Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Rapper's delightDela
  1. Är "Rapper's Delight" låten
    som förändrade allt för hiphopen?

  2. Ja, men jag vet inte om den uttrycker
    allt som hiphop handlar om.

  3. Vi skapade historia, och jag
    insåg det medan det pågick.

  4. Sugarhill Gangs "Rapper's Delight"
    var inte den första hiphoplåten-

  5. -men den spred rap och hiphop
    utanför New York där stilen uppstått.

  6. Den blev en jättehit,
    inte bara i USA.

  7. Den visade hela världen att det fanns
    en ny grej som hette hiphop.

  8. Sen tog alla de här andra ställena
    det och gjorde sin egen version.

  9. På den här pizzerian i New Jersey
    jobbade Big Bank Hank på 70-talet.

  10. Han gjorde audition för skivbolaget
    Sugar Hill Records i en bil på gatan-

  11. -med mjöl på kläderna.

  12. Så började gruppen, som också bestod
    av Master Gee och Wonder Mike-

  13. -som i dag är ensam kvar.
    Han jobbar vidare med varumärket-

  14. -tillsammans med nya medlemmar.

  15. Läget?
    Jag såg dig precis på Starbucks!

  16. I närheten låg Sugar Hill Studios
    där "Rapper's Delight" spelades in-

  17. -ledd av den legendariska
    skivproducenten Sylvia Robinson.

  18. När bandet bildades i augusti 1979
    hade rappen funnits ett antal år-

  19. -främst i stadsdelen Bronx.
    Men det var en utpräglad livescen-

  20. -som handlade om att spela skivor
    och ha fest med enkla medel.

  21. Disco var inne,
    alla gick till Studio 54-

  22. -och här har vi ungdomar som vill
    roa sig, men inte har pengar.

  23. De började skapa "miljöer" i parken.

  24. Man tog med högtalare och skivspelare
    till parker och skolgårdar.

  25. Man spelade låtar med trumbreak
    och pratade med publiken till det.

  26. Man plockade ut instrumentala bitar
    ur låtar-

  27. -som till exempel musiken ur "Shaft",
    och sen rappade man över det.

  28. Asgrymt!

  29. En annan favorit var breaket på
    Incredible Bongo Bands "Apache"-

  30. -perfekt för breakdance, en annan
    viktig del i hiphop-kulturen.

  31. 1979 dök det upp
    en gigantisk discohit på listorna:

  32. "Good Times" av gruppen Chic. Den
    hade det som rappare letade efter.

  33. Det som hände var att alla MC:s
    i New York-området-

  34. -skrev rhymes till "Good Times".
    De hade ett långt parti utan sång.

  35. Ron the Mad Master Mixer
    föreslog låten.

  36. Det var en tillbakalutad groove.

  37. Då visste man inte vad sampling var.

  38. Miss Robinson tog in ett band
    i studion och de spelade in den.

  39. Det tog sex timmar,
    och sen gick vi tre in-

  40. -och gjorde en tagning, bortsett från
    när jag skickade micken till Hank.

  41. Han skulle ta över
    men stirrade bara på mig.

  42. Jag sa: "Vad gör du? Vi hade flow!"
    Man brukade skicka micken så.

  43. Vi hade inget sångbås,
    stod en meter från varandra-

  44. -och skickade micken.

  45. "My man, get on the mic
    and do what you can."

  46. Så lät den live, och så blev plattan.

  47. -Ni kan börja filma här.
    -Där låg det.

  48. Sugar Hill Studios brann ner 2002.

  49. I dag markerar en betongplatta
    platsen där hiphop-historia skrevs.

  50. Jag visste att ingen i världen
    hade hört sån här musik.

  51. Om vi skulle spela in
    och jag vara först-

  52. -då ville jag göra det rättvisa.

  53. "What you hear is not a test."

  54. Jag berättar vad jag gör - rappar -
    och att vi vill få folk att dansa.

  55. Han presenterar formatet
    för en ny publik och sen sig själv.

  56. "Jag är Wonder Mike
    och gillar att säga hej."

  57. Till svarta, vita, röda, bruna,
    lila och gula.

  58. Han tar med alla.
    Det är inte längre bara för svarta-

  59. -utan nåt som alla kan uppskatta.
    Det var genial marknadsföring!

  60. Chics gitarrist Nile Rodgers hörde
    "Rapper's Delight" på ett disco.

  61. Han frågade dj:n
    vad det var för skiva.

  62. "Låt mig se skivan", sa jag. Man
    hörde de samplade Chic-stråkarna.

  63. "Det är ju mina stråkar!"

  64. Mitt namn stod inte på omslaget,
    och jag tänkte: "Vänta nu lite!"

  65. De släppte skivan
    utan att kontakta Nile.

  66. Efter ett avtal kunde låten inleda
    hiphopens första tid i rampljuset.

  67. Den varade fram till 1982-

  68. -då ännu en milstolpe från Sugar Hill
    Studios ändrade hiphop-historien.

  69. Efter "The Message" kunde hiphopen
    även bära tyngre ämnen-

  70. -och presentera andra idéer
    om hur musiken kunde låta...

  71. Sen dess har stilen pendlat
    mellan det mörka och det ljusa-

  72. -och presenterat nya subgenrer.

  73. Hiphopen har visat sig livskraftig,
    långlivad och välmående.

  74. När Wonder Mike ser tillbaka-

  75. -är det med stolthet
    över vad han var med om att skapa.

  76. Det var inte så
    att jag var omedveten-

  77. -och senare insåg hur fantastiskt
    det var. Jag insöp varenda ögonblick!

  78. Det är viktigt att folk får veta,
    för det var så viktigt för hiphopen.

  79. Utan "Rapper's Delight"
    hade man fortfarande varit i parken.

  80. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper's delight kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Förenta staterna, Hiphop (musik), Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Rap, Sugarhill Gang (musikgrupp), Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Detroit

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss