Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Never can say goodbyeDela
  1. Jag visste att låten skulle förändra
    mitt liv när jag fick resa utomlands.

  2. Då visste jag att jag inte längre
    bara var en flicka från New Jersey.

  3. Du hittar ju i Jersey City, och jag
    tror att hon är där nånstans.

  4. Det var aldrig min avsikt-

  5. -att göra Gloria till discoartist.

  6. Producenten Tony Bongiovi
    har en imponerande meritlista.

  7. Förutom sin släkting Jon Bon Jovi
    har han producerat Ramones-

  8. -Talking Heads och Ozzy Osbourne.

  9. Och han var en ung tekniker i
    legendariska Motownstudion i Detroit-

  10. -berömd för sina poppiga soullåtar.

  11. Produktionsteknikerna som jag lärde
    mig applicerade jag på andra genrer.

  12. "Never Can Say Goodbye"
    spelades in 1974-

  13. -i ett USA där svart musik
    ofta var funk och soul-

  14. -och texter om svart identitet
    och samhällsproblem.

  15. Det fanns globala ekonomiska
    problem, lite som vi har nu.

  16. Ingen hade pengar, och folk gick
    på klubbar i stället för spelningar.

  17. Man var ute efter ett billigt sätt-

  18. -att släppa de spänningar
    som man hade byggt upp under dagen.

  19. Så uppstod diskotek.

  20. Låten råkade passa,
    eftersom det var en upptempolåt.

  21. Vi är framme.

  22. Herregud!
    Jag kände nästan inte igen dig.

  23. Det fanns annan upptempomusik,
    men soundet skilde sig-

  24. -från all annan musik som fanns.

  25. Originalversion
    gjorde ju Michael Jackson.

  26. Det var kanske ingen ballad, men den
    var mindre aggressiv än vår version.

  27. Vi ville komma bort från den
    melankoliska känslan i texten.

  28. Den handlar ju om nån
    som vill göra slut men inte kan.

  29. Så vi ökade tempot.

  30. Många av idéerna till produktionen
    vad gällde tempot kom därifrån.

  31. Sen fick vi fråga Gloria
    om hon ville sjunga den.

  32. Det ville hon gärna!

  33. Jag kunde inte låta bli att sjunga
    som Michael Jackson.

  34. Meco sa: "Du måste sluta med det!"
    Jag beundrade Michael så mycket!

  35. Nästa dag gick vi in i studion,
    och han sa: "Gör det nu!"

  36. Jag tänkte: "Jag sjunger som jag gör
    och han får tycka vad han vill!"

  37. Jag sjöng och han sa:
    "Det behåller vi!"

  38. Sången är förstatagningen.

  39. Jag lånade några produktionsidéer
    från Motown.

  40. Det här är en dämpad congatrumma.

  41. Inspelningen är baserad på
    Harold Melvins "The Love I Lost".

  42. Därifrån hämtade jag den idén.

  43. Trumkompets hi-hatlyft och baskagge-
    markeringar på varje taktslag-

  44. -blev ett av discons kännetecken.

  45. På annat håll gjordes liknande musik
    och la grunden för discon-

  46. -till exempel i Miami och
    i Philadelphia, med sin Philly Soul.

  47. Men Philadelphia-soundet
    saknade det höga tempot-

  48. -de raka melodierna eller
    den stora ljudbild som discon fick.

  49. Det krävdes extraordinära metoder för
    att få det stora soundet att funka.

  50. Det var en av de få gånger
    då man har två trummisar.

  51. Samma trummis spelar två gånger.

  52. Jag la ihop spåren för att de skulle
    höras bland allt annat som pågick.

  53. Men det fanns nåt mer som var nytt
    - och efterlängtat på dansgolven.

  54. Jag dansade själv,
    och låtar var 3,5 minuter långa.

  55. Eller bara tre minuter! Det var
    aldrig länge nog när jag dansade.

  56. Nån från A&R-avdelningen
    bad mig att sätta ihop tre låtar,

  57. Det var den, "Reach Out" och en till.
    Det skulle vara i 15 minuter.

  58. De ville inte tona ut låten utan
    fortsätta direkt med "Reach Out".

  59. Så hela sidan spelade utan avbrott
    i 15-18 minuter. Det var helt nytt.

  60. Det var föregångaren
    till att dj:er mixar.

  61. Låten blev inte bara banbrytande-

  62. -den hamnade etta
    på Billboards första discolista.

  63. Den andra halvan av 70-talet
    skulle domineras totalt av discon.

  64. Gloria Gaynors framgångar fortsatte-

  65. -bland annat med en av genrens
    kanske mest ikoniska låtar.

  66. Även Tony Bongiovi gick vidare med
    andra framgångsrika produktioner-

  67. -och en sak vet han om hitlåtar.

  68. I studion anade jag aldrig-

  69. -att det skulle bli
    en av dåtidens största hits.

  70. Man vet om en låt är bra
    men inte hur den ska mottas.

  71. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco. Stadigt trumbeat och lika stadig basgång, öppna hi-hat-slag, rytmiska insatser från gitarrer och keyboards och soulig sång. Discodivan var skapad, och grunden var lagd för den discomusik som skulle bli en av de ledande musikstilarna under andra hälften av 1970-talet.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Disco (musik), Förenta staterna, Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Stockholm

Länge var Sverige bara ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så hände något. Det svenska musikundret uppstod och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss