TV

Tränarens himmel och helvete

Tränarens himmel och helvete

Om Tränarens himmel och helvete

I serien Idrottens himmel och helvete lades stort fokus på de olika problem som finns inom svensk barn- och ungdomsidrott. Här fokuserar vi istället på lösningar. I varje program träffar vi någon som jobbar framgångsrikt med det som är programmets tema, samt visar konkreta checklistor för tränare och föreningar att utgå ifrån. Dessutom uttalar sig några av Sveriges främsta forskare och experter i respektive ämne. Serien fördjupar diskussionen och riktar sig främst till idrottsföreningar, tränare och föräldrar till idrottande barn och ungdomar.

Till första programmet

Tränarens himmel och helvete: Förening
  1. Det är det svåraste. Man vill inte
    att övergrepp mot barn ska ske.

  2. Då är det rent mänskligt att man
    känner "det får inte vara sant".

  3. Det är en naturlig reaktion.

  4. Men där behövs modet att säga:
    "Vi har barn och ungdomar här."

  5. "Det betyder att det är här
    det också finns."

  6. Ungdomsidrotten är en utsatt miljö.

  7. Utanförskap, oetiska toppningar och
    ibland våld och sexuellt utnyttjande.

  8. Det är viktigt att alla föreningar
    tänker igenom idrottens värderingar.

  9. Vi har satt samman en lista-

  10. -om hur man som förening
    ska agera vid kriser-

  11. -samt hur man kan undvika
    att hamna där.

  12. Vi reser söderut för att berätta
    historien om vad som kan hända-

  13. -när vuxna och föreningar glömmer
    bort sin värdegrund - och barnen.

  14. Lund är en framstående handbollsstad
    vars tradition kantas av framgångar.

  15. Men trots det finns det ett mörker
    i berättelsen om Lund, handbollen-

  16. -en mäktig man, vuxna som blundade
    och den kollektiva skulden.

  17. -Tjena. Elin. Fy, vilket väder!
    -Emme från Lugi. Ja, det blåser lite.

  18. -Så här är det i Lund, alltså?
    -I dag är det så. Välkommen.

  19. Det har blivit ganska många
    intervjuer, kan jag tänka mig.

  20. Drömmer man om att bli känd är det
    nog andra ämnen man längtar efter.

  21. Emme Adébo
    är Lugi handbolls sportchef.

  22. Han är även ideell tränare för barn.

  23. Han kom till föreningen
    i början av 80-talet.

  24. Här är jag.

  25. Han var 14 år och handbollsentusiast.

  26. Det var jättekul att spela handboll
    och det var en bra klubb som...

  27. ...stämde med Lund och Lunds
    värderingar och det akademiska Lund.

  28. Lugi var bra, helt enkelt.

  29. Kan du berätta om den här mannen
    som historien handlar om?

  30. Han var den store hövdingen i
    föreningen och hade byggt upp mycket.

  31. Han hade kontakter
    och fixade och donade.

  32. Han hade redan då
    en stor roll i svensk handboll-

  33. -och var en person som alla
    tyckte var viktig och såg upp till.

  34. Mannen blev engagerad i Lugi
    redan i slutet av 50-talet.

  35. 1979 blev han ordförande
    i Svenska handbollförbundet-

  36. -och var toppen av handbollssverige.

  37. Han hade en hög position på kommunen-

  38. -kände allt och alla
    och kunde fixa jobb och lägenheter.

  39. Han har till och med fixat
    en landslagsträning till en spelare.

  40. Många såg upp till honom
    och rullade ut röda mattan för honom.

  41. När jag träffar hotshots i handbolls-
    världen frågar de efter honom.

  42. Det fanns en bild, på den tiden,
    av att man var imponerad av honom.

  43. Det var också en rädsla,
    för han hade sån makt.

  44. Det handlar mycket om makt
    och att det slagit slint i huvudet.

  45. Det kan vara en förklaring
    för många med sjuka böjelser.

  46. Det slår slint
    och man blir maktgalen.

  47. Man vill visa att man kan bestämma
    över och äga en annan människa.

  48. Redan när han tillträdde
    som Handbollförbundets ordförande-

  49. -varnades styrelsen
    i ett anonymt brev på Lugi-papper...

  50. ...att han hade ett osunt intresse
    för unga pojkar. Det sågs som förtal.

  51. Hela tiden visste alla
    att han bestämde.

  52. Han byggde upp föreningen.
    Han var "mr handboll" och "mr Lugi".

  53. Han gjorde mycket bra,
    men tyvärr fanns även en annan sida-

  54. -som uppdagades efterhand.

  55. Det handlade om att tvinga pojkar att
    klä av sig, visa hur de tvagade sig-

  56. -cykla naken på testcykel
    när man skulle göra testresultat-

  57. -eller simma naken för att få
    sommarjobb och vara ensam med mannen.

  58. Jag har också hört att man skulle
    straffas om man gjort nåt dumt.

  59. Man skulle piskas i rumpan
    eller på olika sätt förnedras.

  60. Helst i naket tillstånd.

  61. Det som många pratar om
    är att han var upphetsad.

  62. Ögonen lyste
    och han hotade med olika saker.

  63. "Om du inte gör detta och detta
    får du inte det och det."

  64. Föreningar måste tänka igenom
    sina värdegrunder och förmedla dem.

  65. Här är några punkter idrottsrörelsen
    själva, genom "Idrotten vill"-

  66. -har understrykt bör finnas med.

  67. Man bör beskriva hur idrotten
    ska bedrivas och dess värderingar.

  68. Man måste erbjuda en trygg miljö,
    tillvara barns åsikter-

  69. -och alltid, i varje beslut,
    ha en barnkonsekvensanalys.

  70. En lista som Lugi i årtionden
    agerat i rak motsats till.

  71. Man fick inte hamna i ett rum med
    honom eller vara i beroendeställning.

  72. Det var väldigt viktigt.

  73. Det var andra ledare som sa det.

  74. -Andra vuxna?
    -Ja, andra vuxna.

  75. Att ni inte skulle hamna ensamma
    i ett rum med honom?

  76. Blev du
    eller några av dina vänner utsatta?

  77. Jag klarade mig, men...

  78. ...tyvärr har jag många vänner
    som berättat hemska historier-

  79. -om hur de kränktes av honom.

  80. -Vet ni hur många som blivit utsatta?
    -Det är svårt att säga.

  81. Vi tror att det är hundratals
    under alla år.

  82. Av kända fall som hört av sig
    är det minst 30-40 stycken.

  83. Första grejerna ska ha börjat
    i slutet av 50-talet...

  84. ...med jämnåriga personer
    till mannen. Det är väldigt...

  85. Det är över trettio år. Man kan inte
    begripa hur det hänger ihop.

  86. Det är helt ofattbart.

  87. -Hur många visste om det?
    -Det är hemligheten hela Lund visste.

  88. I en radiointervju från P4 Halland-

  89. -sa en av SHF:s före detta ledamöter,
    Arnold Gustavsson, så här:

  90. 1993 försökte jag se till att vi
    skulle välja en annan ordförande.

  91. Vi kunde inte ha en så hög ledare
    som var pedofil.

  92. En vacker dag kommer det fram.
    Det går inte att dölja sånt.

  93. Är det inte obegripligt
    att man var beredd att offra barnen?

  94. Jag förstår inte. Det var en annan
    miljö och man tänkte annorlunda.

  95. Man tänkte inte tanken
    att det ens var möjligt.

  96. Det var ett naivare samhälle.

  97. Sommaren 1989 sökte jag sommarjobb
    som badvakt i Lund.

  98. Man skulle fråga --- om det.

  99. Då mannen var ledande inom kommunen
    kunde han tillsätta sommartjänster.

  100. Han rekryterade handbollskillar.

  101. Han hade ett trick för att få av
    kläderna på dem som skulle provsimma.

  102. Man gick till badhuset och han hade
    inte sagt att man skulle provsimma.

  103. Man skulle diskutera, men när man
    ändå var där kunde man provsimma.

  104. Den som var med hade ju inga
    badkläder, men det skulle han fixa.

  105. När han kom tillbaka
    sa han att det inte fanns.

  106. Då simmade en del nakna.

  107. -Där är badhuset.
    -Där förekom det många kränkningar?

  108. Om man klädde av sig naken fick man
    jobbet och annars fick man det inte.

  109. Den storyn har jag hört från många-

  110. -som har gjort det för att få
    det extraknäcket som badvakt.

  111. -Vi hade stämt träff en söndag.
    -Ville du inte ta med nån vuxen?

  112. Jag hade badbyxor på mig under
    kläderna. Det var min säkerhet.

  113. Vi hade det vanliga mötet och sen
    föreslog han att jag skulle testa.

  114. Vi gick ner till Högevallsbadet-

  115. -och när vi skulle gå in - det var
    stängt, han hade ju egen nyckel -

  116. -så gick larmet och han blev stirrig.
    Det hade han inte väntat sig.

  117. Vi gick därifrån, förbi stadsparken
    mot Lugis klubblokal-

  118. -och när vi var på väg upp sa han:
    "Så lätt kommer du inte undan".

  119. Jag förstod inte vad han menade och
    hade ju tappat min säkerhet redan.

  120. Jag visste inte
    vad jag skulle vänta mig.

  121. Det här är gamla klubblokalen
    och kansliet.

  122. Om jag har förstått rätt
    pågick övergrepp här också.

  123. Jens Nilssons berättelse
    skedde här uppe på andra våningen.

  124. Han sa att jag skulle få göra
    armhävningar och situps.

  125. Jag visste inte
    hur jag skulle hantera det.

  126. När man gick in fanns det en trappa
    och där ovanför ett rum med en säng.

  127. När han var på väg in ändrade han sig
    helt och blev svart i ögonen.

  128. Han blev upphetsad och personlighets-
    förändrad. Det skrämde mig också.

  129. Jag gick först och när jag
    kom in i rummet kände jag mig hotad.

  130. Han var på väg in och jag tänkte att
    jag skulle slå in tänderna på honom.

  131. Jag knöt knytnäven bakom ryggen-

  132. -och när han kommer in böjer han sig
    fram som för att krama mig.

  133. Då rycker jag honom i armen så han
    tappar balansen och springer ner.

  134. Han kom efter och skrek: "Tror du
    jag har glömt att låsa porten?"

  135. Den hade inte gått igen så jag
    slänger upp den och vi kommer ut.

  136. Då blev han jättenervös.

  137. Då har han tappat sitt övertag.
    "Hur ska vi hantera det här?"

  138. Jag säger: "I min värld skakar man
    hand och sen är det över." Så gör vi.

  139. Jag kom hem uppskakad och berättade
    för mina föräldrar vad som hade hänt-

  140. -och de frågade vad de skulle göra.

  141. Men jag skulle spela ungdoms-VM
    i slutet av sommaren-

  142. -och var rädd det inte få det, så jag
    ville inte att de skulle göra nåt.

  143. För många drabbade gick det längre.

  144. Flera i dag vuxna män har gått ut
    i press och berättat om mannen.

  145. I mitten av 90-talet
    tog historien en ny riktning.

  146. 1995 hade den här mannen
    ett elitprojekt med unga pojkar-

  147. -där det visade sig att han
    hade kränkt pojkarna på olika sätt.

  148. Det var situationer i dusch
    och träningscykel naken-

  149. -och konstigheter som inte hör hemma.

  150. Några pojkar
    berättade för sina föräldrar-

  151. -och 1995 kallade en förälder
    som vägrade acceptera-

  152. -ungdomstränarna till ett möte.

  153. Jag var själv tjugotre år
    och ungdomsledare och med på mötet.

  154. Han berättade vad som hade hänt-

  155. -och hade skrivit ett brev där han
    ville att mannen skulle lämna Lugi.

  156. Han ville att vi skulle skriva på det
    och hota med att annars skulle vi-

  157. -vi var väl 25 ledare på mötet -
    hoppa av föreningen.

  158. Vi skrev ju självklart på.

  159. Det som hade varit rykten i många år
    hade vi nu bevis på att det var sant.

  160. Brevet kom in till styrelsen
    och han fick lämna föreningen 1995.

  161. Efter det har han inte varit i Lugi.

  162. Efter 40 år i föreningen
    avsattes han-

  163. -men polisutredningen
    om sexuellt ofredande lades ner.

  164. Det här
    var inte slutet på hans karriär.

  165. Det märkliga är att många andra
    föreningar tog hjälp av honom-

  166. -och så även Skånes handbollförbund,
    svenska, internationella...

  167. Ett antal föreningar
    runt om i landet.

  168. Jag minns hur en ledare sa:
    "Nu har vi den här mannen."

  169. "Nu får vi alla landskamper
    och alla fördelar."

  170. Han nästan hånskrattade.

  171. Det var konstigt. Det fanns ju
    en anledning att han hade åkt ut.

  172. Mannen bemötte aldrig
    varför han avsatts-

  173. -men i nya klubben
    sa han att det var elakt förtal.

  174. Var ni tydliga
    och sa att han kränkte pojkar?

  175. Det kunde inte missförstås.
    Han var Lugi handboll.

  176. Han fick inte vara kvar och ryktena
    hade omgärdat honom i många år.

  177. -Så de förstod?
    -Alla visste.

  178. Är det inte vansinnigt
    att ta in honom?

  179. Det är ofattbart att man inte tar
    avstånd. Det går inte att begripa.

  180. Mannen arbetade vidare i Sverige och
    internationellt tills han dog 2007.

  181. Fyra år senare lyfte tre spelare på
    locket och skandalen var ett faktum.

  182. I Sydsvenskan beskrivs
    hur en f.d. handbollstränare i Lugi-

  183. -och ordförande
    i Handbollförbundet-

  184. -ska ha tvingat pojkar
    att klä av sig.

  185. Trots att många
    berättade om övergreppen-

  186. -och det även gjordes
    en brottsutredning 1995-

  187. -fick den misstänkte
    fortsatt förtroende i förbundet.

  188. Det var jobbigt. Jag kunde inte sova.

  189. Vi hade krismöte och folk mejlade
    och undrade vad vi var för förening.

  190. Med mycket grövre språk än så.

  191. Det makabra är att det var känt
    för många men man trodde det inte.

  192. När vi berättade var det vuxna
    som var i maktställning-

  193. -som hade möjlighet att agera
    men inte gjorde det.

  194. Att inte lyssna på barn och ungdomar
    och förneka det en gång till...

  195. Det är ett dubbelt svek.

  196. Jag har pratat med flera kränkta
    som ringde och polisanmälde mannen-

  197. -och fick svar att många redan ringt
    och att det inte fanns några bevis.

  198. Det skulle inte gå att väcka åtal och
    de bemöttes på ett otrevligt sätt.

  199. Historier om föräldrar som sagt
    "Vi glömmer det och går vidare".

  200. Vi kallade till ett öppet möte
    för att berätta om vår ståndpunkt-

  201. -och våra värderingar.

  202. -Hej. Är du handbollsspelare?
    -Nej.

  203. -Vem spelar?
    -Yngsta dottern.

  204. Ur det mötet bildade vi
    en antikränkningsgrupp-

  205. -och ett antal föräldrar
    ställde upp med kompetens.

  206. Vi har fått tag i en polis,
    en från Brottsofferjouren-

  207. -en från skolhälsovården,
    en psykolog-

  208. -och en polis
    som utrett sexuella ärenden.

  209. Fanns det sån kompetens
    i vår förening? Det är fantastiskt.

  210. Hur reagerade du när det här kom ut?

  211. Det var bra
    att det kom ut.

  212. För varje gång
    vi vågar prata om det som är svårt-

  213. -tycker jag på nåt sätt
    är en frisk faktor.

  214. Fördelen är att då är det fler
    som vågar berätta.

  215. "Det är inte bara jag som är drabbad.
    Då vågar jag också berätta."

  216. -Varför gick du ut och berättade?
    -Jag har barn som idrottar.

  217. Jag vill att de ska ha en trygg...

  218. Idrotten ger så mycket,
    och man ska kunna vara trygg.

  219. Föräldrar överlåter barnen i en värld
    med andra vuxna. Sånt här ska upp.

  220. Ge mig ett U!
    Ge mig ett G! Ge mig ett I!

  221. -Vad blir det?
    -Lugi!

  222. Hur gör man om man vill jobba
    mot kränkningar? Hur har ni gjort?

  223. Det viktigaste
    för att få i gång arbetet-

  224. -är att man har en styrelse.

  225. Att de talar om att det är en fråga
    som ska hanteras i föreningen.

  226. Den ska ha prioritet och det ska
    jobbas med den. Det är nummer ett.

  227. Steg två är att inse
    att det är ett långsiktigt arbete.

  228. Det tar tid, men det går.

  229. Nummer tre är att det behövs kunskap.

  230. Det kanske inte alla har?
    Nu hittar man dig i Lugi-

  231. -som är skolsköterska och jobbar med
    sånt, men det kanske inte alla har?

  232. Nej, då får man fundera på
    hur man ska göra.

  233. Då kan man få hjälp av Rädda barnen-

  234. -som vi fick hjälp av.

  235. De kom ut till oss och jobbade med...

  236. Vi hade representanter från styrelse,
    från ledare, antikränkningsgruppen.

  237. Vi fick hjälp i processen
    att ta sig fram till nånting-

  238. -som så småningom ska landa
    i en handlingsplan eller strategi.

  239. Vi har fått mycket hjälp av scouterna
    som har så kallade "trygga möten".

  240. Enkel, oerhört konkret
    situationsbaserad utbildning.

  241. Det här händer - vad gör jag?

  242. Och den här utbildningen ska alla gå:

  243. Styrelsen, de som jobbar på kansliet,
    ledarna och spelarna.

  244. För att vara ledare för ett lag på
    Lugi handboll ska man ha gått denna.

  245. Den gör du på ungefär 30 minuter på
    nätet, skickar in och får ett intyg.

  246. -Och den har alla fri tillgång till?
    -Ja, tack vare scouterna.

  247. Annars är det nån som har
    mycket kunskap och nån ingen alls.

  248. Då har man i alla fall
    en bra grundnivå att utgå ifrån.

  249. -Har du fler konkreta tips?
    -Ja.

  250. Man ska se till att man alltid är
    ett par ledare på varje grupp-

  251. -så att inte en är själv med barnen.

  252. Man måste berätta om antikräknings-
    gruppen på så många ställen man kan.

  253. Vi har ett anslag på kansliet och när
    vi gör ett program har vi med det.

  254. Vi tar upp det på hemsidan
    så att folk vet att det finns.

  255. Det kan avskräcka en sjuk människa.

  256. "Det är ingen idé att börja som
    ledare för de har ögonen på frågan."

  257. Har föreningen varit bra på
    att förmedla sina värdegrunder?

  258. Ja, det tycker jag.
    Vi har föräldramöten.

  259. Där har man varit tydlig
    med antikränkningsprogrammet.

  260. Alla barn har lika rätt.

  261. Blir någon mobbad så ska man säga
    till så att det inte går för långt.

  262. Det är inte bara sexuella övergrepp-

  263. -utan allt som händer
    när människor är tillsammans.

  264. Allt från kränkningar till mobbing
    till ett kränkande ledarskap.

  265. -Att jämt bänkas är kränkande.
    -Ja, det är det.

  266. Vi har en hårdare policy än andra om
    att toppa ungdomslag i yngre åldrar.

  267. Du ser inte ett Lugilag som är
    fantastiskt bra när de är 10-11 år.

  268. Idrotten måste vara en plats där alla
    möts och utvecklas på sin nivå.

  269. Vad kan andra föreningar
    lära sig av det här?

  270. Lyssna på barnen och ungdomarna.
    Ta dem på allvar.

  271. Många hade hört det, men hade aldrig
    frågat eller diskuterat med barnen.

  272. Nån kan bli oskyldigt anklagad,
    men det är bättre att prata om det.

  273. Om man får signaler att nåt händer...

  274. Det ringer en förälder,
    en spelare eller en ledare som säger:

  275. "Nu har det hänt." Då ska det
    finnas klart - vad gör jag då?

  276. Det första när nån kommer med nåt
    sånt här är att verkligen lyssna.

  277. Därför att du får
    kanske bara en chans.

  278. Om du bemöter personen med
    "Det kan väl inte vara sant..."

  279. -Att det finns en misstro?
    -Personen försöker kanske inte igen.

  280. Du är kanske den enda
    personen pratar med.

  281. Då kan vi vara stöd
    antingen till den utsatta-

  282. -eller till den
    som stöttar den utsatta.

  283. Ska man sammanfatta det
    så känns det...

  284. Upp med diskussionen på bordet.

  285. Sopa under mattan har Lugi gjort i
    årtionden och det har inte gått bra.

  286. -Det är slut med det. Det är det.
    -Bra.

  287. Det är väldigt svårt att förstå i dag
    att det kunde hända i så många år-

  288. -och att det var en person som
    så många litade på och såg upp till.

  289. Det är svårt att förstå.

  290. Efter hans död hyllas mannen ännu.

  291. Han är ett respekterat namn-

  292. -och för några år sedan ordnades en
    turnering för att hedra hans minne.

  293. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Förening

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ungdomsidrotten är inte utan skandaler. Oetiska toppningar, pennalism, utanförskap och ibland med så grovt kränkande gärningar som våld och sexuellt utnyttjande. Hur ska man som förening agera vid kriser och dess konsekvenser? Och hur man ska göra för att undvika att hamna där i ett första läge? Vi åker till Lund och träffar Emme Adébo, sportchef på LUGI handboll. En förening som har gått igenom en djup kris, då det visat sig att en av deras högsta ledare har kränkt unga handbollspojkar sexuellt i över 30 år. De har nu lärt av sina misstag och jobbar aktivt med anti-kränkning och ligger i framkant när det handlar om att vara en transparant förening med barnens bästa i fokus.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Idrottsföreningar, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Tränarens himmel och helvete

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Motivation

Avsnitt 1 av 4

”Så många som möjligt, så länge som möjligt” är ett uttalat framgångsrecept för ungdomsidrott. Det handlar om att få barn att vilja och kunna stanna kvar i idrotten så länge det bara går. Vi träffar några av dem som försöker anpassa sporten till barnen istället för tvärtom.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Kropp och kost

Avsnitt 2 av 4

Okunskapen om hur man tränar barns kroppar är utbredd och risken att orsaka skador är därför stor. Vi möter Mats som lär tränare vad barns och ungas fysik klarar av. Dietisten Jennie ger tips på mat som är bra att äta innan, under och efter ett träningspass.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Förening

Avsnitt 3 av 4

Handbollsklubben LUGI hamnade i en djup svacka när en ledare visade sig ha kränkt unga spelare sexuellt i över 30 år. Sportchefen Emme Adébo berättar om arbetet efter det inträffade. Man ligger nu i framkant i fråga om transparens och att ha barnens bästa i fokus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 4 av 4

För att få statligt stöd till sin idrottsförening ska man följa barnkonventionen, något de flesta idrottsledare aldrig hört talas om. Vi träffar en innebandyförening i Göteborg som låter barnkonventionen genomsyra hela sin verksamhet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioIdrottens himmel och helvete

Barn och elitsatsning

Inom barn- och ungdomsidrott är det vanligt med specialisering och elitsatsningar från tidig ålder. Vad får det för konsekvenser? Vi träffar Jan Erik Vaara, Anna Haag, Emil Jönsson och Marisa Da Silva. I studion svarar experter på frågor från lyssnare.