Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : ParanoidDela
  1. Black Sabbath var avgörande
    för uppkomsten av heavy metal.

  2. När de kom blev folk chockerade.

  3. "Fruktansvärt. Det lär inte
    hålla länge." Men det gjorde det.

  4. Birmingham i mitten av 60-talet.

  5. På ett stålverk arbetade
    en ung man vid namn Tony Iommi-

  6. -en gitarrspelare med potential.

  7. En dag var hans musikkarriär på väg
    att ta slut innan den ens börjat.

  8. I en olycka höggs två
    av högerhandens fingertoppar av-

  9. -och han trodde aldrig
    att han skulle spela igen.

  10. Men hans chef introducerade honom
    för Django Reinhardts musik.

  11. En gitarrist som också hade skadat
    två fingrar, i en brand.

  12. Så tack vare Django Reinhardt-

  13. -och ett enträget övande till
    The Shadows instrumentala musik-

  14. -fortsatte Tony Iommi med musiken.
    Resten är, som man säger, historia.

  15. Tre miljoner, "Paranoid".
    En miljon, jag vet inte när.

  16. Vi letade efter en sångare och såg
    en annons: "Ozzy Zig vill ha gig."

  17. Jag kände en Ozzy,
    och märkligt nog var det han.

  18. Vi pratade om bandet
    och när han gick sa jag till Bill:

  19. "Vi gick i samma skola.
    Jag tror inte att han kan sjunga."

  20. Några dagar senare kom Ozzy hem
    till mig på jakt efter en trummis.

  21. Bill var trummis, och han tyckte
    att vi skulle hålla ihop.

  22. Så vi spelade ihop,
    och det lät förfärligt. Riktigt illa.

  23. När de repat ihop sig och gjort en
    del spelningar fick de skivkontrakt-

  24. -och debuterade februari 1970.

  25. På andra skivan fick världen av en
    slump höra starten på en ny genre.

  26. När alla låtarna var inspelade sa
    producenten de oroväckande orden:

  27. "Vi behöver en låt till.
    Plattan är inte lång nog."

  28. De andra hade gått
    för att äta en smörgås.

  29. Jag satt ensam
    och kom på riffet till "Paranoid".

  30. Jag hoppades att de skulle komma
    fort. När de kom visade jag dem.

  31. De gillade det och började spela.
    Sen spelade vi in den.

  32. Det var en utfyllnadslåt
    på tre minuter.

  33. Vi tänkte inte alls
    att det skulle bli en singel.

  34. I augusti 1970 släpptes
    låten "Paranoid" som singel.

  35. Den hamnade direkt på topplistorna.

  36. Etta på Tysklandslistan,
    fyra i Storbritannien.

  37. Att "Paranoid" blev singel berodde
    till stor del på låtens längd.

  38. De hade inget annat spår
    som var kort nog för radio.

  39. Men låtens framgångar
    berodde på Tony Iommis förmåga-

  40. -att skapa ett lika enkelt
    som effektivt riff.

  41. En viktig aspekt av heavy metal
    är det kraftfulla gitarriffet.

  42. Från början, i R'n'B-band,
    var det inte så mycket riffande.

  43. Man spelade rytmiska ackord,
    nästan som skiffle.

  44. När musiken blev lite långsammare
    kunde man spela ett riff-

  45. -som är en strukturerad ackordföljd,
    ett repetitivt tema.

  46. Av riff kunde man bygga upp
    en stor, mäktig ljudbild.

  47. Den gav musiken mer kraft-

  48. -och det är rötterna i det
    som vi kallar för heavy metal.

  49. Riffet...

  50. Så här, bara.

  51. Det tog nog sammanlagt
    tio minuter att hitta på riffet.

  52. Sen spelade vi in det.

  53. Det kan diskuteras vilka
    som var först på heavy metal-tronen.

  54. Det är Sabbath-anhängarna
    mot Led Zeppelin-lägret.

  55. Vissa hävdar till och med att Beatles
    "Helter Skelter" från 1968-

  56. -var den första heavy metal-låten.

  57. Heavy metal var det oäkta barnet
    till det som vi kallade "heavy rock".

  58. Det utvecklades från band som
    Cream och Jimi Hendrix Experience.

  59. Det tidiga 60-talets bluesband
    blev allt tyngre.

  60. Mycket av skulden bär nog
    utvecklingen av större förstärkare-

  61. -som gjorde att man kunde spela högre
    och vara mer aggressiv.

  62. Det utvecklades till nåt som
    kritikerna kallade heavy metal.

  63. Heavy metal är en benämning
    som främst kritiker-

  64. -journalister och forskare använder.

  65. Många musiker har inte varit så
    sugna på att tillskriva sig namnet.

  66. Kännetecknande för heavy metal
    är distade gitarrer-

  67. -frånvaron av traditionella
    ackordföljder och intensivt trumspel.

  68. Men den viktigaste ingrediensen
    är riffet-

  69. -och där satte Tony Iommi standarden.

  70. Det var en rak rocklåt,
    och folk gillade den.

  71. Jag vet inte varför, men det gjorde
    de. Jag tycker "Paranoid" är bra-

  72. -men jag såg den som en utfyllnads-
    låt. Den är inte så varierad.

  73. Men de valde den som singel.

  74. Tack och god kväll
    från Black Sabbath!

  75. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paranoid från 1970 är kanske den enskilt mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse och där man tydligt hör genrens alla stildrag: ett tungt gitarriff i centrum; distad ljudbild; unisont spelande gitarr och bas; och i stort sett varje ackord spelas med bara två toner, grundton och kvint, varför ackorden kallas kvintackord eller power chords. De idéerna ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla stilar. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Black Sabbath (musikgrupp), Hårdrock, Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Storbritannien, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Detroit

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss