Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : KrautrockDela
  1. Musikjournalisten Uwe Nettelbeck-

  2. -lyckades 1970 övertyga skivbolaget
    Polydor att han sett rockens framtid:

  3. En grupp med potentialen
    att bli ett nytt Beatles.

  4. Hallå!

  5. -Hejsan!
    -Hej, välkommen.

  6. Bolaget lät gruppen Faust jobba under
    total frihet med sin musik i ett år.

  7. -Det här är Zappi.
    -Hej!

  8. "Vi skriver på kontraktet om vi får
    tillgång till en studio dygnet runt."

  9. "Då kan vi sälja vår själ
    till musikindustrin."

  10. Det var det som hände.

  11. När skivbolaget till slut fick höra
    resultatet, Fausts första skiva-

  12. -kunde man inte komma längre
    ifrån både Beatles och topplistorna.

  13. "Runt är fint."

  14. Det är ett mantra
    och ett stycke som vi spelar.

  15. Trots att Faust hade haft
    mer än ett år på sig-

  16. -kom de i princip
    tomhänta till studion.

  17. Vi gick in i studion på nätterna
    och började improvisera.

  18. Sen klippte vi bort bitar
    i början och i slutet-

  19. -och använde det
    till den första plattan.

  20. Hela skivan
    kom till väldigt spontant.

  21. När man i dag lyssnar på Fausts musik
    är det obegripligt-

  22. -hur gruppen var föremål för stora
    kommersiella förhoppningar.

  23. Då var den så före sin tid
    att Polydor sa:

  24. "Omslaget är vackert,
    men vi kan inte sälja musiken."

  25. Vi fick inga mer pengar.
    De ville inte veta av oss.

  26. Då började vi äta hundmat
    eftersom vi var utfattiga.

  27. Se dig för. Jag går före.

  28. -Spelade ni in allt ni spelade?
    -Ja.

  29. Vi improviserade för det mesta,
    och allt spelades in.

  30. Kurt Graupner var oftast med
    och spelade in allting.

  31. Så fort vi gjorde nåt som kändes
    intressant skrek vi:

  32. "Kurt! Spela in!"

  33. Kurt Graupner
    var gruppens kreativa ljudtekniker.

  34. Här är Kurt Graupner
    med sitt eget mixerbord.

  35. Graupner konstruerade
    egna tekniska lösningar-

  36. -som de här meterlånga effektlådorna
    som styrdes via fotpedaler.

  37. -Här är de berömda svarta lådorna.
    -Är de hemmagjorda?

  38. Helt och hållet.

  39. Alla kunde interagera med varandra.

  40. Jag fick deras signaler
    här eller där.

  41. Jag - eller vem som helst av oss -
    kunde påverka de andras ljud.

  42. Faust tog sitt avstamp i hippiens
    och det sena 60-talets motkultur.

  43. Den musikaliska inspirationen kom
    från den amerikanska garagerocken...

  44. ...och från Pink Floyds spacerock.

  45. Men man ville också bygga upp nåt
    nytt. Jean-Hervé, Zappi och de andra-

  46. -var den första generationen
    efter andra världskriget.

  47. Tyskland behövde byggas upp igen,
    och inte bara byggnader-

  48. -utan också en egen kultur.

  49. Just det.
    Ingen mer blues eller rock 'n' roll.

  50. Vi ville uttrycka
    våra egna, verkliga känslor-

  51. -med vår kulturella bakgrund-

  52. -och inte låna utifrån, från nåt
    som inte hade med oss att göra.

  53. Uttrycket "krautrock" myntades
    av engelska musikkritiker-

  54. -för att sammanfatta den form av tysk
    rockmusik som vällde ut vid tiden.

  55. "Kraut" är ett engelskt
    nedsättande ord för tyskar.

  56. "Krautrock" blir märkligt.
    Tyskar och rock hör ju inte ihop.

  57. Vi marscherar kanske mer. Det blir
    en ironisk benämning av tysk musik.

  58. De flesta krautband tog avstånd
    från benämningen, men inte Faust.

  59. De omfamnade i stället uttrycket,
    och när de fick kontrakt med Virgin-

  60. -markerade de sin ståndpunkt.

  61. Öppningsspåret
    på skivan "Faust IV" från 1973-

  62. -döptes till just "Krautrock".

  63. De skämtade om vår musik,
    men vi brydde oss inte.

  64. -Vi svarade till och med med en låt.
    -Var det därför?

  65. Jag tycker det. Vi sa: "Dra åt
    helvete, vi ska visa er krautrock!"

  66. Senare kom ordet att bli
    en akademisk term-

  67. -för en viss sorts musik.

  68. Låten "Krautrock" innehåller
    alla de genretypiska elementen:

  69. Den stadiga fyrtakt som
    fick benämningen "motorik"-

  70. -avsaknaden av vers-refräng-form
    och minimalt med ackordbyten.

  71. "Krautrock" är
    ett elva minuter långt mantra.

  72. Jag minns låten väldigt tydligt.
    Det var barn i rummet.

  73. Den började...

  74. Inga trummor. Så höll den på länge.

  75. Den går i en stadig fyrtakt.
    Ingen soul eller synkoper.

  76. Förändringarna är väldigt små.
    Det är som att vara i trans.

  77. Sen bara tamburin,
    och sen kastade Zappi tamburinen-

  78. -och gick loss på trummorna.

  79. Jag kom in med basen,
    och det är då den kör i gång.

  80. Låten blir till slut
    en sorts svanesång-

  81. -både till Faust och till genren.

  82. När 70-talets mitt närmar sig
    tar krautrockens energi slut.

  83. Även om varken Polydor eller Virgin
    tjänade några pengar på Faust-

  84. -nådde musiken, på ett sätt,
    till slut en kommersiell publik.

  85. Det finns en bra dynamik, en puls.

  86. Det påminner mycket om
    hur kanske techno fungerar.

  87. Det är repetitivt, det drar in en
    och plötsligt slår det till.

  88. Monotonin och upprepningarna
    i låtar som "Krautrock"-

  89. -la grunden till techno
    och dansmusik-

  90. -och påverkade
    på så sätt mainstreammusiken.

  91. Det var ett nöje att tillbringa
    några minuter med er. Runt är fint!

  92. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Faust (musikgrupp), Komposition (musik), Krautrock, Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Tonsättare, Tyskland
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss