Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Ring ringDela
  1. Vi har en svensk grupp som inte har
    engelska som modersmål-

  2. -och som skriver några av alla tiders
    bästa poplåtar på engelska.

  3. Det är ganska enkelt.

  4. 1973 var Olof Palme
    statsminister i Sverige.

  5. "Knockin' on Heaven's door" och
    "Life on Mars?" toppade listorna.

  6. Samma år fick världen upp ögonen
    för Bruce Springsteen-

  7. -och Bob Marley.

  8. I Sverige förberedde sig de här fyra
    personerna på att erövra världen.

  9. Vi sjöng olika blajtexter var och en-

  10. -till när man sitter och lirar.

  11. Men själva riffet fanns inte med
    från början, det kom till i studion.

  12. ABBA släppte det här året en singel.

  13. Första låten med den speciella
    ljudbild som skulle bli deras signum-

  14. -och hjälpa dem att bli
    världens bäst säljande grupp.

  15. Björn och jag började skriva låtar
    tillsammans -67 eller -68.

  16. Jag minns inte när.
    Det var bara för att göra det.

  17. Vi har fyra glada ungdomar
    som ska sjunga.

  18. Agnetha Fältskog, Anni-Frid Lyngstad,
    Benny Anderson och Björn Ulvaeus.

  19. Nån gång -72 bestämde vi att vi ville
    göra en platta med Frida och Agnetha.

  20. Vi gjorde "People Need Love",
    som det gick ganska bra för-

  21. -och vi fick blodad tand.

  22. Micke...
    Ska vi ta "Name of the Game"?

  23. På Metronome-studion i Stockholm
    kopplades Ulvaeus och Andersson-

  24. -ihop med en ljudtekniker:
    Michael B. Tretow.

  25. Det var han
    som tog fram de tekniska lösningar-

  26. -som krävdes
    för att skapa ABBA-soundet.

  27. Micke Tretow
    var en ständig idéspruta.

  28. Vi är båda fans av Phil Spector,
    som gjorde fina inspelningar i mono.

  29. Han hade otroligt mycket för sig
    och uppfann "Wall of Sound".

  30. "Wall of Sound" betyder ljudvägg.

  31. Det var precis det som demon-
    producenten Spector eftersträvade-

  32. -på det tidiga 60-talet.
    Spector dubblerade instrumenten.

  33. Han använde upp till sex gitarrister
    och fyra basister samtidigt.

  34. Ovanpå det
    lade han kraftiga ekoeffekter.

  35. ABBA hade inte råd att ta in
    så många musiker som krävdes.

  36. Men Tretow uppnådde samma resultat
    på ett annat sätt.

  37. Han spelade in instrumenten flera
    gånger, lade upp dem på olika spår-

  38. -och med hjälp av en bandspelare
    och lite tejp uppstod ljudväggen.

  39. När vi hade spelat in,
    ville han spela in alltihop igen.

  40. Trummor, bas, gitarr, piano - rubbet.

  41. Han lindade tejp på tonhuvudet så att
    bandet gick i aningen annan speed.

  42. Det blev inte exakt, utan den är
    lite svajig när tejpen går över.

  43. Det var inte kristallklart och rent.

  44. På "Ring Ring" från 1973 användes
    inspelningsmetoden första gången.

  45. Det här är effekten av
    att sidstämma bandspelaren.

  46. Så här låter ett piano.

  47. Det blir ett betydligt öppnare,
    skönare ljud.

  48. Här skramlar vi.
    Det är tamburiner, maracas-

  49. -shakers, claves och jag vet inte
    vad. Det har vi gjort sju gånger.

  50. Så en tamburin, alldeles ensam.

  51. Men det där ihop med...

  52. Det var inte bara piano, gitarr
    och slagverk som dubbades.

  53. Det som verkligen skapade
    ABBA-soundet var hanteringen-

  54. -av Anni-Frid Lyngstads
    och Agneta Fältskogs röster.

  55. Här har vi en annan sak
    som vi också använde mycket.

  56. Tjejerna fick sjunga långa körer.

  57. Det tyckte de inte var kul,
    att göra alla stämmor flera gånger.

  58. Att jobba mycket med sång
    och göra många stämmor-

  59. -den inspirationen kommer ju
    dels från vad man tycker-

  60. -men sen är jag
    en gammal Beach Boys-fan.

  61. Då vill man ju försöka göra på det
    sättet som Brian Wilson gjorde.

  62. ABBA:s plats i musikhistorien beror
    förstås på det starka låtskrivandet-

  63. -men också på ljudarbetet.

  64. När man pratar om ABBA:s skivor
    kommer man inte ifrån ljudtekniken.

  65. Beach Boys hade gjort "Pet Sounds"
    och Beatles "Sergeant Pepper"-

  66. -men många av de tekniker
    som de använde var nyskapande.

  67. Det gör deras skivor
    väldigt annorlunda.

  68. ABBA har sålt
    över 400 miljoner skivor-

  69. -och säljer fortfarande
    ett par miljoner varje år.

  70. Trots att de upplöstes
    för trettio år sen-

  71. -verkar intresset
    för deras musik inte avta.

  72. ABBA har fler covergrupper
    och hyllningsartister än de flesta.

  73. Man hittar beundrare av musiken
    hos så olika kollegor-

  74. -som Katy Perry och Foo Fighters.

  75. Men för inte längesen ansågs ABBA
    alltför ocreddiga-

  76. -för att anges som influenser.

  77. Under en tid
    fick man inte gilla ABBA.

  78. Folk tyckte att det var så plastigt.

  79. Men de inspirerade Elvis Costello,
    Stock Aitken Waterman-

  80. -och varenda popartist
    eller skivproducent sen dess.

  81. Här kommer Janne.

  82. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ring ring

Avsnitt 16 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Abba hade en idé om att efterlikna Phil Spectors så kallade wall of sound. Eftersom de ännu inte riktigt hade råd med stora orkestrar i studion åstadkom ljudteknikern Michael B. Tretow ljudväggen genom att dubba, alltså spela in samma sak flera gånger, och ändra bandspelarens hastighet en aning. Det var på singeln Ring ring från 1973 som den innovativa tekniken användes för första gången. Och det feta soundet hjälpte Abba att slå igenom över hela världen. Benny Andersson från Abba berättar om hur låten kom till, och den brittiske låtskrivaren och producenten Pete Waterman berättar om hur Abba har inspirerat andra musiker.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, ABBA (musikgrupp), Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Pop, Sverige, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

New York

Josephine Forsman åker till New York där hon träffar Tommy Ramone, trummis i Ramones, som berättar hur låten "Blitzkrieg Bop" kom till. Vi följer med hem till en riktig discodiva i New Jersey och så träffar vi The Sugarhill Gang som berättar om singeln som fick hiphop-genren att explodera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss