Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring: Raoul Wallenberg - civilkurageMaterialDela
  1. Ibland kan man känna att man
    måste göra nåt som är farligt.

  2. För att det är viktigt, för att
    det känns rätt eller för att hjälpa.

  3. Det här är Raoul Wallenberg.

  4. Kanske var det så han kände när han
    var med och räddade tusentals judar-

  5. -från att mördas av nazister.

  6. Samhället,
    det är du och jag tillsammans.

  7. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  8. Hur vill du att samhället ska se ut?
    Kan du påverka det?

  9. Det här är en berättelse om hur
    människors drömmar och handlingar-

  10. -har gjort skillnad för våra liv.

  11. Att göra nåt som man känner är rätt,
    fast det är jobbigt eller farligt-

  12. -kallas civilkurage.
    Det kan handla om-

  13. -att man gör nåt som andra
    inte har bett en om. Att ha mod.

  14. Här samlar man in pengar
    till Läkare utan gränser.

  15. Deras arbete är kanske extra viktigt
    i Syrien just nu.

  16. Det är jättebra och viktigt
    att skänka pengar-

  17. -men nån måste ju faktiskt åka dit,
    där det är som farligast.

  18. Jag skulle nog inte våga. Raoul
    Wallenberg kanske skulle ha vågat.

  19. Han var en svensk medborgare, men
    kände sig som en världsmedborgare-

  20. -alltså att han hade ansvar
    för andra människor i världen.

  21. Han åkte till Budapest
    i slutet av andra världskriget-

  22. -enbart för att rädda judar.

  23. Han riskerade alltså sitt liv.

  24. Under andra världskriget sa nazister
    att judar var mindre värda-

  25. -och att världen
    skulle bli bättre utan dem.

  26. Därför hade de inte samma rättigheter
    som andra medborgare.

  27. Nazisterna ville utrota dem.

  28. Raoul Wallenberg gjorde skillnad
    genom att rädda judar.

  29. Han hade civilkurage och mod.
    Men hur blev han sån?

  30. Här låg huset
    där Raoul Wallenberg föddes.

  31. Det var ett brunt trähus
    som hans morfar hade låtit bygga upp-

  32. -här i Kappsta på Lidingö.

  33. Ingrid har skrivit
    en bok om Raoul Wallenbergs liv.

  34. Tre månader innan Raoul Wallenberg
    föddes dog hans pappa-

  35. -så hans mamma var änka.
    Raoul Wallenberg föddes faderslös.

  36. Raoul lekte mycket själv.
    Han hade inte nån riktig kompis.

  37. Han grät ibland,
    och det skulle ju inte pojkar göra.

  38. Ibland retade man honom i skolan.

  39. Det fanns de som tyckte att han
    var mesig, att han var för gullig.

  40. Några gånger kallades han Maja-Lena.

  41. Det gick inte heller så bra för Raoul
    i skolan. Han hade dåliga betyg.

  42. Raoul var inte
    en av de tuffa när han var liten.

  43. Men man behöver ju inte vara tuff
    för att bli det när man blir stor.

  44. Raoul hade en farfar som brydde sig-

  45. -och hoppades att det
    skulle bli nåt stort av honom.

  46. Raouls farfar, Gustaf Wallenberg,
    Sveriges ambassadör i Tokyo-

  47. -hade väldigt bestämda uppfattningar
    om uppfostran.

  48. Hans uppfattning var att Raoul
    skulle bli en internationell person.

  49. Han skulle lära sig många språk,
    tillbringa somrar utomlands.

  50. Från det att Raoul är tolv år ser
    farfar Gustaf till att han får resa.

  51. Han får se mycket
    och träffa många människor.

  52. Raoul börjar förändras.

  53. Man kan ju undra om han fortfarande
    var den där fega, blyga pojken-

  54. -som grät i skolan, när han gick
    på gymnasiet och var i Frankrike.

  55. Nej, det var han faktiskt inte.
    Det hade hänt nåt på vägen.

  56. När Raoul var 16 år tillbringade han
    några veckor i Frankrike.

  57. Då bodde han hos en familj
    med ungdomar från andra länder-

  58. -däribland en kille
    som bodde i Ungern-

  59. -och hette Laszlo Peto.

  60. Laszlo var mobbad av de andra,
    men det ställde inte Raoul upp på.

  61. Vid nåt tillfälle skulle gruppen
    bestiga ett berg i närheten av orten-

  62. -och på vägen upp så halkar Laszlo
    i nån klippavsats och tappar taget.

  63. Raoul Wallenberg får då ut en hand
    och lyckas dra upp honom-

  64. -och räddar förmodligen på så sätt
    hans liv. Det kunde ha gått illa.

  65. Varken Raoul eller Laszlo vet att de
    ska återses 16 år senare i Budapest-

  66. -under fruktansvärda omständigheter.

  67. Efter gymnasiet vill farfar Gustaf
    att Raoul studerar i USA.

  68. Raoul åker till USA. Han gillar
    att studera och liftar runt i landet.

  69. Farfar Gustaf fortsätter ordna jobb
    i avlägsna delar av världen.

  70. När Raoul får en tjänst på en bank
    i staden Haifa i nuvarande Israel-

  71. -träffar han tyska judar som flydde
    Tyskland när nazisterna tog makten.

  72. De berättar för honom
    vad som händer i Tyskland.

  73. Han hör om familjer som råkat illa
    ut, som har blivit tillfångatagna-

  74. -fått stänga sina affärer,
    förlorat sitt medborgarskap...

  75. Han kan, han lär sig mer
    än många kunde i Sverige-

  76. -om nazisternas förföljelse
    i mitten på 30-talet.

  77. De tyckte att människor inte har lika
    värde, att man föds till en viss ras.

  78. Men det finns inte
    olika människoraser.

  79. Nazisterna sa att olika raser har
    olika värde. Några skulle bestämma.

  80. De kallade judar för en ras
    som inte hade några rättigheter.

  81. I dag vet vi att vi föds till
    människor, alla i hela världen.

  82. De flesta tycker att vi ska ha
    samma värde och samma rättigheter.

  83. Nazisterna delade in människor
    efter hur mycket de var värda.

  84. Judar var en grupp människor
    som nazisterna ville utrota.

  85. Raoul kommer hem. Hans farfar dör
    och det blir svårare att få jobb.

  86. Det här är Nina,
    Raouls nio år yngre syster.

  87. I dag är Nina 93 år. Hon minns tiden
    när Raoul kom tillbaka till Sverige.

  88. Ja, han kunde förvrida allt
    till nåt roligt.

  89. Han hade en kolossal humor.

  90. Han hade den där förmågan
    att med sin humor-

  91. -och sin nyfikenhet...

  92. Att han kunde...bli omtyckt,
    helt enkelt.

  93. Så småningom
    fick han jobb hos en ungersk jude-

  94. -som hette Kalman Lauer.

  95. Det här är Strandvägen i Stockholm.

  96. Han blev anställd
    vid en svensk-ungersk importfirma-

  97. -som hette
    Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget.

  98. Han började arbeta med en ungrare,
    Kalman Lauer, en ungersk handelsman-

  99. -som importerade saker som gäss,
    kalkoner, tomatpuré och gåslever.

  100. Ditten och datten.

  101. Trots att det är krig i Europa
    så fungerar handel och affärer.

  102. Kriget gör det svårare, det är större
    risker, men människor måste ha mat.

  103. Raoul är affärsman
    mitt under brinnande krig.

  104. Eftersom Kalman Lauer var jude
    kunde han inte resa i Europa-

  105. -för då riskerade han
    att förföljas av nazisterna.

  106. Men det kunde Raoul Wallenberg.

  107. Raoul Wallenberg såg hur det judiska
    samhället inte behandlades lika.

  108. De ungerska medborgare som hade
    judiskt ursprung behandlades sämre-

  109. -än alla andra ungerska medborgare.
    De hade inte samma rättigheter.

  110. Och det i en tid då alla var...

  111. Nazisternas idéer hade spridits
    över Europa och många försökte...

  112. Det var inte alla som öppet sa
    att de tyckte om judar-

  113. -men Raoul Wallenberg
    var en sån som stack ut-

  114. -och som var stolt
    över sitt judiska arv.

  115. Han hjälpte många judiska affärsmän
    i Stockholm, som inte alla gjorde.

  116. Så tråkigt var det i Sverige då.

  117. Raoul hade judar i sin släkt,
    men räknades inte själv som jude.

  118. Att hata judar kallas antisemitism.

  119. Nazisterna ville att alla judar
    ska dödas. De var antisemiter.

  120. Under andra världskriget behandlades
    judar sämre än andra i Ungern.

  121. När Ungern ockuperades av nazisterna
    måste alla judar bära en gul stjärna-

  122. -så att man ser
    vem som är judisk och inte.

  123. De får inte ha radioapparater,
    cyklar eller telefoner-

  124. -eller resa utan tillstånd.
    Men det var inte det värsta.

  125. Med ens började man planera
    för att deportera, skicka i väg-

  126. -alla ungerska judar
    till koncentrationsläger.

  127. På mindre än två månader
    mellan maj och juli 1944-

  128. -deporterades 435 000 ungerska judar.

  129. De allra flesta till Auschwitz,
    ett koncentrationsläger i Polen.

  130. Det är så obegripligt många
    människor. 435 000 på två månader.

  131. Tänk er ett vanligt tåg.
    Det rymmer ungefär 1 200 människor.

  132. Det skulle krävas sex fulla tåg
    om dagen i två månader-

  133. -för att bli 435 000 människor.

  134. De skickades i väg till läger.

  135. Nazisterna valde ut dem som var
    starka och tvingade dem att arbeta.

  136. De som inte kunde jobba
    - svaga, gamla och barn-

  137. -skickades i stället
    till förintelseläger.

  138. Så här mördade nazisterna 6 miljoner
    judar och miljoner andra människor.

  139. Raoul gör resor i Europa och
    har nog mer information än de flesta-

  140. -om vad som verkligen sker
    med judarna i Budapest.

  141. Kalman Lauer var ju Raouls chef,
    kan man säga, och kompanjon.

  142. De jobbade väldigt nära varandra.
    Kalman Lauer hade familj i Ungern.

  143. Han var väldigt orolig, och Raoul och
    Kalman och även andra stockholmare-

  144. -började prata om att man måste
    försöka hjälpa de ungerska judarna.

  145. Kalman och Raoul talade om att Raoul
    skulle åka och hjälpa släktingarna.

  146. Sverige hade varit så utanför allt
    och inte engagerat sig-

  147. -inte tagit ställning,
    inte hjälpt till.

  148. Som...han var ganska förtvivlad över.

  149. Nu händer nåt
    som kanske inte var en slump.

  150. Amerikanska ambassaden låg i samma
    hus där Raoul och Kalman arbetade.

  151. En dag när Kalman går in i hissen
    träffar han en amerikansk diplomat.

  152. Då frågar han Kalman Lauer:
    "Är det så att du känner nån"-

  153. -"som kan resa ner till Ungern
    och sköta den här räddningsaktionen"-

  154. -"som vi ska organisera med
    svenska utrikesdepartementet?"

  155. "Ja", sa Kalman. "Det gör jag.
    Hans namn är Raoul Wallenberg."

  156. Här har Raoul en valmöjlighet.

  157. Det är livsfarligt
    att vistas i Budapest 1944.

  158. Men det är viktigt att hjälpa de
    judar som riskerar att skickas i väg.

  159. Men Raoul ville göra nåt viktigt och
    kände till vad som hände med judarna.

  160. Alla kan göra skillnad. Man kan
    samla in pengar till nåt viktigt.

  161. Man kan också åka till en plats
    och arbeta för det som är viktigt.

  162. Att göra nåt sånt modigt
    kan kallas civilkurage.

  163. Att arbeta som läkare i det
    krigsdrabbade Syrien är riskabelt-

  164. -men det är ännu farligare
    för dem som bor i Syrien.

  165. Kanske var det så Raoul tänkte.

  166. För Raoul var det självklart
    vilket val han skulle göra.

  167. Jag tror att han såg det som en chans
    att få visa vad han gick för.

  168. För man vet att Raoul Wallenberg
    det sista året innan han åkte...

  169. Han hade varit ganska uttråkad
    och lite besviken över sitt liv.

  170. Han hade börjat tröttna på att
    importera gäss, ankor och kalkoner.

  171. Han kände att han var tänkt för
    nåt större än det här, tror jag.

  172. Det här blev ju ett uppdrag
    som skulle ställa höga krav på honom-

  173. -och det tror jag
    han hade längtat efter.

  174. Det bestämdes att Raoul Wallenberg
    skulle resa till Budapest.

  175. Raoul är 31 år
    när han reser till Ungern.

  176. Han var anställd
    vid Sveriges ambassad i Budapest-

  177. -med uppdraget att tillsammans med
    de andra diplomaterna skydda judar.

  178. Sverige var inte med i andra
    världskriget, utan neutralt.

  179. Nu skulle Raoul äntligen få chansen
    att använda sina många erfarenheter.

  180. Han var ju
    den här brokiga Raoul Wallenberg.

  181. Han var utomlands mycket,
    han engagerade sig i hemvärnet-

  182. -och lärde sig organisera marscher
    med tusentals soldater i Stockholm.

  183. Han hade väldigt udda erfarenheter-

  184. -och så var han
    en ganska spirituell person.

  185. Han var idérik, påhittig,
    kreativ, konstnärlig...

  186. Han hade lite humor,
    han var en bra förhandlare.

  187. Han var "street smart",
    tror jag man skulle säga i dag.

  188. Alla de egenskaperna fick han
    nytta av när han kom till Budapest-

  189. -kanske på ett sätt
    som han inte hade haft tidigare.

  190. Men här var han som klippt och skuren
    för det här uppdraget.

  191. Raoul gjorde ingen skillnad
    på människor.

  192. Det spelade ingen roll att nazisterna
    låtsades att man kan dela in i raser.

  193. Raoul tyckte som de flesta människor
    gör i dag: Att alla är lika.

  194. Tänk om det var så att det var olika
    för människorna nere på perrongen?

  195. Som att ljushåriga
    inte får åka med tunnelbanan-

  196. -eller att högerhänta
    inte får kliva av i T-Centralen-

  197. -eller att blåögda
    inte får sitta ner på tåget.

  198. Så får det ju inte vara.

  199. Men så var det för judar i Ungern.
    De hade inga rättigheter.

  200. För att hindra nazister
    att skicka judar till läger-

  201. -använde Raoul och hans kollegor
    nåt som kallades skyddspass.

  202. Det visar att man har en koppling
    till Sverige och är på väg dit.

  203. Fast det var ju bara ett trick.

  204. Raoul och de andra försöker lura
    nazister och ungerska myndigheter-

  205. -med hemmagjorda skyddspass.
    Lura och tricksa för att rädda judar.

  206. Här ser vi Raoul Wallenberg
    vid en tågstation i Budapest.

  207. Han syns till höger
    med händerna bakom ryggen.

  208. Bredvid Raoul står män med papper
    i händerna. Kanske är det skyddspass?

  209. Kanske kan passen rädda deras liv.

  210. Kanske lyckas de tricksa
    så att officerarna går med på-

  211. -att just de här judarna har en
    koppling till det neutrala Sverige.

  212. Det står en godsvagn i bakgrunden.
    Så nära var döden i Budapest.

  213. Här var mod
    och annorlunda metoder avgörande.

  214. De här personerna klarade sig
    från att skickas i väg till lägret.

  215. Nu skyndar de sig bort
    från tågstationen.

  216. Raouls lillasyster Nina
    såg upp till sin bror.

  217. Innan Raoul åkte på uppdraget
    i Budapest sågs de ofta.

  218. Hon kände honom som en modig person
    med många bra egenskaper.

  219. Ja, det var snabbhet. Du vet, inte
    hejda sig för det byråkratiska...

  220. ...utan bums gå på det
    som var oerhört aktuellt.

  221. Här sitter ett skyddspass
    inramat på väggen hos Nina.

  222. Det har tillhört Judith Kopstein.
    Skyddspasset räddade Judiths liv.

  223. Raoul var duktig på att teckna
    och var utbildad arkitekt.

  224. I Budapest kunde han vara med
    att tillverka skyddspassen.

  225. Ja, det ser mycket officiellt ut.

  226. Det föreställer ju svenska flaggan,
    fast det är fel färger-

  227. -och svenska tre kronor,
    fast de är på fel håll

  228. Han arbetade mest med ungerska judar
    som tack vare hans skyddshandlingar-

  229. -som skyddspass,
    kunde skyddas undan deportation.

  230. De ville arbeta med Raoul. Det var så
    han byggde upp sin organisation.

  231. Det var nog inte en enda svensk...

  232. Han hade 350 personer i sin
    organisation, och det var 349-347...

  233. ...ungerska judar.

  234. Av en slump är en av dem
    som arbetar hos Raoul Laszlo Peto.

  235. Pojken som Raoul räddade
    vid en bergsbestigning i tonåren.

  236. I arbetet med att rädda judarna
    är det ju inte Raoul som åker ut-

  237. -när en grupp judar hotas.

  238. Han har sina patruller,
    en organisation som fungerar-

  239. -och som ser till att de här...

  240. Om några av de ungerska judar som
    har fått skyddshandlingar förs bort-

  241. -så ser man till att en patrull från
    Raouls Wallenbergs "säkerhetspolis"-

  242. -skickas i väg och visar handlingarna
    och kallar dem tillbaka.

  243. Det där är hela tiden ett spel.

  244. Sen blev allt väldigt mycket värre.

  245. Han var där i sex månader och
    de första tre månaderna lyckas man...

  246. ...lyckas stoppa deportationerna,
    men...

  247. De ungerska nazisterna kan utföra
    arkebuseringar på gatorna i Budapest.

  248. Man dödar folk urskillningslöst.
    Det är en fruktansvärd terror.

  249. Skyddspassen var en av de få chanser
    judar hade för att överleva.

  250. Utanför ambassaderna köade människor.

  251. Kanske skulle ett skyddspass
    rädda dem från att mördas.

  252. Nazisterna, de ungerska och tyska
    nazisterna, tyckte illa om Raoul-

  253. -för han var så envis, för att han
    alltid förstörde deras deportationer-

  254. -när de skulle skicka judar
    till koncentrationsläger.

  255. Det var inte nånting...

  256. ...förvånansvärt,
    att han skulle göra vad han gjorde.

  257. Han visste mycket väl
    att det var livsfarligt.

  258. På plats i Budapest
    kunde han ha stått vid sidan av.

  259. Han kunde ha nöjt sig med att skriva
    protestnoter till myndigheterna.

  260. Han kunde ha nöjt sig med att skriva
    i svenska tidningar, försöka påverka.

  261. Men han brydde sig
    om de små detaljerna.

  262. Han såg till att judarna som var
    i hans boenden hade mat för dagen.

  263. Han organiserade mattransporter.
    Han drog sig inte för det praktiska-

  264. -som var helt avgörande
    för de här människornas räddning.

  265. Det fanns många andra diplomater där
    som också försökte rädda judar.

  266. Schweiziska diplomater,
    spanska diplomater, med mera.

  267. Men i slutet
    var Raoul Wallenberg i princip...

  268. De svenska diplomaterna
    var de enda som var kvar.

  269. Hela tiden rör sig
    sovjetiska trupper mot Ungern.

  270. Trots att alla visste
    att nazisterna skulle förlora-

  271. -fortsatte terrorn mot judar
    in i det sista. Var inte Raoul rädd?

  272. Det kan väl finnas situationer
    man är rädd, men...

  273. Det hindrar ju inte
    att man fortsätter.

  274. Det var hans val och jag tror att det
    var nåt som tillfredsställde honom...

  275. ...att ha kunnat göra.

  276. Och sen...

  277. ...att han skulle falla i händerna
    på ryssarna var ju...

  278. ...minst sagt...

  279. ...förfärligt.

  280. I december erövras Budapest
    av sovjetiska soldater.

  281. I januari åker Raoul för att
    träffa de sovjetiska generalerna.

  282. Där försvinner han för alltid.

  283. Raoul fängslades i Sovjet,
    nuvarande Ryssland.

  284. Kanske för att de trodde
    att han var spion.

  285. Ingen har tagit på sig ansvaret
    för vad som hände Raoul.

  286. Det slutar så att Laszlo Peto,
    pojken från sommarkursen i Frankrike-

  287. -är den siste som ser
    Raoul Wallenberg i Budapest-

  288. -innan han försvinner
    och arresteras i januari 1945.

  289. Vid bergsbestigningen
    kunde Raoul rädda honom.

  290. Nu kunde varken Laszlo
    eller nån annan rädda Raoul.

  291. När han kom ner i Budapest
    skiljde han inte på "vi" och "dem".

  292. Han såg hela tiden att de judar
    som utsattes för förföljelse-

  293. -lika gärna kunde ha varit han själv.

  294. Det handlade om ett enda "Vi". Vi ska
    hjälpa varandra, jag ska hjälpa er.

  295. Och då finns det ingen där
    som känner på samma sätt som han.

  296. Han står där själv.

  297. Det fanns ingen Raoul Wallenberg
    som kunde rädda Raoul Wallenberg.

  298. Raoul riskerade mycket
    för att hjälpa andra.

  299. Han gjorde mer än de flesta
    för att hjälpa sina medmänniskor.

  300. Han såg ingen skillnad på människor,
    oavsett vilket medborgarskap de hade.

  301. Alla ska ha samma rättigheter,
    det är allas vårt ansvar.

  302. Hans bidrag är ju just att visa
    att inget är omöjligt.

  303. Att det faktiskt kan göra en skillnad
    om man reser ner, är på plats-

  304. -och arbetar målmedvetet.

  305. Man är inriktad på att uträtta nåt,
    inte bara formulera nåt-

  306. -säga nåt för att påverka,
    utan faktiskt uträtta nåt.

  307. Raoul såg sig som en världsmedborgare
    som kunde göra skillnad i andras liv-

  308. -oavsett var de bor i världen.

  309. Textning: Elin Csisar
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Ingrid Carlberg berättar om hur Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister. På svenska ambassaden i Budapest fick han stor användning av sin språkkunskap, och sin konstnärliga talang då han formgav de skyddspass som han och ambassadens anställda sedan försökte distribuera till så många hjälpsökande som möjligt. Men hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raouls syster Nina Lagergren berättar hur hon minns sin bror.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Samhällskunskap
Ämnesord:
Andra världskriget 1939-1945, Antinazism, Biografi, Civilkurage, Förintelsen, Historia, Wallenberg, Raoul, 1912-1947
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHistoriedepartementet

Drottning Kristina

Historieministern och departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta barnen framåt i tiden. De hamnar på Stockholms slott och får vara med om drottning Kristinas födelse. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss