TV

Tränarens himmel och helvete

Tränarens himmel och helvete

Om Tränarens himmel och helvete

I serien Idrottens himmel och helvete lades stort fokus på de olika problem som finns inom svensk barn- och ungdomsidrott. Här fokuserar vi istället på lösningar. I varje program träffar vi någon som jobbar framgångsrikt med det som är programmets tema, samt visar konkreta checklistor för tränare och föreningar att utgå ifrån. Dessutom uttalar sig några av Sveriges främsta forskare och experter i respektive ämne. Serien fördjupar diskussionen och riktar sig främst till idrottsföreningar, tränare och föräldrar till idrottande barn och ungdomar.

Till första programmet

Tränarens himmel och helvete: Motivation
  1. I "Idrottens himmel och helvete"
    lades stort fokus på problemen-

  2. -i svensk barn- och ungdomsidrott.

  3. I den här serien
    ska vi fokusera på lösningen.

  4. Vi är vid Bollmorahallen.
    "Tyresö Basket", står det.

  5. Är du där inne? Hej.

  6. -Har du blivit intervjuad förut?
    -För längesen.

  7. -Som aktiv basketspelare?
    -Precis.

  8. -Hur framgångsrik var du?
    -Tre SM-guld, med Solna Vikings.

  9. Framgångsreceptet lyder: "Så många
    som möjligt, så länge som möjligt".

  10. Azuka är barn- och ungdomsansvarig
    på Svenska Basketbollförbundet-

  11. -som är bra på att anpassa sporten
    efter barnen och få dem motiverade.

  12. Det gäller att skapa förutsättningar
    så barn och unga vill idrotta-

  13. -så länge det bara går.

  14. -Vad handlar Easy Basket om?
    -Att tävla, på barns villkor.

  15. Det är kortare matcher,
    och alla ska spela lika mycket.

  16. -Inga resultattavlor?
    -Nej, det är bara klockan.

  17. Men ingen räknar poäng.
    Kanske några föräldrar, ibland-

  18. -men de spelar bara mot varandra.

  19. -Vad tycker ni om en sån här dag?
    -Det är jätteroligt.

  20. -Vad är roligast?
    -Att spela basket.

  21. När insåg ni att konceptet behövdes?

  22. Vi tittade på hur andra länder i
    Europa gjorde med den här åldern.

  23. Vi behövde en plan för
    hur vi utbildar basketspelare.

  24. Då växte det här fram. Italien
    och Spanien har liknande koncept.

  25. -Det är bra basketnationer.
    -Bra försvar, Svantis!

  26. Vad är framgångsreceptet, enligt dig?

  27. Det bygger på prestation.

  28. Vi vill få fram
    så bra basketspelare som möjligt.

  29. Det ska även bli
    ett livslångt intresse.

  30. Om man inte slås ut
    kan man finna det, tror vi.

  31. Många ska vara med
    så länge som möjligt.

  32. Har verksamheten det
    som utgångspunkt-

  33. -skulle det se radikalt
    annorlunda ut, jämfört med i dag.

  34. Det harmonierar bäst
    med statens mål för verksamheten-

  35. -och med idrottens mål. Men kolla hur
    många idrottsföreningar som gör så.

  36. Genom forskning och experter
    har vi upprättat en checklista-

  37. -till tränare för barn och unga,
    som vill få dem att idrotta länge.

  38. Alla kunniga säger att man ska se
    sin idrott som rolig och givande.

  39. Det gäller både ishockey och surfing.

  40. Det sköna med surfing är att
    det inte handlar om att prestera.

  41. Det handlar om att njuta av naturen.

  42. Den bästa surfaren är inte
    den som surfar den största vågen-

  43. -utan den med störst smajl.

  44. -Check 1.
    -Rolig träning. Man ska ha kul.

  45. Då kommer barnen tillbaka.

  46. När vi jobbat med serierna
    har vi mött många "truppförare".

  47. Man skapar vinnande lag och atleter.

  48. Men de som varit på hög nivå
    och nu tränar barn, anser nåt annat.

  49. En är
    f.d. basketproffset Joakim Blom.

  50. -Hur motiverar man barn och ungdomar?
    -Det är ganska enkelt.

  51. Har de kul så fortsätter de.
    Vi spelar, lägger till lite lekar.

  52. Som jag gjorde nu.
    Dribbningslekar, en clown på besök.

  53. Man kan dela ut idolkort
    på NBA-spelare. Då har de kul.

  54. De snackar med kompisar,
    och så börjar fler spela.

  55. Hur är det att vara proffs
    och sen att träna barn?

  56. Jag ser mig mer som en lekledare.

  57. De äldre killarna och tjejerna
    som jag tränar ska ha kul.

  58. Självklart lär jag ut basketövningar-

  59. -men i den här åldern
    behöver man inte träna teknik.

  60. Det är viktigt för dem
    att lära sig hur kroppen funkar.

  61. -Vad är roligast med basket?
    -Att studsa bollen, skjuta och sånt.

  62. -Träffa människor och spela match.
    -Att spela match och att passa.

  63. -Hur motiverar man barn?
    -Med det här konceptet, menar du?

  64. Å...
    Genom att ha kladdkaka på matchen.

  65. Det blir mycket fika.

  66. De slås inte ut,
    men vad finns det mer?

  67. Det är viktigt att man tävlar,
    och får möta andra lag i ens ålder.

  68. Då märker man
    att andra håller på med samma sak.

  69. Det tror jag är viktigt.
    Tävling, utan att slås ut.

  70. Det är viktigt att ha
    alla ledare och tränare med sig-

  71. -med samma fokus och målbild.

  72. Man får dem att stanna
    genom att ha kul. Barn vill leka.

  73. Det är inte bara match, man leker
    tillsammans med kompisar i samma lag.

  74. Vi ordnar andra aktiviteter,
    förutom basket-

  75. -för att skapa en teamkänsla.

  76. Det är kul.
    Man får göra vad man vill.

  77. Det är roligast
    att ha kul och att göra mål.

  78. Att se hur alla kämpar.

  79. Det kommer att krävas en massa av er.
    Ni kan inte skylla på mig.

  80. Det handlar om hur mycket ni vill.

  81. Vad som motiverar barn och unga
    skiljer sig från elitidrottare.

  82. Framgångsrika tränare jobbar ofta
    med det positiva, för att motivera.

  83. Två saker.
    Jag försöker vara mig själv.

  84. Jag tror det smittar av sig.
    Det är viktigt att göra sitt bästa-

  85. -och inte ta nåt för givet.

  86. Det andra är,
    när det gäller att utveckla sig...

  87. Jag ska se till
    att de känner att de har chansen.

  88. Den tillåtande miljön gör
    att jag som spelare blir inspirerad.

  89. Sen gör man ju fel.

  90. Det är okej att göra misstag,
    om man inte gör dem ideligen.

  91. -Nu ska du få dem att nicka bättre.
    -Ja, nicka är vi inte så bra på.

  92. Vara störst, bäst och vackrast...

  93. Jag vet inte ens om du hoppar.

  94. Titta nu, vi ska vara noggranna-

  95. -och hjälpas åt med vad vi ser.
    Var är hennes armar?

  96. Inte här nere, va?
    Oerhört skickligt, Fisher.

  97. Min filosofi är
    att jag visar när det går bra.

  98. Man har det på näthinnan,
    tänker sig att man lyckas-

  99. -analyserar det,
    och säger inte: "Det där är fel."

  100. Tvärtom säger man:
    "Kolla hur du tar sats, armarna..."

  101. Jag ska inspirera,
    för de är redan motiverade.

  102. Det gäller all idrott.
    Utan glädje kan man inte prestera.

  103. Det är Pia noggrann med.
    Tycker inte spelarna det är kul-

  104. -kan vi aldrig prestera nåt bra.
    Det gäller ännu mer för de unga.

  105. -Check 2.
    -Allsidig träning, variation.

  106. Man ska utöva fler sporter
    så länge som möjligt.

  107. Bjud på omväxling
    under de egna träningspassen.

  108. Man tror lätt att man blir jättebra
    om man tränar mycket på samma sport.

  109. Men allsidighet har varit bäst
    för de flesta på toppnivå.

  110. Risken är annars att man får
    en för monoton kroppsutveckling.

  111. Tidig specialisering
    är ett annat problem.

  112. Det blir enahanda och tråkigare
    än om man behåller en variation-

  113. -och leker ganska länge.

  114. Många elitidrottare vittnar om
    hur länge de inte var specialiserade.

  115. Jag började när jag var 16 år,
    och hade utövat olika sporter innan.

  116. Jag hade nytta av
    de andra idrotterna-

  117. -för jag visste hur kroppen funkade.
    Jag var 16 år, sen rullade det på.

  118. -Sen försörjde du dig på det?
    -Ja. Det har gått ganska bra.

  119. -Efter två år?
    -Jag blev proffs när jag var 18.

  120. Två år, sen var jag i herrlandslaget.

  121. Jag var väl en liten talang-

  122. -och kunde
    lätt lära mig basket snabbt.

  123. -Varför bara en gång i månaden?
    -Man ska ha tid till annat.

  124. Man ska hålla på
    med simning, fotboll, innebandy-

  125. -och barn ska inte
    tvingas välja bara en aktivitet.

  126. Vad gör idrottsrörelsen för fel?
    Vad är grundproblematiken?

  127. Vi konkurrerar om samma barn,
    vi vill ha dem till vår idrott.

  128. Vi kanske skulle samarbeta.
    Man tränar basket en gång i veckan-

  129. -och fotboll en gång i veckan.
    Vi kunde söka en lösning tillsammans.

  130. All forskning talar väl för
    att man ska träna flera sporter?

  131. Ja, tidig specialisering kan öka
    skaderisken. Det är för allas bästa.

  132. Det vore inte så dumt med lag
    med många sporter under samma tak.

  133. Då kunde barn enkelt
    utöva flera idrotter samtidigt.

  134. Jag simmar,
    dansar och spelar fotboll.

  135. Jag har konståkning,
    gympa, basket och simning.

  136. Jag spelar pingis,
    fotboll och basket.

  137. Och jag spelar handboll.

  138. Har du tips
    till andra idrottsföreningar?

  139. Förstå att en nioårig tjej
    kan utöva en annan aktivitet.

  140. Man kan låta nioåringen
    göra nåt annat. Det är jätteviktigt.

  141. Jan-Erik Vaara, förbundskapten
    för innebandylandslaget-

  142. -spelade hockey och fotboll, innan
    han blev världsmästare i innebandy.

  143. Det viktigaste inom idrotten är
    att vi inte konkurrerar med varandra.

  144. Jag tror det är jättefint-

  145. -om man kan byta mellan idrotterna
    på ett vettigare sätt.

  146. Är det en fördel
    att du sysslade med olika sporter?

  147. Jag tror det. Man blir rörlig-

  148. -och har med sig
    spelförståelse från andra sporter.

  149. Man kan lösa konstiga situationer.
    Det kan vara nyttigt.

  150. Långsiktig utveckling. För vem
    finns barn- och ungdomsidrotten?

  151. Vi glömmer tränarens önskan
    att vinna matchen på lördag-

  152. -eller att adepten
    ska slå det där rekordet.

  153. Den här gallringen,
    det är ju fortfarande så-

  154. -att man undrar hur den görs.

  155. Vi vill att fler idrottar längre.
    Då kan man utveckla sin passion.

  156. Man får vara
    med sina jämnåriga kompisar längre-

  157. -och det är grunden för
    att man sen orkar gå hela vägen.

  158. Många gånger
    vill man toppa lag för snabbt-

  159. -för att vinna matcher, i stället för
    att fokusera på längre sikt.

  160. Då handlar det om teknik,
    koordination och uthållighet-

  161. -och inte bara
    att ha med de bästa spelarna.

  162. Alla ska få vara med.

  163. Det är bra.
    Hitta avspändheten, tajmningen.

  164. Är man långsiktig-

  165. -så går det fort.
    Är man kortsiktig går det långsamt.

  166. Om man tänker: "Jag vill utvecklas,
    nå den här nivån"-

  167. -"och behöver tid för att komma dit",
    så tar man ett litet steg i taget.

  168. Man har inte bråttom till nästa steg.

  169. Det tar lång tid
    att nå de här centimetrarna-

  170. -men till slut har man kommit dit.

  171. Men ibland går det
    fortare än man tänkt.

  172. När man försöker hitta
    de snabba lösningarna-

  173. -är det svårare
    att nå fram, över huvud taget.

  174. Man måste börja om hela tiden,
    för man blir inte långsiktig.

  175. Många tittar blint på
    att en kille är 12 år-

  176. -och hoppar så långt i längdhopp.
    "Vilken talang!"

  177. Men är man utvecklad som en 16-åring-

  178. -och halvmetern längre än sin kompis-

  179. -är det inte konstigt
    att man hoppar längre.

  180. Då finns det redan mycket fysik där.
    Resultatet i sig är väldigt bra.

  181. Men den personen
    behöver inte bli bäst i slutändan.

  182. Man ska bli så bra som möjligt.

  183. Det blir man inte när man är 15.

  184. Det blir man när man är 27 eller 32.

  185. Det gäller att komma dit.

  186. Många vill ha snabba resultat
    och vinna tävlingar när de är 14.

  187. Klart man vill det.
    Men som förälder eller tränare-

  188. -måste man flytta tänket, om vi vill
    få fram fler bra idrottare i Sverige.

  189. -Check 3.
    -Individens utveckling.

  190. Det är inte en framtida stjärna
    bara för att hen är bäst just nu.

  191. Risken finns att du
    sorterar bort de som skulle bli bäst.

  192. Vad kan ungdomsidrottsrörelsen
    lära sig av det här?

  193. Det är svårt som tränare...
    Vi har 7-åringar som specialiseras.

  194. Jag kan snacka om basket. Om en
    7-åring tränas att ta upp bollen-

  195. -vet man inte
    hur lång han blir om sju år.

  196. Det är dumt att lära en kille att
    spela på en position resten av livet.

  197. Man kanske blir 2.10,
    och då ska man inte ta upp bollen.

  198. Samma sak inom fotbollen. Man
    ska kunna spela på alla positioner.

  199. När föreningar
    satsar extra på vissa barn-

  200. -visar forskningen att det
    handlar om barn födda tidigt på året.

  201. Hur många barn sorteras bort
    p.g.a. fel födelsedatum?

  202. De kunde ha hittat
    sitt livslånga idrottsintresse.

  203. Man sorterar bort talang genom
    att satsa på tidig fysisk mognad.

  204. Enligt min studie med 84:orna-

  205. -sorterar man bort hälften
    av de talanger som borde funnits med.

  206. Den hälft man hittar...
    Går man fram till 25 års ålder-

  207. -går en hälft till förlorad,
    som inte finns kvar i eliten.

  208. De är ersatta av de som kastats bort-

  209. -men som inte gett upp,
    och återkommit till eliten.

  210. Vad lärde er
    omvärldsanalysen 2005?

  211. Vad man ska träna i viss ålder.
    Under 12 år tränas kroppskontroll-

  212. -och smidighet, utan basketteknik.
    Sen stegrar vi det, efter ålder.

  213. Vi säger åt spelarna
    att vi är alla på olika nivåer.

  214. Några kan mycket, några har nyss
    börjat. Men det är en lagsport.

  215. Det är inte bara en bra spelare,
    alla är tillsammans. De förstår det.

  216. Vi har delat upp spelaren i jaget,
    det är du och din boll.

  217. Sen är det du och din kompis.
    Vi lägger på delarna hela tiden.

  218. -Här är slutdestinationen.
    -Ja, jag - boll och de andra.

  219. Anpassa reglerna.
    Det behöver inte vara så krångligt.

  220. Barn har behov av kamp,
    men inte taktik eller strategi.

  221. En av de största utmaningarna
    är av det kreativa slaget.

  222. Att våga tänka om
    hur idrotten ska läras ut.

  223. Genom att anpassa idrotten
    till barnen-

  224. -får man fler att stanna.
    Mindre planer, enklare regler.

  225. De ska vara kvar så länge som möjligt
    och därför har vi inga resultat.

  226. Man spelar hela perioden,
    och kan alltså inte bli bänkad.

  227. Planen är mindre, vi spelar på tvären
    för att skapa ytor...

  228. Färre på planen, fyra mot fyra.
    Då får man röra bollen mer.

  229. På fullstor plan
    är det ofta en spelare-

  230. -som är bra på långpassningar
    åt de andra. Här är man mer delaktig.

  231. Tävlingsidrotten i dag är nåt
    som skapades av vuxna för vuxna.

  232. Barn och unga ska man inte försöka
    anpassa till den här vuxenlogiken-

  233. -utan man ska
    anpassa idrotten till deras villkor.

  234. Som ledare och förälder ska man
    stimulera intresset för idrott.

  235. Man är inte där för
    att skapa en framtida elitidrottare.

  236. Det visar sig långt senare.
    Man kan ta det lugnt.

  237. I Värmland, som vi körde nu...

  238. Regelmässigt var det så
    att det var s.k. "tut-byten".

  239. Efter varannan minut
    blåste man av matchen-

  240. -och då måste lagen
    byta manskap på planen.

  241. Det var en fantastisk regel.

  242. Det finns i andra sporter,
    men genom ett regelverk-

  243. -kan man hjälpa föräldrar och
    föreningar att komma på rätt spår.

  244. Så vi pratar om värdegrunderna,
    och hur vi vill ha det.

  245. Ska vi ha ett elitmässigt tänk,
    och vad är grunderna till det?

  246. Eller ska vi ha bredden
    och få med så många som möjligt?

  247. Ju bredare bas man har
    desto större förutsättningar-

  248. -att få världens bästa landslag,
    som vi är just nu.

  249. I Easy Basket får ingen ta bollen,
    om man har kontroll över den.

  250. Man har kontroll på bollen,
    sig själv, sen kommer alla andra...

  251. Man måste hinna
    fånga bollen och passa den-

  252. -i stället för att nån tar den.
    Det är en regel i Easy Basket.

  253. Om barn delar och spelar
    på skolgården och det blir ojämnt-

  254. -brukar man säga:
    "Äsch, vi delar om."

  255. Kampen och ovissheten
    är det spännande.

  256. När vi vuxna organiserar matcher
    kan det stå 10-0 i halvtid.

  257. Men nog tycker vi
    att man ska spela en halvlek till.

  258. Vi borde fundera över
    hur vi utformar tävlingar för barn.

  259. Är idrottsrörelsen dålig på
    att anpassa idrotter till barn?

  260. Man har svårt
    att släppa på traditioner.

  261. "Så här har det alltid varit."
    Men basket kan spelas på många sätt.

  262. -Det måste gälla för fler idrotter.
    -Absolut.

  263. Tillgänglighet. Idrott för barn
    ska främst utövas i enkla former.

  264. Helst nära där man bor.

  265. Jag vill börja med simning,
    men vi har inte råd med avgifter.

  266. Busspengar
    har vi inte heller råd med.

  267. Ytterligare en omständighet som avgör
    barnens idrottande är tillgänglighet.

  268. Dels det ekonomiska.
    Medlemsavgiften ska inte vara hög.

  269. Kostnaden för utrustning och läger
    ska vara rimlig.

  270. Idrott ska utövas i närområdet.

  271. Resor till träning och cuper
    ska begränsas, så fler kan delta.

  272. Jättebra. Andra benet.

  273. En som tagit fasta på-

  274. -att det ska vara billigt för barn
    är kampsportaren Pernilla Johansson.

  275. Många har inte råd att träna i dag.
    Några ungar säger:

  276. "Nu har jag äntligen haft råd
    att prova, som jag alltid velat."

  277. Alla har inte den möjligheten.

  278. Många kanske inte har föräldrar
    som kan betala.

  279. Men här är avgiften låg,
    den ska inte vara ett hinder.

  280. Många kommer
    för att det inte kostar nånting.

  281. -Check 7.
    -Alla är vinnare. Hitta egna mål.

  282. -Vi är här för att lära.
    -Vad är bäst med det här konceptet?

  283. Att alla är vinnare.
    Alla går härifrån och känner det.

  284. -För att det inte är några resultat?
    -Precis, inget står på tavlan.

  285. Föräldrarna kanske inta ska fråga:
    "Gjorde du mål?", utan "hade ni kul?"

  286. "Hur gick det?"
    betyder kanske "vann ni?"

  287. Man får tänka om lite.
    Fråga: "Hade ni roligt?"

  288. Det blir fyra nya.
    Vi flyttar upp en, och turas om.

  289. Alla får spela lika mycket.

  290. Det blir inga poäng.
    Vad säger du om det?

  291. Det måste vara så i den här åldern.
    Annars fokuserar tränaren på seger.

  292. Man kan ha andra mål än resultat.

  293. I mina lag ska man klara av
    fyra passningar innan man skjuter.

  294. Efteråt kollar man av.
    Man delar inte ut poäng-

  295. -utan alla får kämpa om vissa saker.

  296. Barn behöver
    inte vinna cuper och sånt.

  297. Det tycker jag inte behövs.
    När man blir äldre kan det vara kul.

  298. Då kan man känna:
    "Jag vann nåt jag har kämpat för."

  299. Slopandet av tabeller
    är en stor framgångsfaktor.

  300. Då tillåts man vara med längre,
    och pressen minskar på ledarna.

  301. Föräldrarna
    kanske har lite tabelltänk.

  302. Jag tror inte barnen har det.
    Men då kan ledarna låta alla spela-

  303. -och ta hänsyn till sen utveckling.

  304. Kom igen tillbaka!

  305. -Check 8, 9 och 10.
    -Undvik köbildning.

  306. Varje utövare ska vara i rörelse.

  307. Låt de som vill träna mer göra det,
    men inte på de andras bekostnad.

  308. Och låt inte en idrott
    stänga andra framtida dörrar.

  309. Så många som möjligt,
    så länge som möjligt.

  310. Det är barn-
    och ungdomsidrottens enda uppdrag.

  311. Resten tar senioridrotten hand om.

  312. Textning: Christer Jonasson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Motivation

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Så många som möjligt, så länge som möjligt" är ett uttalat framgångsrecept för ungdomsidrott. Det handlar om att skapa förutsättningar för att få barn att vilja och kunna stanna kvar i idrotten så länge det bara går. Vi träffar dem som försöker anpassa sporten till barnen istället för tvärtom. Azuka Nnamaka är barn- och ungdomsansvarig på Svenska Basketbollförbundet, ett förbund som ligger i framkant när det gäller att anpassa sporten efter barnen, minimera utslagning och hålla deltagarna motiverade. Vi träffar henne och följer med på en Easy Basket-turnering.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Tränarens himmel och helvete

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Motivation

Avsnitt 1 av 4

”Så många som möjligt, så länge som möjligt” är ett uttalat framgångsrecept för ungdomsidrott. Det handlar om att få barn att vilja och kunna stanna kvar i idrotten så länge det bara går. Vi träffar några av dem som försöker anpassa sporten till barnen istället för tvärtom.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Kropp och kost

Avsnitt 2 av 4

Okunskapen om hur man tränar barns kroppar är utbredd och risken att orsaka skador är därför stor. Vi möter Mats som lär tränare vad barns och ungas fysik klarar av. Dietisten Jennie ger tips på mat som är bra att äta innan, under och efter ett träningspass.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Förening

Avsnitt 3 av 4

Handbollsklubben LUGI hamnade i en djup svacka när en ledare visade sig ha kränkt unga spelare sexuellt i över 30 år. Sportchefen Emme Adébo berättar om arbetet efter det inträffade. Man ligger nu i framkant i fråga om transparens och att ha barnens bästa i fokus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVTränarens himmel och helvete

Rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 4 av 4

För att få statligt stöd till sin idrottsförening ska man följa barnkonventionen, något de flesta idrottsledare aldrig hört talas om. Vi träffar en innebandyförening i Göteborg som låter barnkonventionen genomsyra hela sin verksamhet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Bänkad, petad och körd

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag. Programmet är syntolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioIdrottens himmel och helvete

För vem finns ungdomsidrotten?

Fredrik Berling summerar och diskuterar tidigare inslag med inbjudna gäster. Vi träffar före detta fotbollsproffset Klas Ingesson, elittränaren Yannick Tregaro, skidåkarna och ungdomsledarna Emil Jönsson och Anna Haag, samt rallystjärnan Ramona Karlsson.