Titta

UR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihet

UR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihetDela
  1. Ordet whistleblowing
    har nog inte undgått någon.

  2. Vi hör det i samband med
    skandaler och olyckor-

  3. -och de flesta av oss
    minns nog den hemska olyckan-

  4. -när Challengerfärjan
    exploderar år 1986.

  5. Vi minns också... Nej, inte alla.
    Vi minns också vårdskandaler.

  6. Vi minns vanvårdnadsskandalen
    om fosterhemsplacerade barn.

  7. I samband med detta undrar man
    varför ingen slog larm.

  8. Om vi hade system som skyddade
    människor som slår larm-

  9. -alltså whistleblowing, eller om vi
    har lagstiftning som skyddar-

  10. -då kanske det inte händer igen.

  11. Vi hör ordet whistleblower
    i samband med enskilda personer.

  12. Jag tänker på Bradley Manning,
    som dömts till 35 års fängelse-

  13. -men även på Edward Snowden-

  14. -som ju är på en plats
    som vi inte vet mycket om.

  15. Det är enskilda individer
    som antingen kan ses som hjältar-

  16. -eller som förrädare.

  17. I det här fallet har de
    t.o.m. betraktats som spioner.

  18. Men whistleblowing och att slå larm
    om oegentligheter-

  19. -och missförhållanden
    grundas i vår rätt att yttra oss-

  20. -alltså yttrandefriheten
    och åsiktsfriheten.

  21. Yttrandefriheten är en hörnsten
    i de mänskliga rättigheterna.

  22. Mänskliga rättigheterna
    skyddas bl.a.-

  23. -i Europakonventionen
    om mänskliga rättigheter.

  24. Europadomstolen,
    som kan ta upp ärenden-

  25. -som rör enskilda gentemot stater-

  26. -som har förbundit sig
    till konventionen-

  27. -har uttalat att individens
    levnadsförhållanden-

  28. -i ett demokratiskt samhälle
    ska präglas av pluralism-

  29. -tolerans och vidsynthet.

  30. Varför har jag skrivit
    en bok om whistleblowing-

  31. -och anställdas kritikrätt?

  32. Jag har funderat över varför jag får
    mina forskningsämnen.

  33. Avhandlingen
    rörde lönediskriminering.

  34. Sen hade jag ett projekt
    om kvinnors strejker.

  35. Och sen hade jag forsknings-
    projektet om whistleblowing.

  36. Jag har bestämt att det är ämnena som
    väljer mig och inte tvärtom.

  37. Min ingång till ämnet
    har varit arbetslivet.

  38. Jag har intresserat mig
    för var gränserna går-

  39. -för anställdas kritikrätt,
    såväl internt som externt.

  40. Eftersom jag är jurist har jag
    studerat rättsligt material.

  41. Det består av lagstiftning,
    det består av myndighetsbeslut-

  42. -och av rättsfall.

  43. De är främst från Arbetsdomstolen och
    Europadomstolen.

  44. Det betyder att boken egentligen
    är en novellsamling.

  45. För det är en massa människor
    i rättsfallen.

  46. Jag inte gjort intervjuer,
    utan jag har studerat materialet.

  47. Men här finns sjuksköterskan
    Heinisch, läraren Marchenko...

  48. ...pressansvarige vid Moldaviens
    åklagarmyndighet, herr Guja.

  49. Här finns processoperatören
    på Värö bruk.

  50. Här finns ambulansförarna vid bolaget
    Samariten och så vidare.

  51. Novellsamlingar har ju
    ett högt värde i dag.

  52. Men min ingång till anställda
    och kritikrätten-

  53. -har varit
    ett inflytandeperspektiv.

  54. Jag tänker mig alltså att den
    som slår larm om missförhållanden-

  55. -vill något, inte i första hand
    förhäva sig själv.

  56. Utan man vill förändring
    och förbättring.

  57. Som inledning till detta tänkte jag
    berätta om ett rättsfall-

  58. -från 1937.

  59. Händelsen utspelar sig på mitten
    av 30-talet i Filipstad-

  60. -som ju ligger i Värmland.

  61. Här fanns en kakelugnsmakare
    som hette Jansson.

  62. Av någon anledning
    startade han ett bageri.

  63. Han behövde en bagare
    och anställde Selander-

  64. -som var en erfaren bagare
    och även fackligt aktiv.

  65. Jag läser ur boken, så att jag
    känner mig som en författare.

  66. "Jansson och Selander
    kom inte så bra överens"-

  67. -"och konflikten kulminerade
    i en tvist om valet av jästsort."

  68. "Selander sa att man
    borde handla svensk jäst"-

  69. -"och inte som Jansson köpa tysk
    så kallad örnjäst."

  70. Det var på 30-talet, innan kriget.

  71. "Hot uttalades
    från Selanders sida"-

  72. -"och han skickade en anmälan
    och jästprov till stadsläkaren."

  73. "Jästen befanns vara rutten
    och otjänlig som föda."

  74. "Dagen efter anmälan
    blev Selander avskedad."

  75. "Talan väcktes i Arbetsdomstolen.
    Selander försvarade agerandet"-

  76. -"med allmänintresset i att bröd inte
    bakades"-

  77. -"med odugliga råvaror."

  78. "Då arbetsgivaren inte lyssnat
    återstod bara att anmäla."

  79. "Arbetsdomstolen
    ansåg att handlandet"-

  80. -"inte utgjorde skäl
    för avskedandet"-

  81. -"och att det stred mot
    god sed på arbetsmarknaden."

  82. "Men så gällde det uppförandet."

  83. "Janssons skäl att avsluta
    anställningen ansågs legitima"-

  84. -"p.g.a. samarbetsproblemen och för
    att få arbetsro i bageriet."

  85. "Arbetsro fick Jansson, men inga
    kunder, och bageriet slog igen."

  86. Han gick helt enkelt i konkurs.

  87. 72 år senare-

  88. -år 2009 prövas ett mål
    i Europadomstolen.

  89. Det är en speciell domstol
    när det gäller-

  90. -att försvara
    de mänskliga rättigheterna.

  91. Där kan individer klaga-

  92. -och Europadomstolen
    kan pröva om enskilda stater-

  93. -har kränkt individens
    mänskliga rättigheter.

  94. Här gäller det staten Ukraina,
    som ju är aktuell i dag-

  95. -angående mänskliga rättigheter.

  96. Läraren Marchenko hade klagat
    till Europadomstolen.

  97. Han hade avskedats och dessutom
    dömts till ett års fängelse.

  98. Vad hade han gjort? Något liknande
    som det bagaren Selander gjort.

  99. Han hade anmält skolans ledning,
    det var en offentlig skola-

  100. -till två myndigheter.

  101. Han menade att ledningen
    hade försnillat skänkta medel-

  102. -och till och med stulit
    av skolans egendom.

  103. Här handlade det om tegel
    från byggnaden.

  104. Jag undrar om man plockat ner
    byggnaden. Vad handlade det om?

  105. Europadomstolen
    prövade det och sa först-

  106. -att en anställd ska vara lojal mot
    sin arbetsgivare.

  107. I första hand
    ska man slå larm internt-

  108. -och påtala missförhållanden och
    oegentligheter för arbetsgivaren-

  109. -så att denne kan vidta rättelse.

  110. Men här fanns det även anledning
    att göra det externt.

  111. Europadomstolen menade
    att yttrandefriheten-

  112. -också skyddade lärarens rätt
    att kontakta myndigheterna.

  113. Sen hade Marchenko också deltagit
    i en facklig protest.

  114. Där har vi också en likhet
    med fallet på 30-talet.

  115. Båda männen var fackligt aktiva.

  116. I den fackliga demonstrationen
    som Marchenko deltagit i-

  117. -hade man förtalat skolledningen.

  118. Europadomstolen sa att det inte
    låg inom ramen för skyddet-

  119. -för yttrandefriheten
    och de mänskliga rättigheterna.

  120. Men sen bedömer Europadomstolen
    åtgärderna-

  121. -som arbetsgivaren
    och staten vidtagit.

  122. Här sa man att avskedande
    och ett års fängelse-

  123. -är en alltför sträng påföljd.

  124. Den kan leda till att andra anställda
    inte vågar slå larm-

  125. -om korruption, oegentligheter
    och missförhållanden.

  126. Man menade att konventionsstaten
    Ukraina överskridit gränserna-

  127. -för vad som var nödvändigt
    i ett demokratiskt samhälle.

  128. Europadomstolen dömde staten Ukraina
    att betala 10 000 kronor-

  129. -i skadestånd till läraren,
    men han fick inte jobbet.

  130. Där är en svaghet i anställnings-
    skydd gällande yttrandefriheten.

  131. Det finns ingen lagstiftning
    internationellt-

  132. -och ingen svensk lagstiftning
    ger oss ett absolut skydd.

  133. Det som jag har beskrivit
    är en liten del av min bok.

  134. Det vill säga meddelarfrihet
    gentemot myndigheter.

  135. Det är ett exempel på vad jag ser-

  136. -som luckor i den lagstiftning
    och i det skydd vi har.

  137. Offentliganställda har skydd
    för meddelarfrihet gentemot media.

  138. Det finns i grundlagarna. Det finns
    ett efterforskningsförbud-

  139. -och ett repressalieförbud.

  140. Men inte ens offentliganställda
    har direkt skydd-

  141. -för när man tar kontakt
    med en myndighet.

  142. Inte ens de som har lagstadgade
    skyldigheter att göra det.

  143. Jag tänker på bestämmelserna
    Lex Maria och Lex Sarah-

  144. -som finns i hälso- och sjukvårds-
    lagstiftning och socialtjänstlag.

  145. Att ta kontakt med en myndighet
    borde väl vara självklart.

  146. Det borde inte leda till bestraffning
    från arbetsgivaren.

  147. Ska vi se på frågorna
    utifrån ett inflytandeperspektiv-

  148. -så är det i första hand
    Arbetsmiljöverket-

  149. -och Socialstyrelsen som
    har möjlighet att göra något-

  150. -om någon slår larm.

  151. Europadomstolen
    sa att meddelarfriheten-

  152. -gällande myndigheter också
    var skyddad av Europakonventionen-

  153. -om mänskliga rättigheter.

  154. Arbetsdomstolen har däremot inte
    sagt på det sättet.

  155. De har i stället lagt in det
    i den allmänna yttrandefriheten.

  156. Jag är ingen stor förespråkare
    om att lagstifta om allting.

  157. Jag tror inte alltid att lagstiftning
    löser alla problem.

  158. Men gällande lagstiftningen
    på området whistleblowing-

  159. -ser jag att det finns
    tre olika linjer.

  160. Jag har studerat lagstiftningen
    i USA, Storbritannien och Norge.

  161. Vi ser att linje ett
    i lagstiftning på området-

  162. -handlar om att man vill förhindra
    att det händer igen.

  163. Lagstiftningen innebär då att
    anställda ska slå larm internt-

  164. -och man ger skydd under
    förutsättning att lagen följs.

  165. Linje två i lagstiftning
    på området-

  166. -handlar om att följa folkrätt-

  167. -och internationella konventioner om
    mänskliga rättigheter.

  168. Men jag saknar linje tre, där vi
    får ett demokratiskt arbetsliv.

  169. Där bör frågan om att slå larm
    ses positivt av arbetsgivaren.

  170. Där tänker vi oss
    en form av samverkansperspektiv.

  171. Då tänkte jag avsluta där. Tack.

  172. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur mycket bör anställda få berätta när deras arbetsgivare gör fel? Susanne Fransson, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, berättar om kritikrättens gränser i arbetslivet. Vilka möjligheter har visselblåsare att slå larm, och hur stora möjligheter bör de ha? Fransson ger en inblick i dessa frågor om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och arbetsrätt. Inspelat 9 december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Anställda, Juridik, Rättsvetenskap, Whistle-blowing, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihet

UR Samtiden - Visselblåsare och yttrandefrihet

Hur mycket bör anställda få berätta när deras arbetsgivare gör fel? Susanne Fransson, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, berättar om kritikrättens gränser i arbetslivet. Inspelat 9 december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Att bli svensk på pappret

I de flesta västländer förs en diskussion om vilka kriterier som ska gälla för medborgarskap och allt fler kräver någon typ av medborgartest. Med vad betyder ett medborgarskap? Och ska man verkligen behöva tänka och handla "rätt" för att förtjäna det? Vi möter Léni Moet som sökt svenskt medborgarskap, och Berndt Clavier som forskat på hur medborgarskapslagarna i Europa har förändrats.

Fråga oss