan.

  96. Bengt Tornvall var den första
    som köpte en Afromantic av mig.

  97. Så fick han alla sina
    inflytelserika konstsamlare-

  98. -att köpa Afromantics också.

  99. Här har vi galleriet!

  100. -Det är väl roligt.
    -Ja, vi fikar igen.

  101. Visst är det?

  102. Det här har jag tagit med mig.

  103. Vad är det där för en snygging?

  104. -Är det Rödluvan med en liten korg?
    -Det där är ju en karl.

  105. -Då är det inte Rödluvan.
    -Nej. Vad är det i den här?

  106. En björn i seglarkostym
    som spelar fotboll.

  107. Det där är populärt.
    Vi har haft några björnar förut.

  108. Du sa att jag var
    den första som köpte en Afromantic.

  109. Det var första gången jag visade dem
    och du köpte Maria med barnet.

  110. Den vill många köpa, men den är inte
    till salu. Jag borde ha köpt flera.

  111. Min kollega Göran Engström
    köpte den med grodorna.

  112. Jag är så avundsjuk,
    för jag vill ha den.

  113. Det här var en jättefin samling.
    Alla liksom tittar på mig.

  114. Jag känner så här... Jag har aldrig
    haft dem vända mot mig allihop.

  115. Det är så de ska vara.
    De siktar på halspulsådern.

  116. -Ska vi putta lite på priset på dem?
    -Det tycker jag.

  117. Konstpubliken är extremt liten-

  118. -och representerar verkligen inte
    nåt slags genomsnitt av samhället.

  119. Det är tvärtom
    en privilegierad, ofta utbildad-

  120. -från medelklass och uppåt grupp-

  121. -som går på museer
    och är konstintresserade.

  122. Vilket exkluderar
    större delen av världens befolkning.

  123. Men å andra sidan
    så tillhör jag själv den här gruppen.

  124. Jag tror att jag måste börja förändra
    dem som är i min närhet.

  125. Och det är folk som är lite som jag
    eller befinner sig i konstvärlden.

  126. Det är de som jag kan nå ut till.

  127. Det här är den första
    som inte är ready-made.

  128. Och det är en kommentar till
    tårtan på Moderna museet.

  129. Det var väl då som du fick
    ett medialt genomslag utan like-

  130. -så att det blev
    lite politiskt laddat.

  131. Till slut så kom det igenom att det
    jag är intresserad av att prata om-

  132. -är bilden av svarta.

  133. Att jag till en viss gräns är helt
    ointresserad av riktiga afrikaner-

  134. -utan mer intresserad av de idéer
    och föreställningar vi har om svarta-

  135. -eller om afrikaner. Och i debatten
    kan man prata om den skillnaden.

  136. Tack, Bengt. Så hörs vi
    när jag kommer tillbaka.

  137. -Du drar till Berlin.
    -Ja, i morgon.

  138. Som jag ser det är det omöjligt
    att ta orden eller bilderna-

  139. -ur deras historiska kontext
    och med trollspö säga:

  140. "Nu betyder orden nånting annat."

  141. "Min intention med att säga det här
    ordet är inte att vara kränkande."

  142. Det är en lika framgångsrik strategi
    som om jag skulle säga:

  143. "Hora? Det är väl bara ett ord för
    nån som säljer sexuella tjänster."

  144. "Jag har ingenting emot sexarbete."

  145. Vita skådespelare som målar ansiktet
    svart med överdrivet stor, röd mun-

  146. -och lallar omkring på scenen-

  147. -tyckte andra vita
    var lajbans på 1800-talet.

  148. Det kallades "minstrel show"-

  149. -och byggde på att man gjorde elaka
    karikatyrer av svarta amerikaner.

  150. Först tog man afrikaner som slavar-

  151. -och när man avskaffade slaveriet-

  152. -började man håna och förlöjliga
    i stället.

