Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring: Häxorna - rättssäkerhetMaterialDela
  1. På 1600-talet spreds rykten
    att det fanns häxor.

  2. De flesta som anklagades var kvinnor.

  3. På några få år
    avrättades 300 människor.

  4. Ingen var skyldig.

  5. Det fanns ingen rättssäkerhet.

  6. Det är alltid hemskt när en människa
    avrättas, när en människa dödas.

  7. Men det som gör det ännu värre är
    att de ju faktiskt var oskyldiga.

  8. Vi vet i dag att det inte finns häxor
    och trolldom, som man trodde då.

  9. Nej, det fanns inget sånt.

  10. Det här handlade om nåt annat:
    Rädsla.

  11. En rädsla som fick människor
    att ta dåliga beslut.

  12. Beslut, som var ödesdigra.

  13. Rykten blev till en masshysteri
    av falska anklagelser.

  14. Till slut vågade några ifrågasätta
    och ställa högre krav på bevis.

  15. Samhället, det är du och jag.

  16. Tillsammans.

  17. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  18. Hur vill du att samhället ska se ut?

  19. Kan du påverka det?

  20. Det här berättar hur
    människors drömmar och handlingar-

  21. -har gjort skillnad för våra liv.

  22. Tänk om nån hade tänt eld
    på din skola. Läskigt!

  23. Och många vill hitta en skyldig.

  24. Tänk sen att alla säger
    att din kompis tuttade på.

  25. Du vet att kompisen är oskyldig,
    men ryktet sprider sig-

  26. -och alla kallar kompisen pyroman
    även fast de saknar bevis.

  27. Skulle du våga säga ifrån?
    Och hur får man fram bevis?

  28. Och vem har egentligen rätt
    att döma din kompis?

  29. Rädsla kan göra
    att människor gör dumma saker-

  30. -som att sprida falska rykten
    och ljuga.

  31. Eller att inte våga stå emot
    falska rykten.

  32. Falska rykten kan vara mobbing
    och det är allvarligt.

  33. Falska rykten om att nån är pyroman
    är väldigt allvarligt.

  34. Men det var värre på 1600-talet.

  35. Lögner och osanna rykten ledde till
    att människor, främst kvinnor-

  36. -anklagades och dömdes för
    att vara häxor. 300 avrättades.

  37. Det här är Carl-Gustaf
    som är lektor i rättshistoria.

  38. På 1600-talet levde
    de flesta svenskar på landet.

  39. Där levde man på det man kunde odla.
    Säd, som man gjorde bröd av-

  40. -och rotfrukter, som man kunde äta.

  41. Många var fattiga.

  42. Var det så att det blev missväxt,
    att det inte blev så bra skördar-

  43. -var det många som fick svälta.
    På den tiden fanns det många tiggare.

  44. I dag har vi många tiggare från
    andra länder, som hoppas få hjälp-

  45. -men på den tiden var det
    många svenskar som fick tigga.

  46. På 1600-talet fanns det
    ju inte heller nån elektricitet.

  47. På kvällen blev det ordentligt mörkt.

  48. Det fanns ingen gatubelysning
    i städer eller på landet-

  49. -och ingen elektrisk belysning
    inomhus heller.

  50. På kvällen samlades man oftast
    i köket, där det fanns en öppen eld.

  51. Men runtomkring
    var det mörkt i vrårna.

  52. Om en liten mus tassade
    kunde man inbilla sig-

  53. -att det var nåt ännu värre,
    nåt farligt som rörde sig i mörkret.

  54. Religionen spelade väldigt stor roll
    under den här tiden, på 1600-talet.

  55. När man satt där i kyrkan
    och hörde prästen predika-

  56. -så fick man ofta höra talas
    om djävulen, att djävulen fanns-

  57. -och hans onda krafter som man
    var tvungen att på olika sätt-

  58. -värja sig mot, försvara sig mot.

  59. Om man satt i kyrkan
    och tittade upp mot taket-

  60. -kunde man se målningar, som före-
    ställde helvetet, där djävulen fanns.

  61. I en kyrka i Småland, Hakarps kyrka,
    kunde man se den här målningen.

  62. Ni ser att det är en ryslig djävul
    som håller på där.

  63. Med en eldgaffel går han illa åt folk
    som har hamnat i helvetet.

  64. Där kunde man hamna
    om man hade syndat-

  65. -gjort saker man inte fick göra,
    enligt kyrkan och religionen.

  66. Tittade man på djävulen
    och hörde att han var i farten-

  67. -var det väldigt lätt att tro
    att djävulen faktiskt fanns.

  68. Man var alltså rädd
    att drabbas av onda krafter.

  69. I helvetet, som prästerna berättade
    om, ville man inte hamna efter döden.

  70. Alla ville till himlen.

  71. Människor var lika rädda för helvetet
    som vi t.ex. är för terrorism.

  72. Skillnaden är att terrorism
    finns på riktigt och drabbar alla.

  73. Man får vara rädd,
    man får vara rädd för terrorism.

  74. Men man måste också vara försiktig,
    för av rädsla kan man göra dumheter.

  75. Ungefär som i Harry Potters värld,
    där det finns en lord Voldemort-

  76. -som är den onda kraften.

  77. Det är nåt vi läser om
    som en berättelse.

  78. Vi läser om "dödsätarna" Voldemort
    använder för att återta makten.

  79. Men på den tiden trodde man på allvar
    att en lord Voldemort fanns-

  80. -och på att djävulen var i farten.
    De där kyrkomålningarna-

  81. -var kanske de enda bilder
    man överhuvudtaget såg på den tiden.

  82. Det finns ju ingen TV,
    det finns ingen bio.

  83. Det finns inga datorer,
    det finns inga serietidningar.

  84. Det var de bilder man kunde se.
    Tittade man upp i kyrktaket-

  85. -och såg den här bilden av djävulen
    och det han höll på med-

  86. -kom fantasin lätt i rörelse
    och man såg djävulen ute i mörkret.

  87. I dag har vi tillgång till mycket
    mer information än på 1600-talet.

  88. Vi ser på TV, läser, lyssnar
    på radio och surfar på nätet.

  89. Vi kan mycket lättare vara kritiska
    och ifrågasätta.

  90. Häxprocesserna på 1600-talet började
    med lögner, skvaller och rykten-

  91. -men fortsatte och blev till nåt
    både grymt och blodigt.

  92. Vet ni vad som hände i går natt?
    Jag hade just somnat...

  93. Ett barn berättar
    att det har sett en kvinna-

  94. -som bor i närheten, och att barnet
    såg henne fara till Blåkulla.

  95. Sen startar ryktesspridningen.

  96. Kanske fler kvinnor pekas ut
    som häxor.

  97. Det ökar mer och mer
    och föräldrarna blir oroliga.

  98. "Vad händer med våra barn?"
    Sen går föräldrarna till prästen-

  99. -som blir orolig över
    att djävulen är i farten.

  100. "Det här måste vi göra nåt åt!"
    Så småningom går man till domstolen-

  101. -och anklagar kvinnorna
    för att vara häxor.

  102. Domstolen får inte bara tro på allt
    som personer säger, barn eller vuxna-

  103. -utan måste fundera på om det är sant
    som personen säger.

  104. De här barnen trodde
    att de gjorde nåt gott, nåt bra.

  105. Barnen var själva utsatta för kyrkan
    och prästernas fantasier om häxor.

  106. I några fall tvingade vuxna barnen
    att ljuga

  107. Man skulle egentligen inte lita
    på barn under dessa rättegångar.

  108. Men man började göra det ändå-

  109. -för det var ju barnen
    som sa att de visste nåt om det.

  110. Och då gjorde man som så
    att man helt enkelt började fuska-

  111. -med de regler
    som skulle gälla för domstolarna.

  112. Anledningen var att man var så rädd,
    man trodde att djävulen var i farten.

  113. Man trodde att det onda bredde ut sig
    och tog makten i samhället.

  114. Det började bli en masshysteri.

  115. Alla dras med, ingen vågar säga nej.

  116. Vem ska man tro på när alla vuxna
    och präster säger att det är sant?

  117. En som guidar och berättar om det här
    runtom i Stockholm heter Miguel.

  118. Han kan berätta hur de påhittade
    häxhistorierna lät på 1600-talet.

  119. Det här är platsen
    där häxorna rövade bort barnen-

  120. -och tog dem på kor, getter, grisar
    eller kvastar-

  121. -bortåt Blåkulla för att sedan
    bli middagsmat åt djävulen.

  122. En häxa kunde vara jätteliten
    eller enormt stor.

  123. Hon kunde förtrolla skepp.

  124. Barn, som föddes
    ur häxornas näsborrar...

  125. Det här låter ju jättekonstigt
    och knasigt, men folk trodde på det.

  126. De var rädda.

  127. Varför gjorde inte domstolarna
    som de skulle-

  128. -utan dömde människor till döden?
    Hur bevisa att människor var häxor?

  129. Man kunde inte dömas utan att saken
    hade prövats i en domstol-

  130. -som måste pröva bevisningen
    innan man kunde fälla nån.

  131. Problemet var bara att man
    började fuska med bevisreglerna.

  132. Man började lyssna på barnens
    vittnesmål, som man inte skulle göra-

  133. -och började använda sig av tortyr.

  134. Man använde sig inte av de regler
    som skulle användas på den tiden.

  135. Det fanns alltså nån sorts rätts-
    säkerhet, men man struntade i den.

  136. Men vad är rättssäkerhet?

  137. Justitia eller Fru Justitia
    kanske kan ge en bild av det.

  138. Fru Justitia är som Fru Rättvisa.

  139. Vågen symboliserar att bedöma nåt,
    väga för och emot.

  140. Olivkvisten är oftast ett svärd
    och betyder att rättvisan har makt.

  141. Justitia har ögonbindel.

  142. Rättvisan ska inte ta hänsyn till
    person, utan gälla lika för alla.

  143. Man säger att rättvisan är blind.

  144. Fru Rättvisa kanske inte vägde
    bevisen i sin våg i häxprocesserna.

  145. Hon lyssnade bara på barnen och
    frågade sig inte om det var sant.

  146. Fru Rättvisa
    kanske också tog av sig bindeln-

  147. -och bedömde vem det var
    som anklagades för att vara häxa.

  148. Verkar det självklart
    att man inte är rädd likadant nu?

  149. Finns det saker vi är så rädda för
    att vi ljuger?

  150. Även i dag kan vi bli rädda för sånt
    vi tycker verkar farligt.

  151. Det kan göra att vi tappar förståndet
    och gör saker i panik.

  152. Till exempel blev vi väldigt rädda
    för terrorister-

  153. -efter det stora terrorattentatet
    i New York.

  154. Det gjorde
    att man också började att fuska-

  155. -med rättssäkerhetsprinciper.
    Vad är då rättssäkerhetsprinciper?

  156. Det är t.ex.
    att man måste få bli dömd i domstol-

  157. -och att det måste finnas klara
    och tydliga bevis.

  158. Man gör inte saker utanför regelboken
    om vad man får och inte får göra.

  159. Anledningen är att man blir så rädd
    att man drabbas av nån sorts panik.

  160. Man tänker: "Om vi ska ha bevis
    och rättegång och allt sånt"-

  161. -"kanske vi inte kan bekämpa det onda
    tillräckligt effektivt."

  162. Häxorna var oskyldiga, men ingen
    domstol gav dem rättvis behandling-

  163. -en rättvis rättegång.

  164. Ingen vägde för och emot, och
    man dömde på den tidens svenska lag.

  165. I lagboken stod det att häxor fanns
    och skulle dömas till döden.

  166. Terrorism är verkligt. Det finns
    överallt och gör alla rädda.

  167. De flesta länder
    är rädda för terrorism-

  168. -och vill bekämpa den.

  169. Men hur rädd man än blir
    måste ett rättssystem finnas kvar.

  170. Även om terrorister finns
    kan man inte bara lyssna på rykten-

  171. -eller anklaga folk
    bara för att man inte gillar dem.

  172. En viktig skillnad mellan vad som
    gäller i dag och som gällde då-

  173. -är att det då var tillåtet
    med dödsstraff. Människor avrättades.

  174. Det vanligaste sättet
    att avrätta nån i häxprocesserna-

  175. -var att man blev halshuggen
    och sen att man brändes på bål.

  176. Det finns vad vi vet en kvinna
    som faktiskt också brändes levande.

  177. Det finns länder som har dödsstraff
    och det gör reglerna ännu viktigare.

  178. Dömer en domstol nån till döden, men
    sen upptäcker att bevisen inte höll-

  179. -kan man ju inte ändra sig
    och frige den dömda.

  180. Det går inte att få tillbaka liv.

  181. Så var det med häxprocesserna
    på 1600-talet i Sverige.

  182. Domstolarna dömde kvinnor
    till döden på falska bevis.

  183. I dag är dödsstraff inte tillåtet
    i Sverige. Sista gången var 1910.

  184. Sen dess har ingen avrättats här.
    Då var det brottsligt att vara häxa.

  185. Det var inte mycket,
    men det som stod där var allvarligt.

  186. Det stod "om trolldom:"

  187. "En trollkona", alltså en häxa,
    "ska du inte låta leva."

  188. Det var dödsstraff
    om man var en häxa.

  189. Så stod det i 1600-talets lagbok,
    där även delar av Bibeln ingick.

  190. De åren då 300 avrättades
    för att vara häxor-

  191. -kallas "det stora oväsendet".

  192. Torsåker ligger utanför Kramfors.

  193. Där avrättades fler personer för att
    vara häxor än nån annanstans.

  194. Det börjar som nästan alltid
    med anklagelser och rykten.

  195. Anklagelser man inte kan motbevisa.

  196. En viktig roll
    spelar kyrkan och prästerna.

  197. Fick de höra talas om kvinnor
    med övernaturliga förmågor-

  198. -och kunskap om häxeri och trolldom,
    satte de hårt mot hårt, som vi vet.

  199. Torsåker i Ångermanland
    är ett tydligt exempel.

  200. Där gick prästerna loss på hela
    befolkningen enbart efter rykten.

  201. Det pratas främst om en präst, som
    ville gå lite hårdare åt än andra.

  202. Han ville visa sig bättre och vara
    den, som verkligen jagade ut Satan.

  203. I ett litet samhälle som Torsåker-

  204. -bestämde kyrkan och prästen
    väldigt mycket på den tiden.

  205. Men präster är människor
    och människor är olika.

  206. Prästerna i Torsåker var kanske extra
    rädda för rykten om häxor.

  207. Omkring 70 personer
    döms efter rykten och fängslas.

  208. Flest kvinnor, men även män.

  209. Det här är Håkan, som är
    lokalhistoriker i Torsåker.

  210. Vi står nu i källaren, där
    de här människorna var inspärrade.

  211. I väntan på avrättning.

  212. Här satt man från oktober till juni.

  213. Under vintern,
    den mörka, kalla årstiden.

  214. I den här fuktiga, kalla källaren
    med kanske bara halm på golvet.

  215. Under den här tiden
    var det väldigt svårt för människor.

  216. Det var hungersnöd, folk svalt
    och det var väldigt kallt.

  217. Därför blev kvinnorna
    som satt här väldigt hatade.

  218. Sen kom då sommaren och juni
    då man gick hit och hämtade dem.

  219. Sen skulle man då gå upp till kyrkan.

  220. Hit fördes då kvinnorna-

  221. -för att få nattvarden
    och den så kallade fångepredikan.

  222. De hade väl suttit 6-7 månader
    i den där fängelsehålan-

  223. -innan de fick nattvarden.

  224. Här väntade vänner och bekanta
    och två präster på dem.

  225. De släpptes in
    längst där nere i kyrkan.

  226. De fick stå upp,
    och här satt då vänner och bekanta-

  227. -och väntade på det här.

  228. Här gick det upp för kvinnorna
    att det här var deras sista stund-

  229. -i livet.

  230. De hade inte förstått det tidigare.

  231. Men nu såg man det ju klart
    och tydligt.

  232. På den här tiden
    var kyrkan inte som i dag.

  233. Kyrkan var den självklara
    samlingsplatsen i en by som Torsåker.

  234. Där meddelade prästen nyheter och
    berättade vad som hände i bygden.

  235. Kyrkan kunde också vara domstolen
    där prästen pekade ut häxor.

  236. När det är klart, fördes de ut för
    att avrättas på Bålberget

  237. Nu är vi uppe på "Häxberget".
    Hit fördes kvinnorna från kyrkan.

  238. Hit upp togs de för att avrättas.

  239. Redan i mars hade man tagit upp
    nio kvinnor hit som avrättades.

  240. De gjorde det nog som en övning.

  241. Det är ganska mycket arbete
    att hugga huvudet av 62 personer.

  242. Här nere står då alla männen
    till de här kvinnorna-

  243. -och barn och släktingar.

  244. Då skulle straffen avskräcka folk
    från att göra dumheter.

  245. Så sa man: "Nu ska du avrättas."

  246. "Om du bekänner att du är en häxa"-

  247. -"får du åtminstone
    komma till himmelen."

  248. Tror man att man ska dödas och
    att det är viktigt att man erkänner-

  249. -så var det en och annan kvinna
    som erkände, fast det inte var sant.

  250. Det fanns alltså kvinnor
    som erkände att de var häxor-

  251. -men de som erkände gjorde det
    under hot om helvetet.

  252. En efter en halshuggs kvinnorna
    och kropparna läggs på bålet.

  253. När det är klart
    antänds det hela och får brinna.

  254. Sen går var och en hem till sig
    som det sägs i protokollen.

  255. Var och en gick lugnt hem till sig.

  256. Och här slutade sen
    de här häxhysterierna-

  257. -med det som hände på berget.

  258. Men den där häxhysterin...

  259. ...den rusade vidare
    ner mot Gävle och Stockholm.

  260. Torsåker är
    ett väldigt tråkigt exempel på-

  261. -när nån får en iver i sig
    att jaga ut ondskan mer än nån annan-

  262. -och inte ser till några följder.

  263. Människor betyder ingenting
    i Torsåker under den här tiden.

  264. Att jaga ut det onda, ondskan
    och Satan är det viktigaste.

  265. Varför slutade man anklaga och
    avrätta kvinnor som kallades häxor?

  266. Alla fortsatte att tro på djävulen,
    alla var fortfarande rädda.

  267. Varför slutade häxprocesserna?

  268. När de kommer till Stockholm,
    kommer de också farligt nära.

  269. Då kan de som bestämmer i samhället
    också se vad som är på gång.

  270. Det sprider sig i Stockholm
    genom berättelser.

  271. Pojken Johan Grijs från Gävle,
    den s.k. Gävlepojken-

  272. -började sprida rykten om häxor.

  273. Han fick med sig andra barn
    som också sa sig ha sett kvinnor-

  274. -fara till Blåkulla.

  275. Johan Johansson Grijs vittnade
    väldigt starkt om allt i domstolen.

  276. Barnen levde i en tid
    då häxor var som terrorister.

  277. Om de pekade ut häxor
    tyckte de vuxna att det var bra.

  278. Det blev till rykten där både vuxna
    och barn började ljuga om häxor.

  279. Det växte till en masshysteri
    som var svår att stoppa.

  280. Har man väl ljugit
    håller man gärna fast vid det.

  281. Men de här lögnerna
    fick så otroligt allvarliga följder.

  282. Häxprocesserna var en mäktig kraft
    i samhället.

  283. Det vällde fram som en flodvåg och
    det var farligt att ifrågasätta det.

  284. Då kunde man kanske själv
    bli anklagad.

  285. Men det var några som vågade säga
    att det inte kunde stå rätt till.

  286. Till slut började domarna fundera:
    "Stämmer det här verkligen?"

  287. När Johan Johansson Grijs inte bara
    pekade ut fattiga, utan även rika-

  288. -och sa att deras fruar var häxor-

  289. -började man förstå att saker och
    ting nog inte är som det ska vara.

  290. Ingen tog det på allvar att en lögn
    kunde döma en människa till döden.

  291. I Stockholm fanns även jurister-

  292. -som kritiserade bedömningen
    av vittnen i häxprocesserna.

  293. Flera kvinnor dömdes till döden
    och avrättades.

  294. Men Johan erkänner att han har ljugit
    och då började det också vända.

  295. Alla de som tidigare - de var få -
    hade vågat ifrågasätta-

  296. -får vatten på sin kvarn om
    att det inte står rätt till.

  297. Man ska inte lita på barnen.

  298. De andra som inte hade vågat säga
    att de tvivlade på det-

  299. -vågade nu säga
    att de tyckte att det var fel.

  300. Att ett vittne ljuger i en domstol
    kallas mened och det är ett brott.

  301. Om du ljuger i en domstol
    kan du dömas till fängelse.

  302. Det låter hårt och elakt-

  303. -men en domstol måste
    kunna lita på dem som vittnar.

  304. Annars skulle en oskyldig
    kunna hamna i fängelse.

  305. Med tiden har vi skärpt
    de här kraven på bevisning-

  306. -och på rättssäkerhet. Ordet användes
    inte på den tiden, men används nu.

  307. Efter andra världskriget
    var det till och med så-

  308. -att man skrev internationella
    överenskommelser om-

  309. -att det är en mänsklig rättighet
    för alla-

  310. -att bli dömda av en domstol
    och att få en rättvis rättegång.

  311. Det innebär att man ska ha hjälp
    av en advokat-

  312. -som hjälper en till rätta
    och står på ens sida.

  313. Och man kan inte bli dömd
    utan ordentliga bevis.

  314. För att nåt ska vara ett brott
    måste det stå i lagboken.

  315. Man ska kunna veta
    om man bryter mot lagen.

  316. Fängelse ges bara om det finns bevis
    för att man har begått ett brott.

  317. Finns det inga bevis är man oskyldig
    även om man är misstänkt.

  318. Man brukar säga:
    Hellre fria än fälla.

  319. Det är värre att en oskyldig döms-

  320. -än att en skyldig går fri.
    Eller hur?

  321. Man brukar säga
    att man lär sig en sak av historien:

  322. Att vi inte lär oss ordentligt
    av historien.

  323. Vi måste känna till vår historia
    så att vi kan lära oss av den-

  324. -och inte upprepar de misstag
    som har begåtts.

  325. Så att vi inte på nytt hamnar
    i såna processer som häxprocesserna.

  326. Rykten och falska vittnesmål
    var kanske inte så allvarligt menade-

  327. -men rykten ledde till masshysteri
    och oskyldiga dömdes till döden.

  328. Man måste alltid fråga sig
    om ett rykte är sant.

  329. Oavsett vad man är rädd för
    är kanske själva rädslan farligast.

  330. Faran i att sluta tänka klart.

  331. Att försvara allas rätt
    till rättegång-

  332. -att bevis måste finnas så att vi
    skyddas från att bli oskyldig dömda.

  333. Det är en väldigt viktig del
    av det som kallas rättvisa.

  334. Att försvara den rätten
    är allas vårt ansvar!

  335. Text: Christina Nilsson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men fruktar terrorism och gör allt för att samhället ska kännas tryggare. Men vad händer i ett samhälle som är fyllt av rädslor och varför är rättssäkerhet viktigt?

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Häxprocesser, Politik, Rättssäkerhet, Rättsväsen, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorismbekämpning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas nittonhundratal

Romernas nittonhundratal

Dolly Andersen och Dusan Marinkovic berättar om romernas historia i Sverige under 1900-talet. Många romer fick flytta från plats till plats och bo i tält och husvagn. En av dem som bodde i tältläger ända in på 1960-talet är Allan Demeter, som delar med sig av hur det var att bo i läger året om. Mirelle Gyllenbäck berättar minnen från sin skoltid och de fördomar hon mött på grund av sin härkomst. Vi hör även om de hur rasbiologiska tankegångar kom att drabba resandegruppen hårt. Kurt Magnusson berättar om hur han tvångsomhändertogs från sina föräldrar på grund av att de tillhörde gruppen resande.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHistoriedepartementet

Drottning Kristina

Historieministern och departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta barnen framåt i tiden. De hamnar på Stockholms slott och får vara med om drottning Kristinas födelse. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss