Titta

UR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

UR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Om UR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Forskarseminarium som tar upp ungdomars situation utifrån perspektiven hälsa, arbetsmarknad och försörjning. Originaltitel: På väg in - Ungdomars liv och försörjning. Inspelat i Umeå den 15-16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Till första programmet

UR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning: Hälsosamt samspel i skolan - långsiktiga effekterDela
  1. Välkomna till den andra dagen.

  2. Jag heter Stefan Svallfors. Jag är
    sociolog, verksam vid olika ställen.

  3. Morgonens första talare är
    Ylva Almqvist-

  4. -som är filosofie doktor i sociologi,
    verksam vid CHESS i Stockholm.

  5. Ylvas forskning behandlar långsiktiga
    följder av förhållanden i barndomen-

  6. -med ett särskilt fokus
    på klassrumsrelaterade förhållanden.

  7. Avhandlingen var "A class of origin: The
    school class as social context"-

  8. -"and health disparities
    in a life-course perspective".

  9. Det är kring de här frågorna
    som morgonens presentation kretsar-

  10. -när hon pratar om Hälsosamt samspel i
    skolan - långsiktiga effekter.

  11. Tack, Stefan, för den introduktionen.
    Det är jättetrevligt att vara här.

  12. Som Stefan sa kommer det att handla
    mycket om skolan och skolklassen-

  13. -och hur det kan påverka hälsa
    på lång sikt.

  14. Jag börjar med att beskriva
    livsförloppsperspektivet-

  15. -för det bildar ett ramverk
    för det jag håller på med.

  16. Då lyfts skolan fram som
    en viktig kontext under barndomen.

  17. Sen kommer jag att gå närmare in
    på skolklassen som social miljö-

  18. -samspelet mellan klasskamraterna.

  19. Sen ska jag presentera
    några specifika studier-

  20. -där jag tittat på sambandet mellan
    olika aspekter av livet i klassen-

  21. -och hälsa senare i livet.

  22. Sen ska jag gå ut på hal is
    och försöka lyfta fram förklaringar-

  23. -till varför det ser ut så här.

  24. Och ännu halare is blir att försöka få
    till nåt slags diskussion-

  25. -kring vad vi kan göra
    åt de här sambanden.

  26. Hur kan man mildra hälsoeffekter
    av livet i klassen?

  27. Ett livsförloppsperspektiv, då.

  28. Teorier om livsförloppet har
    i alla fall under de senaste 50 åren-

  29. -blivit ett centralt paradigm för
    hur man studerar människors hela liv.

  30. Det utgår från att en människas
    levnadsförhållanden under en fas-

  31. -bestäms delvis av omständigheter under
    tidigare livsfaser.

  32. Med tanke på att barndomen utgör
    en så pass formativ period-

  33. -finns det goda skäl
    att fokusera på den fasen-

  34. -och titta på konsekvenser
    av förhållanden under barndomen.

  35. Om man ser på tidigare forskning skulle
    jag vilja påstå-

  36. -att majoriteten av forskningen
    om konsekvenser av barndomsfaktorer-

  37. -fokuserar på en specifik kontext, och
    det är familjen.

  38. En mängd olika studier
    har kopplat samman-

  39. -familjerelaterade villkor
    under barndomen-

  40. -med en rad olika ekonomiska, sociala
    och hälsomässiga utfall i vuxenlivet.

  41. Det handlar om det sociala arvet.

  42. Hur påverkar uppväxtförhållanden senare
    livschanser?

  43. Men barn ingår inte bara i familjer,
    utan de tar också del i skolan.

  44. Utöver hemmet är ju skolan den plats som
    de spenderar mest tid på.

  45. Det gäller inte minst skolklassen. Där
    sker ju det mesta av samspelet.

  46. I klassrummet med klasskamraterna.

  47. Klassrummet är ju inte bara
    en arbetsmiljö för elever-

  48. -utan det är den allra främsta miljön
    för där man umgås med jämnåriga.

  49. Om man då tittar på skolklassen
    så är det bara en samling individer.

  50. De är inte vilka som helst, men
    de träder in i skolklasskontexten.

  51. Genom att de befinner sig i kontexten
    under en så lång tidsperiod-

  52. -tvingas de samspela med varandra.

  53. Med utgångspunkt i samspelet tar klassen
    formen av en social struktur-

  54. -ett socialt nätverk.

  55. Nätverkets övergripande struktur,
    om man fokuserar på den-

  56. -har både en vågrät dimension,
    - vänskapsrelationer-

  57. -och en lodrät dimension
    - hierarkin i klassen.

  58. Det här påverkar det sociala klimatet i
    klassen, klassen som social miljö-

  59. -vilket också påverkar strukturen.

  60. Så det finns växelvis samverkan här
    mellan struktur och klimat.

  61. Om vi då fokuserar på den vågräta
    dimensionen - vänskapsrelationer-

  62. -så bildas ett myller av vänskaps-
    relationer inne i skolklassen.

  63. Vänskap är viktigt i allas liv-

  64. -men kanske spelar den en väldigt
    framträdande roll just i barndomen.

  65. Både för vuxna och barn
    grundar sig vänskap på likhet.

  66. Man formar vänskapsrelationer
    med såna som är lika en själv-

  67. -när det gäller kön, social bakgrund,
    beteenden, intressen och så vidare.

  68. En annan viktig del är ömsesidighet.

  69. Man måste tycka om varandra
    för att vara vänner.

  70. Vänskapen måste gå i båda riktningar.

  71. Vänskap är en relation
    mellan två människor-

  72. -men det kan bildas större kamrat-
    grupper med många vänskapsrelationer-

  73. -eller dyader,
    som man ofta pratar om.

  74. Relationerna går kors och tvärs-

  75. -och resultatet blir inte sällan att
    alla i klassen kopplas till varandra.

  76. Men det finns oftast en tydlig
    skiljelinje när det gäller kön.

  77. I alla fall
    i de tidiga och mellersta skolåren-

  78. -är flickors och pojkars grupper nästan
    helt isolerade från varandra.

  79. Vi går vidare till den lodräta
    dimensionen - statuspositioner.

  80. Det här handlar om den sociala
    rangordningen eller hierarkin.

  81. Här kan vi prata om aspekter
    som makt, status och popularitet.

  82. Alla barn i en skolklass intar
    olika positioner i den här hierarkin.

  83. Vi har ett fåtal i toppen
    och ett fåtal i botten-

  84. -men de allra flesta är i mitten.
    Skolklasser kan också vara olika-

  85. -när det gäller hur vid eller snäv den
    här sociala hierarkin är.

  86. I vissa klasser ser det väldigt jämlikt
    ut, de flesta är i mitten-

  87. -medan andra klasser är polariserade med
    elever i både toppen och botten.

  88. Då ska vi se här. Jag brukar ofta prata
    om kamratstatus.

  89. Det är den status som finns kopplad till
    varje position i hierarkin.

  90. Kamratstatus definierar jag
    som den grad-

  91. -till vilken nån är omtyckt
    och accepterad av sina klasskamrater.

  92. Många tänker på popularitet
    när man pratar om status-

  93. -och det är inte riktigt samma sak.

  94. Popularitet bygger inte
    på omtyckthet och acceptans-

  95. -utan det är snarare fråga
    om prestige, synlighet och rykte.

  96. Därför kan popularitet också ha mörka
    sidor, om man nu vill kalla det så.

  97. Det kan vara aggressivitet, trakasserier
    eller att man skolkar.

  98. Om vi fokuserar på kamratstatus finns
    det mycket psykologisk forskning-

  99. -som har undersökt varför en specifik
    individ får en viss kamratstatus.

  100. Familjebakgrunden är viktig, men även
    barnets personlighet och beteenden.

  101. Men eftersom jag inte är psykolog utan
    sociolog vill jag poängtera-

  102. -att det inte bara handlar om
    hur man beter sig-

  103. -utan beteenden är mindre viktiga ibland
    och mer viktiga ibland.

  104. Det sociala sammanhanget har också en
    betydelse för vilken status man får.

  105. Så slutligen,
    den här lilla delen av min modell.

  106. Den övergripande strukturen. Struktur
    ger upphov till ett särskilt klimat.

  107. Med klimat menar jag
    de informella regler och normer-

  108. -som är rådande i klassen.

  109. En del klasser
    har ett positivt klimat-

  110. -där eleverna stöttar varandra och
    jobbar för att klassen ska fungera.

  111. Andra klasser har ett mer negativt
    klimat med mer negativt grupptryck.

  112. Man jämför sig ofta med varandra-

  113. -och man har en låg grad
    av acceptans och tolerans mot andra.

  114. Betydelsen av de här normerna
    för barnens faktiska beteende-

  115. -beror på
    hur välintegrerad klassen är.

  116. Om alla elever identifierar sig med
    klassen och känner en samhörighet-

  117. -tenderar de att anpassa sig till
    klassens normer i högre utsträckning.

  118. Det är viktigt att tänka på att normer
    kan vara bra och mindre bra.

  119. Det kan vara att man presterar bra
    i skolan och respekterar lärarna-

  120. -eller så kan normerna säga att det är
    okej att prova alkohol och röka-

  121. -eller att trakassera andra.

  122. För barnet kan viljan att anpassa sig
    till normerna vara helt logisk.

  123. Det kan vara ett sätt att stärka gruppen
    och känslan av samhörighet-

  124. -men man kan också vara rädd för
    att bli exkluderad, kritiserad-

  125. -skuldbelagd och liknande.

  126. Det här kallar man ofta grupptryck-

  127. -och grupptryck
    är ju inte bara negativt.

  128. Om det finns positiva normer
    ger grupptryck positiva konsekvenser.

  129. Jag vill än en gång understryka-

  130. -att samverkan mellan struktur
    och klimat i klassen-

  131. -är en växelvis påverkan-

  132. -och att vissa typer av beteenden kan
    generera hög status i en skolklass-

  133. -medan det är oviktigt
    i en annan skolklass.

  134. Så individens upplevelse
    av livet i skolklassen-

  135. -är inte bara
    den personliga upplevelsen-

  136. -utan det handlar också om
    vilken typ av skolklass man går i.

  137. Innan jag går in på de långsiktiga
    hälsokonsekvenserna av det här-

  138. -vill jag berätta om forskningen som
    visat kortsiktiga hälsokonsekvenser.

  139. Det finns en hel del forskning
    kring vänskap och hälsa.

  140. Antalet vänner som ett barn har
    är sammankopplat med depression.

  141. Färre vänner innebär större risk
    för depressiva symtom.

  142. Barn som saknar en nära vän i klassen
    har högre risk för psykiska symtom-

  143. -och psykosomatiska symtom.

  144. Desto mer forskning finns det på
    statuspositioner eller kamratstatus.

  145. Forskningen visar att ju lägre position
    man har i klassens hierarki-

  146. -desto större risk för psykiska
    och emotionella hälsobesvär.

  147. Barnen i botten av hierarkin kallas för
    "neglected" eller "rejected"-

  148. -avvisade eller negligerade.

  149. Hälsan bland de här barnen har
    visat sig vara särskilt allvarlig.

  150. Det är en grupp
    som ofta lyfts fram i forskningen.

  151. Utöver vänskap och status finns det
    också ett mindre antal studier-

  152. -som fokuserat på klassen som helhet-

  153. -klassens övergripande struktur
    och klimat i relation till hälsa.

  154. Exempelvis är sämre hälsa vanligare
    i klasser-

  155. -där det finns barn
    i botten av hierarkin-

  156. -men också där det finns barn
    i toppen av hierarkin.

  157. Det finns nåt slags effekt
    av kontexten.

  158. Hälsa är också sämre i klasser
    som har ett negativt socialt klimat-

  159. -där den övergripande graden
    av acceptans bland kamraterna är låg-

  160. -och där mobbning förekommer. Mycket
    studier görs på det här området.

  161. Om mobbning existerar i klassen,
    hur påverkar det allas hälsa?

  162. Inte bara den som mobbas
    blir påverkad-

  163. -utan om mobbning finns i klassen
    påverkas alla negativt.

  164. Färre studier har fokuserat på lång-
    siktiga hälsokonsekvenser av klassen.

  165. Det är ju lite därför
    jag har beforskat det här området.

  166. De studier som jag kommer
    att presentera, om jag har tid-

  167. -bygger på två longitudinella data-
    material av barn födda på 50-talet-

  168. -vars liv har följts från födelsen. Det
    är Stockholm birth cohort study-

  169. -och Aberdeen
    children of the 1950s cohort study.

  170. Jag kommer att säga Stockholms- kohorten
    och Aberdeenkohorten.

  171. I båda kohorterna har man samlat in
    information om klassens struktur.

  172. Man har hälsoinformation i vuxenlivet
    från registerdata resp. enkätdata.

  173. Jag vill kort säga nåt om sociometri.
    Jag vet inte om ni känner till det.

  174. Det är ett sätt att mäta struktur
    och specifikt strukturen i klassen.

  175. Alla elever i en skolklass ombeds
    nominera vem han/hon gillar bäst-

  176. -vill sitta bredvid eller jobba med
    eller som är hans/hennes bästa vän.

  177. Man kan ha fritt antal nomineringar
    eller begränsat, oftast till tre.

  178. Det är fallet
    för de här datamaterialen.

  179. Sen kan man kartlägga antalet givna och
    erhållna val för varje individ.

  180. Det är sociometri.

  181. Den första studien handlar om sambandet
    mellan vänskap och hälsa.

  182. Den bygger på Aberdeenkohorten.

  183. Här är vänskap antalet ömsesidiga val
    för vem man tycker bäst om.

  184. Så om Åke nominerar
    Bertil, Göran och Sten-

  185. -och bara Sten nominerar Åke,
    så har Åke en vän.

  186. Sen har vi självskattad hälsa.
    Enkel fråga.

  187. De är runt 50 års ålder
    när de besvarar den här frågan.

  188. Jag kommer att presentera oddskvoter i
    den här figuren som följer.

  189. De ljusgrå staplarna är män
    och de mörkgrå staplarna är kvinnor.

  190. Jämförelsegruppen är de som har tre
    vänner, bara ömsesidiga nomineringar.

  191. De har oddskvoten 1. Högre oddskvot
    betyder att sämre hälsa är vanligare.

  192. Även om inte alla staplarna
    har små fina stjärnor-

  193. -visar ändå den övergripande bilden-

  194. -att ju färre vänner, desto sämre
    självskattad hälsa i vuxenlivet.

  195. Jag ska raskt gå vidare
    till nästa studie-

  196. -som handlar om statuspositioner eller
    kamratstatus och senare hälsa.

  197. Den bygger på Stockholmskohorten.

  198. Statuspositioner eller kamratstatus var
    baserat på den här frågan-

  199. -där vi räknade antalet erhållna val för
    varje individ.

  200. Vi kategoriserade dem i fem grupper från
    marginaliserade med noll val-

  201. -till favoriter
    som hade sju val eller fler.

  202. Hälsa är här inläggningar på sjukhus
    baserat på patientregistret.

  203. Dels om man blir inlagd
    över huvud taget-

  204. -förutom för förlossningar,
    vilket inte är samma sak-

  205. -och sen uppdelat på en rad
    olika specifika diagnoser.

  206. Jag kommer att presentera
    några riskkvoter här.

  207. De ljusgrå staplarna är män
    och de mörkgrå är kvinnor.

  208. Jämförelsegruppen är favoriterna
    med minst sju nomineringar.

  209. En högre riskkvot betyder
    högre risk att bli inlagd på sjukhus.

  210. Ju lägre kamratstatus, desto större risk
    att bli inlagd på sjukhus-

  211. -av nån anledning.

  212. Men det gällde specifikt
    de här diagnoserna.

  213. Bland annat hjärtinfarkt, stroke,
    självmordsförsök och diabetes.

  214. Så där fann jag
    de starkaste sambanden.

  215. Det verkar vara
    både generell och specifik ohälsa.

  216. Det finns många sätt
    att försöka förklara det här.

  217. Jag är säker på
    att ni har frågor om det.

  218. Tredje studien: vänskapsrelationer och
    statuspositioner-

  219. -i relation till hälsa i vuxenlivet.
    Här är Stockholmskohorten igen.

  220. Vänskap är då avsaknaden
    av en nära vän i klassen-

  221. -och statusposition är ifall man blev
    vald som arbetskamrat eller inte.

  222. Här tittar jag också på inläggningar på
    sjukhus, både alla diagnoser-

  223. -men specifikt också
    för psykisk ohälsa-

  224. -för det undersöks ofta i relation till
    de här faktorerna i barndomen.

  225. Jag tittade på om man blivit inlagd
    eller inte och antalet inläggningar.

  226. Nu kommer lite olika resultat som jag
    ska försöka presentera pedagogiskt.

  227. Ni kommer att se
    lite olika resultat här.

  228. De första två graferna handlar om
    om man har blivit inlagd eller inte.

  229. De ljusgrå staplarna är
    för alla diagnoser.

  230. Jag vet inte om ni kan se. Så där.
    Och de mörkgrå är psykisk ohälsa.

  231. Jämförelsegruppen är de med minst
    en vän och medelhög eller hög status.

  232. Sen har vi resultaten för dem som inte
    har vänner och har låg status.

  233. Det är väldigt små skillnader när det
    gäller om man har en vän eller inte-

  234. -när det gäller risken att bli inlagd på
    sjukhus alls. Ett samband saknas.

  235. Men de som hade låg status har
    en något större risk att bli inlagda.

  236. Resultaten liknar förra studien. Sen
    tittade jag på antalet inläggningar.

  237. Är de utan vän och med låg status
    mer sårbara för att bli inlagda?

  238. Har de sämre resurser
    att kunna ta sig ur-

  239. -att tillfriskna senare i livet?

  240. Resultaten visar att så är fallet.

  241. Hade man ingen vän ökade risken att
    hamna på sjukhus upprepade gånger-

  242. -både för alla diagnoser-

  243. -men specifikt för psykisk ohälsa. Det
    är ganska rimligt-

  244. -för psykisk ohälsa gör ofta att man
    hamnar på sjukhus upprepade gånger.

  245. Samma mönster finns
    för dem med låg status.

  246. De har större risk att hamna
    på sjukhus upprepade gånger.

  247. Sista studien får jag gå igenom lite
    fort. Den bygger på Aberdeenkohorten.

  248. Nu handlar det om
    klassens övergripande struktur-

  249. -klassen som helhet och hur det påverkar
    elevers senare hälsa.

  250. Utifrån frågan som jag presenterade
    förut, vem man tycker bäst om-

  251. -skapade jag
    tre skolklassbaserade mått.

  252. Jag kommer att prata om det första, för
    bara det gav ett resultat.

  253. Det här handlar om hur vid eller snäv
    statusfördelningen är, så en hög...

  254. En hög siffra på variabeln visar att
    klassen har en vid statusfördelning.

  255. Det finns barn i toppen och i botten.

  256. Så en låg siffra innebär
    att det är en mer jämlik struktur.

  257. Reciprocitet och andel isolat är mått på
    andelen ömsesidiga nomineringar-

  258. -resp. andelen
    som har allra lägst status.

  259. Hälsa är självskattad
    runt 50 års ålder ungefär.

  260. Jag använder mig av så kallad logistisk
    flernivåanalys.

  261. Det gör att det är möjligt att separera
    mellan individ och skolnivå.

  262. Det här är inte en jätterolig figur-

  263. -men det blev väldigt komplicerat
    när jag skulle tänka vidare.

  264. Så jag kan bara förklara att...

  265. De skolklasser här
    som hade en vidare statusfördelning-

  266. -där hade alla elever
    senare i livet överlag sämre hälsa.

  267. Det spelar ingen roll vilken position
    individen själv hade i hierarkin-

  268. -utan överlag hade alla elever
    i den typen av klasser sämre hälsa.

  269. Några såna samband för reciprocitet och
    andel isolat fanns inte-

  270. -så det var centralisering
    som stack ut.

  271. Jag ska försöka mig på en väldigt
    komplicerad modell på kort tid-

  272. -och hoppas att det kanske kan bidra
    till att förklara de här sambanden-

  273. -mellan livet i klassen
    och senare hälsa.

  274. Om man har livsförloppsperspektivet så
    börjar man nånstans.

  275. Jag börjar i skolklassen,
    men alla barn kommer nånstans ifrån.

  276. De har med sig en ryggsäck av
    erfarenheter och egenskaper hemifrån.

  277. Och de är viktiga
    för status och vänskapsrelationer.

  278. Det finns det många studier
    som visar på.

  279. Man kan tänka sig att vänskap visar så
    kallat socialt stöd.

  280. Det är
    ett väldigt välbeforskat koncept-

  281. -som är starkt kopplat till hälsa
    men också till hur det går i livet.

  282. Social status kan handla om att man har
    en mer central roll i nätverket.

  283. Man får mer information
    och kan få större inflytande.

  284. Det är förstås sånt som kan vara bra för
    allt som sker senare i livet.

  285. Sen något luddigt, de psykosociala
    mekanismerna. Om man utgår från-

  286. -att det man upplever i klassen gör ett
    märke på individens identitet-

  287. -hur individen tänker på sig själv,
    hans/hennes förväntningar på sig-

  288. -vilka beteenden som anammas
    utifrån normerna i klassen-

  289. -känslor, livsval, ambitioner.
    En rad mekanismer är viktiga här-

  290. -men de är ganska svåra att undersöka,
    speciellt i registerdata.

  291. Det här får i sin tur betydelse
    för de här omständigheterna.

  292. Var man hamnar när man är vuxen, yrke,
    utbildningsnivå, inkomst-

  293. -andra sociala nätverk
    som man tillhör.

  294. Det finns hälsorelaterade mekanismer.

  295. Psykologiska mekanismer som handlar om
    hantering, copingstrategier-

  296. -hälsorelaterade beteenden
    som rökning och alkohol...

  297. ...träning. Och fysiska mekanismer. Man
    kan ha lättare att bli sjuk.

  298. Det här är en hel litteratur i sig
    själv, så jag ska inte gå djupare in.

  299. Men det finns olika anledningar
    att tro att vad som händer i klassen-

  300. -kan gå genom
    väldigt många olika vägar.

  301. Det är näst intill omöjligt att
    undersöka alla vägar i samma studie-

  302. -men de studier som jag har gjort pekar
    ändå på att...

  303. För män förklarar den socioekonomiska
    karriären i vuxenlivet sambandet-

  304. -mellan status i klassen
    och senare hälsa.

  305. För kvinnor verkar det vara mellan-
    mänskliga relationer i vuxenlivet.

  306. Men det finns inga helt konkreta fynd
    här, så det behövs göras mer.

  307. Men man kan tänka så här i alla fall och
    diskutera utifrån det.

  308. Nu har jag bara en bild kvar...

  309. ...som handlar om policyimplikationer.

  310. Vad ska man göra åt allt det här tråkiga
    som jag har presenterat?

  311. Det är lite deprimerande och jag har
    inga svar, som den forskare jag är.

  312. Men ni kanske har några bra.

  313. Det jag vill säga är
    att skolklassen är en indikator-

  314. -på mycket viktiga saker som har
    ett samband med hälsa senare i livet.

  315. Och det är inte bara hälsa
    som man hittar resultat för.

  316. Det är utbildningschanser, arbetslöshet
    och dödlighet.

  317. Så hälsa är bara en typ av utfall
    som man kan titta på.

  318. Redan nu görs det mycket i skolor.

  319. Skolan är en bra plats att börja på om
    man vill förändra sånt här.

  320. Många typer av antimobbningsprogram
    implementeras i skolor.

  321. Inget av programmen
    funkar dock i sin helhet-

  322. -men de har framgångsrika delmoment.

  323. De handlar egentligen inte om mobbning,
    utan de moment som funkar-

  324. -är såna som tar fasta på att utveckla
    en god atmosfär i skolan-

  325. -att erbjuda stöd,
    att arbeta relationsfrämjande-

  326. -och att involvera alla i arbetet, från
    vaktmästaren till eleverna.

  327. Så här finns det mycket att lära av-

  328. -som kan vara positivt för att jobba
    både med strukturen och klimatet-

  329. -och mildra negativa konsekvenser av att
    befinna sig på hierarkins botten-

  330. -att gå i en skolklass med negativt
    klimat och att sakna vänner.

  331. Så det är deprimerande forskning som jag
    presenterar så här på morgonen-

  332. -men det finns så mycket man kan göra,
    och det görs alldeles för lite.

  333. Jag hoppas att ni kan ha
    några idéer eller förslag-

  334. -som man kan utveckla vidare.

  335. Tack för den intressanta presentationen.

  336. Nu är ordet fritt. Det är
    samma ordningsregler som i går.

  337. Ni måste påkalla min uppmärksamhet,
    vänta på mikrofonen innan ni talar-

  338. -stå upp och presentera er
    och håll korta, kärnfulla inlägg.

  339. Om jag inte skrämt bort er hoppas jag
    att det finns frågor från publiken.

  340. Annars börjar jag själv. Jag såg
    en hand där nere. - Anne Hammarström.

  341. Tack. - Tack för en intressant
    presentation. Jag har några frågor.

  342. Det är viktigt att ni studerar skolan
    och hälsa. Det är så lite gjort där.

  343. Jag tänker på
    långsiktiga konsekvenser.

  344. Visst har ni kontrollerat
    för störfaktorer-

  345. -som tidigare hälsotillstånd och så?

  346. Ja, i Aberdeenkohorten finns det
    information om barndomshälsa-

  347. -och det är inte det
    som är svaret för det sambandet.

  348. Men det finns
    ett annat intressant fenomen.

  349. Skolan har ju representerat
    en jämlikhetstrend i vårt samhälle.

  350. Det finns forskningstendensen
    "Equalization of health in youth"-

  351. -som sägs ha att göra med
    att skolan...

  352. Där träffades ju barn
    från alla sociala miljöer.

  353. Du sa att kohorterna var från 50-talet.
    Då var det på det sättet-

  354. -och klasskillnaderna var väldigt mycket
    lägre just i skolåldern.

  355. Men i dag... Det är min fråga. Har du
    funderat över dina resultat i dag-

  356. -när vi har en mycket mer segregerad
    skolundervisning med friskolorna?

  357. Hur skulle dina resultat
    stå sig i dag? Det är min fråga.

  358. Med tanke på systemet skulle nog
    sammansättningen se annorlunda ut.

  359. -Hur en klass sätts samman.
    -Den sociala sammansättningen.

  360. Det är ju så att... Det skulle
    förmodligen ha en viss betydelse.

  361. I dag har vi gjort
    lite mindre studier-

  362. -där vi har ställt sociometriska frågor
    bland ungdomar i skolor i dag.

  363. Och det är svårt.

  364. Jag vet inte om man kan lita riktigt på
    de resultaten.

  365. Bland många unga i dag-

  366. -i alla fall i Stockholm, finns en tanke
    om att ingen ska vara utanför.

  367. Det finns en väldigt tydlig idé
    att ingen är utanför i klassen.

  368. "Jag skulle aldrig vilja nominera nån."
    Hela tanken faller.

  369. Ibland går det inte
    att få dem att välja.

  370. Vi får vara lyckliga för den här typen
    av data från 50- och 60-talet-

  371. -för jag vet inte om det skulle gå att
    göra en så här stor studie i dag.

  372. Sammansättning... Kamratstatus
    bygger ju mycket på social bakgrund.

  373. Det finns en väldigt tydlig selektion i
    vilka som får hög status.

  374. Om skolklassen är mer heterogen
    när det gäller social bakgrund-

  375. -skulle fördelningen
    kunna bli vidare-

  376. -alltså att det blir en tydligare
    skillnad enligt social bakgrund.

  377. Om klassen är mer homogen
    skulle man kanske kunna tänka sig-

  378. -att statusfördelningen
    blir mer jämlik.

  379. Men jag vet faktiskt inte hur det där
    har påverkats och ser ut i dag.

  380. Då har vi en fråga
    på andra raden till höger.

  381. Och sen kommer nästa fråga att gå till
    Anne Grönlund som sitter där.

  382. God morgon, alla.
    Mitt namn är Riitta Asplund.

  383. Jag tänkte fråga en sak.
    Det här lät väldigt intressant-

  384. -men samtidigt funderar jag över
    hur stor skolklassens roll är.

  385. Förstärker den problemen som barn
    tar med sig in i skolklassen-

  386. -eller lindras
    de här problemen som man har hemma-

  387. -eller är effekten plus/minus noll?

  388. Vilken är egentligen skolklassens
    och skolomgivningens roll i det här?

  389. Jag kan tänka mig att ett barn
    som kommer in i en klass-

  390. -och har med sig en hel del familje-
    problem, kanske psykiska problem-

  391. -kan placera sig väldigt olika i den här
    hierarkin. Bli marginaliserad-

  392. -men också inta en ledande position
    beroende på beteendemönstren.

  393. Så i det fallet är min fråga:

  394. Vad är egentligen skolklassens roll
    i hela det här sammanhanget?

  395. Vi vet ju också
    från till exempel studier i Finland-

  396. -att barn som har psykiska problem eller
    hälsoproblem-

  397. -genast efter grundskolan
    går direkt in i förtidspensionering.

  398. Så skolmiljön
    lyckas inte åtgärda de här problemen.

  399. Då kan man fråga sig om det faktiskt är
    skolan som påverkar det här.

  400. Vad gör man
    för att ta tag i problemen?

  401. Inverkar det om man byter skolklass
    eller skola om familjen flyttar?

  402. Det här med vänner. Vilken betydelse har
    syskon, att man inte är allena?

  403. Det är väldigt intressant,
    men det är väldigt komplicerat också.

  404. Det är väldigt komplicerat, men jag ska
    försöka svara på några frågor.

  405. Social bakgrund.

  406. Uppväxtförhållanden är väldigt starkt
    kopplade till status och vänner-

  407. -men det finns ingen
    perfekt korrelation, som du säger.

  408. Men om man har beteendeproblem
    och föräldrar med lägre utbildning-

  409. -eller en familj som har ombildats-

  410. -har man större risk
    att få låg status och färre vänner.

  411. Det finns tydliga samband här.

  412. Men jag tror att det finns mycket
    som skolklassen påverkar-

  413. -när barnet väl kommer in där.
    Allt är inte möjligt att mäta-

  414. -men skolbetyg, hur man presterar
    i skolan, har enormt starkt samband-

  415. -med ens upplevelser i skolklassen. Och
    det går åt båda håll.

  416. Har man hög status och många vänner
    presterar man bättre och vice versa.

  417. Det är ett ömsesidigt samband där.

  418. Så att öka allas prestationer
    i skolan skulle bidra till mycket-

  419. -oavsett social bakgrund.

  420. Precis som antimobbningsprogrammen visar
    kan man jobba med skolklassen-

  421. -och förbättra villkoren
    för alla i skolan.

  422. Att eliminera mobbning som fenomen har
    positiva konsekvenser.

  423. Men det finns också
    andra förklaringar.

  424. Att ha en engagerad lärare
    kan vara väldigt avgörande-

  425. -för dem som kommer
    från svårare förhållanden.

  426. En mobbande lärare
    skulle förstås vara fruktansvärt.

  427. Vi får hoppas att det är ovanligt. Hur
    det var på 60-talet vet jag inte.

  428. Men jag tror att skolklassen...

  429. Oavsett hur stor inverkan
    skolklassen har för de barnen-

  430. -kan man nog göra mycket mer.
    Det finns så stor potential i skolan-

  431. -när det gäller hur man identifierar
    barnen och förbättrar allas villkor.

  432. Oavsett hur stor betydelse skol- klassen
    har i dag för hur det ser ut-

  433. -vilket en skolklassforskare tror på-

  434. -finns det nog en enorm potential
    som är underutnyttjad-

  435. -när det gäller att hjälpa barn framåt
    och att öka deras möjligheter.

  436. Syskon också.
    Nätverk utanför skolan och klassen-

  437. -syskon, kompisar i området och
    så vidare är så klart jätteviktigt.

  438. Men det har ändå visat sig vara...

  439. Det kan inte helt kompensera för
    att ha det svårt i klassen.

  440. -Nästa fråga är Anne Grönlunds.
    -Jag kommer från Umeå universitet.

  441. Jag blev nyfiken på det här med kön.

  442. Med allt du sa
    finns det många spännande samband-

  443. -men jag ska hålla mig
    till två frågor.

  444. Som vi vet är det väldigt könsuppdelat i
    skolan.

  445. Men senare i livet måste man ju...

  446. Eller måste. Det är viktigt hur man
    förhåller sig till det andra könet.

  447. Att man får familj
    har betydelse för hälsan-

  448. -men jag tänker också på arbets-
    platsen, hur man agerar som kvinna.

  449. Hur mycket plats man vågar ta
    eller vilket självförtroende man har-

  450. -eftersom chefer ofta är män.
    Då undrar jag dels det här.

  451. Har du tittat på...
    Hur kan man mäta det?

  452. Dels om klassen är integrerad
    eller inte när det gäller kön.

  453. Men jag tänker även på att... Vänner.

  454. Att vänskapsrelationerna är uppdelade
    tyder ju på att kön har betydelse.

  455. I det könsuppdelade klassrummet
    lär man sig... Vad ska jag kalla det?

  456. Man lär sig att förhålla sig till
    en könsidentitet. Kan man mäta det?

  457. Du säger att popularitet
    inte är hela storyn.

  458. Kan man mäta de här grejerna?
    Om du förstår vad jag menar.

  459. För det får ju betydelse senare.

  460. Inte bara
    om man har många kvinnliga vänner-

  461. -utan hur man kan förhålla sig
    till det motsatta könet.

  462. Ska jag svara
    eller hade du en till fråga? Okej.

  463. Mikrofonen, Anne.

  464. Har ni mätt över huvud taget
    om det förutom statushierarkin-

  465. -finns en könsmässig integrering?

  466. Och kan man mäta de här aspekterna som
    jag försökte säga?

  467. Givet att man inte är vän
    med killar och tjejer.

  468. Det beror lite på hur man frågar.
    Det finns frågor som är...

  469. "Leker du mest med pojkar, flickor eller
    både och?"

  470. Då kan man se att de som har en mer
    öppen syn på vem man ska leka med-

  471. -har lite bättre utfall.

  472. Det verkar vara positivt
    att vara könsintegrerad-

  473. -eller att ha kontakter i båda läger.
    Men när man tittar på sociometri-

  474. -finns det jättetydliga "könsgapet"
    som är ett ganska förskräckligt ord.

  475. Det handlar om att man så specifikt ber
    barn att bara nominera ett fåtal.

  476. När de får den begränsningen-

  477. -väljer de personer av sitt eget kön
    i de här åldrarna.

  478. När de kommer in i puberteten, vilket de
    här trettonåringarna inte gjort-

  479. -handlar det om
    pojkvänner och flickvänner-

  480. -och man vet aldrig
    vad de baserar nomineringarna på.

  481. De vill kanske inte jobba med nån.
    De kanske helst vill smyga i väg...

  482. Ja, jag lämnar det där.

  483. Jag tror att könsdimensionen är
    jätteviktig. Den är svår att fånga.

  484. Med sociometri finns liten variation.
    Det finns bara ett fåtal klasser.

  485. Det är kanske 3-5 % där det finns val
    över... Okej, kanske inte så lite.

  486. I max 10 % av klasserna görs
    de här valen över "könsgränserna".

  487. Det är när de är yngre.

  488. Om man tittade på gymnasieklasser skulle
    det vara en helt annan bild.

  489. Jag vet inte hur man ska hantera det,
    men kön är en grundläggande princip-

  490. -så på nåt sätt måste man förhålla sig
    till det. Och också hälsa.

  491. Fördelningen av hälsa skiljer sig mycket
    åt mellan män och kvinnor-

  492. -så kön är viktigt, men det är svårare
    att göra nåt mätbart av det.

  493. Då är nästa fråga
    på andra raden här framme.

  494. Frågan därefter går dit till andra
    raden. Nej, här till andra raden.

  495. Okej. Jag är Lotta Persson från
    Centralförbundet för socialt arbete.

  496. Man blir ju både glad och ledsen
    av forskning, för det ger-

  497. -både bra och trista svar, men det ger
    ju möjligheter att göra nånting.

  498. Nu är ju forskningen från 50-talet, men
    du nämnde inte förskolan.

  499. I dag skulle man nog ha nämnt förskolan
    innan man tittar på skolan.

  500. För några år sen hörde jag en engelsk
    forskare som tittat på bra förskola-

  501. -och sa att bra förskola gör det mycket
    lättare att påverka barnen-

  502. -och gör att de senare får arbete och
    ett bra liv i större utsträckning.

  503. Det är ju en jätteviktig faktor.

  504. I praktiken försöker vi från social-
    tjänsten och i andra sammanhang-

  505. -jobba ganska mycket med skolan
    och ge goda förutsättningar där-

  506. -men min erfarenhet är
    att vi pratar för lite om förskolan.

  507. Vi skulle behöva göra det mycket mer.
    Det var min poäng.

  508. Jag håller med om att förskolan är
    viktig, och vi vet lite om...

  509. Det finns väldigt få större material där
    man har tittat på samspel-

  510. -mellan yngre barn på förskolenivå och
    de första åren av grundskolan.

  511. Så det finns ett enormt kunskapsgap.

  512. Samtidigt är det väldigt känsligt att
    fråga mindre barn om såna här frågor.

  513. Det finns databegränsning,
    men självklart börjar det där.

  514. Det börjar ju tidigare än i sexan eller
    trean eller vad det kan vara.

  515. Och det missar vi helt klart.

  516. Nästa fråga är på andra raden,
    sen är nästa fråga nere i hörnet.

  517. Tommy Lowén, Pensionsmyndigheten.
    Jag har två enkla frågor.

  518. Jag kommer nästan från en obsklass
    - tre elever. Skolklassens betydelse.

  519. Vad är den optimala storleken
    på klassen?

  520. Det andra är att i vissa glesbygder är
    det mer känsligt än i storstäder-

  521. -för man blir mer anonym. Har region nån
    betydelse för ditt utfall?

  522. Det var mina två enkla frågor.

  523. Den optimala skolklasstorleken.

  524. Är 10 elever,
    som blir dyrt för kommunen, optimalt?

  525. Eller är det 3, 27 eller 50?

  526. Är vi 50 har jag ju möjlighet
    att få 7 kamrater.

  527. Om man tänker på det
    från ett socialt nätverksperspektiv-

  528. -så skiljer sig fördelningen
    av status inte särskilt mycket-

  529. -mellan olika storlekar.

  530. Det finns en viss tendens att...

  531. Maximala antalet erhållna val är lite
    högre i skolklasser med många elever-

  532. -men fördelningen skiljer sig inte.

  533. Mindre skolklasser
    är inte mer eller mindre jämlika.

  534. Man skulle kunna argumentera på ett
    teoretiskt eller matematiskt plan-

  535. -att man maximerar chanserna att få ett
    val om man har 50 klasskamrater-

  536. -än om man bara har 10,
    men så verkar inte vara fallet.

  537. Så det är nåt med dynamiken som inte
    riktigt har att göra med storleken.

  538. Sen kan storlek på skolklasser vara
    viktig ur många andra hänseenden-

  539. -för den tid som varje lärare har
    med sina elever och så vidare.

  540. Så jag skulle inte säga att 50
    är bättre än 10 eller tvärtom, men...

  541. Nej, jag har inget svar
    på den frågan. Region.

  542. Vet för lite om region.

  543. Nu har vi ju Stockholm i ena materialet
    och Aberdeen i det andra.

  544. Det verkar inte finnas
    några större skillnader.

  545. Om det svenska materialet haft fler
    regioner kunde det haft betydelse.

  546. Det har i alla fall betydelse för hur
    många skolor som finns tillgängliga-

  547. -hur många paralleller-

  548. -och om man hamnar i
    en jobbig situation, kan man byta?

  549. Den typen av frågor
    har med region att göra.

  550. Men för sambandet mellan livet
    i klassen och hälsa - jag vet inte.

  551. -Längst ner i hörnet.
    -Jag är Berndt Karlsson, överläkare.

  552. Jag råkar vara född -53
    och uppvuxen på landsbygden.

  553. Jag är också intresserad av regionala
    aspekter. Det var inte Bullerbyn-

  554. -men det var en helt annan samhälls-
    miljö som jag kan repellera till.

  555. Finns det nåt att hämta i nån kohort-

  556. -när det gäller
    dimensionen landsbygd-stad?

  557. Materialmässigt?

  558. Man kan möjligtvis
    titta på inflyttning och rörelse-

  559. -in i och ur Stockholmsområdet.
    Det vet vi lite om.

  560. Det har nog ingen gjort,
    men möjligheten finns.

  561. Kriteriet för Stockholmskohorten är att
    de skulle vara födda -53-

  562. -och bo i Stockholm -63, så de behöv- er
    inte ha bott i Stockholm jämt-

  563. -och det finns också en liten andel som
    försvinner från Stockholm-

  564. -några år senare eller som vuxna.

  565. Jag har inte undersökt det, men
    Stockholm kan vara ett specialfall-

  566. -för dynamiken i klasserna,
    men jag tror inte det.

  567. Om man jämför med andra material
    ser man väldigt snarlika resultat-

  568. -oavsett om materialen är
    ett representativt urval av barnen-

  569. -eller om det är specifika städer eller
    andra typer av bakgrunder.

  570. Då är det där nere.

  571. Jag är Erika Lundby
    från Linnéuniversitetet.

  572. I vår lägger jag fram en avhandling om
    konsumtionens betydelse för barn.

  573. Bara en reflektion kring hur
    din undersökning skulle te sig i dag.

  574. Man kan fundera över skillnaden.
    Konsumtion har alltid varit viktigt-

  575. -men i dag kan vi se att ekonomi och
    konsumtion verkar bli allt viktigare.

  576. Hur påverkar det barns sociala liv? Det
    påverkar risk för mobbning-

  577. -hälsoeffekter och status i klassen.

  578. Det skulle vara intressant att jämföra
    det i studierna du gör nu.

  579. Absolut, spännande.
    Det är väldigt intressanta aspekter.

  580. Man ska ha det senaste
    och vissa märken.

  581. Man ska ha chansen
    att kunna köpa allt man vill.

  582. Det står i kontrast till... Jag ser en
    ökad medvetenhet bland unga-

  583. -i alla fall i storstadsregionerna
    eftersom det är där vi har varit.

  584. Det finns en ökad medvetenhet
    om hur man bör bete sig mot andra.

  585. Det här med att andra
    kanske inte uppfyller normerna.

  586. Det finns en medvetenhet om
    att man borde vara mer accepterande.

  587. Så det finns en diskrepans
    kring hur ungdomar resonerar-

  588. -det har vi märkt
    i vår kvalitativa forskning-

  589. -och hur de faktiskt gör.

  590. Får jag svara på det? Jag har jobbat med
    nioåringar, och de säger-

  591. -att det är bra att visa
    den nya mobilen för att få kompisar-

  592. -men det är inte helt okej,
    så man ska inte göra det för mycket.

  593. Det är bra att jobba med projektiva
    metoder, att prata om nån annan-

  594. -för då börjar man med att säga
    att alla får vara med-

  595. -men om du inte har det som andra har
    blir det problem för dig.

  596. Precis. Jag ser också att om man pratar
    med ungdomar i högstadiet-

  597. -och frågar
    om det är nån som är utanför-

  598. -så kan de väldigt tydligt identifiera
    dem-

  599. -som kanske inte riktigt
    hör ihop med nån annan.

  600. Men de får nästan ångestpåslag. Det är
    väldigt jobbigt att erkänna det-

  601. -för det är att erkänna att man
    inte har gjort tillräckligt själv.

  602. Sen tar vissa
    mer socialt ansvar i klassen-

  603. -men det borde ju inte
    ligga på barnen.

  604. Det finns väldigt mycket spännande
    motsättningar när man är ung.

  605. Det här fångar kanske inte det, men med
    hjälp av lite andra data så...

  606. Okej, då är det där nere.

  607. Jag heter Petra Ornstein. Jag tyckte att
    det här var jättespännande.

  608. Det jag tänker kring är...

  609. Det är väldigt svårt att se
    att det är klassen som driver-

  610. -och inte en sammansättning...

  611. En klass med många individer
    som inte är så resursstarka socialt-

  612. -får dålig klass...

  613. ...skapar dåliga klassrelationer
    och tar med sig sina problem vidare.

  614. Om det var så
    skulle det krävas andra insatser.

  615. Man kan fortfarande använda
    dåliga klassrelationer som indikator-

  616. -men man ska inte skapa mer vänner utan
    ge individerna social träning.

  617. Är det nån som har använt flyttar eller
    nån form av randomisering-

  618. -eller skulle du kunna använda det? Det
    vore kul att göra nåt kausalt.

  619. -Har du tänkt kring det?
    -Använda...?

  620. Individer flyttar ju
    för att föräldrarna får nya jobb.

  621. Ibland har vi skolnedläggningar.

  622. Det kommer in nya individer
    för att området växer.

  623. Det är möjligt att man kan utvinna mer
    information av den typen.

  624. All skoldata som vi har
    är ju mätt vid en tidpunkt-

  625. -så det finns ingen möjlighet
    att titta på förändring över tid.

  626. Andra forskargrupper
    har fantastiska datamaterial-

  627. -när det gäller att ha upprepade
    mätningar av klassens struktur.

  628. Inte minst psykologerna i Örebro,
    men här funkar det inte riktigt.

  629. Jag håller med om att det är svårt att
    se att det är skolklassen i sig-

  630. -som har den här effekten-

  631. -att det finns en ren effekt
    av skolklassen på hälsa.

  632. Men det är uppenbart
    en jättetydlig indikator-

  633. -på mycket som pågår i barndomen.

  634. Om man då kan mäta det
    i den kontext som klassen utgör-

  635. -har man all möjlighet i världen att
    göra nåt åt det, oavsett vad det är.

  636. Man kan inte
    öka antalet vänner för alla.

  637. Det är helt orimligt,
    även om det vore trevligt.

  638. Men jag tror att man kan jobba
    förebyggande på ett generellt plan-

  639. -i skolan som helhet, i klassen,
    med lärarna, med kamratgrupperna-

  640. -minska konflikter, prata om mobbning.
    Det finns många åtgärder-

  641. -som skulle ge positiva effekter
    på köpet på de andra områdena-

  642. -för varje enskild individ.

  643. Jag har två personer kvar
    och klockan går-

  644. -så vi tar först längst ner i hörnet och
    sen på första raden.

  645. Svante Borg, Försäkringskassan. För
    många är det där en oskuldsfull tid.

  646. Har du nån indikation på att man
    förhåller sig till den på olika sätt?

  647. Om man ingick i det omtyckta gänget och
    känner att tiden ligger bakom en-

  648. -eller om man tillhörde utanförskapet
    och tänker tillbaka kraftfullt.

  649. Har du nån kommentar till det där?

  650. Absolut. Väldigt många tänker nog:
    "Ja, skolan var väl en trevlig tid."

  651. "Det kan väl inte ha nån betydelse."

  652. Om man tänker så, hade man det nog
    ganska bra, och det ger ju en effekt-

  653. -att man inte har tankar eller
    erfarenheter som har lämnat avtryck.

  654. Att inte ha ett avtryck
    är ett avtryck i sig.

  655. Avsaknaden av negativa minnen
    är nåt positivt.

  656. Jag vet inte om ni har sett filmen
    "Klassfesten". "Återträffen".

  657. "Klassträffen" finns säkert också.

  658. Det finns ganska många, eller så är det
    bara ett tacksamt tema-

  659. -som har minnen av sin skoltid.

  660. Är de negativa
    bär man med sig dem mycket-

  661. -och om man inte har
    särskilt många minnen har det nog...

  662. Det är nog nånting väldigt positivt,
    tror jag.

  663. Men oavsett tror jag
    att det lämnar spår i ens identitet-

  664. -oavsett ens upplevelser,
    på ett bra eller dåligt sätt.

  665. Katarina Katz, Karlstad universitet.
    Många har varit inne på kausalitet.

  666. Du talar om effekter
    som tolkas kausalt.

  667. Du kanske kan hänvisa
    till nån skrift.

  668. Vad har du kontrollerat för
    i bakgrundsfaktorer?

  669. Och jag har en mer begränsad fråga.
    Kan du hitta nån etnisk dimension?

  670. Även 1963 fanns det barn
    med utlandsfödda föräldrar.

  671. Finns det skillnader
    i deras ställning i klassen-

  672. -och i effekter? Man får kontrollera för
    socioekonomisk bakgrund då också.

  673. Har ni tittat på nånting sånt?

  674. När det gäller kontroller
    så tog jag inte med det här.

  675. I princip är skolbetyg det
    som gör allra störst skillnad-

  676. -av alla de kontroller
    man kan tänka sig.

  677. Men det går att titta på
    i de specifika studierna.

  678. När det gäller etnisk bakgrund...
    De är födda -53.

  679. I Aberdeen är det lite variation, men i
    Stockholm är det en pytteliten del-

  680. -som har ickesvenska föräldrar, så det
    går inte att titta på skillnader.

  681. Det är en liten andel barn
    med finska föräldrar.

  682. Men den dimensionen är svår
    att undersöka i det här materialet.

  683. Okej. Stort tack, Ylva, för
    en oerhört intressant presentation.

  684. Textning: Lena Edh
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hälsosamt samspel i skolan - långsiktiga effekter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ylva Almquist, doktorand vid Stockholms universitet, talar om sin forskning som behandlar de långsiktiga följderna av sociala förhållanden under barndomen, med särskilt fokus på skol- och klassrumsrelaterade förhållanden. Moderator: Stefan Svallfors. Inspelat 16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan coh Forte.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Värdegrund > Empati och kamratskap
Ämnesord:
Elever, Hälsa, Skolan, Skolklasser, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, går på djupet med frågorna, hur stor ungdomsarbetslösheten är och hur den liggerr i jämförelse med andra länder. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Ungdomar - arbetslöshet- fattigdom

Anna Angelin, forskare vid Institutionen för socialt arbete i Lund, talar om sin forskning kring fattigdom och social utestängning med fokus på långtidsarbetslösa unga med försörjningsproblem. Inspelat 16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Ungdomar med aktivitetsersättning

Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson berättar om Försäkringskassans förändringsarbete, vad den gör i aktivitetsstödshänseende och avslutar med en utfästelse. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Den (o)villkorade gymnasieskolan

Alexandru Panican, forskare inom socialt arbete, talar om gymnasial utbildning ur ett historiskt, arbetsmarknadsmässigt och moraliskt perspektiv. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Ungdomar utanför - ett nordiskt perspektiv

Sociologen Olof Bäckman berättar om forskning han genomfört tillsammans med kollegor i andra nordiska länder. Forskningen har fokuserat på elever som hoppar av gymnasiet, främst från yrkesutbildningar, och hur det går för dem sen. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Etablering och exkludering

Anders Nilsson, lektor vid Stockholms universitet, talar om ungdomar som varken arbetar eller studerar, samt hur det går för dem på sikt. Inspelat 15 januari 2014. Arrangöer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Frågestund med Olof Bäckman och Anders Nilsson

Frågestund med Olof Bäckman och Anders Nilsson från Stockholms universitet. Olof Bäckmans forskning har fokuserat på elever som hoppar av gymnasiet. Anders Nilsson, talar om ungdomar som varken arbetar eller studerar. Inspelat: 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Ministern om förtidspensioner, psykisk ohälsa, och social rörlighet

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson talar om det han kallar vår tids största epidemi, psykisk ohälsa. Han talar också om social rörlighet och förtidspensioneringar bland ungdomar. Inspelat 15 januari 2013. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Tio år med aktivitetsersättning

Hans Goine, analytiker på Försäkringskassan och forskare vid Uppsala universitet, presenterar en rapport om aktivitetsersättning. Rapporten baseras på uppgifter samlade om ungdomar. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Hälsosamt samspel i skolan - långsiktiga effekter

Ylva Almquist, doktorand vid Stockholms universitet, talar om sin forskning som behandlar de långsiktiga följderna av sociala förhållanden under barndomen, med särskilt fokus på skol- och klassrumsrelaterade förhållanden. Inspelat 16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan coh Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Arbetslöshet under ungdomsåren ur ett folkhälsoperspektiv

Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskap, berättar om de direkta hälsoeffekterna av ungdomsarbetslöshet och om de långsiktiga konsekvenserna. Inspelat 15 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Unga med nedsatt arbetsförmåga

Brita Kaltenbrunner Bernitz och Nadja Grees som är utredare på Inspektionen för socialförsäkringen talar om sin rapport om unga förtidspensionärer i sju europeiska länder. Inspelat 16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ungdomars liv och försörjning

Svensk ungdomspolitik - nordiska reflektioner och utblick

En panel diskuterar ungdomsarbetslöshet, ersättning och hälsa ur ett generellt samhällsperspektiv. Debatten leds av Sverker Olofsson. Med Christian Helms Jørgensen från Roskilde universitet, Rita Asplund från Etla Helsingfors och Rune Halvorsen från Nova Oslo. Inspelat 16 januari 2014. Arrangörer: Försäkringskassan och Forte.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss