Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : No UFO'sDela
  1. Det var en slump
    som förändrade våra liv.

  2. Jag insåg nog inte det då-

  3. -men det startade nog den
    enbart elektroniska dansmusiken.

  4. Jag kan likna det vid en massa saker,
    men det var helt enkelt annorlunda.

  5. "No UFO's" kom ut 1985. Den räknas
    ofta som den första technolåten-

  6. -där stilens sound, teknik
    och idévärld först smälte samman.

  7. Det här är Juan Atkins,
    mannen bakom namnet Model 500-

  8. -och låten "No UFO's".

  9. Han är också den som började
    kalla sin musik för techno.

  10. Och det här är Derrick May. Han,
    Juan Atkins och Kevin Saunderson-

  11. -är "The Belleville Three"-

  12. -tre vänner som växte upp
    i Belleville utanför Detroit.

  13. Tillsammans var de avgörande
    för technons födelse.

  14. Kanske var det inte en slump
    att "No UFO's" och genren techno-

  15. -dök upp i Detroit.

  16. Vi hade en stor svart medelklass.

  17. Föräldrarna hade råd med
    två skivspelare eller en trummaskin.

  18. Det är barnen
    till stadens industriarbetare.

  19. De gick i bättre skolor, och kunde
    tänka ur helt nya perspektiv.

  20. Ett intresse för dyrt europeiskt mode
    och en avancerad blandning av musik-

  21. -blev grunden för en partyscen.

  22. Musiken som vi spelade på festerna
    var en vidareutveckling av discon.

  23. Rytmen med bastrumman i fyrtakt
    gav den en discogrund.

  24. Men det som definierar techno
    jämfört med tidigare dansmusik-

  25. -är att den baseras helt
    på elektroniska instrument.

  26. Soundet är inspirerat
    av electrofunk och electrorytmer-

  27. -och även italodisco, Kraftwerk
    och andra tyska band från den tiden.

  28. Det maskinella och robotartade
    blev typiskt för technon.

  29. Det märktes i allt från val av ljud
    till hur trummaskiner programmerades-

  30. -och inte minst
    i de hårda, repetitiva basslingorna.

  31. Techno handlar också om prylarna,
    de elektroniska instrumenten.

  32. Jag använde en 909:a,
    en 808:a och en 727:a.

  33. Min favoritkeyboard var en DX-100.

  34. Att programmera en Yamahakeyboard
    är ett tekniskt mysterium.

  35. Jag fick läsa manualen.

  36. Jag studerade manualerna mycket.

  37. Manualerna var det enda sättet.

  38. För Derrick och hans två kompisar
    fanns det inget alternativ.

  39. Om man använde
    en keyboards förinställda ljud-

  40. -då visste alla att man gjorde det.

  41. Man var ett stort jävla skämt.
    Man var körd med detsamma.

  42. De är en utgångspunkt.

  43. Om du ska göra musik, gör då
    din egen musik, inte nån annans.

  44. En föregångare till "No UFO's" är
    "Sharevari" av A Number of Names-

  45. -men trots att det bara skiljer några
    år sker det ett paradigmskifte.

  46. De använde trummaskiner.

  47. Juan använde en 808:a,
    en 909:a och kanske en 303:a.

  48. Jag vet inte vad A Number of Names
    använde, men det låter som synthar.

  49. De synkade saker till trumtakten
    och resten spelade de live.

  50. De var musiker
    som spelade elektronisk musik.

  51. Men efter att saker och ting
    utvecklades-

  52. -kom nån på ett system för att få
    maskinerna att prata med varandra.

  53. Instrumentillverkarna
    uppfann standarden MIDI-

  54. -Musical Instruments
    Digital Interface-

  55. -ett sätt att få synthar, datorer
    och trummaskiner att kommunicera.

  56. MIDI revolutionerade
    musikproduktionen-

  57. -och är i högsta grad en viktig del
    i tillblivelsen av "No UFO's".

  58. May var med när Atkins jobbade med
    låten och minns att han fick en idé.

  59. Jag lekte med 909:an och fick idén
    att koppla ihop trummaskinerna.

  60. Att det vore coolt om 909:an
    och 808:an kunde spela ihop.

  61. Han kopplade ihop dem,
    med hjälp av en KMS-30!

  62. Det är den första låten
    med flera synkade rytmer.

  63. Jag tror inte att nån
    kom på det före den låten.

  64. Det stora genombrottet för technon
    kom i slutet av 80-talet...

  65. ...mycket tack vare skivan "Techno!
    The New Dance Sound of Detroit".

  66. Technon utvecklade
    en uppsjö av alternativa stilar.

  67. I dag tänker man knappt på
    att musiken på klubbar-

  68. -har sitt ursprung i en Detroitförort
    för nästan trettio år sen.

  69. Det var en enda jättelik urladdning.

  70. Det var säkert likadant för Motown.

  71. Det inträffar en gång på 25-40 år.
    Däremellan händer ingenting.

  72. Det kommer snart igen.

  73. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Model 500 var discjockeyn Juan Atkins pseudonym under mitten av 1980-talet. Med trummaskiner och sequencers kedjade Atkins och hans samtida ihop olika grundriff och pålägg till en intensiv och dansant musikstil som var perfekt för klubbar. Det var inte längre nödvändigt att kunna spela ett instrument, det var idéerna som räknades; gränserna mellan tekniker, dj, musiker och lyssnare började gradvis suddas ut. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Vi träffar Juan Atkins, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond som berättar om låten och tidsandan.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1980-talet, Detroit, Förenta staterna, Ljudproduktion, Model 500 (musikgrupp), Musik, Musiker, Musikgrupper, Synt, Techno, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Tyskland

Vi besöker en stad som varit med om fler omvälvande händelser än de flesta - Berlin. Här får vi veta mer om framgångsreceptet bakom en banbrytande danssingel. Vi synar också genren som beskrivs som mörkt, industriellt oljud. Avslutningsvis får Josephine Forsman spela med i "nationalsången" för den inflytelserika tyska krautrocken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss