Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Samisk matDela
  1. I veckans "UR Samtiden Tema":

  2. Den här bilden representerar
    lite grann den grunden.

  3. Här finns egentligen all samisk mat.

  4. Det finns renar på friskbete.

  5. Det finns bär, örter
    och hela matkulturen.

  6. De här ledorden och Slow Foods
    filosofi kring miljö-tänk-

  7. -går bra ihop med urfolkens tänk
    kring sin mat-

  8. -miljö, natur och djur.

  9. Allt fler urfolk
    börjar vilja engagera sig-

  10. -och vara med i rörelsen.
    Så även samerna.

  11. Tyvärr var det så att när de moderna
    snabbköpen, apoteken och läkarna kom-

  12. -föll mycket kunskaper i glömska.

  13. Men nu finns ett nyvaknat
    intresse för att ta tillbaka det här.

  14. "UR Samtiden Tema: Samisk mat".

  15. Bagarstugan på friluftsmuseet Gammlia
    i Umeå.

  16. Karl-Einar Enarsson bakar
    det samiska brödet gáhkku.

  17. Det är mitt i Samiska veckan 2014.

  18. I bion på Västerbottens museum
    hundra meter bort pågår samtal-

  19. -om samiskt kultur- och samhällsliv.

  20. En av de stora ljuspunkterna där
    är samisk mat, helt rätt i tiden.

  21. Hållbar och rättvis slow food,
    trendigt ren av naturliga smaker-

  22. -där ingredienserna är väldigt nu.

  23. Ändå bygger köket på urgamla
    traditioner, precis som gáhkkun.

  24. 2014 är verkligen samernas år
    när det gäller mat.

  25. Vi ser samisk mat i tv,
    samisk mat som vinner priser-

  26. -samiska produkter
    intresserar tidningar-

  27. -samiska projekt blir mer medvetna-

  28. -om den samiska matens råvaror
    och om intresset för maten.

  29. Umeå, där vi är i dag,
    är kulturhuvudstad-

  30. -och det bygger mycket på den samiska
    kulturen, och maten står i centrum.

  31. Jokkmokk är
    årets matlandethuvudstad 2014-

  32. -också på grund av den samiska maten.

  33. Det finns mycket utmaningar
    kring samisk mat.

  34. Dem lämnar jag därhän,
    för jag tycker att vi ska fundera på-

  35. -vad den samiska maten är.
    Samisk mat är rena smaker.

  36. Det är ren natur, stor kunskap...

  37. Och det finns ett stort
    omvärldsintresse för samisk mat.

  38. Men det krävs, och föds också,
    ett större medvetande hos samer-

  39. -om den samiska maten.

  40. Men vi har också pratat om synen på
    den egna maten och statusen på den-

  41. -för utveckling av samisk mat.

  42. Och det är en förutsättning.
    Men en annan är omvärldens respekt-

  43. -för samisk mat och för kulturer.

  44. Och när vi pratar om den respekten
    handlar det också om en vilja-

  45. -att låta samiska produkter
    få en större...

  46. Det behöver satsas mer
    på samiska produkter.

  47. Samisk mat har en framtid, och det är
    viktigt för samer, för Sverige-

  48. -och för en hållbar utveckling
    i Sverige.

  49. Samisk mat bygger starka lokal-
    samhällen, skapar intresse för orter,

  50. -och det finns en dynamik
    och potential som vi bör ta reda på.

  51. Särskilt stort är omvärldens intresse
    för traditionellt framställd mat.

  52. Slow Food Sápmi
    är arrangör för dagen.

  53. Vi tänkte berätta om
    vad "slow food" är.

  54. De som inte vet frågar om
    det är mat som går väldigt sakta-

  55. -men en hamburgare kan vara slow food
    lika mycket som ett långkok.

  56. Den stora, globala
    slow food-rörelsen startade 1986-

  57. -och har nu över en miljon anhängare.

  58. Man ville vara en motvikt
    till massproducerad mat.

  59. Man ville främja ekologiskt,
    småskaligt och närodlat-

  60. -och skydda traditionell mat
    och marken den produceras på.

  61. Ren och nyttig mat
    kommer från en ren natur.

  62. Jag fick först kontakt med
    Slow Food på en mässa i Turin.

  63. Min känsla var: "Vad häftigt,
    här finns hur många som helst"-

  64. -"som tänker som jag -
    att vi behöver rena marker"-

  65. -"att producera ren mat på."

  66. Slow Foods ledord är:
    "gott, rent och rättvist".

  67. "Gott" säger kanske sig självt.

  68. "Rent" - fritt från tillsatser och
    produktionen får inte skada miljön.

  69. "Rättvist" - maten ska produceras
    under rättvisa förhållanden.

  70. De här ledorden och Slow Foods
    filosofi kring miljö-tänk-

  71. -går bra ihop med urfolkens tänk
    kring sin mat-

  72. -miljö, natur och djur.

  73. Allt fler urfolk
    börjar vilja engagera sig-

  74. -och vara med i rörelsen.
    Så även samerna-

  75. -så 2009 startades Slow Food Sápmi
    av ett gäng entusiaster.

  76. Målet var - förutom allt
    som Slow Food jobbar med-

  77. -att framför allt skydda
    sina traditionella produkter

  78. Man ville dokumentera samisk mat,
    som inte är så väldokumenterad.

  79. Det handlar ju också om att bevara.

  80. Man ville utveckla
    samisk matproduktion-

  81. -ta in det traditionella
    i de häftiga restaurangköken-

  82. -och samarbeta med andra urfolk
    kring maten.

  83. God mat är en njutning
    och bra mat en livsnödvändighet-

  84. -så där är vi hemma.

  85. Den översta bilden här tycker jag
    är en fantastiskt rolig bild.

  86. Jag träffade ett urfolk från Chile.

  87. Vi pratade inte samma språk,
    men var där av samma anledning.

  88. Vi stod och talade med gester,
    så där som man gör-

  89. -och upptäckte samma mönster
    på hennes bröstplatta-

  90. -som jag hade på min risku -
    silverbrosch.

  91. Där hittade vi genast
    en gemensam nämnare-

  92. -så jag tror att vi förstod
    varandra. Vi kom fram till-

  93. -att vi är nära varandra, fastän vi
    bor på olika sidor av jorden.

  94. ...kring det här med samisk mat,
    utifrån ett perspektiv från köket.

  95. Jag jobbar ju med restaurang själv-

  96. -och vet ju vad jag vill ha
    för råvaror.

  97. Och jag vet också vilka som finns
    bakom, och vad de kan producera.

  98. Och det är väldigt fantastiska
    råvaror.

  99. Jag ska försöka guida in er
    i den här världen som består-

  100. -av kanske lite udda saker som man
    inte tänker på faktiskt går att äta.

  101. Det här är då Skandinavien
    som ni ser på bilden.

  102. Och en stor del av det är ju
    det samiska området - Sápmi.

  103. Nu är det tyvärr inte utmärkt
    på den här.

  104. Jag följer också årstiderna.
    Det är ju de som bestämmer råvarorna.

  105. Jag började fundera över vilka
    de viktigaste samiska var.

  106. Vad ska man säga?
    Men det är ju väldigt enkelt.

  107. För det är ju precis det som finns
    bakom knuten.

  108. Det är det som finns i närområdet.
    Det man haft tillgång till.

  109. Och så är det än i dag. Därför
    skiftar det mellan olika områden.

  110. Beroende på var man bor. Vad har man?
    Vilka träslag kan man röka med?

  111. Vad växer det för örter här, o.s.v.?

  112. Man kan aldrig säga att samisk
    matkultur är väldigt enhetlig.

  113. Det finns många variationer. Så många
    udda saker på de olika ställena.

  114. För mig börjar ju året med Jokkmokks
    vintermarknad eftersom jag bor där.

  115. Men framförallt på våren.

  116. När barnen börjar springa ute
    halvnakna och kvittrar som fåglar.

  117. Och man har svårt att få in dem,
    för det är ljust så länge.

  118. Det är också då renkalvarna föds. Det
    är början på det nya samiska matåret.

  119. Men på våren kommer också mycket
    annat. Det man längtat efter.

  120. När man ser de första späda
    granskotten måste man bara äta dem.

  121. De är otroligt goda
    och innan de blir stora-

  122. -så är de så mjuka. De nästan
    smälter i munnen. Det är vår citron.

  123. Vi kan ersätta citron
    med granskotten.

  124. Jag plockar dem på våren
    och fryser in dem till vintern-

  125. -och då har jag lite
    av det här fräscha kvar.

  126. Samma med björklöven.
    Redan när knopparna kommer-

  127. -är det gott att knapra på knopparna
    och få i sig C-vitaminerna.

  128. Våra förfäder visste nog inte att det
    var därför de var sugna på dem.

  129. Men man kände
    att man behövde det här.

  130. Så mot vårvintern när man mest ätit
    det lilla torrkött som finns kvar-

  131. -och kanske börjar kunna få nån fisk,
    så är det gott med det här gröna.

  132. I dag kan man ju tänka: "Samer har ju
    inte använt så mycket örter och så."

  133. Men tittar man tillbaka, så har vi
    använt otroligt många örter.

  134. I princip allting som är ätbart
    i det område vi har befunnit oss.

  135. Både ätit som det är,
    använt som kryddor, som konservering.

  136. Där finns mycket som vi själva
    behöver plocka upp igen.

  137. Tyvärr var det så att när de moderna
    snabbköpen, apoteken och läkarna kom-

  138. -föll mycket kunskaper i glömska.

  139. Men nu finns ett nyvaknat
    intresse för att ta tillbaka det här.

  140. Ta tillbaka våra kunskaper,
    som ju är våra.

  141. Det här är ju då en av de örter
    som fortfarande används mycket.

  142. I vissa områden mer än andra.
    Det beror på tillgängligheten.

  143. De samiska kvinnorna
    i Karesuandoområdet-

  144. -åkte över till den norska sidan
    på försommaren-

  145. -och plockade mängder. "Det finns
    massvis. Vi kan plocka säckar."

  146. Det gjorde man förr.
    Man plockade säckar av det här-

  147. -för att smälta ner
    och ha kvar till vintern.

  148. Mycket av det här tänket
    inom den samiska kosten-

  149. -är att tänka ett helt år framåt.

  150. Det som kommer på våren
    finns bara under en kort tid.

  151. Hur kan vi spara det,
    så att vi har kvar på vintern?

  152. Och just fjällängssyran
    är en av de örter man upptäckt-

  153. -att smälter man ner den kan man
    spara den i kaggar i kallkällor.

  154. Kanske frysa ner. Kanske blanda
    med mjölk, så att vi får en gompa.

  155. Den här växten är rolig.
    Den finns i stora delar av världen.

  156. Jag befann mig i Sicilien vid den här
    vulkanen som har sina utbrott.

  157. Vid en krater som inte var så gammal.
    Det hade varit ett utbrott nyligen.

  158. Och det första som började växa
    där nere i kratern var den här.

  159. Jag var tvungen att gå ner
    i kratern och äta av det här.

  160. Jag kände mig nästan lite hemma.

  161. Så fortsätter våren. Och då kommer
    ännu fler av våra underbara råvaror.

  162. Tallbarken är också nåt som varit
    en basföda hos samerna.

  163. Forskning visar att tallbarken-

  164. -har använts väldigt frekvent
    hos samerna.

  165. En familj kan ha tagit bark
    från upp till hundra träd-

  166. -för en årsförbrukning.

  167. Det har inte varit nödföda
    som hos nybyggarna, utan basföda.

  168. Man har redan på våren
    när tallen savar runt midsommar-

  169. -redan då har man tagit barken
    och torkat och rostat den.

  170. Och då kan den sparas länge, malas
    ner till mjöl och blandas i gröt-

  171. -soppor eller ätas som den är.
    Man upptäckte att den var medicin.

  172. Man blev av med alla inälvsparasiter
    om man åt den här.

  173. Ni ser en sån där bläcka på trädet
    som vallats igen.

  174. Man tog inte död på träden, utan...

  175. Mycket, i princip allt
    i det samiska mathushållet går ut på-

  176. -att man måste vara rädd om sina
    marker, djur. Man måste vårda det.

  177. Inte skövla, för det kommer
    ett nytt år, nya generationer.

  178. Alla ska kunna överleva.
    Man måste tänka långt framåt.

  179. Och just när tallen savar
    är barken ganska lätt att ta.

  180. Ytterbarken är tung att få bort.

  181. Men sen kan man linda av den,
    ungefär som en hud.

  182. Det här är även en god produkt.

  183. Många pratar om att barkbröd
    var så hemskt. Nåt man åt i nödfall.

  184. Men jag har tittat på forskning.

  185. Det verkar som om försommarbarken är
    sötare. Den är faktiskt inte dålig.

  186. Den är riktigt god att äta. Den avger
    en ljuvlig doft när den bakas.

  187. Man känner talldoften som kommer upp.

  188. Vi ska återvända
    till matambassadören Greta Huuva-

  189. -och till vitbarken
    som mat i gamla tider.

  190. Men först mer om mathållning som
    en del av ett naturligt kretslopp.

  191. Från den gamla samiska kulturen
    fram till nu.

  192. Här är både kunskap och känsla
    för samspelet i naturen nödvändigt.

  193. Jag kommer att presentera lite grann
    av det som jag håller på mest med nu.

  194. Renlycka.

  195. Utveckling av renkött
    utifrån traditionell kunskap.

  196. Utifrån historia ända fram
    till det moderna köket.

  197. Hur jobbar vi då?

  198. Den här bilden representerar
    lite grann den grunden.

  199. Här finns egentligen all samisk mat.

  200. Det finns renar på friskbete.

  201. Det finns bär, örter
    och hela matkulturen.

  202. Men det jag kommer att koncentrera
    mig på är renskötsel och renkött.

  203. Jag tänkte börja med att gå tillbaka
    till den traditionella filosofin-

  204. -som samerna alltid har haft, eller
    utvecklat under mycket lång tid.

  205. Det här är en sammanfattning
    av "renlycka".

  206. Det är nåt som renskötarna pratar om.

  207. Det är en filosofi
    som har följt med under lång tid.

  208. Och den är väldigt intressant.

  209. Det finns en forskare
    som har forskat kring det här.

  210. Och pratat med många äldre samer
    och skrivit en hel bok-

  211. -om den här filosofin. Jag har
    sammanfattat den på en bild.

  212. Vad är "renlycka"?

  213. Läser man den här - man måste nog
    läsa den flera gånger för att förstå.

  214. Det är inte helt säkert. Jag ska ge
    en liten förklaring på den här.

  215. Kunskap är alltid viktigt.

  216. Men enligt renlycka-filosofin
    räcker det inte.

  217. Man måste också ha renlycka.
    Vad är då "renlycka" utöver kunskap?

  218. Vanlig kunskap kan ju vara
    kunskap om renskötsel-

  219. -årstider, märkning av renar,
    slakt o.s.v.

  220. Men vad är då renlycka utöver det?
    Man kan sammanfatta det som så:

  221. Det är den här intuitionen
    som en renskötare har.

  222. Förutseende. Vad händer i naturen?

  223. Det är också social kompetens,
    där känslan för naturen-

  224. -och djuret och samspelet...
    Det är ren lycka.

  225. Och har man både det
    och kompetens i mera tydliga saker-

  226. -då klarar man sig ganska bra
    även under dåliga förhållanden.

  227. Filosofin är betydligt bredare än så-

  228. -men i sammanfattning förstår ni
    vad det här handlar om ungefär.

  229. Just det här med naturfilosofi
    är ju väldigt centralt-

  230. -i samisk kultur, renskötsel.

  231. Jag kommer att återkomma lite grann
    till det där.

  232. Jag tänkte koncentrera mig
    mer på... Mera konkret.

  233. Titta på vad som är så speciellt
    med renskötsel-

  234. -utifrån den kultur
    som vi kommer ifrån?

  235. Det är tre saker som kombinerar.

  236. Det är: naturen, renen
    och renskötaren.

  237. Om de samspelar på ett bra sätt
    lyckas man överleva och utvecklas.

  238. Det här är väldigt viktigt.

  239. Naturmiljön ska vara ren.
    Den ska finnas där för att...

  240. Man ska ha bete,
    man ska ha livsmiljö.

  241. Och den får inte förstöras.

  242. Och det är det som är hotet
    mot det traditionella systemet.

  243. Det är exploateringar, o.s.v.

  244. Renen förädlar ju...

  245. Den är en förnyelsebar resurs
    som ingen annan ser.

  246. Om man jämför med en gruva
    som gräver upp en grop.

  247. Gräver ner sig, förgiftar, o.s.v.

  248. Medan renen flyter ovanpå.

  249. Det märks inte, det syns inte,
    men den förädlar en betesresurs-

  250. -som är otroligt viktig
    och som förnyas år för år.

  251. Och det är det som en naturekonomi
    lever på.

  252. Det är att förnyas hela tiden.

  253. Sen kommer renskötarna in. Vi vet
    att i traditionell naturfilosofi-

  254. -så ingår människan i kretsloppet.

  255. Människan är inte nåt
    som kommer utifrån-

  256. -om man nu tänker på västerländsk
    filosofi - industrifilosofi.

  257. Där är ju människan till
    för att skydda eller exploatera.

  258. Medan det i urfolkens filosofier
    är så att...

  259. ...människan ingår
    och är en del av den-

  260. -och ska inte förstöra,
    ska inte göra nåt-

  261. -som rubbar det här systemet.

  262. Den kunskap som renskötarna har
    är ju otroligt djup.

  263. Den är ärvd genom generationerna.
    Det är traditionell kunskap-

  264. -som man använder för att klara sig
    ute i naturen, och sköta renar.

  265. Och renskötarens uppgift
    är ju att hjälpa renen.

  266. Hjälper man renen
    så hjälper man sig själv.

  267. Det här är ett kretslopp hela tiden.

  268. Så därför är renskötaren ute
    och tittar på bete-

  269. -bedömer vart man kan flytta, o.s.v.

  270. Även i samspel med andra renskötare.
    Andra delar av renskötsel.

  271. Alltså när man har mindre grupper
    så att man klarar sig över vintern.

  272. Att arbetet ger resultat som upp-
    skattas utanför den samiska gruppen-

  273. -visas av att samiskt renkött
    blev Sveriges första presidia.

  274. "Ark och presidia."
    Några av er har säkert hört-

  275. -att suovas - lättrökt renkött-
    blev Sveriges första presidia.

  276. En presidia är
    en särskilt skyddsvärd produkt.

  277. Slow Food jobbar
    med "The Ark of taste"-

  278. -där man tillvaratar
    traditionella produktionsmetoder.

  279. Det kan vara allt från en grässort
    till ett bär eller ett djur-

  280. -eller faktiska förädlade produkter.

  281. Suovas samsas med vildris från USA-

  282. -och bruna bönor från Gotland.

  283. Det finns hur många produkter
    som helst - helt fantastiskt.

  284. Vi jobbar mot att skapa
    fler presidia-projekt.

  285. Först listas produkterna i "arken"-

  286. -och är produkten väldigt speciell
    kan den sen bli en presidia.

  287. Det här är lite kul för oss,
    för när suovasen blev en presidia-

  288. -så åkte den ut i världen
    via Slow Foods kanaler.

  289. Det fantastiska med det
    - tycker jag personligen-

  290. -är att man når andra människor
    som har samma värderingar som vi.

  291. De är intresserade
    av det närodlade och ekologiska-

  292. -och hela vårt sätt
    att hantera vår matproduktion på.

  293. Vi jobbar nu
    för att få fram fler presidia.

  294. "Gott, rent och rättvist"
    säger så mycket.

  295. "Gott" - där har vi älg, ren, fågel-

  296. -fisk, bröd, bär och örter.
    Och det är ju rätt mycket-

  297. -hela den norrländska naturens
    - eller Sápmis - skafferi.

  298. Men det man som vanlig konsument
    faktiskt kan ta del av-

  299. -är en otroligt liten del
    av det vi faktiskt har.

  300. Som exempel tar jag renen här.

  301. Ni som har försökt köpa ren
    vet att utbudet är begränsat.

  302. Det jobbar vi för.
    Traditionellt använder vi hela renen-

  303. -alltså alla magar,
    tarmar, bitar - allt!

  304. Det här vill vi utveckla.
    Det vi tycker är gott-

  305. -ska också få komma ut i världen
    - inte bara ytterfilén.

  306. Den tycker jag förstås också om
    - men vi kokar ytterfilén.

  307. Vi har jobbat lite med...

  308. ...det här.
    På översta bilden till höger-

  309. -syns ett traditionellt renkok
    med blodkorv, palt och renkött.

  310. Sen har vi samiska kockar
    som jobbar med att förnya det här-

  311. -med att tänka nytt
    och tänka in i finrummet.

  312. På den nedre bilden ser vi
    en suovas-fylld blodpalt-

  313. -med sauterad rentunga,
    och ugnsbakad rensida.

  314. Det är intressant hur man kan ta
    de gamla, traditionella rätterna-

  315. -och göra ett "nedmonterat" renkok-

  316. -alltså att plocka bitar
    och göra dem jättehäftiga.

  317. Det här har vi som sagt
    jobbat med under året-

  318. -och vi har börjat med
    "experimentella verkstäder".

  319. Den första hade vi i somras
    i Grövelsjön, nere vid Idre.

  320. Vi samlades,
    ett gäng på 35 entusiaster.

  321. Med oss hade vi fyra kockar,
    fyra mentorer-

  322. -producenter av samisk mat
    och folk som är intresserade av mat.

  323. "Hur blir nu detta?" tänkte vi.
    Ingen hade gjort det förut.

  324. Vi släppte bara loss i köket:
    "Gör vad ni vill!"

  325. "Vi kommer med råvarorna
    och så får ni hitta på vad ni vill."

  326. Vi hade förväntat oss
    att få åtta recept ur det här-

  327. -men vi fick 28 stycken.
    Det var en helt otrolig helg.

  328. Vi hade med oss
    en professionell matfotograf-

  329. -för vi tänkte att det här
    med renen, som jag tog upp-

  330. -att det finns...
    Så här kan jag säga:

  331. Många köper inte renkött, för de vet
    inte hur de ska tillaga det.

  332. De kanske går på säkra kort, att köpa
    renskav som de hört talas om-

  333. -men ingen törs kanske köpa
    renbringan. Vad gör man med den?

  334. På verkstäderna satsar vi på
    att ta fram recept som fungerar-

  335. -som alla ska våga laga.

  336. Man ska våga tillaga
    mer ovanliga delar av renen.

  337. Det här är ett långkok på en bogstek.

  338. Recepten som vi tagit fram
    tänker vi sprida-

  339. -så nu trycker vi en broschyr
    som företagen ska kunna använda.

  340. Vi jobbar även nära
    samiska matföretag-

  341. -för att få höra
    vad de vill komma ut med.

  342. Mycket samisk mat
    har vuxit fram naturligt-

  343. -som det mest praktiska sättet
    att få mat att hålla.

  344. Sen är det dags för renkalvmärkning.

  345. Det här är renskötarnas
    "bästa drängar".

  346. Myggen tvingar renarna
    att börja samla ihop sig.

  347. Det blir väldigt lätt
    att arbeta med dem.

  348. Och då hoppas man att man har kvar
    lite kött från vintern-

  349. -så att man har lite matsäcksmat-

  350. -som till exempel suovas.

  351. Och en kopp kaffe till det.
    Det var min farfars lunch.

  352. Det var det enda vi hade med oss
    i regel. Han hade en kaffepanna.

  353. Sen plockade han fram torrkött
    och några sockerbitar.

  354. Och gärna lite fett-torrkött.
    In i koppen och på med det där.

  355. Sen klarade man sig
    tills vi kom hem igen.

  356. Fram på sommaren går kvannen i frö.

  357. Då kan man även använda stjälkarna
    från den blommande-

  358. -den två- eller treåriga plantan,
    och använda stjälkarna för att äta-

  359. -som ett rent godis. Man skalar dem.
    Märgen är väldigt söt.

  360. Och fröna är väldigt användbara.
    De är väldigt goda som kryddor.

  361. Och så bären, förstås,
    som är så C-vitaminrika.

  362. De sparade man också.

  363. Man satte dem i kaggar i kallkällor
    för att ha till vintern.

  364. Lingonen hällde man i flaskor och på
    med vatten, så fick man vattlingon.

  365. Det höll sig också bra. Det behövdes
    inget socker för att kunna bevara...

  366. ...till vintern.

  367. Och sommaren är förstås fisketiden.

  368. Beroende på var man är i Sápmi
    är det olika fisk.

  369. Abborren är en av mina favoriter.
    Man ledsnar aldrig på den.

  370. Det går att göra mycket med den.
    Och den finns i hela skogslandet.

  371. Och så rödingen, förstås,
    som finns i fjällsjöarna.

  372. Röker man den lite i kåtan, förlänger
    man hållbarheten en vecka på den.

  373. Färsk fisk är ju svår
    att förvara annars.

  374. Men när man upptäckte:
    "Okej, de hängde i kåtan i röken."

  375. Man märkte att de inte blev
    dåliga lika fort som de brukar.

  376. Många av de här konserverings-
    metoderna man håller på med-

  377. -är gammal kunskap
    som har växt fram genom årtusenden.

  378. Man har sett vad som fungerar.

  379. Men man kanske inte har tänkt på
    antioxidanter, vitaminer...

  380. Det är bara en kunskap
    som man för över till sina barn.

  381. "Det här går att äta."
    Fiskögon är jättegoda.

  382. Nu vet vi att det är
    mycket fint fett i dem.

  383. Barnen älskar de där fiskögonen,
    när man har lagat till fisken.

  384. Och så kommer vi till renen på
    hösten. Innan dess slaktar man inte.

  385. Ibland hände det
    att vi ifrån öarna fick-

  386. -en renslakt lite tidigare,
    men de smakade gräs.

  387. Det var inget gott, utan först
    i september kommer sarvslakten.

  388. Och det här är verkligen
    kvalitetsköttet.

  389. De feta sarvarna
    som har så otroligt gott kött.

  390. Här är det lite frossa
    efter köttabstinensen.

  391. Då plötsligt kommer köttiden
    då man bara kan äta kött i veckor.

  392. Och inte bara sarv. Sen kommer ju
    älgjakten, och man jagar skogsfågel.

  393. Det här är en väldigt härlig tid.

  394. Men det är fel att säga att renen
    bara är kött. Som Ol-Johan sa.

  395. Det är så enormt mycket annat.
    Det godaste på renen-

  396. -är ju inte köttet,
    utan allt det andra.

  397. Det är blodet och inälvorna
    som man tar tillvara.

  398. Det var väldigt viktigt. Av inälvorna
    fick man det fina fettet.

  399. Man fick många olika smaker
    från levern, njurarna-

  400. -och de olika tarmarna som alla
    har sina smaker och egenskaper.

  401. Man lagade t.ex. blodkorv på
    tarmarna. Det är det första man gör.

  402. Baka blodbröd
    kan man också göra på blodet.

  403. Märgbenen och klövarna. Klövarna
    blir jättegoda när man kokar dem.

  404. Och man får ett fint fett
    som flyter upp-

  405. -som kan användas till allt från
    hudvård till att smörja gevär med.

  406. Senare börjar man höstfiska
    för att ha mat till vintern.

  407. Man fiskar ofta efter rommen.
    De där guldkornen-

  408. -som man kan få från siken i älven.

  409. Eller så fiskar man efter löja.

  410. En sak till man tar vara på-

  411. -och som jag ibland
    får konstiga kommentarer på:

  412. "Får man inte galna kosjukan
    av att äta hjärna?"

  413. Men det hör man ju - galna kosjukan -
    det är ju kossor. Inte renar.

  414. Hjärnan har ju alltid använts.
    Det är mycket fett i den.

  415. Det är en fin produkt.
    Och den är vacker där den ligger.

  416. Vispar man upp den och blandar
    med lite mjöl och salt-

  417. -så får man en god palt.
    En hjärnpalt.

  418. Men man kan göra annat på den. Och
    det har man gjort på olika områden.

  419. Det här är en produkt
    som nästan helt har försvunnit-

  420. -p.g.a. de slaktmetoder
    som finns i dag-

  421. -men som är väl värd att väcka upp.

  422. Används den inte till mat,
    så har man den till slöjd.

  423. Av respekt för djuret
    måste vi använda allt på det.

  424. Inte som vi gör nu, att vi kastar
    hälften. Allt det som är godast.

  425. Om vi då går vidare
    från det här systemet till...

  426. ...mera produkten renkött.

  427. Om man säger att renkött är
    en produkt av det här systemet-

  428. -som produceras, förädlas-

  429. -så vet vi att...

  430. I dag, efter forskning. Man har
    tittat på renkött som en produkt-

  431. -och vi vet att det är rikt på järn,
    selen, kalcium och andra mineraler.

  432. Det innehåller högre halter
    än andra köttslag.

  433. Renkött har också en högre halt
    av olika vitaminer-

  434. -som är viktiga för kroppen.

  435. Och kombinerar man det dessutom
    med inälvsmat-

  436. -med blod, så har man en vitamin-
    och mineralkälla som är oslagbar.

  437. Sen har vi dessutom
    en bred matkultur-

  438. -med bär, örter, fisk, o.s.v.

  439. Det är ingen slump-

  440. -att samerna har överlevt
    tusentals år i arktisk miljö.

  441. Det är tack vare att vi har
    en väldigt bra matkultur-

  442. -som ger alla de här värdena.

  443. Och för att klara sig i naturen
    är ju protein väldigt viktigt.

  444. Och renkött har hög proteinhalt.

  445. Det är betydligt högre än annat kött-

  446. -som konsumeras betydligt mer.

  447. Sen har vi fettet.

  448. Fettet är egentligen
    ett kapitel för sig.

  449. Nu är det egentligen synd
    att renen bara har tre procent fett.

  450. För fettet är ett "nyttigt" fett med
    fleromättade fettsyror. Omega 3-fett.

  451. Det som alla jagar ute
    i hälsokostbutikerna i dag.

  452. Men slaktar man en ren,
    så har man det-

  453. -i det fett som finns där.

  454. Och så finns det samiska myter som är
    så starka att de verkar vara sanna.

  455. Kaffe är på modet, vilket alla caféer
    och baristafolk visar.

  456. Att dricka kaffe är inte bara
    att dricka kaffe.

  457. Det är smaker,
    vi pratar om bönor och olika stilar.

  458. Det betyder också
    att den allmänna kunskapen om kaffe-

  459. -har blivit mycket större
    hos befolkningen.

  460. Nu kan vi prata om
    kvalitetsskillnader och kaffedrinkar.

  461. Ju mer vi reser ut i världen
    börjar vi också förstå-

  462. -hur kaffe kan smaka och bör smaka.

  463. De som är väldigt kunniga pratar
    till exempel om kaffets syrlighet.

  464. Är det mörkrostat, eller bränt,
    som vi säger i Norge.

  465. Är kaffet överdoserat?

  466. Alla våra sinnen
    som stimuleras av kaffe-

  467. -har gjort att vi har utvecklat
    en massa personliga preferenser-

  468. -för vilket slags kaffe
    vi faktiskt gillar.

  469. Den italienska kaffekulturen med
    espresso är det som är ledande nu.

  470. Idag är det nog väldigt vanligt
    med espressomaskiner.

  471. De gamla hederliga kaffepannorna
    har vi kastat ut-

  472. -och vi kanske också hade en idé om
    att brygga mer kaffe.

  473. Jag är fördomsfull och tror
    att kaffepannor bara finns-

  474. -utanför storstäderna,
    långt uppe på fjällen.

  475. Det är i alla fall vad jag tror.

  476. När jag gick baristautbildningen
    frågade läraren oss-

  477. -hur vi hade gjort vårt morgonkaffe.

  478. Det kom olika svar. Någon
    hade använt espressomaskinen-

  479. -och andra hade druckit pulverkaffe.

  480. Och kaffebryggare av olika slag.

  481. Jag sa att jag hade kokat mitt kaffe.

  482. Läraren blir väldigt tyst
    och så säger han:

  483. "Jaha, du använde en perkolator?"

  484. Då säger jag:
    "Nej, jag har ingen perkolator."

  485. Och då frågar han bara:
    "Men hur gör du då?"

  486. "Jag tar en kaffepanna, fyller den
    med vatten, sätter den på spisen"-

  487. -"och låter det koka upp.
    Sen häller jag i lagom mycket kaffe."

  488. "Sen låter jag det dra en stund
    och så dricker jag."

  489. Det blev helt tyst i klassrummet.

  490. Jag visste inte
    hur tystnaden skulle tolkas.

  491. Men allteftersom insåg jag att jag
    hade kommit med en stor nyhet.

  492. Det var ingen i klassrummet
    som hade smakat kokkaffe.

  493. Jag har försökt ta reda på
    när kaffe kom som dryck till Sápmi.

  494. Jag har inte lyckats än,
    men jag vet att 1685 kom det-

  495. -som handelsvara
    till Sverige och även Sápmi.

  496. Jag kan konstatera att kaffe fick
    en central roll hos samerna.

  497. När man läser om handel
    och historiska fakta om samer-

  498. -ser man att kaffe alltid har
    funnits med på deras handelslista.

  499. Man kan också läsa att kaffe
    har varit en viktig ingrediens-

  500. -i sociala sammanhang
    som bröllop och möten.

  501. Samer drack kaffe ofta och mycket
    enligt olika skildringar-

  502. -som finns nedskrivna av resande
    som har besökt området.

  503. Citatet lyder:
    "Kokar ovanligt starkt kaffe."

  504. Eller: "Fruktansvärt saltat
    och bränt kaffe."

  505. Det är två olika beskrivningar
    som jag hittade-

  506. -i boken "Västerbottenslapparna"
    av Sigrid Drake från 1979.

  507. Det sägs att äkta samiskt kaffe
    smakar salt.

  508. I alla fall konfronteras vi med det.
    Är det nån som har hört det?

  509. Att samiskt kaffe smakar salt?

  510. Jag vill så väldigt
    gärna förneka att det är så.

  511. Jag läste överallt och hoppades
    hitta nån skildring som säger-

  512. -att det inte är sant.

  513. Men det är sant
    att samerna saltar sitt kaffe.

  514. Jag har funderat lite själv på
    vad orsaken skulle kunna vara.

  515. Jag har även frågat äldre människor.

  516. De säger att
    när man kokar kaffe på vintern-

  517. -så använder man snövatten och
    man tar den som är närmast backen-

  518. -och som innehåller mest vatten.

  519. Den är ju smaklös
    och saknar mineraler.

  520. Därför har man tillsatt salt
    i kaffet.

  521. Kanske gör man det även idag.
    Jag har i alla fall inte hört om det.

  522. Det kan ju ligga nåt i att man
    vill ge kaffet ordentlig smak.

  523. Västerbottens museum är med i ett
    svensk-norskt projekt om skogar.

  524. Arkeolog Erik Sandén har hittat spår
    efter hur forna tiders samer levde-

  525. -och var och hur de hittade mat.

  526. En viktig tanke i projektet
    är ju att vi ska lära av varandra.

  527. Både över gränsen Sverige/Norge-

  528. -men även mellan discipliner.

  529. Här är projektledare Karin Johansson
    från Skogsstyrelsen i Vilhelmina-

  530. -som tillsammans med Jostein Lorås
    från högskolan i Nesna-

  531. -hjälps åt att dokumentera
    en samisk barktäkt i Norge.

  532. Det är alltså...
    Mycket av det som finns i gammelskog-

  533. -är ju spår på träd. Det är kanske
    det som är den största skillnaden-

  534. -mot vår vanligaste skog,
    som är ganska hårt huggen och ung.

  535. Förhållandevis ung.

  536. Och...

  537. De här samiska barktäkterna
    är nånting som...

  538. ...är, i ett arkeologiskt perspektiv,
    ny kunskap.

  539. Vi har väl i tio års tid känt till
    dem, och försökt dokumentera.

  540. Och vad det är...
    Så här kan det se ut på ett träd.

  541. Det är inte en älgskada,
    inte en brandskada, inte en bläcka-

  542. -utan här har man tagit innerbark...

  543. ...för att, ja, man tar den vita
    innerbarken, torkar eller rostar-

  544. -och sen använder man den som mat.
    Kosttillskott.

  545. Och det är inte nödföda.

  546. Det skiljer det samiska nyttjandet
    från det svenska eller norska.

  547. Och har man tur...
    Det här har man ju gjort försiktigt.

  548. Det är inte så att man går dit
    med en yxa och hackar loss.

  549. Och har man tur kan man se spåren,
    hur man har ristat med kniven-

  550. -för att få loss kanten
    uppe och nere.

  551. Om man går tillbaka så ser man
    att det har vallat in från sidorna.

  552. Så man hittar inte rist den vägen-

  553. -som kanske ändå hade varit svår
    och följt fiberriktningen.

  554. Men hittar man såna här ristningar
    är det nån som har varit försiktig.

  555. Sen finns det ju annat
    som kan se lite likadant ut.

  556. Här har vi en bläcka. Här har man
    huggit, förmodligen med en yxa.

  557. Sen har man med yxan
    gjort ett kryss också.

  558. Vi har berättelser från många ställen
    att kryssen, som kallas kråkfötter-

  559. -kan markera ganska mycket.

  560. Men just på den här platsen
    skulle det kunna markera en grav.

  561. Vi har en nergrävning
    några meter från trädet.

  562. Två meter lång och lagom bred.

  563. Förmodligen då en tillfällig grav-

  564. -i väntan på att man skulle kunna
    föra den döda till kyrkogården.

  565. Sen har vi då vissa kombinationer.

  566. Det vi ser här
    är förmodligen en barktäkt.

  567. Den inre delen har varit en barktäkt.

  568. Man ser inga spår av yxa, utan man
    har försiktigt tagit loss barken.

  569. Sen har man kommit efteråt, när det
    här har vallat in ett bra tag.

  570. Den här delen är huggen med en yxa.

  571. Sen har man gjort en stämpling i den.

  572. Här har vi två saker på varandra.

  573. Barktäkterna står ju förhoppningsvis
    kvar på träden, men inte alltid.

  574. Här har man huggit trädet
    och lämnat kvar barktäkten-

  575. -för det var kanske inte värt
    att såga en sån där skada.

  576. När man är i skogen
    och hittar spår i träd-

  577. -finns det också anledning
    att titta i marken.

  578. För det är människor som har gjort
    det här, som kanske har bott här.

  579. Så de här spåren i träden kan vara
    indikationer på att det finns mer.

  580. Hundra meter från den här liggande
    barktäkten, ute på en myrholme-

  581. -ser det ut så här:

  582. Det regnade den dagen.

  583. Jag vet inte om ni ser, men här...
    Det är bara sand i marken.

  584. Men här sticker det upp stenar.
    Det är en eldstad.

  585. Och sen ska jag se om jag...

  586. Här bak är det en till eldstad.

  587. Och här vid kanten är det en till.

  588. Och även hitanför bilden
    är det två eldstäder.

  589. Nu tänkte jag göra en liten utvikning
    kring den här platsen.

  590. Att titta på gamla spår i träd
    är ju jättespännande-

  591. -men det är ju också jätteintressant
    att försöka få en helhetsbild-

  592. -hur man kan ha använt landskapet
    och vilka spår det finns.

  593. När vi gör vår utgrävning
    förstör vi det här.

  594. Vi måste dokumentera allt
    så man kan återskapa-

  595. -och se hur det kan ha sett ut.

  596. Så därför måste vi fotografera...

  597. ...med visst besvär, får man säga.

  598. Men det blir bra bilder. Så ser
    eldstaden ut när man har rensat den.

  599. Den är ganska snygg.

  600. Och man har burit ganska mycket
    sten...ut på den här myrholmen.

  601. Renskötseln har en helhetssyn
    på människa och natur.

  602. Det bör också modern ekoturism ha.

  603. Det går utmärkt
    att kombinera urfolk och turism-

  604. -menar Dan Jonasson på Visit Sápmi.
    Ledordet är åter respekt.

  605. Jag har arbetat i 25 år
    med fiskevård och ekoturism.

  606. För fyra år sen ringde
    samernas riksförbund och frågade-

  607. -om jag ville jobba
    med samisk turism.

  608. Det var svårt att tacka nej till,
    så på den vägen är det.

  609. Turismen är inte speciellt rumsren-

  610. -hos många samer,
    inte minst renskötare.

  611. Min erfarenhet är att turismen
    ofta går på väldigt lösa boliner.

  612. När jag och min skrattande kollega,
    Lennart Pittja, skulle börja arbeta-

  613. -visste vi att vi måste göra det
    på ett sätt så vi får acceptans-

  614. -bland samer och renskötare-

  615. -för att turismen ska bli nåt
    positivt och inte bara ett intrång.

  616. Det är grundläggande i samisk
    kultur att tänka holistiskt-

  617. -och inte sätta upp onödiga gränser.

  618. Vi har även respektfulla möten.
    Vi vet av erfarenhet-

  619. -att mötet från turisten till
    den man besöker kan vara jobbigt.

  620. Det finns många urfolk i världen
    som blir utsatta för exploatering.

  621. Turismen som vi skapar
    ska bygga på respektfulla möten.

  622. Respekten ska givetvis
    vara ömsesidig.

  623. Vandringslust finns med som
    ett begrepp där resenären, gästen-

  624. -och samerna tillsammans har nåt
    gemensamt. Man gillar att vandra.

  625. Det handlar om lust,
    resande och semester.

  626. Man ska inte skicka pekpinnar
    på människor-

  627. -så de känner att de kommer
    för att sortera sopor.

  628. Eller bara för att sköta sig
    för annars får de smisk.

  629. Vi började med att titta på hur
    samebyn skulle bli engagerad-

  630. -och få nåt bra ut av det.

  631. Vi skapade en mall för hur man
    kan förvalta land och vatten.

  632. Där man kan sitta
    i samebyn och diskutera-

  633. -hur renskötseln förhåller sig
    till kultur och natur.

  634. Till turismen som finns
    och de industriella aktiviteterna.

  635. Det här sättet
    att arbeta på ska leda-

  636. -till en hållbarhetsplan
    för samebyns turism.

  637. Och även relationen mellan turismen
    och det som är runt omkring.

  638. Det andra samhället.

  639. Byn Maskaure som vi har jobbat med
    har idag en detaljkarta.

  640. På kartan till höger finns ett område
    där renen kalvar på fina betesmarker.

  641. Där det står M01
    vill man ha vindkraftpark.

  642. Den här typen av tänk, att försöka
    vara före de andra exploatörerna-

  643. -och trygga sina marker och utveckla
    turismen, är en del av planen.

  644. Vi har en värdegrund och en plan
    på hur man utvecklar turismen-

  645. -på de villkor som samebyn vill ha.

  646. Vi måste också kvalitetssäkra de
    företag som arbetar med sameturism.

  647. De ska också samarbeta
    på ett bra sätt.

  648. Vi har döpt modellen
    till "Sápmi Experience".

  649. Vi använder
    ganska många engelska namn.

  650. I Sverige har man inte varit
    så intresserad av samisk turism.

  651. Man vill komma och fiska och vandra.

  652. Intresset för det samiska hittar vi
    i bl.a. Tyskland och Storbritannien.

  653. Vi får mer respons därifrån.
    Det här är på väg att vända nu-

  654. -men vår idé har varit
    att visa upp oss utomlands-

  655. -med namn som andra förstår
    och sen Sápmi genomgående.

  656. Inte "Visit Lappland"
    eller nåt annat.

  657. Jag och mina kollegor
    jobbade med att ta fram-

  658. -"Naturens bästa" -
    en ekoturismmärkning för företag.

  659. Den har varit en grundplattform
    som sen har omstrukturerats-

  660. -för att passa samisk turism.

  661. Den bygger på hållbar livsmiljö,
    kvalitet och etik.

  662. Livsmiljö är ett begrepp
    som man har i den samiska världen.

  663. Man tittar på helheten -
    det holistiska.

  664. Inte bara separera natur,
    kultur, samhälle, industrier.

  665. Allt hänger ihop
    och måste värderas tillsammans.

  666. Textning:
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samisk mat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar. Den traditionella maten kan även, enligt samiska experter, med rätt förhållningssätt bygga starka lokalsamhällen och vara grunden för en hållbar urfolksturism. Samtal och föredrag från Samiska veckan i Umeå 2014.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Mat, Matlagning, Samer, Samisk matlagning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sätta staden på kartan

Konkurrensen mellan storstäder och regioner är stenhård och staden har blivit en produkt som ska säljas in. Arkitekter, stadsplanerare och antropologer berättar om sin syn på begreppet "stadens identitet". I Upplands Väsby har man hakat på trenden och planerar att skapa ett unikt landmärke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vägen till Nobelpriset

Det är många som drömmer om att komma till Stockholm den 10 december för att ta emot ett av världens mest prestigefyllda priser. Hör några av mottagarna berätta om det enträgna arbete som till slut har belönats av Nobelkommittén.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Att bli den man vill vara

Sökandet efter en egen identitet på vägen mot vuxenlivet är inte sällan en smärtsam process. Valen är många och det är inte alltid lätt att hitta sin egen väg. Författare och experter berättar här om sitt eget sökande och ger tips och råd hur man som förälder eller vän kan stötta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roboten tar plats

I framtiden hägrar en tänkande robot som kan hitta på saker och utvecklas, en tänkande robot som fungerar lika självständigt som människans hjärna. Roboten är idag självklar inom industrin och trädgården, nu vill forskarna skapa den tänkande roboten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Specialpedagogen Ylva Ellneby och Pernilla Garmy, forskare inom vårdvetenskap, talar om stress, livsstilar och vårt förhållande till ständig uppkoppling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Urban livskvalitet

Hur skapar man en stad med hög livskvalitet? Möt den kände arkitekten David Sim som anlitas världen över för att göra städer mer människovänliga. Se vad har Köpenhamn, Melbourne och New York gjort för att locka ut invånarna på gatorna och mötas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Utanför boxen i skolan

Hur kan vi förbättra och utveckla undervisningen? Vi får exempel på nya verktyg och arbetssätt som kan användas i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gestalta med växter

I framtidens förtätade städer kommer stadens gröna lungor att spela en betydelsefull roll. Hur tänker de som planerar dessa vackra, viktiga miljöer? Möt kända trädgårdspersonligheter som delar med sig av sin skaparskicklighet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gruvor och miljö

De senaste åren har intresset för att starta gruvprojekt tagit fart i Sverige. Landets mineraler är en viktig resurs, men vad innebär detta för området runt gruvan och för miljön? Hör forskare och experter om gruvindustrins möjligheter och problem.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans tolkning av verkligheten

Vår hjärna är en salig blandning av värderingar, erfarenheter och kemi. Men den är också plastisk och kan därför tränas till att se omvärlden i positivt ljus. Ämnesexperter berättar varför vi upplever samma verklighet på så olika sätt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Samisk mat

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna just nu är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Påverka din pension

Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Böcker för njutning och nytta

Erbjuder genrelitteratur som chick lit, vampyrberättelser och romance bara underhållning och eskapism? Eller finns det andra värden och rent av feministiska budskap i böckerna? Hör forskarna som trängt på djupet i böcker som ibland till och med kallas skadliga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En mer matig politik

Mat och hälsa har glidit isär i dagens politik. Det är ett misslyckande. Det menar Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre, före detta hälso- och omsorgsminister i Norge. I den här föreläsningen vill han diskutera samtidens vårdsystem, som mest är optimerat för att laga benbrott eller bota infektioner. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss