Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: (Love is like a) Heat waveDela
  1. I New York förstod ingen
    hur de gjorde skivorna.

  2. Stor skicklighet låg bakom soundet.

  3. Det var nåt helt nytt som pågick.

  4. Med låten "Heat Wave"
    lyckades Tamla-Motown-

  5. -få till en av pophistoriens mest
    distinkta ljudbilder: Motownsoundet.

  6. Martha Reeves
    återbesöker Roostertail-

  7. -ett populärt spelställe för
    Motownartister, nere vid vattnet.

  8. Gitarristen Eddie Willis, som spelade
    på "Heat Wave", är också här.

  9. Ge mig mina åtta takter, Eddie!
    Men det var bra.

  10. De minns tydligt inspelningen
    av låten runt julen 1962.

  11. Jag glömmer aldrig vad jag spelar.

  12. Jag var på julfest
    och det var kallt ute.

  13. Vi var på kontoret, Hitsville U.S.A.

  14. Holland-Dozier-Holland kom och sa:
    "Följ med till studion."

  15. Men jag var finklädd och ville festa.

  16. "Nej, vi vill spela in dig
    med detsamma."

  17. Jag gick motvilligt därifrån.

  18. Eddie Holland sjöng
    en låt om att det var varmt.

  19. Eddie lärde oss texten,
    Brian lärde ut stämmorna-

  20. -och Lamont Dozier spelade.

  21. Man märkte att han gjorde
    nånting annorlunda, nånting nytt.

  22. Jag spelade bara...

  23. Det var allt jag gjorde,
    spelade ackorden.

  24. Det där... Det var nog det
    som gjorde den till en hit.

  25. Benny Benjamin spelade basgången,
    och många musiker undrar-

  26. -hur han fick till det tunga...

  27. Han spelade på en ståbas!

  28. De stampade på en bräda på golvet.

  29. Den var bred
    och fyra personer stod på den.

  30. De stampade till takten.

  31. Vi lärde oss den, jag sjöng ett par
    tagningar och återvände till festen.

  32. När "Heat Wave" gavs ut 1963 hade
    Motown redan haft en rad hitlåtar.

  33. Men det var låtar som
    hade mycket av 50-talet kvar i sig.

  34. Exempelvis saknades
    det typiska backbeatet på virveln-

  35. -senare också förstärkt med Motowns
    välkända tamburinslag.

  36. Men mycket mer bidrog till soundet.

  37. Producenten Tony Bongiovi håller upp
    sitt ID-kort från studion.

  38. De hade en rytmsektion,
    och eftersom de jämt spelade ihop-

  39. -blev de en väldigt samspelt
    och koncentrerad rytmsektion.

  40. Vi var tvungna att samarbeta.

  41. Man var tvungen
    att bry sig om sin medmusikant.

  42. Till detta kom låtskrivare
    som var vana vid att jobba ihop.

  43. Holland-Dozier-Holland kunde gå in
    i studion utan att ha skrivit en låt-

  44. -och bara spela in.

  45. De kunde gå in och ändra,
    eftersom allt låg på åtta kanaler.

  46. I New York kunde de inte byta ut
    exempelvis basen.

  47. Det kunde Motown göra.

  48. I dag är det förstås det vanliga-

  49. -men då låg det långt utanför
    allt som nånsin hade gjorts tidigare.

  50. Här är bandarkivet där Martha Reeves
    arbetade i början här på Motown.

  51. Motowns byggnader med studio,
    teknik, skivomslag och fotografier-

  52. -finns kvar än i dag som museum.

  53. Här är Motowns skapare Berry Gordy
    på väg till jobbet.

  54. Men mest intressant är kanske
    det här hålet i taket.

  55. En ekokammare, där man
    med en mikrofon och en högtalare-

  56. -lade en rumsklang på musiken.

  57. Det var inte ovanligt, men Motowns
    ekokammare bar på en hemlighet.

  58. De hade en väldigt kort efterklang
    i sin ekokammare.

  59. Tiden det tar för ljudet
    att klinga av bör vara 3-5 sekunder-

  60. -men hos Motown byggde de fel
    och ljudet varade knappt en sekund.

  61. När de lade på effekten gav det
    låtarna ett kristallaktigt sound.

  62. Men det fanns mer än låtskrivande och
    ljudproduktion bakom framgångarna.

  63. En viktig del var hur man ville
    att artisterna skulle uppfattas.

  64. En speciell avdelning jobbade
    med det: artist development.

  65. Maxine Powell lärde oss etikett,
    psykologi och hur man för sig.

  66. Cholly Atkins lärde oss att dansa med
    fötterna och göra fantastiska saker.

  67. Motownstilen var ett särskilt
    utformat sätt att dansa och uppträda-

  68. -som vi är kända för.

  69. Arvet efter Motown
    kan inte överdrivas-

  70. -i allt från hur man jobbar i studion
    till hur man rör sig på scen.

  71. Michael Jackson, som hyllas för sin
    dans, växte upp som Motownartist.

  72. Åren på Motown är de viktigaste
    i Reeves och Willis musikkarriärer.

  73. Det var en sjujäkla tid, och jag
    kommer alltid att minnas det.

  74. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Låten som först presenterade världen för Berry Gordys framgångsrika Motownsound var Heat wave från 1963, skriven av Holland-Dozier-Holland och framförd av Martha Reeves. Energi, lätt gospelfärgning, drivande riff, stadig tamburin och lysande sång blev ett recept som gjorde Detroit-soulen stilbildande. Martha Reeves och studiomusikern Eddie Willis berättar om hur låten kom till, och producenten Tony Bongiovi berättar om tekniken som användes.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, Detroit, Förenta staterna, Komposition (musik), Ljudproduktion, Motown, Musik
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss