Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Daddy CoolDela
  1. Jag älskade svart musik. Jag började
    som rocksångare på 60-talet.

  2. Det var min dröm att göra soulmusik.

  3. Det här är mannen bakom gruppen
    Boney M och låten "Daddy Cool"-

  4. -en av de största tidiga discohitsen.

  5. Men etiketten "disco"
    vänder han sig emot.

  6. Allt som var populärt på diskotek
    kallades för discomusik-

  7. -men det typiska discosoundet
    kom senare.

  8. Jag tänkte inte
    att jag skulle göra en discolåt.

  9. Frank Farian släpper 1975 låten
    "Baby, Do You Wanna Bump"-

  10. -under namnet Boney M - en grupp
    som bara består av honom själv.

  11. Den sålde rätt bra och började
    klättra på europeiska topplistor.

  12. Alla undrade vilka Boney M var,
    men det var ingen.

  13. Bara schlagersångaren Frank Farian
    som försökte göra nåt annat.

  14. Men jag kunde inte uppträda
    med låten!

  15. Då fick vi idén
    att ha en grupp på scen.

  16. Den låg på topplistan i Holland.

  17. Han hade nog träffat Maizie
    i Hannover, och Bobby.

  18. Han ville ha två tjejer till,
    och vi fick inte den tredje.

  19. Så vi tre uppträdde i Holland
    utan Liz. Hon kom in senare.

  20. Boney M var en produkt, och
    fungerade aldrig som en riktig grupp.

  21. De hopplockade medlemmarna
    är Liz Mitchell, Maizie Williams-

  22. -Marcia Barrett och Bobby Farrell.

  23. På inspelningarna är det framförallt
    Mitchell och Barrett som sjunger.

  24. Bobby Farrell hörs inte alls.
    Frank Farian gör den manliga rösten.

  25. Medlemmarna valdes för sitt utseende
    och hur de rörde sig på scen.

  26. Det visuella intrycket
    skulle marknadsföra låten.

  27. Det hela startade
    med tv-framträdandet i Holland.

  28. Vi uppträdde i Holland
    och gick upp på topp fem.

  29. Alla ville ha ett album
    med den sortens musik.

  30. Lite västindisk disco
    med ett Philadelphia-sound.

  31. Jag tänkte: "Okej, vi gör det!"

  32. Den första låten på det första
    albumet var "Daddy Cool".

  33. Det var en basslinga
    med en överstämma på bas.

  34. Det gav ett alldeles särskilt sound.
    Jag bad basisten spela...

  35. Det är enkelt, men stämman
    skapade ett intressant sound.

  36. Det plus rytmen,
    den djupa rösten och slagverket-

  37. -och den fina melodin... Det var
    kombinationen som gjorde det.

  38. Låten spelas in i en studio i München
    med engelskspråkiga studiomusiker.

  39. Farian tror det hjälpte till att göra
    den till en hit utanför Tyskland.

  40. Det är en enkel melodi. Jag anade
    inte att det skulle bli en världshit.

  41. Det förvånade mig verkligen.

  42. Det var en B-sida. Min A-sida var
    en cover av "No Woman, No Cry".

  43. "Daddy Cool"
    gör i början ingen större succé-

  44. -men när DJ:s berättar att låten
    får upp folk på dansgolvet-

  45. -börjar Frank Farian tänka om.

  46. När de framträder i programmet
    "Musikladen" står det klart-

  47. -att låten är en succé.

  48. Nummer ett på den tyska topplistan
    är Boney M med "Daddy Cool".

  49. Singeln pressas om
    med "Daddy Cool" som A-sida-

  50. -och klättrar
    på den tyska singellistan.

  51. Runt hörnet väntar
    det internationella genombrottet.

  52. Det var en B-sida, och tack och lov
    sa min DJ: "Det här är A-sidan."

  53. Jag gjorde det genom hela låten,
    inga trummaskiner eller datorer.

  54. Jag blev trött!

  55. Alla trodde
    att den var från Philadelphia.

  56. Det är Münchens filharmoniker.

  57. Den enkla texten
    är en viktig del av konceptet.

  58. Farian tog hjälp av Hans-Jörg Mayer.

  59. Frank ville ha en enkel text
    som alla kunde sjunga-

  60. -även de som inte kunde engelska.
    Min text var från början:

  61. "Wild about daddy cool",
    alltså "galen i..."

  62. Förläggaren skrev:
    "What about daddy cool?"

  63. Farian har svårt att peka ut vad som
    gjorde Boney M:s musik framgångsrik-

  64. -men han tror att enkla texter,
    tydliga hookar-

  65. -och en stark visuell scenshow
    är en del av förklaringen.

  66. I kölvattnet till Boney M dök
    det upp mer musik i samma anda.

  67. Farian återanvände sitt koncept när
    han skapade gruppen Milli Vanilli.

  68. Det blev en världsnyhet när det
    framkom att de varken sjöng-

  69. -eller spelade en enda ton.

  70. Folk sa: "Wow, vilken låt."
    Dansgolven var alltid fulla.

  71. Resten är historia.

  72. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Tyskland skapade producenten Frank Farian en lättigenkännlig variant av disco med en på många sätt ny produktionsmetod. Boney M var en sånggrupp som i första hand var handplockad för sitt visuella yttre, och en av medlemmarna kunde inte ens sjunga. Gruppen hade en rad hits under tiden kring 1980, alla med samma recept: en välspelad och tajt ljudbild, tydliga hookar, kraftfulla sångare och någon rolig gimmick, som basrösten i Daddy Cool från 1976. Frank Farian, sångerskan Marcia Barrett och textförfattaren Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, Boney M (musikgrupp), Disco (musik), Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Tonsättare, Tyskland
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss