Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Be my babyDela
  1. Dick Clark på "American Bandstand"
    sa: "Här är århundradets låt."

  2. Då visste jag!

  3. Folk kom från hela landet för att se-

  4. -hur Phil Spector lyckades skapa
    sina fantastiska inspelningar.

  5. Melodin, trumintrot och en av pop-
    historiens mäktigaste produktioner-

  6. -gjorde "Be My Baby" till ett av
    60-talets viktigaste popögonblick.

  7. Med den nådde producenten, musikern
    och låtskrivaren Phil Spector-

  8. -en kreativ höjdpunkt.

  9. Han började komponera, arrangera
    och sjunga vid sexton års ålder.

  10. Flera dussin hitlåtar tyder på att
    Spector vet vad tonåringar vill ha.

  11. Phil Spector hade redan innan
    "Be My Baby" haft enorma framgångar.

  12. Han hade fingret på pulsen
    och var bra på att välja låtar.

  13. Han visste vad som skulle slå.
    Så jag jobbade för Phil.

  14. Carol Kaye var en av de studiomusiker
    som Spector helst jobbade med-

  15. -en yngre generation som ibland gick
    under namnet "The Wrecking Crew".

  16. Trummisen Hal Blaine minns
    vad som gjorde dem populära.

  17. Vi kunde spela
    vilken sorts musik som helst.

  18. Vi kunde spela in ett album-

  19. -på två tretimmars-sessioner
    om det krävdes.

  20. Vi repade inte, vi var de
    som gick in i studion och spelade in.

  21. Den stora och kraftfulla ljudbilden
    var typisk för Spectors produktioner.

  22. Den fick namnet "Wall of Sound".

  23. Soundet förhöjs med hjälp av
    ekokammare och många andra knep.

  24. Metoderna för att få fram
    produktionen var inte konventionella.

  25. En vanlig inspelning
    krävde fyra kompinstrument:

  26. Piano, bas, trummor och gitarr.

  27. Phil Spector hade fyra basar.

  28. -Det var säkert fyra, fem gitarrer.
    -Sju gitarrer.

  29. Det var nog två klaviaturer
    och tre eller fyra slagverk.

  30. Och en trummis.

  31. Den stora rumsklangen var viktig-

  32. -men också ekot i sig
    hade en speciell karaktär.

  33. Folk säger att det är ett smutsigt
    eko, men jag håller inte med.

  34. Det är för att vi läckte
    in i varandras mickar.

  35. Det fanns inga skärmar
    som på RCA eller 20th Century Fox.

  36. Men annat med mickarna var viktigt.

  37. Spector var först med att använda
    många mickar till trummorna.

  38. Det kunde ta honom tre timmar
    att placera dem precis som han ville.

  39. Rör inte mickarna!

  40. En stor applåd för The Ronettes!

  41. Vi bestod av min storasyster Estelle
    och min kusin Nedra.

  42. Ronnie Spector var leadsångare
    i The Ronettes.

  43. Innan "Be My Baby" hade hon
    bara blygsamma framgångar.

  44. Hon minns när låtskrivaren Ellie
    Greenwich först spelade upp låten.

  45. Hon började spela "Be My Baby"
    på pianot-

  46. -och jag sa: "Jag älskar låten!"

  47. Men folk frågar om jag visste
    att den skulle bli en hit.

  48. Det vet man aldrig!

  49. Texten kan tyckas enkel, men 1963
    bjöd den på ett helt nytt perspektiv.

  50. Tjejer brukade inte be killar
    att vara deras "baby".

  51. Många killar trodde
    att jag menade dem!

  52. Jag skrev själv mycket av texten.
    Det vet folk inte.

  53. "For every kiss you give me,
    I'll give you three."

  54. Men det som kanske är låtens
    mest tydliga signatur är trumintrot.

  55. Introt förändrade
    verkligen trumvärlden-

  56. -för många kompositörer
    och särskilt trummisar.

  57. I stället för att spela på tvåan och
    fyran kunde de spela bara på fyran.

  58. "Be My Baby" nådde andraplatsen
    på Billbords singellista.

  59. Soundet gjorde avtryck
    i decennier framåt-

  60. -t.ex. här i Sverige hos ABBA och
    hemma i Kalifornien hos Beach Boys.

  61. Deras album "Pet Sounds" är rena
    rama hyllningen till Wall of Sound.

  62. Även låten i sig
    fångar ständigt nya generationer.

  63. Den har gång på gång återuppstått
    som cover.

  64. Amy Winehouse
    var starkt influerad av the Ronettes.

  65. Det kan man se men också höra.

  66. Även historien om låtens
    demonproducent slutar mörkt.

  67. Ronnie gifte sig med Spector men
    satt i husarrest tills hon flydde.

  68. Berättelser om pistoler, droger
    och galenskap-

  69. -når sin kulmen 2009 när Spector
    fälls för mordet på Lana Clarkson.

  70. Trots sin ikonstatus och medverkan på
    en av pophistoriens största låtar-

  71. -ser inte Ronnie Spector sig själv
    som en stjärna.

  72. Jag blir fortfarande förvånad,
    för jag ser mig inte som en stjärna.

  73. Jag tänker bara:
    "Tack och lov att jag fick en hit!"

  74. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Phil Spector producerade sin blivande hustru och hennes bakgrundssångare. Med mängder av musiker i studion - upp till fyra basister och sex gitarrister - repeterade man i timmar och gjorde sedan tagning efter tagning tills Spector var nöjd. Be my Baby från 1963 blev en världshit och det kanske mäktigaste exemplet på Spectors stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, Amerikansk pop/rock, Förenta staterna, Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Spector, Phil, 1940-
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

London

Josephine Forsman landar i London - en minst sagt värdig finalstad när man letar efter betydelsefull populärmusik. Här revolutionerade en 15-åring rockmusikens ljudbild över en natt, startskottet gick för 80-talets stora musiktrend syntpopen, och en märklig låt visade att inte ens populärmusikens mest grundläggande regler var heliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss