Titta

UR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

UR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Om UR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Kan psykoterapi skapa en seriemördare? Är psykoterapi något som är bra och fungerar på alla människor? Det är sällan man får inblick i en psykologs arbete, eftersom det ofta är något privat och enskilt. Här berättar några forskare om sina arbeten och resultat. Det de har gemensamt är att de vill ta upp frågan om psykoterapi bara är av nytta. Originaltitel: Can psychotherapy be used to invent a serial killer? Inspelat i Aula medica, KI, i januari 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kan psykoterapi skada?: Kan psykoterapi ha biverkningar?Dela
  1. Jag ska kortfattat ge er en bakgrund
    till tanken om-

  2. -att psykologisk behandling
    kan ha negativa biverkningar.

  3. Jag ska utveckla de olika definitionerna
    lite grann-

  4. -och som forskare
    är jag förstås inte väl till mods-

  5. -utan att ta med mig data, så jag ska
    visa resultat av empiriska studier.

  6. Sen ska jag försöka besvara
    den första frågan.

  7. Kan psykologisk behandling
    ha biverkningar?

  8. Det är trevligt att så många är här,
    men det här är inget nytt område.

  9. Det är etablerat, välkänt och omskrivet-

  10. -att allt som är effektivt
    även kan ha biverkningar.

  11. Ämnet fick en ny skjuts
    för några år sen.

  12. Det berodde mycket
    på Scott O. Lilienfield-

  13. -som skrev om skadliga
    psykologiska behandlingar.

  14. Eftersom det var själva titeln
    på studien-

  15. -antyder det förstås
    att såna behandlingar finns.

  16. American Psychologist
    publicerade även en artikelserie...

  17. En artikel skrevs av Dave Barlow-

  18. -som påminde oss om att negativa
    biverkningar har diskuterats länge.

  19. Vad är då en biverkning?
    Det är lite klurigt.

  20. Inom terapi har vi ofta fall
    som har ett naturligt förlopp.

  21. Folk kan bli både sämre och bättre
    själva utan påverkan utifrån.

  22. Allt beror på utgångspunkten.

  23. Steve Hollon och Sona Dimidjian
    skrev en utmärkt artikel-

  24. -och beskrev det här väldigt tydligt.

  25. Biverkningar kan vara skadliga-

  26. -eller så blir det ingen verkan alls-

  27. -men förhoppningsvis
    blir det en välgörande verkan.

  28. Det ska jag återkomma till.

  29. De flesta
    som får psykologisk behandling-

  30. -upplever förhoppningsvis
    en förbättring.

  31. En skadlig verkan innebär i de flesta
    fall mer än bara att inget händer.

  32. Det ska vara nåt annat än det naturliga
    förloppet eller avsaknad av verkan.

  33. Det finns vissa terapimetoder
    som inte är så effektiva-

  34. -och som kanske inte leder nånstans, men
    de behöver inte vara skadliga.

  35. Men de kan förhindra
    spontan förbättring-

  36. -om man får behandling
    och inte blir bättre-

  37. -på samma sätt som man hade blivit
    utan behandling.

  38. Lite snabbt bara:
    Jag tror att det har uppskattats...

  39. ...att cirka 5-10 % som går i terapi-

  40. -upplever vissa oönskade biverkningar
    eller blir sämre.

  41. Inom vissa områden
    kan det röra sig om 5-10 %-

  42. -till exempel missbrukarvård.
    Det är en ungefärlig siffra.

  43. Den framstående forskaren Michael
    Lambert, som är bra på att gissa-

  44. -har kommit fram till siffrorna.
    Han uppskattade även specifik verkan-

  45. -av vissa metoder,
    och den andelen var också liten.

  46. Många icke-specifika effekter
    sker under terapi, menade han.

  47. Jag har fyra bilder här på skärmen.

  48. En föreställer kristerapi.

  49. Det kanske Rich berättar mer om.

  50. Rich McNally,
    som har skrivit mycket om det.

  51. En annan bild
    föreställer missbrukarvård-

  52. -och en annan
    långsiktig psykologisk behandling.

  53. Psykoanalys, för vem vet vi inte-

  54. -för såna behandlingar studeras sällan i
    kliniska prövningar.

  55. Jag hittade ingen bild
    som föreställde exponeringsterapi-

  56. -så jag valde
    en virtual reality-variant.

  57. Det är den ni ser uppe i hörnet.

  58. För att fastställa
    att nåt är en skadlig biverkning-

  59. -måste vi se kausalitet.

  60. Det kan vara en bra idé att fundera på
    hur vi talar om läkemedel.

  61. Vi vet att vanliga smärtstillande
    kan vara farliga-

  62. -om man tar för många.
    Det kan vara dödligt.

  63. I sällsynta fall kan det även
    vara farligt i mindre doser.

  64. Det vet vi. Den informationen har vi.

  65. Men läkemedel mot cancer
    har väldigt ofta biverkningar.

  66. Man kan jämföra terapi med annat.

  67. Om man lär sig att göra en bomb på nätet
    är det en biverkning av internet.

  68. Samma princip gäller sånt som händer
    inom sekter och liknande.

  69. Vi måste fundera på vad vi menar.

  70. Vissa former av terapi är som cancer-
    medicin vad gäller biverkningar.

  71. Flera andra former
    kanske snarare är som smärtstillande-

  72. -där man sällan ser några betydande
    biverkningar, men vem vet?

  73. Apropå biverkningar
    är det viktigt att ha i åtanke-

  74. -om ett samband kan finnas med andra
    behandlingar eller händelser i livet.

  75. Om nån t.ex. lider av torgskräck-

  76. -och sen blir nedslagen eller mördad när
    den väl vågar gå ut-

  77. -är det då en biverkning?
    Det hade ju inte hänt utan terapin-

  78. -men det handlar om kombinationen med en
    kanske skadlig miljö.

  79. Det är intressant att tänka på
    vad som händer stor- och småskaligt.

  80. Sånt vi säger eller gör i terapi,
    och jag är själv psykoterapeut-

  81. -kanske inte är så bra.

  82. Det finns faktiskt litteratur
    om det här:

  83. Hur man ska reparera skadan
    när nåt går snett i terapin.

  84. Det är nyttigt inför framtiden.

  85. Sen finns det även
    mer storskaliga negativa effekter.

  86. Det har även skrivits om
    hur länge biverkningarna varar.

  87. Mådde man inte bra under nån dag? Då
    kanske det är värt besväret.

  88. Förändrade det livet?
    Har det till och med förstört nåns liv?

  89. Hur länge biverkningarna varar
    har inte så många skrivit om.

  90. Sen finns tanken om smärta och belöning.
    Inom exponeringsterapi-

  91. -upplever man smärta,
    annars är det inte exponering-

  92. -men det finns löfte om en belöning.

  93. Sen finns den viktiga frågan
    om samtycke.

  94. Jag har länge sagt,
    att om man exponerar nån för nåt-

  95. -utan att de vet varför,
    blir det som ett trauma.

  96. Om man är helt med på noterna
    är det däremot psykologisk behandling.

  97. Förvånansvärt lite har tagits upp
    om placeboeffekter.

  98. Jag får medge att vissa av resultaten
    jag får beror på övertygelse-

  99. -och kan benämnas placeboeffekt, även om
    det är positiva saker.

  100. Men det motsatta nocebo finns också.

  101. Då börjar man tro på saker
    som är skadliga för en.

  102. Den här är väl fin?
    Nån som blir hungrig av fruktskålen?

  103. Så här kan många av oss
    uppfatta terapi.

  104. En snäll, varm person
    som lyssnar och förstår.

  105. Om vi nu antar att en sån här gynnare
    eller nån av hans kompisar-

  106. -passerade skålen för två minuter sen,
    och du vet att de har varit där-

  107. -då är det inte så trevligt längre.

  108. Det här kanske är bättre,
    när vi vet på förhand-

  109. -att vi måste skrapa bort en del
    på ytan.

  110. Skämt åsido, jag tror
    att det är kontroversiellt-

  111. -hur mycket vi bör tala om biverkningar.
    Sällsynta, absolut.

  112. Men om vi överdriver dem
    kan det uppstå problem.

  113. Vad gör man?
    Så här säger förstås alltid vi forskare.

  114. Mät, gärna varje vecka.

  115. Det är en intressant utveckling-

  116. -att man får mycket information
    om man mäter varje vecka.

  117. Man kanske kan förändra
    eller anpassa terapin därefter.

  118. Så blir det alltmer.

  119. Rapportera resultaten, och man
    ska förstås försöka förstå dem.

  120. Annars försvinner all logik.

  121. De som skrev om det här kom fram till-

  122. -att vi behöver experimentella studier
    och kliniska prövningar-

  123. -men även fallstudier,
    som ibland glöms bort.

  124. Kanske bör vi använda djupgående,
    kvalitativa metoder-

  125. -för att se vad folk upplever
    när de får en biverkning av terapi.

  126. Under terapiprövningar, och jag
    har genomfört en hel del såna-

  127. -vill vi gärna mäta resultat
    i form av symtom.

  128. Vi mäter sällan
    möjliga negativa effekter-

  129. -som har med själva terapin att göra.

  130. Det finns en del personer
    som har föreslagit åtgärder för det.

  131. Jag försökte göra det här
    för flera år sen.

  132. Jag hade en patient i en fallstudie-

  133. -som hade upplevt negativa biverkningar
    från tidigare behandling.

  134. Det är ju en annan möjlighet-

  135. -och inget hände över huvud taget.

  136. Jag blev inte känd. Det har omnämnts tre
    gånger, varav en av mig själv-

  137. Men andra kanske har mer framgång.
    Det här är en helt ny utredning-

  138. -och jag gillar metoden som Ulf Jonsson
    och hans vänner använder.

  139. De gjorde en väldigt smart sak.

  140. De tog fram
    alla kliniska prövningar från 2010-

  141. -alla kliniska prövningar,
    och det var 132 stycken.

  142. Utifrån dem kollade de
    om nån uppgav skadliga biverkningar.

  143. Som ni ser var det 20 %.
    Fyra beskrev negativa händelser-

  144. -och fyra
    rapporterade negativa händelser.

  145. I fyra prövningar rapporterades inga.

  146. Femton stycken rapporterade
    försämrade tillstånd.

  147. Om folk inte mår bättre än de gjorde
    innan, beror det kanske inte på terapin.

  148. Det är glädjande, men än mer glädjande
    apropå omnämnanden-

  149. -är att artiklarna där det rapporterades
    om negativa resultat-

  150. -blev publicerade i bättre tidskrifter.

  151. Om vi rapporterar negativa resultat
    kan vi alltså publiceras i tidskrifter.

  152. Det förvånade mig
    men gjorde mig glad.

  153. Sen har vi psykologisk intervention
    via internet. Jag har haft turen-

  154. -att jobba med många
    som sysslar med det.

  155. Vi är ganska duktiga på det i Sverige.

  156. Jag har samarbetat med min kollega Per
    Carlbring och hans postdok.

  157. Vi dök ner i våra omfattande
    samlade data i en studie-

  158. -och tittade på biverkningar när det
    gällde behandling av social fobi.

  159. Enligt Per drar jag förhastade slut-
    satser i ett fall, men spelar roll.

  160. Resultatet i korthet: 133 individer
    fick diagnosen social fobi.

  161. Tvåstegsbehandlingen ägde rum
    under elva veckor-

  162. -och bestod av uppmärksamhets- träning
    följt av KBT via nätet.

  163. Om jag har förstått resultaten
    om biverkningarna rätt-

  164. -beskrev fyra stycken biverkningar
    efter uppmärksamhetsträningen.

  165. Uppmärksamhetsträning
    har inte funkat så bra för oss.

  166. Sjutton stycken uppgav biverkningar
    som följd av behandlingen.

  167. Två av varandra oberoende personer
    kodade svaren.

  168. Frågan om negativa biverkningar ställdes
    uttryckligen.

  169. Det vanligaste var nya symtom.

  170. Förvärrad social fobi och sämre
    välmående var ett annat svar.

  171. I de flesta fall var det tillfälligt.

  172. Ungefär så här kunde svaren se ut.

  173. Det är inte helt ovanligt
    i vissa behandlingar.

  174. Man blir medveten om sånt
    som man inte har tänkt på förut.

  175. Nån med social fobi får höra
    att de ofta fokuserar på sig själva-

  176. -och då börjar de göra det.

  177. Om man inte gjorde det förut,
    börjar man.

  178. En annan person fick sömnbesvär, men det
    var ovanligt.

  179. Ett annat exempel
    är metaanalys på patientnivå.

  180. Vi har samarbetat med andra
    forskargrupper i världen.

  181. Det är en relativt ny metod,
    så vi samlar in all data-

  182. -och kan se på enskilda fall
    efter tecken på försämring.

  183. Det är inte lika bra som förra exemplet
    eftersom vi bara ser på försämring-

  184. -men det är sällsynt.

  185. Långt mindre än 10 % och till och med 5
    % visade tecken på försämring.

  186. För patienter i aktiv behandling
    var försämring mer sällsynt-

  187. -än för patienter i kliniska prövningar.

  188. Med såna siffror blir det mer
    övertygande än med mindre studier.

  189. Jag har dragit över med en minut.

  190. Jag ska avsluta med svaren - fem svar i
    stället för ett, jag är ju psykolog.

  191. Finns det biverkningar? Givetvis.

  192. Men de kan vara sällsynta, övergående
    eller till och med triviala.

  193. De kan även vara allvarliga, och det
    får vi säkert höra mer om senare-

  194. -efter att min föreläsning är klar.

  195. Vissa kan vara oundvikliga.

  196. Somliga känner sig illa till mods
    under exponeringsterapi.

  197. Det kan gå lättare
    med nån form av läkemedel.

  198. En tuberkulostablett kanske, vem vet.

  199. En del saker som vi gör
    kan upplevas som negativa, men...

  200. Borde vi rapportera det? Självfallet.

  201. För allas bästa ska vi göra det
    i så hög grad som möjligt.

  202. Vi ska göra vårt bästa
    för att undvika negativa biverkningar.

  203. Finns det enklare, skonsammare sätt att
    utföra exponeringsterapi-

  204. -ska vi göra så,
    om det är lika effektivt.

  205. Det tror jag
    att de flesta håller med om.

  206. Det gäller särskilt
    om det kan vara till nytta.

  207. Med det tackar jag för mig.

  208. Översättning: Sofia Sundqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kan psykoterapi ha biverkningar?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykoterapi är ett stort och individuellt område. Den påverkar folk på olika sätt, och det kan till och med vara så att den inte alls fungerar på vissa personer. Det säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Inspelat januari 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Kan psykoterapi ha biverkningar?

Psykoterapi är ett stort och individuellt område. Den påverkar folk på olika sätt, och det kan till och med vara så att den inte alls fungerar på vissa personer. Det säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Falska minnen av tidigare liv

Richard McNally, professor i psykologi, berättar om sina studier av personer som har falska minnen. De kan ha föreställningar om tidigare liv eller av att de rövats bort av rymdvarelser. Han jämför med personer som uppger sig ha haft förträngda minnen av sexuella övergrepp i barndomen. Inspelat i januari 2014. Arrangör:Karolinska institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kan psykoterapi skada?

Sammanfattning, vad kan vi lära oss om psykoterapi?

Clara Gumpert, verksamhetschef för psykiatriforskning vid Karolinska institutet, berättar hur psykoterapi kan användas som ett redskap under olika behandlingar, och att det är viktigt att kunna vara kritisk om man jobbar med psykoterapi. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss