Titta

UR Samtiden - Flerspråkighet

UR Samtiden - Flerspråkighet

Om UR Samtiden - Flerspråkighet

Maaike Hajer är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Holland. Hon är också gästprofessor vid Malmö högskola. Hon forskar inom språkinriktad ämnesundervisning och menar att alla i skolan måste jobba med språket för flerspråkiga. Inspelat i december 2013. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Flerspråkighet: Flerspråkighet i alla ämnen i skolanDela
  1. Jag vill visa nåt från ett annat
    ämnesområde, och jag hoppas att ni-

  2. -som inte är i högstadiet
    kan se sambandet-

  3. -mellan liknande temaarbeten
    med yngre barn.

  4. Men det är dit vi ska nån dag, så dit
    kan man ta barnen redan tidigare.

  5. Man får försöka fokusera - vad är det
    egentligen vi gör med språket?

  6. Här är ett exempel från historie-
    undervisningen. Ett temaarbete-

  7. -om kristendomens
    och islams spridning-

  8. -mellan år 500 och 1 000 e.Kr.

  9. Det är ett kärnområde
    i holländsk historieundervisning.

  10. I högstadiet.
    Där utarbetade vi tillsammans-

  11. -med historielärare och språklärare ett
    material-

  12. -som visade exempel
    på hur språkutvecklingen kan se ut-

  13. -som en naturlig del
    av historieämnet.

  14. Man kan ge många fakta
    om vad som hände-

  15. -under den perioden.

  16. Man kan börja titta på kartor.
    "Vad är det vi ser?"

  17. "Var kommer du ifrån?
    Hur ser religionen ut i dag?"

  18. "Vilka finns det? Har de
    alltid funnits? Vad vet du?"

  19. Och utifrån läromedel, webbsidor eller
    andra källor-

  20. -så finns det texter
    som man kan arbeta med-

  21. -för att gå in i olika fenomen.
    Hur såg livet ut?

  22. Kyrkorna och klostren
    på den kristna sidan.

  23. Och där behövs
    väldigt många ämnesspecifika ord.

  24. Som behöver förklaras.
    Man kan ta god tid på sig-

  25. -och undervisa mycket
    om just den tiden.

  26. Det vi är ute efter
    är att man förutom såna saker-

  27. -också tittar på det ämnesspecifika som
    är mer temaoberoende.

  28. Saker som att läsa och skriva
    om förändringar.

  29. Det är typiskt för historie-
    undervisningen. Förändringsprocesser-

  30. -som kräver att vi ska
    kunna sätta ord på tidsförloppet.

  31. "Först, sedan, därefter."
    Det finns många sätt-

  32. -och i texterna kommer de att möta
    en hel del olika formuleringar.

  33. Och i historieundervisningen beskriver
    man inte bara.

  34. Man är noga med att sätta ord
    på var och när saker hände.

  35. Att det fanns vissa särdrag
    i den förändringen.

  36. Och att vissa personer
    spelade en stor roll.

  37. Man behöver också ord som beskriver
    spridning. Ett stavfel - ursäkta.

  38. Man ska ju kunna säga om det blev fler
    eller färre, eller alltmer-

  39. -på ett större antal platser. Det är
    sånt man behöver kunna sätta ord på-

  40. -för att vara noggrann
    i sin beskrivning.

  41. Det är inte bara
    att berätta hur ett kloster var.

  42. Det är såna här större,
    historiska språkfunktioner-

  43. -som ingår i undervisningen.

  44. Och om man inte planerar för sånt - var
    ska de då lära sig-

  45. -att kunna vara med i en kulturell
    aktivitet i historiesammanhang?

  46. För att kunna tolka
    vad det var som hände.

  47. Så det borde vara en del av kursplanen i
    historieundervisningen.

  48. Man lär sig en del formuleringar
    i svenskundervisningen också-

  49. -men det blir mer och mer
    historiespecifikt.

  50. Ett sätt att visualisera
    ett sånt tidsförlopp...

  51. Jag vet inte om jag har den med mig. En
    tidslinje.

  52. Det är ganska vanligt att göra det, men
    att jämföra kristendomen-

  53. -och hur livet såg ut i klostren
    och så vidare, med islam.

  54. Vad har de gemensamt?
    Vad är det som skiljer dem åt?

  55. Ett Venndiagram,
    som ni ser här till vänster-

  56. -kan vara ett sätt
    att visualisera såna relationer.

  57. Sånt kan man planera för innan
    man börjar jobba med textboken.

  58. Vilka begreppsrelationer
    är viktigast för mig?

  59. Vad vill jag att eleverna ska tolka
    i den texten, och kunna tala om?

  60. Man kan ge dem ett Venndiagram som
    kanske innehåller ett eller två ord-

  61. -och be eleverna att parvis
    fylla i detta utifrån texten.

  62. De får sen presentera de skillnader och
    överensstämmelser de upptäckte.

  63. Och de kanske blev intresserade
    av att söka ännu mer.

  64. Och vilken "graphic organizer"
    som passar din undervisning.

  65. Det bestämmer ju du, och det finns många
    nedladdningsbara-

  66. -"graphic organizers" på nätet,
    så det är lätt att göra.

  67. Det är ett lätt sätt
    att se vad de har kommit fram till.

  68. Utan att behöva lyssna på alla grupper,
    för det går ju inte.

  69. Blir texterna längre
    så är det viktigt-

  70. -att du på förhand kollar
    vad du vill fokusera på.

  71. Vilket språkligt och ämnesspecifikt
    innehåll vill vi ha ut av texten?

  72. I stället för att säga: "Det här är
    viktigast, resten kan vi stryka."

  73. Det finns andra medel att verkligen gå
    in i texten och ge stöd där.

  74. Ge fokuserade frågor.

  75. Jag vill bara ge
    ett praktiskt exempel.

  76. Man skulle kunna arbeta
    med en tankekarta-

  77. -där man säger att såna här relationer
    finns i texten.

  78. Jag avslöjar inte allt - de får upp-
    täcka att det står mycket i texten-

  79. -om när andra världskriget skedde,
    vem som var med, var, och så vidare.

  80. "Läs texten, fyll i och berätta sen"-

  81. -"utifrån din visualisering
    vad du har upptäckt."

  82. Det är ett sätt att arbeta
    i det där Cumminsfältet.

  83. Högt upp till vänster,
    som vi tittade på lite tidigare.

  84. Okej, det var ett exempel
    på en sån där multimodal tidslinje.

  85. Jag är frestad att ge fler exempel
    på såna där praktiska saker-

  86. -som lätt kan tillämpas
    på lektionerna.

  87. Jag har ett exempel till,
    innan jag fortsätter.

  88. Det finns till exempel många ord
    som kan dyka upp i ett biologiämne.

  89. Tänk på ljusfenomenet,
    där vi såg tiotals nya ord.

  90. Nästa lektion kan vara biologi,
    och då kan man möta dessa ord.

  91. Ser du sambandet?

  92. Har vi nån biologilärare här? Ingen?

  93. Vad gäller detta tema?

  94. En biologilärare skulle säga att
    det handlar om djurens beteenden.

  95. Etologi. Okej...

  96. Hur får vi grepp om dessa ord?

  97. Och om 50 minuter börjar nästa ämne.

  98. Man kan på förhand tänka igenom
    vilka samband som finns-

  99. -mellan nyckelbegreppen inom ämnet.

  100. Man skulle kunna organisera orden
    på det här sättet.

  101. Ser ni? Nu är det väl klarare?

  102. Man behöver skolspråket
    för att länka begreppen-

  103. -och då
    är det ingen tankekarta längre.

  104. Nu blir det en "concept map",
    tycker jag.

  105. Att det finns koncept som är länkade.
    Medfödda beteenden-

  106. -benämns instinkter,
    och man kan lära in saker-

  107. -genom det eller det, antingen eller,
    och så vidare. På tre olika sätt.

  108. Då kommer alla dessa meningar in-

  109. -som relaterar
    de olika orden till varandra.

  110. Och det är viktigt
    att man tar hänsyn till-

  111. -att det är sånt
    man ska ge till barnen-

  112. -för att kunna tala om det här.
    Och lyssna om de kan det.

  113. Att instinkter utlöses av... Det hade
    jag aldrig lärt mig på svenska.

  114. Men det tillhör också ämnesspråket.

  115. Sånt lär inte svensklärare ut-

  116. -utan det ingår verkligen
    i biologiundervisningen.

  117. Det var några väldigt enkla sätt
    att ta med-

  118. -några kraftfulla och stöttande
    hjälpmedel i ämnesundervisningen.

  119. Och det finns program på nätet-

  120. -som gör att du väldigt lätt
    kan bygga såna "concept maps".

  121. De finns på sidan cmap.ihmc.us.

  122. Låt eleverna också göra det
    , så att du lätt kan kolla...

  123. Låt dem göra det i grupper, så att
    de tillsammans kan tala om det.

  124. För att sammanfatta: Rita en egen
    tankekarta med nyckelbegrepp-

  125. -och dess relationer. Tänk igenom när
    barnen kan prata om nyckelbegreppen.

  126. De ska inte bara sitta i grupp. De ska
    ha ett uppdrag som utmanar dem.

  127. Så tänk igenom uppdraget.
    Och så är det nån tumregel-

  128. -som jag har tänkt på.

  129. Säg minst tre gånger varje lektion:
    "Hur säger vi det här?"

  130. "Vad heter det med dina ord, och vad
    skulle det heta med biologens ord?"

  131. Det är såna... Det är några tankar som
    kan tillämpas i morgon-

  132. -men utmaningen är inte bara
    att ha såna didaktiska hjälpmedel.

  133. Vi ska väva in de språkutvecklande
    aktiviteterna i lektionsserier-

  134. -som jag illustrerade med temaarbetet om
    kristendomen och islam.

  135. Och de ska in i kursplanerna, för det är
    en aspekt av språkutvecklingen-

  136. -som börjar i förskolan
    och som ska byggas upp.

  137. Och så ska det vävas in i ämnena. Man
    behöver inte göra allt i samma ämne.

  138. Man kan fokusera på vissa texttyper-

  139. -som ofta används i biologi, och andra i
    fysik och andra i historia.

  140. Man kan ha ett slags språkpolicy
    när det gäller läroplanen.

  141. Kurssamordningen mellan de olika... Ni
    skulle nog säga kursplaner.

  142. Jag vill också påpeka att man
    kan ta in modersmålslärare här.

  143. När modersmålsundervisningen
    fanns kvar i Nederländerna-

  144. -arbetade jag med Marta, som är lärare i
    Culemborg i södra Holland-

  145. -och hon tog upp vattenkretsloppet
    på malaysiska-

  146. -med sina moluckiska elever medan...

  147. Hon fokuserade hur vattenkretsloppet ser
    ut på Moluckerna-

  148. -som är viktigt för dem
    att ha en uppfattning om-

  149. -för deras identitetsutveckling.

  150. Men andra delar i klassen fick samma
    ämnesinnehåll och nyckelbegrepp-

  151. -på arabiska och nederländska,
    och sen träffades alla-

  152. -och laborerade med vatten
    och is och förångning och sånt-

  153. -tillsammans, med fysikläraren.
    Så man kan väva in-

  154. -modersmålsundervisningen
    på det här sättet också.

  155. Här var vi.
    Så den språkinriktade undervisningen-

  156. -ska ha ett ämnesspecifikt språkmål, och
    det har jag gett exempel på.

  157. Jag har även visat hur kontext
    och interaktion-

  158. -och språklig stöttning
    kan se ut i såna små steg.

  159. I små korta samtal.
    Men det kräver planering.

  160. Det har vi haft.

  161. Förutom det gemensamma i skolspråket så
    har ju ämnena sina egna särdrag.

  162. Man gör andra saker i biologi
    än i fysik.

  163. Vi har en annan åskådning på världen. I
    historieämnet-

  164. -så handlar det om sånt
    som vi inte upplevt.

  165. Under laborationer i fysik
    så är vi med i samma ögonblick.

  166. Det är en helt annan...
    Vi har ett annat förhållningssätt-

  167. -till det som händer.
    Vi gör andra saker med språket-

  168. -och vi gör andra saker med texter när
    vi ska beskriva, klassificera-

  169. -förklara eller argumentera.

  170. En viss ordanvändning passar till
    de olika sakerna vi gör i ämnena.

  171. Och ju längre man kommer
    i högstadiet och gymnasiet-

  172. -desto mer ämnesspecifikt blir det. Jag
    skulle aldrig våga mig på-

  173. -att förklara en text i fysik
    för högstadiet.

  174. Det skulle verkligen bli katastrof.

  175. Så nånstans
    måste ämnesläraren ta över, men var?

  176. Det är nånting att beforska.
    Så de allmänna råden-

  177. -och didaktiska tankarna
    ska passas in i ämnesdidaktiken-

  178. -på ett naturligt sätt.
    Texterna hanteras på ett annat sätt-

  179. -i fysik
    jämfört med historieundervisningen.

  180. Jag är glad att kunna berätta
    att det i Malmö och på andra ställen-

  181. -finns fler och fler som tillsammans med
    ämneslärarna försöker beforska-

  182. -hur vi kan väva in språkutvecklande
    aktiviteter på ett naturligt sätt.

  183. I praktikinriktad forskning
    som prövar dessa olika aspekter.

  184. Nu vill jag gärna visa
    några minuters klipp-

  185. -från en lärare som visar-

  186. -hur han försöker arbeta
    med en grupp elever-

  187. -som nog är ganska så svaga.

  188. De har hamnat i en specialpedagogisk
    grupp, och är inte med i klassrummet.

  189. Med en sån grupp
    skulle man kunna tänka:

  190. "Vi behöver inte låta dem läsa
    dessa svåra biologitexter."

  191. Han sa: "Det gäller att förklara
    för dem vad vi gör i en sån text."

  192. Så att det inte är en lång text,
    utan nånting som de kan nånting om.

  193. Så att de vågar ta sig in.
    Så innan de skulle läsa en text-

  194. -om olika djurarter -
    hur de ser ut och...

  195. Stadga, heter det då?
    Alltså, skelettsaker och sånt-

  196. -som man kan dela upp djuren i.

  197. Först skulle de ha en aktivitet,
    för att först sen läsa.

  198. De kan man ju inte göra alla gånger, men
    han ville visa att de kan.

  199. Och... Jag kommer att visa den
    i två delar-

  200. -annars blir det lite för långt.

  201. Se vad han gör.

  202. Jag var frestad att visa allt,
    men det tar för lång tid.

  203. Ni ser vad han gör -
    han låter dem först-

  204. -organisera de olika bilderna
    på sitt eget sätt-

  205. -för att sen säga: "Okej,
    men vi kan titta lite mer noggrant"-

  206. -"och se hur vi vill indela dem."
    Och utifrån deras aktiviteter...

  207. Det är lite mer förskolepedagogik
    än man förväntar sig på högstadiet-

  208. -men det ger dem en ingång
    i det här tänkandet.

  209. Utifrån dessa aktiviteter
    kommer han med ordet "stadga"-

  210. -som kriterium för att indela djur.

  211. Han skriver det, och sen
    bygger de på med sina egna frågor-

  212. -som de formulerar i grupper.

  213. Nåt slags "advance"-aktivitet-

  214. -innan de läser texten som
    förhoppningsvis besvarar frågorna.

  215. De kommer att läsa på
    ett helt annat sätt. Nästa lektion-

  216. -som också blev inspelad-

  217. -så ser man hur de har lärt sig
    att komma in i texten.

  218. Den fick
    en helt annan betydelse för dem.

  219. Man får alltid reaktionen:
    "Men det här tar tid!"

  220. Man behöver inte
    göra det alla gånger.

  221. Om de har sett att det är såna saker som
    man möter i texter-

  222. -det är det texterna gör - så kan de ta
    med det till en annan text också.

  223. Man behöver inte göra det alla gånger.
    Så det var egentligen-

  224. -en sorts introduktion
    till en viss genre.

  225. Ni som har arbetat
    med cirkelmodellen-

  226. -kanske kände igen det
    när ni tittade.

  227. Egentligen gör han klart
    vad det är vi gör som biologer-

  228. -och som ni sen
    kommer att se och upptäcka i texten.

  229. Utifrån samtal och läsandet av
    en text kanske man kan beskriva-

  230. -hur man själv har försökt
    dela in djur-

  231. -på samma sätt som biologer gör.

  232. Ja, det var rätt så... Cirkelmodellen
    som kraftfullt medel.

  233. En explicitering av skolspråket.

  234. Så det är ett sätt,
    med helgruppssamtal och små grupper-

  235. -samt individuellt arbete,
    som Bert använder sig av-

  236. -för att leda in eleverna
    i biologins språk.

  237. Och vad gör vi i andra ämnen?

  238. Nu skulle jag behöva
    min kollega i fysik-

  239. -för att tala om vad man gör med fysik,
    när det gäller elektricitet-

  240. -och utveckla utifrån elektriciteten som
    vi har med oss här också-

  241. -till dessa scheman,
    förklaringar och formler-

  242. -för att kunna arbeta med
    den kunskapen i detta sammanhang.

  243. Och det kommer man att möta i specifika
    texter i fysikläromedlen.

  244. Det är också ett sätt
    att explicit arbeta med eleverna.

  245. Varje ämne har sitt eget språk.

  246. Det är egentligen ett nytt språk-

  247. -men vi språklärare
    kan inte undervisa i det.

  248. Ni känner nog igen
    såna här målformuleringar.

  249. Såna här målformuleringar
    finns även med i dagens läroplan.

  250. Om ni har samtal om bedömning
    kan ni tänka på vad ni vill höra.

  251. Och var lär sig eleverna
    att uttrycka sig med "viss säkerhet"-

  252. -eller med "välutvecklade
    och nyanserade motiveringar"?

  253. Var undervisas eleverna i såna-

  254. -språkanvändningssaker i ämnena?

  255. Utgår ämneslärarna från att det har
    funnits med i språkundervisningen?

  256. Nu till min sista frågeställning.

  257. Hur kan man ändra sina rutiner om
    man tror att det kan vara värdefullt-

  258. -att arbeta med språkutvecklande
    aktiviteter inom andra ämnesområden?

  259. Där...har jag upptäckt-

  260. -att det kan vara så att man
    har utvecklat en egen rutin-

  261. -som kanske inte är så effektiv.
    Man kanske har hamnat-

  262. -i en nedåtgående spiral,
    fast man inte är medveten om det.

  263. Först när man har gått på en kurs eller
    sett en kollega arbeta-

  264. -eller om man återigen har varit
    missnöjd med formuleringarna-

  265. -och inte vet hur man ska stötta
    eleverna, så blir man medveten om-

  266. -att rutinerna inte fungerar. Det
    ska man utveckla i sin undervisning.

  267. "Medveten om sin inkompetens" låter lite
    fräckt, men ni förstår nog.

  268. Först när man säger "Jag måste ändra
    nånting, det fungerar inte"-

  269. -så öppnas dörren
    till att börja explorera-

  270. -och hitta nya tankar och arbetssätt.

  271. Och då behövs praktik
    där man försöker prova-

  272. -och vågar prova nya saker.
    Och man ska tala om det-

  273. -om man, enligt Vygotskij,
    vill ha ett språk som tankeredskap-

  274. -i skolans utvecklingsaktiviteter.

  275. Man ska tala om hur det fungerar att
    arbeta mer explicit med olika texter-

  276. -eller har mer interaktion
    i klassrummet, med olika uppdrag.

  277. När man kan stötta eleverna, o.s.v.
    Prova saker.

  278. Det finns massvis
    med såna didaktiska verktygslådor.

  279. För att sen upptäcka
    att man har hittat ett nytt sätt.

  280. "Nu blir jag medveten om min nya
    kompetens." Det måste man berätta.

  281. I skolan
    och kanske med ämneskollegor-

  282. -när ni träffas på kompetens-
    utveckling, studiedagar, med mera.

  283. Det gör man inte på egen hand-

  284. -så om man vill arbeta
    med språkutveckling i ämnena-

  285. -så kan det
    förutom dessa praktiska saker-

  286. -behövas samarbete
    inom ett arbetslag.

  287. Det kan man göra med handledning eller
    auskultationer tillsammans-

  288. -men också med mera
    systematiska interventioner-

  289. -som kan ingå i forskningscirklar eller
    studiecirklar, där man säger:

  290. "Jag vill prova nånting,
    och vi återkommer om ett par veckor"-

  291. -"och talar om det."
    Så att det blir mer planerat.

  292. Vi har dokumenterat
    en hel del fallstudier-

  293. -och ni som har hört mig tidigare kanske
    känner igen bilden-

  294. -på läraren Simone, som ändrade
    sin matematikundervisning-

  295. -på ett väsentligt sätt
    genom att omorganisera sitt klassrum.

  296. Vi har provat nya material
    i designstudier-

  297. -och sett hur det fungerar. Som
    det där med kristendomens historia.

  298. Projekt som ni kanske kan vara med i-

  299. -eller som kommunen
    kan hjälpa er med.

  300. Så att det får lite mer spridning även
    efteråt.

  301. För vi behöver ju lära från varandra. I
    dag finns det till och med-

  302. -storskaliga kvasiexperimentella studier
    som visar hur man kan bli-

  303. -mer lyhörd
    för elevernas behov och frågor.

  304. Det kan jag tala om nån annan dag.

  305. Men villkoren
    för att komma igång tillsammans-

  306. -är att det finns en central...
    Att det finns en styrning i skolan.

  307. Samtidigt som man har stor autonomi.

  308. Man ska ju kunna välja själv vad man
    gör. Man behöver stor kreativitet-

  309. -och i Sverige har vi som tur är utrymme
    att göra många egna val.

  310. Men att vi tillsammans ska ditåt
    och arbeta mer språkutvecklande-

  311. -är en skolledares roll.

  312. Visst har det mycket att göra
    med ett formativt förhållningssätt-

  313. -och att du har
    en sån central roll i bedömningen.

  314. Vi har inget centralt examinerings-
    institut, som i Nederländerna-

  315. -utan det är lärarna själva
    som ska visa och argumentera för-

  316. -sin betygsättning. Så det har i hög
    grad med språkanvändning att göra.

  317. Och barnen går i samma klass
    tills de är femton år-

  318. -så det är viktigt
    att se på allas...

  319. ...utveckling på ett noggrant sätt.

  320. De är inte förut... Vad heter det?

  321. Vi har en uppdelning i olika skoltyper
    redan när eleverna är tolv.

  322. Det är det jag försöker säga.

  323. Jag har upptäckt
    att det är väldigt kraftfullt-

  324. -att man i en skola som vill jobba
    så här har en kombination av-

  325. -mer teoriinriktade inslag
    och en mer praktikinriktad del.

  326. Så att kursledaren eller den expert som
    ni kanske har hos er-

  327. -följer med och spelar in lektioner,
    eller observerar och talar om.

  328. Eller gör en ljudupptagning,
    om video blir för krångligt.

  329. På så sätt får man en direkt anknytning,
    vilket är viktigt.

  330. Man ska ha små steg
    inom denna stora utmaning-

  331. -att utveckla elevernas skolspråk.

  332. Men man kan ha små förändringsmål
    i sitt arbete, och utvärdera dem-

  333. -och sprida effekter. Berätta vad som
    funkar, men även vad som inte funkar.

  334. För det är lika lärorikt.

  335. Jag har ofta talat med rektorer-

  336. -om hur viktigt det är att han
    eller hon pekar med hela handen.

  337. Ett fint uttryck på svenska.

  338. Att man ger en gemensam inriktning, så
    att det inte är nåt frivilligt-

  339. -där några tittar på ämnena,
    medan andra har sina egna rutiner.

  340. Alla ska vara med och fundera över "Gör
    vi det bästa vi kan"-

  341. -"för våra elever?", och...
    Bli medveten om vad som görs-

  342. -och organisera interaktion där.

  343. Så utbyte av erfarenheter inom skolor
    och också på andra nivåer-

  344. -är väldigt viktigt.

  345. Jag hoppas att jag har inspirerat er att
    ta steget in i denna didaktik.

  346. Många av er har kanske redan gjort det,
    men kanske får lite nya tankar.

  347. Det finns ju en hel del publikationer
    och inspelningar och så vidare-

  348. -som ni i dag kan använda i skolan, och
    jag hoppas att det bara växer-

  349. -och växer. Tack för att ni var med.

  350. Text: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Flerspråkighet i alla ämnen i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla i skolan måste jobba med flerspråkighet och inte bara svensklärarna. Det ska ingå i alla skolans ämnen och skolans ledning ska se till att alla lärare utvecklar flerspråkiga i skolan. Det säger Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen i Utrecht och gästprofessor vid Malmö högskola. Inspelat i december 2013. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Flerspråkighet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet

Flerspråkighet i skolans värld

Att ta vara på flerspråkigheten i skolan är bra för eleven. Det säger Maaike Hajer, professor vid lärarutbildningen i Utrecht och gästprofessor vid Malmö högskola där hon jobbar med språkutveckling i skolan. Inspelat i december 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet

Flerspråkighet i alla ämnen i skolan

Alla i skolan måste jobba med flerspråkighet och inte bara svensklärna, det ska ingå i alla skolans ämnen och skolans ledning ska se till att alla lärare utvecklar flerspråkiga i skolan. Det säger Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen i Utrecht och gästprofessor vid Malmö högskola. Inspelat i december 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolfotografen

Vi slår följe med en återkommande gäst i skolan, skolfotografen. Flera kommuner och skolor säger numera nej till skolfotografering. Obetalda skolfotoräkningar är en växande kategori hos Kronofogden och klagomålen till Konsumentverket ökar för varje år. Är skolfotot en hotad tradition?

Fråga oss