Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : How do you do itDela
  1. Det var oerhört.
    Hela staden blev en musikstad.

  2. När George spelade
    "How Do You Do It?" för oss sa jag:

  3. "Är det vi?" Han sa: "Ja."

  4. "Låter vi så?", sa jag.
    "Ja, det gör ni", sa han.

  5. "Det var som fan!"

  6. -Vet du vad det är för grupp?
    -Gerry & the Pacemakers.

  7. I mitten av 50-talet var det nog
    få människor som kunde ana-

  8. -att inom några år skulle
    en hamnstad på Englands västkust-

  9. -bli en av de viktigaste
    städerna i musikhistorien.

  10. Kriget var slut sedan tio år,
    och England började komma på fötter.

  11. Plötsligt fanns det nåt som man inte
    hört talas om tidigare: tonåringar.

  12. De här unga vuxna
    hade egna viljor och egna intressen.

  13. Unga människor började plötsligt
    ha arbete och pengar på fickan.

  14. Gradvis började vi erkännas-

  15. -men vi ville ha vår egen musik
    och våra egna kläder.

  16. Vi ville inte att en äldre generation
    skulle bestämma över oss.

  17. Vi ville skapa våra egna saker,
    och det gjorde vi i staden.

  18. Det var fullt drag i Liverpool.

  19. Det fanns kanske 250 band
    och hundra klubbar.

  20. Man kunde spela varenda kväll.

  21. Mellan 50- och 60-talet var
    en härlig tid. Ungdomarna roade sig.

  22. Tjejerna gick på p-piller,
    vilket underlättade en aning.

  23. Rock'n'roll hade slagit igenom i USA.

  24. Där fanns all musik ett ungt engelskt
    band behövde som inspiration.

  25. En kompis åkte till USA, och jag bad
    honom köpa rhythm and blues-skivor.

  26. Efter en månad
    kom han hem med nya låtar.

  27. Dem spelade vi sen när vi uppträdde,
    i vilken lokal som helst-

  28. -så länge utrustningen fick plats
    och vi kunde spela.

  29. Då hade vi en låt som Beatles
    inte hade, eller The Searchers.

  30. Beatles och Gerry & the Pacemakers
    var från början coverband i mängden.

  31. De spelade amerikanska rocklåtar
    på ett eget sätt-

  32. -med en instrumentering som blev
    rockens och popens standardsättning.

  33. Tyst med er!

  34. Jag vet inte varför vi gjorde så.
    Vi hade inte instrument-

  35. -som saxofoner och allt sånt.

  36. Vi hade gitarr, piano, bas
    och trummor.

  37. Vi fick skala ner musiken
    till vår egen nivå.

  38. Jag vet inte hur, men vi lyckades.

  39. När vi sen började spela in egna
    låtar gjorde vi dem annorlunda också.

  40. Det stora genombrottet för både Gerry
    & the Pacemakers och Liverpool-

  41. -väntade runt hörnet.

  42. Det var inte en Beatleslåt som först
    placerade Merseybeat på topplistorna-

  43. -utan den här.

  44. Det kunde ha tagit en annan väg
    om det gått som det var tänkt.

  45. Låten skrevs av Mitch Murray
    till Adam Faith som var populär-

  46. -men han tyckte inte om den,
    så Brian Epstein kontaktade Beatles.

  47. De lyssnade och John,
    min bäste vän i hela världen-

  48. -tyckte att låten var värdelös.

  49. Producenten George Martin,
    förläggaren Dick James-

  50. -och managern Brian Epstein
    övertalade Beatles att spela in den-

  51. -vilket de motvilligt gjorde.

  52. George Parasoll, Ringo Sten
    och Paul McCharmig.

  53. John, George, Ringo och Paul ville
    ha en originallåt som första singel-

  54. -nämligen "From Me To You".
    Epstein gav den till en annan grupp:

  55. De ville ha två stämmor,
    som Everly Brothers.

  56. Jag sa: "Jag vill inte vara som dem,
    även om jag älskar dem."

  57. "Jag vill vara annorlunda.
    Jag sjunger solo."

  58. "Vi tar med ett piano och ett intro."

  59. "Vi kan väl strunta i stämmorna?
    Låt mig bara sjunga den."

  60. "Okej", sa de. "Sjung den, då."

  61. Så jag sjöng den.

  62. "How Do You Do It?"
    blev den första Merseybeat-hiten-

  63. -och inledde en period då Gerry
    & the Pacemakers och Beatles-

  64. -under månader alternerade
    på topplistornas förstaplats.

  65. Det som de skapade med sin stil-

  66. -var bas, kompgitarr,
    leadgitarr och trummor.

  67. Fyra medlemmar sjöng stämmor.
    Så var Beatles och många band-

  68. -även om det fanns olika varianter.

  69. De hade nåt som de hade utvecklat
    ur det amerikanska soundet.

  70. Under några år på 60-talet
    blev Liverpool hemstad-

  71. -till en av rockhistoriens
    viktigaste musikstilar:

  72. The Mersey Sound, eller Merseybeat.

  73. En ljudbild som skapades av en
    hamnstad, en kreativ musikproducent-

  74. -en manager som kunde se talang
    och ungdomar som visste vad de ville.

  75. Merseybeat var ungdomar
    som gjorde revolution-

  76. -och spelade den musik som de ville
    spela oavsett vad de blev tillsagda.

  77. De sa: "Vi är unga, och vi tänker
    göra och spela vad vi vill."

  78. "Vi ska använda gitarrer och trummor
    och skapa vårt eget sound."

  79. Klappa!

  80. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Merseybeat kallades musiken som spelades i norra England i början av 60-talet, och framförallt i hamnstaden Liverpool. Den utmärktes av att man framförde egna låtar och sjöng dessa i stämmor, på sin egen dialekt och med energi och spelglädje. 1963 tog Gerry & The Pacemakers Merseysoundet till topplistornas förstaplats med How do you do it - en låt som Beatles först hade tackat nej till. Gerry Marsden och musikjournalisten Bill Harry berättar om epoken och hur låten kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, England, Gerry & the Pacemakers, Komposition (musik), Liverpool, Ljudproduktion, Merseybeat, Musik, Musiker, Musikgrupper, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken

I want it that way

Cheironstudion i Stockholm gjorde Backstreet Boys till kungar i sin genre. Låten ”I want it that way” av Max Martin och Andreas Carlsson från 1999 tog pojkbandens era till sin kulmen. Vi följer med till platsen där allt hände och hör hur låten kom till och vad som influerade skrivprocessen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss