Titta

De obekväma

De obekväma

Om De obekväma

Här möter vi människor som brinner, lever och kämpar för sina åsikter. Huvudpersonerna är engagerade konstnärer, bloggare, musiker, aktivister och fria opinionsbildare, som här släpper in oss i sina liv och tankar. De berättar vad de vill förändra, hur de tycker att det borde gå till och varför det är viktigt. Frågor som lyfts är bland annat klass, arbete, rasism, yttrandefrihet och övervakning. Medverkande: Sebbe Staxx, Alice Teodorescu, Clara Lidström, Peter Sunde, Makode Linde, Foujan Rouzbeh, Ivar Arpi.

Till första programmet

De obekväma: Foujan RouzbehMaterialDela
  1. 45 000 asylsökande är fler personer
    än vad vi nånsin har sett...

  2. Det är bara ett fåtal EU-länder
    som tvångsutvisar irakier...

  3. De hade hoppats kunna komma
    till Sverige, drömlandet i norr...

  4. Jag vill inte prata om
    att vara generös gentemot flyktingar.

  5. Det är självklarheter att den som
    behöver fly ska ha rätt att göra det.

  6. Jag vill ha en gränslös värld
    där människor kan röra sig fritt-

  7. -och bo var de vill eller behöver.

  8. Jag vill avskaffa gränser
    helt och hållet.

  9. Jag heter Foujan Rouzbeh.
    Jag är aktivist.

  10. Programmet handlar om mitt engagemang
    och felen i svensk migrationspolitik.

  11. Hej. Hej, vad gör du?

  12. Katastrof.

  13. Som vanligt, katastrof.

  14. Du vet hur det är, man hör och hör
    och hör och ändå är det samma.

  15. Man vänjer sig liksom aldrig.

  16. Jag har förklarat att jag bara är en
    vanlig människa som gör sitt bästa.

  17. Jag vet inte om det bästa
    är att skriva om det nu...

  18. Varför ska det vara så att en vän
    till mig berättar att gränspolisen-

  19. -hittar honom under en lastbil och
    sparkar honom med kängor i ansiktet-

  20. -såpass att hans ena öga
    slutar fungera?

  21. Avdelning 1.

  22. Han har ju gömt sig under lastbilen
    inte för att han vill, som bus-

  23. -utan för att han måste fly.

  24. Varför ska det vara så
    att jag fick rätten-

  25. -att komma hit och stanna här,
    men andra inte får det?

  26. Foujan Rouzbeh är aktivisten som
    lyckats sätta agendan för debatten-

  27. -till exempel hösten 2013,
    när hon drog i gång "Hijab-uppropet".

  28. Det var en reaktion på att en kvinna
    i Farsta misshandlas p.g.a sin slöja.

  29. Man skulle bära slöja för att markera
    allas rätt att välja kläder.

  30. Tusentals bilder
    lades upp på Instagram-

  31. -och medier i hela världen berättade
    om svenskarna som postade bilder-

  32. -i solidaritet
    med den misshandlade kvinnan.

  33. Nu till Sverige.

  34. Foujan Rouzbeh och Nabila Abdul
    Fattah, som organiserade uppropet-

  35. -vill väcka uppmärksamhet
    för hatbrott mot muslimska kvinnor.

  36. Den svenska tv-personligheten
    Gina Dirawi, här till vänster-

  37. -och politikern Veronica Palm
    är bara några framstående personer-

  38. -som visade sin solidaritet.

  39. Men Hijab-uppropet fick också kritik
    för att man uppmanade till slöja-

  40. -eftersom många tycker att det är
    en symbol för kvinnoförtryck.

  41. Foujan är aktivist. Sociala medier
    är viktiga verktyg för henne.

  42. Via Twitter och Facebook skapar hon
    engagemang, särskilt i asylfrågor.

  43. I Stockholm finns drygt 8 000
    hemlösa. Alldeles för många...

  44. En annan aktion som har fått
    uppmärksamhet är "Soppkök Stockholm"-

  45. -där privatpersoner
    delade ut mat till hemlösa.

  46. Tanken var dels
    att öppna för möten och dialog-

  47. -att hjälpen inte skulle
    ges anonymt via ett 90-konto-

  48. -men också att lyfta frågan
    om hemlöshet i Sverige.

  49. Efter att vi spelade in programmet
    blev Foujan uppvaktad av FI-

  50. -och ska nu kandidera för dem.
    Hon står på plats 7 på deras lista.

  51. Ett papper ger mig rätt att vara här.
    Det definierar inte vem jag är.

  52. Tack.

  53. Hijab-uppropet eller soppköket
    eller de olika flykting-aktionerna-

  54. -eller demonstrationerna som jag
    har initierat eller varit aktiv i-

  55. -handlar om
    att chocka, chocka, chocka-

  56. -för att få människor
    att stanna och tänka till.

  57. Jag bär inte ansvaret
    för att komma med alla lösningar.

  58. Jag bär ansvaret för att, till
    den grad jag klarar och har makt-

  59. -uppmärksamma
    att så här ligger det till.

  60. Det känns ju
    när man jobbar mot det här monstret-

  61. -som är svensk migrationspolitik
    eller europeisk migrationspolitik-

  62. -så känns det ju som
    att det är omöjligt att förändra.

  63. Då känns det som att de enskilda
    ärendena, de olika fallen-

  64. -när man försöker rädda personer
    från att gå sin död till mötes...

  65. Det är som att släcka bränder.

  66. Det finns så många såna människor
    att branden aldrig tar slut.

  67. Den kommer aldrig att släckas.

  68. Kan vi kalla det vid dess rätta namn?
    Det är ett fängelse, inget förvar.

  69. Vad förvarar man? Man förvarar
    prylar, inte människor, eller?

  70. Varför frihetsberövar man en person
    som inte är kriminell?

  71. Vad är den kriminella handlingen i
    att fly från ett land till ett annat?

  72. Jag hatar att göra såna här grejer.

  73. Jag ska ju stå på barrikaden.

  74. Jag är inte gjord
    för civiliserade sammanhang.

  75. Kolla, han nickar.

  76. Kolla vad du tvingar oss till.

  77. Tvingar och tvingar,
    "I didn't twist your arm".

  78. -Man får...
    -Vi är glada att du ställer upp.

  79. Man får lära sig att kunna röra sig
    i såna här sammanhang också.

  80. Nu ska vi få lite inspiration
    och kommentarer-

  81. -från andra framgångsrika exempel.

  82. Nu kommer Foujan Rouzbeh som ska prata
    om att påverka med aktivism.

  83. Välkomna.

  84. Jag är jätteglad att jag fick
    komma hit. Jag är lite nervös.

  85. Bara lite kort om mig:
    Jag tror att jag föddes aktivist.

  86. Mitt namn betyder
    "högt revolutionärt rop".

  87. Det var ett strategiskt val av mina
    föräldrar. Det ångrar de nog nu.

  88. Det bästa med att vara aktivist är att
    man kan se sig själv i ögonen.

  89. Hur mycket man än klandrar sig själv i
    flyktingfall som inte går vägen-

  90. -och leder till uppehållstillstånd,
    känner jag ändå att jag kan...

  91. Jag gör mitt yttersta.

  92. Jag var orolig för att materialet inte
    skulle räcka.

  93. -Jag mejlar dig.
    -Kul! Så hörs vi.

  94. -Får man en lapp?
    -Vad vill du ha?

  95. Jag la ut på era platser.

  96. Men hur lever du?

  97. -Av luft, vatten och kärlek.
    -Var får du pengar ifrån?

  98. -Ingenting.
    -Från dag till dag. Överlever.

  99. Det vill jag inte säga där inne. Apropå
    priset man betalar.

  100. Det är ingen som knackar på min dörr med
    arbetserbjudanden.

  101. Det är en kamp.

  102. Jag måste också jobba för att försörja
    mig-

  103. -och försöka ha ett drägligt liv.

  104. Det säger jag inte,
    för det är inte synd om mig.

  105. Jag väljer ju att göra det jag gör.

  106. Varje år dör tusentals personer-

  107. -i vattnen utanför Europa,
    på väg till Europa.

  108. De drunknar. Vad är det för skillnad på
    dig och mig och alla andra?

  109. Spaningsutrustningen har upptäckt en
    båt med immigranter på väg mot Samos.

  110. Var inte rädda! Lägg er ner!

  111. Just nu är minst
    45 miljoner människor på flykt.

  112. De har lämnat allt på grund av krig
    eller förföljelser.

  113. Varje dag ger sig omkring 23 000
    nya personer i väg från sina hem.

  114. De länder som flest flyr ifrån
    är Afghanistan, Somalia-

  115. -Irak och Syrien.

  116. 80 % av dem som tvingas fly kommer
    inte längre eller vill inte längre-

  117. -än till nåt lugnare grannland.

  118. Pakistan är det land i världen
    som tar emot flest flyktingar.

  119. 1,6 miljoner var det 2012.

  120. Siffrorna kommer från FN:s
    flyktingorgan UNHCR:s rapport 2013.

  121. Vad har då Sverige
    för linje i flyktingfrågan?

  122. Ja, Sverige tillhör ju de länder som
    tar emot flest flyktingar i Europa.

  123. När det gäller flyktingar från Syrien
    som väntas öka under året-

  124. -är det Sverige och Tyskland
    som tar emot de flesta flyktingarna.

  125. Debatten om migration handlar mycket
    om vilka som tar emot flyktingar-

  126. -och vilka som inte gör det,
    för det ser olika ut.

  127. I Europa så är det faktiskt Sverige
    som tar emot flest asylsökande.

  128. 26 400 var det under 2013.

  129. Strax efter kommer Tyskland,
    sen är det Italien med 16 000-

  130. -och så Frankrike och Storbritannien.
    Där har ni topp 5.

  131. Sverige, tillsammans med Tyskland,
    hör till dem som tar störst ansvar.

  132. Sverige kan med högburet huvud
    faktiskt visa vad vi har gjort.

  133. Samtidigt är kritiken hård mot
    hur EU har rest murar mot omvärlden.

  134. Man måste komma in i ett europeiskt
    land för att söka asyl-

  135. -vilket gör
    att människor tvingas riskera livet.

  136. Många når inte fram,
    utan dör på havet.

  137. Några länder gör en oerhörd insats
    för att ta emot flyktingar.

  138. Sverige, Tyskland, Belgien, Italien,
    bland annat-

  139. -men de allra flesta vill ju helst
    att hjälpen ska ske på plats.

  140. Det är
    de politiska stämningarna i dag.

  141. De svenska riksdagspartierna är
    ganska eniga om migrationspolitiken.

  142. Det är bara ett parti som verkligen
    sticker ut - Sverigedemokraterna.

  143. De tycker att vi ger asyl
    åt alldeles för många som flyr-

  144. -och vill kraftigt
    begränsa invandringen.

  145. Vi är den enda motvikten. Bara genom
    att vi blir tillräckligt starka-

  146. -kan vi motverka fortsatt extremism
    inom invandringspolitiken.

  147. Övriga partier har en mer generös syn
    på hur många flyktingar vi tar emot-

  148. -men de vill fortfarande att det ska
    finnas regler för vem som får stanna.

  149. Det finns inget parti som driver
    frågan om att öppna Sveriges gränser.

  150. Jimmie Åkesson vill stänga dörren mot
    dem som vill komma hit, som vill fly-

  151. -från lemlästning, våldtäkter,
    krig och förtryck.

  152. Alla beräkningar jag har sett av hur
    vi ska klara välfärden i detta land-

  153. -bygger på att vi får hit människor.
    Så blir svensk ekonomi starkare.

  154. Det är viktigt att vi ser att
    medmänskligheten bär vi tillsammans.

  155. När de här människorna har
    fått sin utbildning och sina jobb-

  156. -så kommer de att vara
    en oerhörd tillgång för Sverige.

  157. Det värsta är att människor inte
    är människor i det här systemet.

  158. I svensk och europeisk migrations-
    politik är inte människor människor.

  159. De är siffror och statistik.
    Man pratar om "lönsam invandring".

  160. De som kan tillföra, de som kan
    komma hit och bidra, de är välkomna.

  161. Ska de inte få komma om de inte kan
    bidra? Om man är svårt handikappad-

  162. -men i behov av skydd... Om man inte
    kan bidra, får man inte komma hit då?

  163. Jag har startat en sida
    tillsammans med några andra-

  164. -för att påvisa systematiserade fel
    med migrationspolitiken.

  165. Det kommer vi att göra genom att låta
    dem som har drabbats komma till tals.

  166. Genom den här bloggen så kommer vi
    att påvisa grundläggande problem.

  167. Att det inte handlar om enskilda
    ärenden, utan fall på fall på fall.

  168. Människor som är drabbade-

  169. -av en i många fall
    inhuman flyktingpolitik.

  170. -Det har du sett, va?
    -Nej, vilken fototävling?

  171. Den för gränsvakterna.
    Det var den jag försökte hitta.

  172. Vänta, jag har sett en grej.
    De har ju en nationell...

  173. ...dag för gränsvakter.

  174. -Ja!
    -Är det en fototävling?

  175. -Ja, som en europeisk personalfest.
    -Ja, men jag har inte...

  176. Här! ED4BG.
    "European Day for Border Guards."

  177. Det har jag sett.
    Vad är det för fototävling?

  178. -"Photo contest."
    -Fy fan!

  179. Det är intressant att första- och
    andrapristagarna är från värdlandet.

  180. -Titta, vad vackert!
    -Jag kräks. Fy fan!

  181. -Åh Gud, så vidrigt, den med hunden.
    -Ja, verkligen.

  182. Är det där barn? Är det där barn?

  183. -Nej, fy fan!
    -Vad hände?

  184. Det den enskilda berättelsen gör,
    det är att den ger...

  185. Den ger det här ett ansikte och
    skapar en form av igenkänningsfaktor-

  186. -en koppling mellan mig själv och den
    drabbade, så mitt engagemang väcks.

  187. -Det är styrkan.
    -Ja, och det är grunden till allt.

  188. Konstnärligt berättande handlar ju
    om att öppna för andra erfarenheter.

  189. Vi vill ju ge de här människorna
    ett ansikte eller en röst.

  190. Det här är ju personer som aldrig får
    komma till tals, och det de berättar-

  191. -är ju hur de på olika sätt
    har blivit drabbade.

  192. För mig är nätaktivismen jättebra-

  193. -men jag vill vara där ute också
    och träffa människor.

  194. Det tror jag media skulle haka på
    på ett helt annat sätt.

  195. Oavsett om de gör det eller inte
    är det relevant.

  196. Inte bara tänka på
    bilden av det vi gör.

  197. Så vi inte låter helt mediakåta,
    för de är bara en kanal ut.

  198. Det är så jag ser på det. Jag
    skiter i vilka som plockar upp vad-

  199. -så länge de inte förvränger.
    Det kommer de ändå göra-

  200. -men poängen är att nå ut, eller hur?

  201. Jag håller med,
    olika aktiviteter för att nå ut.

  202. Vi har ju pratat om manifestationer,
    affischering, kanske i dag redan.

  203. Men jag måste ändå säga,
    apropå media, att nånstans...

  204. Det handlar inte om mediakåthet.
    Det är, som du säger, en kanal-

  205. -och det är
    ett så viktigt verktyg att...

  206. Man måste nästan
    klappa dem medhårs, tyvärr.

  207. Ordningsregler och förhållningssätt
    inför kommande möten:

  208. Inga barn, inga kanelbullar.
    Check på den.

  209. Vi ses snart. Krya och på dem bara!

  210. -Det är bara att köra.
    -Riv murarna, Per.

  211. Va? Kungen? Klungan? Var är du?

  212. Bakom en blå piketbuss.
    Jag kommer. Jag kommer. Okej. Hej.

  213. Kan du ringa?

  214. -Vad ska vi göra?
    -Krossa fascismen!

  215. -Var är de?
    -De har inte kommit.

  216. -Är det inte fyra de har tid?
    -De är på väg. De skrev på Twitter.

  217. -Nassarna?
    -Krossa rasismen!

  218. Vem är det som skriker?

  219. Vissa kan välja att engagera sig
    antirasistiskt. Jag har inget val.

  220. I slutändan kommer det att handla
    om mig. Jag bor i den här kroppen-

  221. -och den här kroppen symboliserar
    för somliga vad som är fienden.

  222. Det finns människor som jag inte
    känner som hatar människor som mig.

  223. Det handlar inte om främlings-
    fientlighet. Det handlar om hat.

  224. -Nazismen!
    -Ska krossas!

  225. Nazistsvin! Nazistsvin! Nazistsvin!

  226. Den här personen som jag är går inte
    att frånkoppla mitt engagemang.

  227. Det här är mitt land!
    Det här är mitt land! Mitt!

  228. Jag är här för att stanna!
    Jag är här för att stanna!

  229. Jag har varit tvungen
    att lämna den plats där jag föddes.

  230. Mitt engagemang
    kommer ifrån att vara flykting-

  231. -och att komma från den familj
    och släkt jag kommer ifrån.

  232. Allt är politik.
    Man lever och andas politik.

  233. -Rasismen!
    -Ska krossas!

  234. -När?
    -Nu!

  235. -När, när, när?
    -Nu, nu, nu!

  236. Vi är fler, era jävla as!
    Vi är så jävla många fler!

  237. Jag kan inte rädda alla.
    Jag kan knappt rädda mig själv.

  238. Jag är inte heller ute efter
    att rädda alla.

  239. Jag är ute efter att skapa
    ett samhälle, i den mån jag kan-

  240. -som är mer humant, både för mig
    själv och för samhället i stort.

  241. Om det innebär att släcka bränder
    genom att rädda enskilda flyktingar-

  242. -från att utvisas till sin död,
    så är det ett sätt.

  243. Jag har haft möjligheten att komma
    till ett nytt land och få stanna-

  244. -fått möjlighet till utbildning
    och sjukvård.

  245. Men så ser det inte ut för alla.

  246. Den kampen jag för handlar om
    att skapa lika möjligheter för alla-

  247. -oberoende av var man är född
    och vilken kropp man bor i.

  248. Jag kan förhoppningsvis vara en
    av många som bidrar till förändring.

  249. I praktiken innebär det att släcka
    de här bränderna och jobba mot-

  250. -systematiska
    strukturella förändringar.

  251. Jag tänker
    att den här jorden tillhör oss alla.

  252. Varken mer eller mindre nån.

  253. Och i min perfekta utopi
    avskaffas nationer över huvud taget.

  254. Jag tänker att nationer
    är ett förlegat sätt-

  255. -att se på världen, tillvaron,
    livet, mänskligheten.

  256. Jag föreställer mig en värld där vi
    avskaffar nationer och medborgarskap-

  257. -så att vi är
    världsmedborgare allihop.

  258. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Foujan Rouzbeh

Avsnitt 5 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Foujan Rouzbeh är aktivist och kämpar för att Sverige ska öppna sina gränser, för alla. Hon är en av initiativtagarna till det uppmärksammade "hijabuppropet" som lyfte problemen med hatbrott mot kvinnor som bär slöja. Vi möter henne när hon är på Migrationsverkets förvar för att hjälpa en asylsökande som fått avvisningsbeslut, när hon demonstrerar mot nazismen och när hon jobbar med "Flyktingbloggen".

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Biografi, Opinionsbildning, Politiska aktivister, Rouzbeh, Foujan, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i De obekväma

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Sebbe Staxx

Avsnitt 1 av 7

Sebbe Staxx är frontfigur i hiphopkollektivet Kartellen. Han är känd för sina starka texter om klass och livet i förorten. Och det är en svidande bild av sagolandet Sverige som han ger. Vi följer med Sebbe när han spelar in en musikvideo och i Stockholms teatervärld när han planerar en ny teaterpjäs tillsammans med Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Alice Teodorescu

Avsnitt 2 av 7

Alice Teodorescu har gjort sig känd som en provokativ och orädd liberal debattör. Hon förekommer flitigt i samhällsdebatten och förstår att hon bjuds in till tv-soffor och debatter för att vara "högerspöket". Hon anser att staten har alldeles för mycket att säga till om i Sverige.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Underbara Clara

Avsnitt 3 av 7

Bloggaren Clara Lidström vill att vi ska ändra synen på arbete, pengar och konsumtion. För klimatets skull, för att komma till rätta med arbetslösheten och för att bli lyckligare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Makode Linde

Avsnitt 4 av 7

Makode Linde är en politisk och provokativ konstnär, som är mest känd för konstverket som gav upphov till debatten ”Tårtgate”. Han använder kända rasistiska symboler med syfte att väcka debatt kring identitet, stereotyper och främlingsfientlighet. Hans konst är kontroversiell och en del menar att den till och med späder på rasismen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Foujan Rouzbeh

Avsnitt 5 av 7

Foujan Rouzbeh är aktivist och kämpar för att Sverige ska öppna sina gränser, för alla. Hon är en av initiativtagarna till det uppmärksammade "hijabuppropet" som lyfte problemen med hatbrott mot kvinnor som bär slöja.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Ivar Arpi

Avsnitt 6 av 7

Ivar Arpi är frilansande borgerlig skribent och författare. Han brinner för yttrandefriheten och tycker att vi måste våga debattera svåra frågor i Sverige. När det gäller politik och ideologier borde yttrandefriheten inte ha några gränser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDe obekväma

Peter Sunde

Avsnitt 7 av 7

Peter Sunde, känd som grundaren av Pirate Bay, är starkt emot att vi övervakas och registreras på internet. Det är ett hot mot yttrandefriheten och något vi aldrig skulle acceptera utanför nätet. Register kan missbrukas och det något som borde diskuteras mer, menar han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDiktatorn

Dag 5

Känslan av meningslöshet växer mer och mer i diktaturen. Deltagarnas enda glädje är att de fortfarande har kvar sin yttrandefrihet och tillåts prata med varandra. Det blir många starka känslor och när dagen övergår i kväll är en av deltagarna inte längre kvar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik

Scenspråk

Lili & Susie berättar hur de fick 80-talets publik att dansa med till sin hemgjorda "Oh mama"-koreografi. Anna Charlotta Gunnarson funderar över scenuttrycket shoegazing och pedagogen John Steinberg gör en analys av klassrummet som scen.

Fråga oss