  153. Det var så
    "black face"-sminkningen föddes.

  154. Och den tyckte man var så bra att den
    användes i reklam och på produkter.

  155. Den här kanske ni känner igen.

  156. Så höll det på ända in på 1960-talet
    då medborgarrättsrörelsen-

  157. -satte stopp för den
    lagligt sanktionerade rasismen i USA.

  158. Rosa Parks
    satte sig på fel plats på bussen-

  159. -och fick en hel värld
    att ifrågasätta rimligheten i-

  160. -folks olika rättigheter beroende på
    hur mycket pigment man har i huden.

  161. Men alla rasistiska bilder
    försvann inte direkt.

  162. De dyker upp fortfarande.
    Numera inte som karikatyrer-

  163. -mer som ett konstnärligt uttryck
    som har fastnat hos oss.

  164. Sverige har gjort upp med
    sin antisemitism-

  165. -men inte med sin rasism mot svarta.

  166. Det har pratats lite om hudfärg i
    Sverige, men har börjat röra på sig.

  167. SVT visade "Raskortet" som handlade
    om hur det är att vara afrosvensk.

  168. Instagramkontot Svartkvinna-

  169. -samlar berättelser från kvinnor som
    utsatts för exotifiering och rasism.

  170. Rummet vill samla rasifierade
    feminister och antirasister-

  171. -till diskussion och analys. Det är
    exempel på att det börjar hända nåt.

  172. Men kan man som Makode Linde
    protestera mot rasism-

  173. -genom att använda sig av
    rasistiska symboler?

  174. Frågan delar debattörerna i två
    läger. Somliga tycker att det funkar.

  175. För att de inte kräver
    nån egen erfarenhet av rasism.

  176. För att de är så fruktansvärt tydliga
    att alla kan förstå hur den känns.

  177. Till och med etniska svenskar.

  178. Andra tycker att Makodes konst för-
    stärker symbolerna han vill krossa.

  179. Att det är ett återupprepande av ord
    och bilder som bara sårar människor.

  180. Det är en rasistisk karikatyr av
    svarta människor.

  181. Det förstärker skillnaden.
    De är så annorlunda som de kan vara.

  182. -De här är fina också.
    -Man vill så gärna bli förstådd.

  183. -Du vill det?
    -Ja.

  184. -Ja, det vill man väl.
    -Även om det kanske inte verkar så.

  185. Ja, jag tänkte det.

  186. Det blir väl det ändå nånstans.

  187. Om man inte vill bli missförstådd
    måste man uttrycka sig försiktigt.

  188. -I vissa saker.
    -Fast du är ganska hård.

  189. Också. I vissa saker.

  190. Så att man bara...

  191. Det är viktigt att inte få för sig
    att ett politiskt konstverk-

  192. -måste uppnå önskat politiskt syfte.

  193. D.v.s. att antirasistisk konst ska
    förvandla rasister till antirasister.

  194. Det är inte det jag gör. Med min
    konst vill jag uppmana till samtal-

  195. -eller självrannsakan.

  196. Och genom ett samtal kring identitet,
    vad det nu kan vara för nån-

  197. -så kan förhoppningsvis
    de människor som för samtalet-

  198. -komma till nya insikter om sig
    själva, sina vänner eller sin samtid.

  199. Hallå!

  200. Jag har rött stearin på skorna
    för jag trampade i en marschall.

  201. -Det går nog att torka bort.
    -Dina nya, fina skor!

  202. -Hej.
    -Hej.

  203. -Är du hungrig, Makode?
    -Yes.

  204. -Har du några planer i kväll?
    -Det är lördag.

  205. Kanske försöka träffa nån kompis. Men
    just nu är jag så trött...

  206. Jag vet
    att du är trött och har sömnbrist.

  207. Värm upp det i mikrovågsugnen.
    Där, den där ligger...

  208. -Det är garneringen. Den värms inte.
    -Är det inte nån gryta också?

  209. -Ja, den kommer separat.
    -Jag kan värma den också.

  210. Trodde du att det bara var ris?

  211. Bägge två får inte plats på en gång.
    Tror du det? Okej.

  212. -Varsågod. Okej.
    -Så.

  213. Kom, Makeba, lilla älskling. Så där.

  214. Varsågod. Vad skönt.

  215. Jag blev glad
    när Makode kom in på Konstfack.

  216. Den första utställningen han hade där
    är inpräntat i mitt minne.

  217. Då hade Makode gjort en skolkatalog
    med alla klasser på Konstfack-

  218. -inklusive
    rektorn, lärare, vaktmästare...

  219. Och så fanns det två svarta bollar,
    och det var vaktmästaren och Makode.

  220. För mig är det starten till
    det jag såg sen.

  221. -Jaha.
    -Att det var politisk konst.

  222. Det var ju massa snack om "bredda
    rekryteringen och hej och hå".

  223. Ändå är jag
    det svartaste Konstfack skakar fram.

  224. Visst, jag är pigmenterad,
    men jag är inte invandrare-

  225. -eller är från förorten
    eller tillhör nåt slags, ja...

  226. Vad ska man säga? Kulturell lågadel.

  227. Jag kommer ju från kulturföräldrar
    och bla, bla, bla, bla.

  228. Typisk Konstfackelev. Jag är inget
    alibi för deras breddade rekrytering.

  229. Då kände jag:
    "Ja, då kan man ju visa på det"-

  230. -"genom att göra
    ett porträtt av årskursen."

  231. Makode har alltid mycket humor i
    sin konst. Det är ett av hans signum.

  232. -Det låter som att du ska sälja mig.
    -Jag som mamma bara talar om...

  233. ...en massa egenskaper som
    Makode har som inte folk känner till.

  234. -Vill du ha en Gammel dansk?
    -Nej tack.

  235. Jag tror att jag ska ta en Gammel
    dansk. Jag går och hämtar det.

  236. Jag vill inte förändra så mycket.

  237. Min metod grundar sig på att få folk
    att vilja förändra sig själva.

  238. Ifrågasätta sina värderingar. "Varför
    tycker jag att det här är kul?"

  239. "På vems bekostnad är det
    jag skrattar? Är det verkligen kul?"

  240. "Är det kul för att det är sant eller
    är det kul för att det är falskt?"

  241. -Hej! Tack.
    -Hur mår du?

  242. -Det går framåt. Snygg skjorta.
    -Tack! - Kommer ni?

  243. Hur skulle du beskriva
    romantiserande av afroidentitet?

  244. Det beskriver jag genom min konst.

  245. -Men om du skulle sätta ord på det?
    -Då skulle jag vara författare.

  246. Med romantiserande
    menar jag nånting som förskönar-

  247. -eller liksom, ja, får det att
    framstå som nånting mycket härligare-

  248. -än vad det är.

  249. Baksidan med det är att inte se
    sakerna för vad de verkligen är.

  250. Att du tvingar mig att måla är
    romantiserande av en konstnärsroll.

  251. Att sitta i ateljén och vara bohemig.

  252. Det bidrar bara till att bekräfta
    en bild som folk redan har.

  253. Det hindrar dem från att se hur
    det verkliga konstnärslivet ser ut-

  254. -när jag sitter framför min dator.

  255. När vi väl tycker att fienden eller
    det som skrämmer oss är löjligt-

  256. -i stället för skrämmande-

  257. -är vi inte rädda för att
    gå upp till kamp mot fienden längre.

  258. Rädsla begränsar folk, speciellt när
    det gäller ämnen som är för känsliga-

  259. -för att ta i. Då är det en låst
    position som måste brytas upp.

  260. Det kan vara lite läskigt
    att ge sig ut i världen och skaka om-

  261. -men läskigare vore
    att sitta och ruttna-

  262. -medan världen
    ser likadan ut år efter år.

  263. Jag tror inte att jag kan förändra
    världen, men jag kan försöka.

  264. Vi sätter punkt där.

  265. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Makode Linde

Avsnitt 4 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Makode Linde är en politisk och provokativ konstnär, som är mest känd för konstverket som gav upphov till debatten "Tårtgate". Han använder sig av symboler för rasism, som till exempel blackface, för att visa på orättvisor och missförhållanden i samhället. Att förminska människor utefter etnicitet, sexualitet, kön med mera vänder han sig emot och i sitt konstnärskap vill han uppmana till debatt kring dessa ämnen. Hans konst är dock kontroversiell och gillas inte av alla. En del menar att den till och med späder på rasismen. Vi möter honom i Berlin och Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Konst, Konsthistoria, Konstnärer, Linde, Makode, 1981-, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i De obekväma

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Sebbe Staxx

Avsnitt 1 av 7

Sebbe Staxx är frontfigur i hiphopkollektivet Kartellen. Han är känd för sina starka texter om klass och livet i förorten. Och det är en svidande bild av sagolandet Sverige som han ger. Vi följer med Sebbe när han spelar in en musikvideo och i Stockholms teatervärld när han planerar en ny teaterpjäs tillsammans med Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Alice Teodorescu

Avsnitt 2 av 7

Alice Teodorescu har gjort sig känd som en provokativ och orädd liberal debattör. Hon förekommer flitigt i samhällsdebatten och förstår att hon bjuds in till tv-soffor och debatter för att vara "högerspöket". Hon anser att staten har alldeles för mycket att säga till om i Sverige.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Underbara Clara

Avsnitt 3 av 7

Bloggaren Clara Lidström vill att vi ska ändra synen på arbete, pengar och konsumtion. För klimatets skull, för att komma till rätta med arbetslösheten och för att bli lyckligare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Makode Linde

Avsnitt 4 av 7

Makode Linde är en politisk och provokativ konstnär, som är mest känd för konstverket som gav upphov till debatten ”Tårtgate”. Han använder kända rasistiska symboler med syfte att väcka debatt kring identitet, stereotyper och främlingsfientlighet. Hans konst är kontroversiell och en del menar att den till och med späder på rasismen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Foujan Rouzbeh

Avsnitt 5 av 7

Foujan Rouzbeh är aktivist och kämpar för att Sverige ska öppna sina gränser, för alla. Hon är en av initiativtagarna till det uppmärksammade "hijabuppropet" som lyfte problemen med hatbrott mot kvinnor som bär slöja.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Ivar Arpi

Avsnitt 6 av 7

Ivar Arpi är frilansande borgerlig skribent och författare. Han brinner för yttrandefriheten och tycker att vi måste våga debattera svåra frågor i Sverige. När det gäller politik och ideologier borde yttrandefriheten inte ha några gränser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Peter Sunde

Avsnitt 7 av 7

Peter Sunde, känd som grundaren av Pirate Bay, är starkt emot att vi övervakas och registreras på internet. Det är ett hot mot yttrandefriheten och något vi aldrig skulle acceptera utanför nätet. Register kan missbrukas och det något som borde diskuteras mer, menar han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRöstmäklarna

Pengar för din röst?

Del 1 av 3. Fiktiv realityserie om det nystartade företaget Röstmäklarna. Valet till Europaparlamentet närmar sig. Bland årets valkampanjer har ett nytt och udda inslag dykt upp: ett företag som köper upp osäkra väljares röster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik

Förändring

Anna Charlotta lyssnar på en dansbandsklassiker som väcker tankar om hur vi tar hand om våra äldre. Lotta Hedlund berättar om hur hon på 60-talet bröt upp från karriären som soulartist i USA för ett liv som popstjärna i Sverige. Och vi berättar historien om Dean Reed, rockartisten som hoppade av till öst.

Fråga oss