Titta

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Om UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Författaren och pedagogen John Steinberg har varit verksam som föreläsare och studiedagsledare i 40 år. Han bjuder in till en konferens om framtidens skolpolitik. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik: Integrationsfrågor och framtidens skolaDela
  1. Jag heter Edna Eriksson.
    Jag ska inte inledningsvis förklara-

  2. -vad jag jobbar med. Jag är helt
    yrkesschizofren så det blir omöjligt-

  3. -men under passet kommer det att ge
    sig och avtecknas på olika sätt.

  4. Jag börjar med en ordningsfråga.
    Ta gärna fram era mobiltelefoner.

  5. Ha dem gärna på. Om det dyker upp
    en fråga som ni vill skicka-

  6. -så är det bra om ni har mitt nummer.
    Skicka ett sms.

  7. Frågorna kommer jag att besvara i
    ett Youtube-klipp och skicka till er.

  8. Det här är en process.
    Jag är inte oraklet i Delphi.

  9. Ingen av oss vet
    och kan mer än nån annan.

  10. Det är ett gemensamt tvivel och
    utforskande, en gemensam process.

  11. Dyker frågan inte upp precis nu
    så kanske ni hittar mig på Facebook-

  12. -och så kommer frågan längre fram.
    Det är helt okej.

  13. Jag har ägnat 20 år åt att grubbla
    kring frågor om lika behandling-

  14. -mångfald, diskriminering
    och demokrati på längden och tvärsen.

  15. I det sammanhanget vill jag
    introducera mina reflektioner-

  16. -kring den rörliga människan. Det
    låter självklart att vi är rörliga-

  17. -några av oss fysiskt eller
    intellektuellt mer eller mindre-

  18. -men vi rör på oss hela tiden ändå.
    Vi tänker, reflekterar-

  19. -och förändras hela tiden,
    men så har det inte alltid varit.

  20. Det är som att vi har blandat ihop
    orden kring det här.

  21. Under mina tjugo år i den här
    professionen har man mest-

  22. -försökt ta reda på vad människor
    är och inte vilka de är-

  23. -för vad
    är så otroligt mycket enklare.

  24. De är inte synonymer, och det
    är lite filosofiskt hårklyveri-

  25. -men det är en väsentlig skillnad.
    Vad vi är är inte vem vi är.

  26. Vad vi är har vi tagit reda på länge
    på olika sätt.

  27. Det är oftast det som är
    iögonfallande, mätbart och tydligt.

  28. Det som gör oss till objekt, och vi
    har en månghundraårig historia-

  29. -av att se
    att människan är sin utsida-

  30. -att utseendet är själens spegel,
    att alla våra inre erfarenheter-

  31. -kunskaper, ambitioner, motivationer,
    reflektioner, kompetenser-

  32. -skulle finnas på utsidan, klart
    och färdigt, paketerat och mätbart.

  33. Det här är en skolplansch från 1900
    i Sverige där de fem människoraserna-

  34. -är representerade, och då
    pratar man inte ens om mångfald-

  35. -men när jag har varit ute
    i näringsliv, i offentlighet-

  36. -inom skolan, på olika arbetsplatser,
    är det spännande-

  37. -för tänkandet lever kvar.
    Vi har inte klivit över paradigmen-

  38. -i förståelsen
    att vi inte är vår utsida.

  39. När man pratar om mångfald på arbets-
    platsen och i skolan brukar man säga:

  40. "Vi är ungefär lika många män som
    kvinnor. Det är ganska åldersspritt."

  41. "Hasse på expeditionen är nog homo-
    sexuell. Vi har en härlig spridning!"

  42. Men jag är inte intresserad
    av yttre ting utan av vad man kan:

  43. Erfarenhet, kompetens och motivation
    som är relevant på arbetsplatsen.

  44. Det har man ingen aning om,
    men det här har man en aning om.

  45. Om man går igenom mångfaldsplaner
    ser man att var människor är födda-

  46. -liksom ålder och kön fortfarande är
    vår tro om vad som utgör en människa-

  47. -och i det finns ingen förändring.
    Vi kan med modern kirurgi byta kön-

  48. -men byter vi automatiskt kompetens,
    identitet eller inre sammanhang då?

  49. Troligtvis inte. Det fascinerar mig.
    Vår syn på människan är inte rörlig.

  50. Den har även otroligt mörka kapitel
    som vi lätt distanserar oss från.

  51. Förr talade vi om hur människor
    såg ut och drog slutsatser därefter-

  52. -men det är länge sen.
    Vi förstår att det inte är så längre.

  53. Vi är moderna. Vi tror att välvilja,
    goda värderingar-

  54. -och goda människor räcker
    för att inte hamna där igen-

  55. -men här är en lärobok från en skola
    som jag har besökt som använde den.

  56. I vår moderna tid handlar det om
    att förstå vad en människa är-

  57. -här i ett sammanhang av service.

  58. Då är det viktigt att veta var folk
    är födda, tror man 2014.

  59. Man får veta att italienare
    och fransmän är teatraliska.

  60. Holländare är punktliga
    och oerhört snåla-

  61. -och vi vet redan sen tusen år
    att norrlänningar och smålänningar-

  62. -är helt olika, och det
    är bara en fortsättning på detta.

  63. Det är tron att om vi vet var folk
    är födda, rent biologiskt förlösta-

  64. -så vet vi allt om dem, som om
    sedimenten under Södersjukhuset-

  65. -skickar upp signalsubstanser till
    avd. 42 så att barn förlösta där-

  66. -och inte på Karolinska,
    i Kuala Lumpur eller Mexico City-

  67. -är helt väsensskilda och olika
    så att man vet det i skolan.

  68. Då har de en kulturell bakgrund. Det
    får man egentligen först när man dör-

  69. -men man tror att deras förflutna
    är extra påtagligt.

  70. Därmed vet man vilka de är.
    Vi tror att vi är fasta punkter-

  71. -och inte rörliga människor. Det här
    förstod jag ganska snart för min del.

  72. Jag fick veta att jag är född
    i Mexiko. Jag är 40, snart 41.

  73. Antagligen blir världen helt
    annorlunda då. Vi tror att ålder-

  74. -formar oss på ett väldigt spännande
    och ovetenskapligt sätt.

  75. Vi är mystiker. Vi tror att tal jämnt
    delbara med tio äger större relevans-

  76. -och förändringskapacitet
    än andra tal mitt emellan.

  77. Därför pratar vi gärna
    om 70-, 60- och 40-talister.

  78. Fyller man 30, 40 eller 50 år
    så sker nånting. Ingen vet vad.

  79. Men alla läser i... Jag vet bara
    att jag ska byta tidningar.

  80. Först Veckorevyn, sen Amelia,
    sen Tara och sen är det Mappie.

  81. Men jag är fortfarande jag.
    Jag läser inte de tidningarna.

  82. Jag brukar läsa datatidningar
    i stället, men det förstår ingen.

  83. Men vi tror så, och det är intressant
    för det finns ingenting som gör-

  84. -att ett visst antal varv runt solen
    skapar inre kompetens och insikter.

  85. Det är den vanligaste
    diskrimineringskategorin-

  86. -att ålder får betydelse
    i vårt sätt att värdera människor.

  87. Man hävdar... Jag vet en...
    Jag hjälpte ett rekryteringsföretag-

  88. -med att utveckla
    kompetensbaserad rekrytering.

  89. En sak dök ofta upp,
    och det var att man i kravprofilen-

  90. -ville ange vilken åldersgrupp
    som skulle söka.

  91. Till en datatjänst sa man:
    "Vi ser gärna dig, 30-åring."

  92. Då frågar man: "Vad är det du ser?"
    "Nån som är datakunnig. Nyfiken."

  93. "Kanske vill stanna på jobbet länge."
    "Jaha. Kan du inte skriva det?"

  94. Vi vet inte vem som har egenskaperna.

  95. Det finns 30-åringar
    som inte kan stänga av en iPhone-

  96. -15-åringar som är kunnigare, och
    70-åringar som är bättre eller sämre.

  97. Ålder är ingen relevant och adekvat
    parameter att förhålla sig till.

  98. Förutom förlossningsögonblicket
    eller varv runt solen-

  99. -tror vi även att östrogenhalten
    i min kropp påverkar hur jag är.

  100. De är oerhört intressant,
    och de är gärna sammanblandade.

  101. Jag är en ursprungsindian från Mexiko
    och kvinna från förorten.

  102. De skulle älska att kvotera in mig i
    varenda styrelse, för alla tillbehör-

  103. -av sånt som man tycker är märkligt
    eller annorlunda skulle finnas där.

  104. Problemet är
    att jag inte talar spanska.

  105. Jag kan säga "Una grande cerveza,
    por favor", vilket räcker ett tag-

  106. -men sen bör man byta
    både dryck och fras.

  107. Jag har knappt varit där
    men min pappa-

  108. -som är från Trögds härad utanför
    Enköping, han talar spanska flytande.

  109. Vem som helst kan lära sig vad som
    helst, för lärandet pågår hela livet.

  110. Motivationen att lära sköt i höjden
    när han träffade mamma i Mexico City.

  111. Han kan spanska. Han är enligt Amelia
    en kvinnlig ledare och jag hans son.

  112. Det är ingen ordning,
    och när en annons säger-

  113. "Vi söker en kvinna med annan etnisk
    bakgrund", då ska man anställa honom.

  114. Jag är egentligen en svensk farbror i
    60-årsåldern, men det förstår ingen.

  115. Vi förstår inte att utsidan
    inte är ett kvitto på nånting.

  116. Det gör oss helt oförmögna
    att förstå vart vi är på väg-

  117. -och vem det är vi har framför oss.
    Vem det är.

  118. Och vart relationen oss sinsemellan
    kommer att leda nånstans.

  119. Det är bara i den rörelsen vi möts,
    och ingen annanstans.

  120. Det är även viktigt att barn och unga
    ska kunna göra en resa av utveckling-

  121. -av att erövra sitt universum
    och sig själv. Att få vara i rörelse.

  122. Barn som inte är det har ingen chans
    att förflytta sig nånstans.

  123. Då har vi omöjliggjort
    för vissa människor att göra det.

  124. Det här är ju inte jag.
    Jag har ingen sån mustasch.

  125. Det är däremot spännande att Sverige
    är landet där vi äter mest tacos-

  126. -mer än i Mexiko egentligen. Det är
    enda landet med mexikanska pizzor.

  127. Inget annat land i världen har det.
    I Mexiko verkar det jättekonstigt-

  128. -men här finns det. Det är bara här
    McDonald's kör El Maco år efter år.

  129. Det är ingen annanstans man gör det.

  130. Det är framför allt Göteborg
    som förser Europa med tacos.

  131. Där finns Old El Paso,
    Estrella och Santa Maria.

  132. Jag är inte inblandad på nåt sätt.
    Det där sköter göteborgarna.

  133. Att söka en kompass i en rörlig värld
    där människor inte är de vi tror-

  134. -skapar snårigheter
    även i våra goda ambitioner.

  135. Här finns en liten...
    Det har varit ett pussel för mig.

  136. Vi kan tycka att vi har...
    Och det tycker jag.

  137. Vi har en rasistisk och homofobisk
    rörelse på frammarsch. Det är allvar-

  138. -men vad händer om vår välvilja
    inte förstår det heller?

  139. Jag ser lite dåligt här
    så jag ska gå ner och läsa.

  140. Det här var en meny på Skeppsholmen.
    Man vill förstå världen vi lever i.

  141. Jag skulle beställa oxrygg
    innan vi skulle till Skansen.

  142. Det står: "Hotell Skeppsholmen
    tror på mångfald."

  143. "Vi har anställda från olika kulturer
    med olika språk." "Fine!"

  144. Språk är en färdighet som man
    kan lära sig, inte genetiskt.

  145. Även jag kan göra det.

  146. "Du kan prata med personalen på
    swahili, grekiska och teckenspråk."

  147. "Fine!" Sen kommer
    en väldigt spännande bisats.

  148. "Vår kollega Piotr är döv och kommer
    ursprungligen från Polen."

  149. Nu blir man språkligt orolig och tror
    att Polen är ett funktionshinder.

  150. "Han arbetar mest med vår frukost
    och våra konferensluncher"-

  151. -"men du kan se honom servera
    våra övriga matsalsgäster också."

  152. Så att... Jag blev lite stressad då,
    så när servitrisen kom sa jag:

  153. "Jag vill beställa den här oxryggen."
    "Jaha, jaha."

  154. "Och kaffe? Sorbet? Efterrätt? Avec?"

  155. Jag sa: "Ja, vet du, gärna kaffe,
    men jag undrar också..."

  156. "Det vore trevligt till kaffet med
    några kortväxta, rumänska, dvärgar."

  157. "Har du det? Det skulle vara kul.
    Det vore roligt, som en liten..."

  158. Servitrisen säger:
    "Vet du, jag har ingen aning."

  159. "Jag kan kolla om vi har..."

  160. Jag sa: "Nej, det är lugnt.
    Det blir hallonsorbet."

  161. "Jag kör på det. Det blir utmärkt."

  162. Men när jag gick i skolan 1984
    hörde jag aldrig talas om det här.

  163. Aldrig nånsin.

  164. Men jag får snart veta att det här är
    de viktigaste parametrarna av allt.

  165. Jag tvingades laga mexikansk mat för
    mina klasskamrater på hemkunskapen.

  166. Lärarinnan var så tårögd efter detta.
    Jag hade pappas turistsombrero-

  167. -som var köpt på fyllan i Cancún och
    mammas poncho som hängde i hallen.

  168. Hon köpte ponchon i Sverige. Hon hade
    aldrig ägt nån, men det var kul här.

  169. De här liksom...
    Jag försökte till varje pris.

  170. Jag stod i sombrero och poncho
    och försökte göra "enchiladas".

  171. Jag kunde inte uttala det. Det var
    svettigt och jobbigt, men lärarinnan-

  172. -var så glad och hade aldrig
    varit med om nåt liknande.

  173. Hon omfamnade mig hårt, tårarna
    trillade. Hon förkunnade i mitt öra:

  174. "Edna, det är så underbart och
    fantastiskt att få lära känna dig"-

  175. -"för precis den du är.
    Det är fantastiskt."

  176. Det är spännande när andra vet vem
    jag är för jag har själv ingen aning.

  177. Men jag förstod att vi befinner oss
    i en tid där vi börjar ett skådespel.

  178. Vi glömmer att allt är på insidan.
    Identitet, kultur och kompetens-

  179. -är inte ett objekt. Du är inte
    en talang. Du är inte en mexikan.

  180. Du är nåt annat.

  181. Allt vi är och kan är i ständig
    rörelse och i relation till varann.

  182. Kompetens är ett relationsbegrepp.

  183. Kultur är ett relationsbegrepp.
    Identitet är ett relationsbegrepp.

  184. Det är inte ett varande.
    Det är ett görande.

  185. Beroende på hur vi gör det
    får vi olika utkomster.

  186. Men det är aldrig nånsin fast.
    För människan har inte bara rötter.

  187. Vi har fötter. Märkligt nog visste
    Carl von Linné det för länge sen-

  188. -men det är så.
    Vi befinner oss i den rörelsen.

  189. Hade vi inte trott på det
    hade skolan varit helt onödig.

  190. Den finns där för att vi har en
    tilltro till, som Gustav pekade på-

  191. -att vi kan. Vi kan lära oss,
    och vi kan lära varann.

  192. Vi kan skapa en relation av lärande.

  193. Då är det viktigt att förstå
    i grunden vad det betyder.

  194. Det här är möjligtvis vad jag är
    men inte vem jag är och vad jag kan.

  195. Ni ser här att det är ett jäkla
    elände alltihopa. Jag är 40, kvinna-

  196. -invandrare, ursprungsindian, halvdöv
    efter ett fästingbett, diabetiker-

  197. -diagnostiserad med ADHD
    med lite strössel av Asperger-

  198. -försökte min psykolog förklara.
    På återgivningen sa hon:

  199. "Du är som ett slags ADHD-glass,
    så här. Sen är det lite strössel"-

  200. -"eller kolasås med Asberger."
    "Jaha."

  201. "Ta med dig bilden. Den hjälper dig."

  202. Jag vet inte vad hon pratar om,
    men det är tydligen...

  203. Jag har faktiskt ingen aning.
    Sen gick jag på KBT hela sommaren-

  204. -och de sa: "Det viktigaste för dig
    som har ADHD är att sitta stilla."

  205. "Det är enda sättet
    att uppleva sann livskvalitet."

  206. "Så att du kan bli
    en normal människa."

  207. Det är intressant hur jakten
    på utsidan inte bara har dömt oss-

  208. -utifrån hudfärg
    och utseendet på alla sätt.

  209. Måtten och mätinstrumenten
    har börjat röra sig innanför huvudet-

  210. -för vem som är normal och inte.
    Den ena diagnosen är lika tydlig-

  211. -som definitionen av kategorierna
    som vi har använt historiskt.

  212. Jag citerar Stephen Tontis TED-talk
    där han säger att "ADHD"-

  213. -eller "ADHD is a difference
    in cognition not a disorder"-

  214. -"we are attention different..."

  215. Att förstå
    att det här är ett sätt att tänka-

  216. -ett sätt att lära som dessutom,
    per individ, ser olika ut.

  217. Att börja förstå motorvägarna
    för utväxling av lärande-

  218. -kräver inte ett individuellt
    förhållningssätt enbart-

  219. -utan ett förhållningssätt
    av den lärande relationen-

  220. -för att förstå:
    Hur ska det här funka på bästa sätt?

  221. Vi lever
    i en väldigt normotisk tidsålder.

  222. Vi sätter den normotiska människan
    i centrum. Om begreppet är obekant-

  223. -så är "normotisk" den onormala
    önskan att vara onormalt normal.

  224. Det är när folk undrar:
    "Ska jag hämta på dagis kl. 16.00?"

  225. "Är det konstigt?
    Är jag en dålig förälder?"

  226. "Gäller äggskal nu? Det ser ut
    som om pasteller kommer till våren."

  227. "Jag kanske borde äta rättvisemärkt,
    fast kanske inte ekologiskt."

  228. "Skulle jag göra på ett annat sätt?
    Hur är man lyckad?"

  229. "Är det de här tre punkterna? Har jag
    rätt partner? Hur fungerar det här?"

  230. Det är en tid av ständigt jämförande
    som jag trodde jag överlevde i nian.

  231. Vi jämför varann, och i hierarkiska
    jämförande system av vad som är rätt-

  232. -pekar vi också ut vad som är fel,
    vad som är normalt och inte-

  233. -vad som är bra och dåligt-

  234. -i stället för att utforska det här
    där vi alla är onormalt onormala-

  235. -på alla tänkbara sätt,
    i rörelse och i förändring.

  236. Det gör också nåt med människor
    att höra sånt-

  237. -att bli utpekad som en fast punkt.

  238. Och jag kan ju känna så här
    att det är inte...

  239. Vi är bra på att utpeka individen
    i de här sammanhangen, men ibland-

  240. -skulle det vara relevant att
    diagnostisera skolan, inte individer.

  241. Alltså diagnostisera relationen,
    om den funkar eller inte.

  242. Inte om individen funkar eller inte,
    utan funkar det här eller inte?

  243. Det sätter fokus på en ömsesidighet
    och ett utvecklande-

  244. -som är möjligt.

  245. Vi är ständigt
    i relation till vår omgivning.

  246. Allt det där på insidan beror
    på bemötande, relationer, ledarskap-

  247. -på om vi blir värdigt bemötta
    eller inte.

  248. Utkomsten av det inre är i relation
    till alla de här sakerna-

  249. -och funkar inte det
    så får vi saker därefter.

  250. Jag skolkade hela gymnasiet.
    Jag hade varit en A-student.

  251. Jag hade femmor i nästan alla ämnen
    och så kom jag till gymnasiet-

  252. -och hade så otroligt tråkigt.
    Motivationen sjönk i botten.

  253. Själva drivkraften
    för lärande sjönk i botten.

  254. Men inte drivkraften av att lära,
    utan drivkraften av att gå i skolan.

  255. Så jag var inte där,
    men i stället var jag på närradion.

  256. Jag lärde mig ljudteknik,
    journalistik och att klippa.

  257. Jag var på konstkurser och teater
    och var aktiv i elevorganisationen-

  258. -och lärde mig mänskliga rättigheter,
    barnkonventionen, hur skolan funkade-

  259. -hur skolpolitiken fungerade,
    och jag lärde mig av andra elever.

  260. Jag lärde av andra elever om mina
    rättigheter och samhällskunskapen-

  261. -som jag inte hade så mycket av
    i skolan som jag önskade.

  262. Med det gjort kunde jag med urusla
    betyg i skolan, för det hade jag-

  263. -gå ut gymnasiet
    med riktigt kassa betyg-

  264. -men genast ta bussen till radio-
    huset med jobb som ljudtekniker-

  265. -för att jag
    hade ombesörjt mitt lärande.

  266. Det är sorgligt att det ska behöva
    vara så, men det blev så.

  267. Det spännande är att jag började som
    ombudsman för elevorganisationen.

  268. Sen blev jag ljudtekniker. Hur jag
    blev det som halvdöv är spännande-

  269. -med det pratar vi om nån annan gång.
    Jag ser i stereo med glasögon.

  270. Sen var jag det ett tag.
    Sen blev jag programledare i radio.

  271. Sen blev jag journalist.
    Det var i en kvart ungefär.

  272. Jag blev utredare
    på arbetsmarknadsdepartementet-

  273. -när man skulle ställa om från
    invandrar- till integrationspolitik.

  274. Jag har utbildat på universitet och
    högskolor, men jag har ingen examina-

  275. -men jag har läst alla böcker på
    utbildningarna som jag suktade efter-

  276. -för jag är i lärande.

  277. Jag är väldigt glad över
    min omgivning av lärande personer:

  278. Personer på närradion,
    elevorganisatören, föräldrarna-

  279. -vännerna, teaterläraren-

  280. -alla de som försatte mig
    i lärande relationer.

  281. Det gav mig nyckeln till hur man
    gör det här i resten livet.

  282. Fortsätter man med den varan så kan
    man alltid fortsätta att göra det.

  283. Det här var länge sen.
    Det är länge sen jag levde i den tid-

  284. -då framtiden såg ut på ett visst
    sätt och vi såg ut på samma sätt-

  285. -för när jag går i skolan
    hänger kalla kriget över oss.

  286. Jag minns en lektion
    där vi efter ett helt läsår-

  287. -av vuxna människor som kommit
    och berättat hur saker låg till-

  288. -själva nycklarna till vår existens,
    och det var viktiga saker.

  289. Man sa att vi skulle ha cykelhjälm
    för att inte dö i trafiken-

  290. -använda kondom
    för att inte dö i aids-

  291. -sortera sopor
    för att inte dö i cancer-

  292. -inte äta för mycket för att inte dö
    i hjärt- och kärlsjukdomar-

  293. -inte äta för lite och dö i anorexi.
    Biologiläraren sa:

  294. "Det spelar ingen roll vad ni äter.
    Ni dör ändå av tungmetaller."

  295. Vi var ständigt ängsliga.
    Framtiden var inte så hoppfull-

  296. -och vår syokonsulent,
    som visste allt, kom in och sa:

  297. "Hälften av er blir arbetslösa.
    En tredjedel får aldrig fast arbete"-

  298. -"och Edna är det extra synd om."
    Jag tänkte: "Herregud."

  299. Jag hade cykelhjälm, kondomer och
    kostcirkel och tänkte: "Det är kört."

  300. "Du är invandrare och kvinna,
    så det är antagligen helt kört."

  301. "Men om du blir civilingenjör
    kanske du klarar dig."

  302. Så jag ansökte till fyraårig teknisk
    linje av en ren dödsögonblickskänsla.

  303. Sen förstod jag att de hade fel,
    att ingen visste hur det skulle bli.

  304. Alla gissningar var relevanta.
    Vad betyder det i ett klassrum-

  305. -om alla gissningar är relevanta?
    Då finns det ett annat utforskande.

  306. De som satt med Donkey Kong på
    rasterna och startade en IT-industri-

  307. -det visste de inte om. Vi vet inte
    så det krävs en enorm ödmjukhet-

  308. -i en plats där vi är vana
    att värdera vad som är bra, dåligt-

  309. -rätt eller fel, praktiskt
    eller inte, talangfullt eller inte.

  310. Det här finns samlat i det här kända
    citatet. Det sätter oss i position-

  311. -och ödmjukhet i den här rörelsen
    som vi inte vet var den ska-

  312. -och då gäller det, ömsesidigt,
    att ha en hög grad av ödmjukhet.

  313. Min dotter ritar ungefär 500-1000
    teckningar i månaden.

  314. Vi ska hyra ett förråd på Shurgard,
    det håller inte.

  315. Men hon har svårt
    för audiell kommunikation.

  316. Hennes motorvägar är visuella.

  317. Hon gör filmer och sagor på iPad
    till sin lillasyster-

  318. -som jag inte ens känner till
    förrän jag plockar upp iPaden.

  319. De är i lärande även utan mig. Det
    betyder inte att jag är betydelselös-

  320. -men alla relationer pågår samtidigt
    på olika sätt, och vi tar del av det.

  321. Jag undrar
    hur det ska gå för henne i skolan-

  322. -som är byggd på en idé och tanke
    om hur kunskap och lärande överförs-

  323. -som är väldigt dominant
    och väldigt präglad på ett sätt.

  324. Jag tror att nu är tiden
    då vi med ödmjukhet funderar över-

  325. -på vilka sätt det fungerar
    för den och den personen.

  326. Hur fungerar jag bäst som lärare i
    situationen för att skapa ett flöde?

  327. Och hon har lärt mig nånting...

  328. Hon har svårt att generalisera.
    Hon gillar regler-

  329. -och regler är ju regler, och med en
    massa undantag är det inte regler.

  330. När vi började dela upp världen
    språkligt sett med liv på jorden-

  331. -träd, växter och så fanns det djur
    och det var inte riktigt samma sak.

  332. Vi var också djur fast människor.
    Det fanns olika sorters människor:

  333. Kvinnor, män, flickor och pojkar.
    Här nånstans förstod hon ingenting-

  334. -för det fanns ingen regel
    för kvinnor och män.

  335. Hon kunde inte språkligt urskilja
    olika människor. De såg olika ut.

  336. Det fanns inget som alla kvinnor
    såg ut som och alla män så ut som.

  337. Under en månad var hon gråtfärdig
    över vilken hårlängd hon skulle ha.

  338. Vad var regeln för hår för tjejer
    om man nu var det? Kort eller långt?

  339. Hon fick panik. Sen förstod hon
    att det fanns tjejer som hade det.

  340. Det finns människor med långt hår.
    Det är det som är kategorin.

  341. Där nånstans började hon förstå att
    människor hade en annan dimension.

  342. Och så sa hon en dag: "Pappa Pablo
    är ju både mamma och pappa."

  343. "Va?", sa jag. Nu är det så att Pablo
    har fantastiskt långa ögonfransar.

  344. Han kan inte ha glasögon.
    Då förstår ni. I Disney-filmer-

  345. -har bara kvinnor långa ögonfransar
    så det blev en regel.

  346. Han var mamma och pappa,
    så var det löst.

  347. Men en månad senare sa hon: "Pappa
    är Pablo." Människor är av namn.

  348. Honom kommer hon att följa i sitt liv
    precis som han henne.

  349. Då började hon landa
    och känna sig trygg. "Vad heter du?"

  350. "Vem är du, då?" Varje relation
    är unik och under pågående-

  351. -och under upptäckande.
    Då spelar resten inte så stor roll.

  352. För människor är av hår, möjligen.

  353. Men människor är också av namn,
    och det är med glädje-

  354. -som jag kommer tillbaka
    i de här knepiga frågorna-

  355. -där jag hoppas att vi kan kliva över
    det här paradigmet av att förstå-

  356. -kompetens, identitet,
    motivation, kultur-

  357. -allt vi har på insidan som ett
    relationsbegrepp i ständig rörelse.

  358. Det viktigaste är inte
    varifrån människor kommer-

  359. -utan varifrån de tänker sig att de
    ska ta vägen, vart de är på väg.

  360. I den rörelsen möter vi varann.
    Ingen annanstans-

  361. -och det är där som era möten
    gör skillnad. Tack så jättemycket.

  362. Textning: Moa Eneroth
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Integrationsfrågor och framtidens skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Jag hoppas att vi i framtiden kan skapa en ny förståelse för kompetens, identitet och motivation och se att utsidan inte alltid speglar insidan, fortsätter hon. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Mångfald i skolan, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

En ny riktning

Författaren och pedagogen John Steinberg är upprörd över dagens skolpolitik. Det finns inget förtroende för lärarkåren, menar han. Det är alltid någon annan som kommer och talar om för lärarna hur de ska göra. Till och med hur de ska undervisa. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Teknik, policy och pedagogik

Elever behöver struktur och ledning, och dagens skola sviker många gånger eleverna, säger Marie Carlsson, förlagschef på Liber. Dagens unga vuxna är lustmänniskor. Deras lärare är i stor utsträckning pliktmänniskor och pliktmänniskor kan aldrig leda lustmänniskor genom auktoritära metoder, säger hon. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Integrationsfrågor och framtidens skola

Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss