Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : Little Rock - lika värdeMaterialDela
  1. Första dagen i en ny skola är nervös.

  2. 14-åriga Gloria skulle
    börja gymnasiet.

  3. Det var inte vilken skolstart
    som helst.

  4. 1957 var Gloria en av de första
    afroamerikaner-

  5. -som fick börja
    på Central High School.

  6. De var nio afroamerikaner
    bland tusentals vita elever.

  7. Jag var beslutsam.

  8. Man förstod att man var
    i en farlig situation.

  9. Det gällde att göra det man hade
    kommit dit för att göra: Gå i skolan.

  10. Vita människor sa
    att alla i USA hade lika värde.

  11. Samtidigt fick man separera människor
    efter hudfärg.

  12. Hudfärg avgjorde om man fick åka
    med bussen, se på bio-

  13. -vilken skola man fick gå i.

  14. Det betydde att USA var segregerat
    och rasistiskt.

  15. Man förstod att det var något med att
    vara svart som man fick se upp med.

  16. Man ville inte hamna i problem,
    för man kunde inte lita på-

  17. -att man skulle bli
    rättvist behandlad.

  18. Samhället. Det är du och jag.
    Tillsammans.

  19. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  20. Hur vill du att samhället ska se ut?
    Kan du påverka det?

  21. Här ser vi hur människors drömmar
    och handlingar har gjort skillnad.

  22. För 50 år sedan förbjöd man
    segregering i USA.

  23. Innan dess delades människor upp
    utifrån hudfärg.

  24. En restaurang kunde ha en avdelning
    för vita, och en för afroamerikaner.

  25. Vanliga bänkar kunde vara uppdelade
    efter hudfärg.

  26. Som om man skulle ha en bänk
    för brunögda...

  27. ...och en bänk för blåögda.

  28. Få se nu. Du är inte blåögd.
    Då får du flytta hit.

  29. Du är blåögd. Bra.
    Och du med. Härligt.

  30. Du är blåögd. Och du har bruna ögon.

  31. Brunögda och blåögda.
    Visst är det korkat.

  32. USA har en komplicerad historia
    när det gäller afroamerikaner.

  33. Till mitten av 1800-talet
    var slaveri tillåtet.

  34. Slavarna rövades oftast från Afrika.

  35. I 200 år skeppade man människor
    över Atlanten-

  36. -för att säljas
    och arbeta i jordbruket.

  37. Gloria har som afroamerikan
    en relation till slaveriet.

  38. Hon träffade aldrig sin farfar,
    men han växte upp som slav.

  39. Jag har bara en bild av min farfar.

  40. Han kämpade för sin frihet, som slav.

  41. Min kusin skickade mig
    ett tidningsurklipp från-

  42. -när han såldes på marknaden.

  43. Så av min farfar har jag en bild
    och en beskrivning av när han såldes.

  44. I det här huset
    såldes och köptes det slavar.

  45. En slav kunde säljas och köpas.

  46. Människor var som en ägodel.

  47. En ägodel som någon bestämmer över.

  48. 75 år innan Gloria föddes
    förbjöds slaveriet i USA.

  49. Lagarna sa att afroamerikaner
    skulle ha samma möjligheter som vita.

  50. Jag växte upp i Little Rock och det var
    först och främst mitt hem.

  51. Det var där jag bodde.

  52. Vi kunde åka rullskridskor,
    för det var backigt-

  53. -och de hade asfalterat gatorna.

  54. Det var kul att åka fort nerför backarna
    och hoppa över sprickorna.

  55. Så det var mitt hem.

  56. Jag var glad och upplevde
    att jag var älskad av alla.

  57. Men om jag gick iväg från
    mitt område, exempelvis till centrum-

  58. -visste jag att andra regler
    gällde där.

  59. Jag fick inte dricka ur de
    vattenfontäner där det stod "vit".

  60. Och inte heller gå på en toalett
    där det stod "vit".

  61. Det var så man gjorde, precis som
    att lära sig äta med kniv och gaffel.

  62. Om man åkte buss till centrum
    gick man och satte sig längst bak.

  63. Afroamerikaner var likvärdiga
    med vita.

  64. Ändå delades människor upp i grupper.
    Alltså segregerades.

  65. Som att dela upp sittplatser
    efter ögonfärg.

  66. I USA var den viktigaste
    uppdelningen hudfärg.

  67. Vita människor kallade afroamerikaner
    för svarta, "blacks"-

  68. -eller färgade, "colored".

  69. Det här är en biograf.
    Mannen i trappen är afroamerikan.

  70. Han får gå in via bakvägen, genom
    ingången invid toaletten för vita.

  71. Bussar, väntsalar, parkbänkar,
    restauranger.

  72. Allt möjligt var uppdelat
    efter hudfärg.

  73. Många afroamerikaner var fattiga,
    och deras avdelning var oftast sämre.

  74. På taxin står det "White Only".
    Afroamerikaner får inte åka med.

  75. Men när Gloria är liten beslutas det
    att alla barn, oavsett hudfärg-

  76. -har rätt att gå i samma skola.

  77. Högsta domstolen beslutade att-

  78. -även svarta barn skulle få gå
    i den fina skolan-

  79. -som hade så mycket resurser
    och laboratorier och allt.

  80. Jag ville självklart gå där,
    för då kunde jag visa vad jag kunde.

  81. Det var varje afroamerikans skyldighet-

  82. -att visa hur duktiga vi kunde vara-

  83. -för att sudda ut de gamla tankarna-

  84. -att svarta bara kunde jobba
    på fälten med bomull.

  85. I Glorias stad Little Rock fanns den
    allmänna skolan Central High School.

  86. Ungefär som ett svenskt gymnasium.
    Skolan betalades med skattepengar.

  87. Alla i Little Rock betalade skatt,
    men bara vita gick i skolan.

  88. Vi skulle ha gått
    i den svarta skolan.

  89. Men det året fick man möjlighet att gå i
    den vita skolan, som var bättre.

  90. Det skickades runt ett papper
    om höstens skolval.

  91. "Vem vill börja
    i Central High School?"

  92. Jag skrev på det där i skolan,
    utan mina föräldrar.

  93. Det var självklart för mig.

  94. Varför ska man välja en sämre skola
    när man har rätt att gå i en bättre?

  95. Gloria hade lagen på sin sida.

  96. Men många i Little Rock
    ogillade den nya lagen.

  97. Många vita ville inte ha
    afroamerikaner i skolan.

  98. Men Gloria ville gå
    i den bästa skolan.

  99. Det var även våra föräldrars
    skattepengar som hade byggt skolan.

  100. Sedan fick barn
    till vissa föräldrar inte gå där.

  101. Då börjar man fundera,
    som fjortonåring.

  102. Det blev en principsak.

  103. Gloria och åtta andra var
    de första afroamerikanerna-

  104. -som skulle börja på
    Central High School.

  105. De kom att kallas Little Rock Nine.

  106. Hon förstod att det skulle bli
    speciellt, men inte till vilken grad.

  107. Inför första dagen hade det nämnts
    så mycket i tidningar och nyheter-

  108. -att man anade
    att det kunde bli problem.

  109. Alltså motstånd. En folkmassa
    som skulle hindra oss från att gå in.

  110. Det stod soldater där,
    som hindrade oss från att gå in.

  111. När vi svarta ville gå in-

  112. -ställde sig soldaterna
    axel mot axel.

  113. Om det kom en vit elev flyttade de isär
    och släppte igenom den eleven.

  114. Om vi försökte följa efter
    flyttade de ihop sig igen.

  115. De vägrade att släppa in oss.

  116. Vi hade inget annat val
    än att gå hem.

  117. Delstaten Arkansas guvernör
    hade skickat soldater-

  118. -för att hindra Gloria och de andra
    från att komma in på skolan.

  119. Guvernören ville upprätthålla
    lag och ordning.

  120. Men det fanns personer som var mot
    rasism. Både afroamerikaner och vita.

  121. Medborgarrättskämpar, politiker,
    präster, föräldrar, vänner.

  122. Många stödde de nio ungdomarna.

  123. Glorias pappa skickade ett telegram
    till presidenten.

  124. Guvernören tänkte inte låta
    några svarta gå i den vita skolan.

  125. Då tog president Eisenhower över
    guvernörens trupper.

  126. Så då försökte vi igen
    gå till skolan.

  127. Den här gången körde
    våra föräldrar oss till skolan.

  128. Vi kom in och var där
    i kanske två timmar.

  129. Inte mycket mer.

  130. Vi kallades till rektorn, en och en.

  131. Vi hade märkt att det var
    en jättestor folkmassa utanför-

  132. -som skrek en massa saker.

  133. Polischefen hade sagt till rektorn-

  134. -att den lokala polisen
    på bara hundra man-

  135. -inte kunde hålla undan folkmassan.
    Så de smugglade ut oss ur skolan.

  136. Utanför skolan fanns 1 000 personer.

  137. De flesta var vita och arga.
    De ville inte ha en öppen skola.

  138. Afroamerikaner hade skäl
    att vara rädda 1957.

  139. Flera gånger tar grupper av vita
    lagen i egna händer.

  140. En sådan mobb kunde anklaga, fånga
    och döma afroamerikaner-

  141. -utan att själva straffas. Kanske för
    att polis och myndigheter var vita.

  142. I USA kunde lynchningar förekomma.

  143. En sak visste jag...
    Jag vet inte när det här hände.

  144. Men utanför vår kyrka
    hade de lynchat en man.

  145. När folk kom till kyrkan hängde det
    en död svart man från gatulampan.

  146. Det visste jag,
    för det hade vi barn pratat om.

  147. Det togs upp på nyheterna.

  148. Arkansas ligger i södern. Man visste att
    afroamerikaner kunde lynchas.

  149. Att lyncha är att straffa någon
    utan att rättsväsendet är inblandat.

  150. Lynchning är också att gripas med
    av stämningar och känslor.

  151. Någon skriker ut en anklagelse.
    Alla dras med. En person pekas ut.

  152. President Eisenhower
    ville undvika lynchningar.

  153. Han skickade andra militärer
    till skolan.

  154. Militären skyddade de afroamerikanska
    ungdomarna från den vita mobben.

  155. Jag hade aldrig sett riktiga soldater
    med bajonetter.

  156. Det var mycket nya saker att se.

  157. De gav oss order.
    "Gå dit. Sätt dig där."

  158. Det var bara att lyda.

  159. Bara att gå mellan bilen och skolan.

  160. Att bli eskorterad av en pluton uppför
    trappan.

  161. Runt omkring stod det
    jättemånga elever och skrek.

  162. Vi hade varsin eskortsoldat i skolan.

  163. Den skulle gå med oss
    från klassrum till klassrum.

  164. Den fick inte gå in i klassrummen.

  165. Den fick inte följa med in
    på toaletten-

  166. -eller in till omklädningsrummen.
    På de ställena var vi ensamma.

  167. Det kändes nog konstigt att ha
    militärvakt, men det var nödvändigt.

  168. Man fick vara uppmärksam.

  169. Soldaten intill försäkrade inte-

  170. -att ingen kastade något på en
    eller stack en med något.

  171. Man fick se upp och vara medveten
    om-

  172. -vart man gick och vad som hände,
    och känna igen ansikten.

  173. Vissa ansikten lärde man sig
    så småningom betydde problem.

  174. De kunde försöka sticka oss med
    någonting. De kastade mycket vätskor.

  175. Man visste inte om det var farligt
    förrän man fick det på sig.

  176. Man anade vad det var
    när de kastade urin och avföring.

  177. Avföring brukade de stoppa in i våra
    skåp, där vi hade kläder och böcker.

  178. Det stoppade de ofta in i våra skåp.

  179. Tonåringar som kastar kiss och bajs
    på andra elever.

  180. Det låter både elakt och vidrigt.

  181. Hur stod man ut?
    Alla gjorde inte det.

  182. En dag spottade en kille
    på Glorias kompis mattallrik.

  183. Hon fick nog.

  184. Hon gick med sin skål med chili
    till den som hade spottat i den-

  185. -och hällde den över honom.

  186. För det blev hon relegerad
    och fick inte gå kvar i skolan.

  187. Han blev kvar, så klart.

  188. Då började skyltarna dyka upp:
    "One down, eight to go."

  189. En borta, åtta kvar.

  190. En del vita elever
    sjöng rasistiska ramsor.

  191. Men det finns värre saker än ramsor.

  192. Jag var duktig i matte.

  193. Där gjorde de en speciell grej, kanske
    för att jag var duktig.

  194. De hade slipat en lång spik.
    Ungefär så här lång.

  195. De hade hamrat in den i en bit trä som
    hade samma färg som min sits.

  196. Jag kom in och satte mig
    på min plats.

  197. Jag kände att jag satt på något.

  198. Men man fick aldrig visa
    att de hade lyckats.

  199. Att det gjorde ont.
    Man fick bara finna sig i det.

  200. Så jag höll masken i de 45 minuter
    som klassen varade.

  201. Efteråt reste jag mig. Jag visste bara
    att det gjorde ont i rumpan.

  202. När jag ställde mig upp tittade jag
    på vad jag hade suttit på.

  203. Då såg jag den här spiken.

  204. I dag i Sverige kan man anmäla om
    sådant händer. Det kunde inte Gloria.

  205. De vita eleverna som vågade vara
    elaka hade stöd från många vuxna.

  206. I Sverige är segregering och rasism
    förbjudet.

  207. Men man kan känna sig diskriminerad.
    Hur ser diskriminering ut i dag?

  208. Frida kan berätta om det.

  209. Diskriminering är när en person
    behandlas orättvist eller illa.

  210. Och personen behandlas orättvist
    eller illa med koppling till-

  211. -till exempel personens kön,
    att den har en viss hudfärg-

  212. -eller har en funktionsnedsättning.
    Sådana saker.

  213. Enligt lagen ska alla elever
    i svenska skolan-

  214. -slippa diskriminering, trakasserier
    och kränkningar.

  215. Man kunde ge igen också,
    på rätt sätt.

  216. Vi trodde på icke-våld.

  217. Och det var klokt,
    för vi var ju bara nio.

  218. Vi ville inte provocera mer
    än vi gjorde genom att vara där.

  219. Men man kunde ge igen genom
    att vara duktig i klassrummet.

  220. Det kändes bra.

  221. Alla vita elever var inte elaka.
    Vissa ville erbjuda sin vänskap.

  222. En tjej i Glorias klass hette Becky.

  223. Jag hade sett henne i korridorerna ett
    tag.

  224. Jag undrade om jag skulle hälsa
    på henne eller inte.

  225. Om jag gjorde det
    skulle hon utsättas för-

  226. -samma behandling som jag.

  227. Så jag skrev en liten lapp
    till henne.

  228. "Jag ser dig i korridoren, men jag vet
    inte om jag borde hälsa på dig."

  229. Hon svarade att jag
    inte skulle hälsa.

  230. Hon ville inte utsätta sin familj
    för trakasserier och sådant.

  231. "Det är bäst att vi inte hälsar."

  232. "Jag vill göra det, men jag förlorar
    vänner och sätter min familj i fara."

  233. "Men jag ser dig i korridoren.
    Hoppas att du förstår."

  234. "Jag talar nog för de flesta
    förstående människorna här."

  235. Becky blir Glorias hemliga kompis.

  236. Något som säkert kändes skönt
    när man var så utsatt.

  237. Om några gör elaka saker, så undrar
    man vad de som tittar på tänker.

  238. Vi måste inte bara titta på vilka
    som trakasserar andra-

  239. -utan även på alla som står bredvid
    och inte gör något.

  240. Det kan kännas nästan lika hemskt
    för den utsatta-

  241. -att få höra det här ordet,
    eller bli slagen-

  242. -som att tänka att alla ser det här,
    men ingen gör något.

  243. Om man ser någon på skolan utsättas
    för kränkningar eller trakasserier-

  244. -är det bästa att först prata med
    personen som har blivit utsatt-

  245. -för att fråga hur den
    har upplevt situationen.

  246. Och visa att man bryr sig. Det kan
    vara det viktigaste för personen.

  247. Att känna att inte alla är emot den.
    Ställ bara frågan: "Hur mår du?"

  248. Beckys lappar visade Gloria
    att hon inte var hatad av alla.

  249. Det visar vilken skillnad en person kan
    göra.

  250. Hon betydde mycket för mig.

  251. Det vägde upp mot allt.

  252. Det fick mig att tänka att jag,
    lilla Gloria-

  253. -var värd att vara där.

  254. Att jag var en medmänniska,
    och de andra var bara dumma.

  255. Kommer ni ihåg den här bilden? Den
    situationen liknar den i Little Rock.

  256. Ett gäng vita ungdomar skrattar,
    gör tecken och säger nog dumma saker.

  257. Det kan likna ett bus,
    men se då på flickan i mitten.

  258. Hon är på väg till skolan
    som första afroamerikan.

  259. Hon är tyst och bestämd.
    Hennes klänning är full av spott.

  260. Det ser obehagligt ut.

  261. Det här gänget hade lagen
    och samhället på sin sida.

  262. Ungdomarnas lärare, rektor, polisen,
    myndigheter och politiker-

  263. -kan ha ansett det okej att mobba,
    hota och skada afroamerikaner.

  264. Sådana saker upplevde Gloria
    ett helt år.

  265. Efter första skolåret stängde
    guvernören alla kommunala skolor.

  266. Hellre ingen skola,
    än avsegregerade skolor.

  267. På ett år kunde barnen inte gå
    i skolan-

  268. -om inte föräldrarna hade råd
    med en privat skola.

  269. Men året därpå öppnade skolan-

  270. -för alla svarta och vita
    som ville gå dit.

  271. Då var det inte så mycket problem.

  272. De betedde sig som
    High School-elever brukar göra.

  273. Alla älskade inte varandra-

  274. -men det var inte våldsamt,
    som det var när vi var där.

  275. Gloria och hennes kompisar är
    en viktig del av förändringen i USA.

  276. Allt fler engagerade sig mot rasism
    och segregation.

  277. Både vita och afroamerikaner gick med
    i medborgarrättsrörelsen.

  278. Tillsammans försökte de
    förändra samhället.

  279. Åtta år efter att Little Rock Nine
    gick till skolan, trots trakasserier-

  280. -kom det en lag som förbjöd
    segregering och rasism i USA.

  281. I dag är de en del av USA:s historia.
    Den del som bekämpade rasismen.

  282. Under min livstid har man kunnat välja
    en svart man till president.

  283. Det är fantastiskt.

  284. Vi kände att vi vågade göra något
    som behövde göras.

  285. Vi var så unga, och kanske naiva-

  286. -att vi vågade försöka göra det.

  287. Vi råkade bara bli de barn
    som gjorde det.

  288. Vilka fjortonåringar som helst
    hade kunnat göra det.

  289. Vi kände att nationen erkände
    att vi hade gjort en insats.

  290. Gloria ville ha samma utbildning
    som sina vita grannar i Little Rock.

  291. Hon ville gå till den skola
    som var öppen för alla.

  292. Gloria och hennes vänner fick kämpa.

  293. Deras kamp bidrog till att alla i USA
    fick lika värde på riktigt.

  294. Kanske inte bara i USA,
    utan i hela världen.

  295. Kampen mot diskriminering och rasism
    är nog inte slut.

  296. Vi måste fortsätta kämpa.

  297. Man vill bli älskad.
    Vad är det som gör-

  298. -att någon ska ogilla en på grund av
    hur man ser ut?

  299. Det är inte...

  300. Det är inte så man hade tänkt
    att världen skulle vara.

  301. Textning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När Gloria Ray Karlmark, år 1957, var 14 år valde hon att som en av de första afroamerikanska eleverna börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan var känd som den bästa skolan i staden och hade tusentals vita elever. Trots att Gloria och de andra åtta afroamerikanska eleverna levde i ett segregerat samhälle hade de genom en ny lag fått samma lagliga rätt att gå på Central High School, men deras första skolår var fyllt av rasism, diskriminering och trakasserier. Dessa elever kom att kallas Little Rock Nine och deras envisa kamp för samma rättigheter som andra tonåringar var tillsammans med medborgarrättsrörelsen det som kom att förändra det amerikanska samhället för alltid.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden, Samhällskunskap
Ämnesord:
1950-talet, Antirasism, Diskriminering, Förenta staterna, Jämlikhet, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaEn rolig historia

Kärlekens historia

Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i då? Eller har inställningen till kärlek sett olika ut vid olika tider? Ann och Henrik färdas genom antiken, vikingatiden, medeltiden och 1600-talet för att ta reda på hur synen på kärlek har förändrats genom historien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaHistoriedepartementet

Drottning Kristina

Historieministern och departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta barnen framåt i tiden. De hamnar på Stockholms slott och får vara med om drottning Kristinas födelse. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss