Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Blitzkrieg bopDela
  1. Musikutvecklingen består ofta
    av ytterligheter, parallella trender.

  2. Samtidigt som Gloria Gaynor
    skapade discohistoria-

  3. -skedde nåt helt annat
    på nedre Manhattan.

  4. Här på Lower East Side
    fanns på 70-talet ett spelställe-

  5. -där ett ungt band i skinnjackor och
    tighta jeans fick chansen att spela.

  6. Det var snabbt avklarat. De lämnade
    scenen efter i genomsnitt 17 minuter.

  7. På den begränsade tiden klarade
    de av 8-9 låtar-

  8. -i ett aldrig tidigare hört
    vansinnestempo.

  9. Hej, Josefin. Hur står det till?
    Kom in!

  10. Lokalen hette CBGB,
    bandet hette Ramones-

  11. -och deras musik
    gick att beskriva med tre ord:

  12. Snabb, rå och dum.

  13. Här hängde Ramones.
    Joey bodde här i två år.

  14. Dee Dee har också bott här.
    Vi repade och skrev låtar här.

  15. Vi skrev på våra kontrakt
    på det här bordet.

  16. Tommy Ramone
    heter egentligen Thomas Erdelyi.

  17. Precis som de andra använde han en
    pseudonym när bandet bildades 1974.

  18. Han skulle bara vara manager-

  19. -men trummisen Joey kunde inte
    sjunga och samtidigt spela-

  20. -så Tommy blev, mer eller mindre
    motvilligt, medlem i gruppen.

  21. Vi märkte tidigt att Joey var bättre
    som sångare än som trummis.

  22. Vi letade efter trummisar
    och provade många.

  23. De fick inte till det, och jag satte
    mig och visade vad vi ville ha.

  24. Killarna sa: "Du kan väl spela?"

  25. Så började det.
    Sen spelade vi på CBGB.

  26. -Du har alltså inte varit här?
    -Nej, det är första gången.

  27. -Så ska vi?
    -Javisst.

  28. Det legendariska CBGB
    finns inte kvar.

  29. Det stängdes, sanerades
    och renoverades 2006.

  30. I dag ligger en klädaffär i lokalen
    där punken en gång föddes.

  31. När vi började spela på CBGB-

  32. -hade ägaren Hilly Krystal
    en soffa och en bokhylla här.

  33. Det var biblioteket.
    Här stod en liten soffa och så.

  34. Allt var väldigt bekvämt.
    Det var sågspån på golvet.

  35. Baren började här borta.
    Jag ser att de...

  36. Jag vet inte om de har bytt, men den
    såg ut så här. Här var scenen.

  37. Det tog Ramones ett drygt år
    och hundratals spelningar-

  38. -innan ett skivbolag visade intresse.

  39. Det här är från studion,
    när vi spelade in vårt första album.

  40. Debutalbumet spelades in
    i februari 1976.

  41. 14 snabba låtar
    på sammanlagt 29 korta minuter.

  42. Många var under två minuter, och
    den längsta kom knappt över 2.30.

  43. Johnny gillade att det gick snabbt.
    Han tyckte om baseboll.

  44. Han var pitcher
    och kastade alltid väldigt fort.

  45. Tempot kom från honom.
    Dee Dee gillade att hamra på basen.

  46. När jag började spela trummor
    följde jag dem.

  47. -Vill du spela med mig?
    -Hemskt gärna!

  48. En av Tommys låtar skulle
    komma att markera startskottet-

  49. -för hela punkgenren: Deras
    första singel, "Blitzkrieg Bop".

  50. Den har allt som är så bra
    med Ramones: en jättebra text-

  51. -stridsropet "Hey ho, let's go"-

  52. -och referenser
    till andra världskriget-

  53. -vilket är stötande för föräldrar.

  54. -Berätta om låten.
    -Jag kom hit till vår lokal.

  55. Vi ville ha en låt
    där man ropade en ramsa.

  56. Bay City Rollers hade en stor hit
    just då där de gjorde så.

  57. Jag funderade på det och kom på:
    "Hey ho, let's go!"

  58. Det funkade ju.
    Ungefär så blev den till.

  59. I studion adderade bandet
    sitt signum till låten:

  60. Ett högt tempo och aggressivitet.

  61. Ramones musik blev en mall
    för den kommande punkrockvågen.

  62. Gitarrsolon skalades bort,
    basen drev på med enkla grundtoner-

  63. -och trummorna låg rakt på takten.

  64. Den totala motsatsen till vad som
    utmärkte mycket av 70-talsmusiken.

  65. Virtuositet var allt som räknades då.

  66. Det var långa trumsolon
    och långa, improviserade gitarrsolon.

  67. Det behövdes nåt uppfriskande,
    nåt mer avskalat.

  68. När Ramones spelade i England
    i juli 1976-

  69. -fanns medlemmar i blivande band
    som Clash och Damned i publiken.

  70. Roundhouse-spelningarna i London
    påverkade Clash och Sex Pistols:

  71. "Kan de så kan vi.
    Vi måste inte kunna spela."

  72. Konstnärliga människor kunde nu
    plocka upp ett instrument-

  73. -och göra bra musik
    utan att ha spelat i femton år.

  74. Ett nytt kapitel i musikhistorien.

  75. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar. Den som är född kring 1960 får förmodligen något mjukt i blicken inför frasen "Hey! Ho! Let's go!". Textraden markerar starten för Ramones debutsingel Blitzkrieg bop (1976) och starten för punkrocken. Ramones ansåg inte att de kunde spela och satsade i stället allt på energi och korta låtar, något som skulle bli stilbildande. När gruppen spelar i London sommaren 1976 står musiker från punkband som The Sex Pistols och The Clash i publiken och väntar på att ta över stafettpinnen.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Förenta staterna, Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, New York, Punkrock, Ramones (musikgrupp), Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Stockholm

Länge var Sverige bara ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så hände något. Det svenska musikundret uppstod och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss