Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : Viola Lee bluesDela
  1. Ingen i USA spelade nåt som
    liknade deras musik vid den tiden.

  2. "Hur tror de att de
    kan komma undan med det här?"

  3. "Vad får dem att tro
    att folk kommer att köpa det?"

  4. "Viola Lee Blues" har de ingredienser
    som definierar psykedelisk rock:

  5. Låtlängden, långa gitarrsolon
    och ett kreativt basspel.

  6. Ingredienser som skulle bli
    viktiga grundstenar-

  7. -även för den brittiska
    progressiva rocken.

  8. Även sättet att infoga referenser
    från både jazz och folkmusik-

  9. -exporterades
    till andra sidan Atlanten.

  10. Rob Weir, gitarrist och sångare
    i Grateful Dead-

  11. -berättar att låten hämtar näring
    i en traditionell musikform.

  12. Det var en gammal jugbandlåt.

  13. Den kom från den där högen
    med 78-varvare som jag hittade.

  14. Jugbandmusik
    var blues från landsbygden.

  15. Det var musik som spelades
    på däcket på hjulångarna-

  16. -som gick på USA:s floder,
    särskilt Mississippi- och Ohiofloden.

  17. Det var en särskild typ
    av urban blues.

  18. Det är "New Minglewood Blues",
    en gammal jugbandlåt.

  19. Låten är från Memphis.
    Det var en jugbandlåt.

  20. Det vill säga ett svart band
    med stränginstrument-

  21. -munspel, kruka
    och akustiska gitarrer.

  22. Vid den tiden var boogaloo trendigt.

  23. Vi gjorde den till en boogaloolåt.

  24. Vi tog oss friheter med tempot
    och lät det långsamt öka.

  25. Sen lät vi ett halvtempo
    utvecklas ur det.

  26. Och vi spelade även polyrytmiskt.

  27. Till slut tappade vi helt tonarten G.

  28. Nån spelade i en tonart
    och nån annan i en annan tonart-

  29. -och vi försökte göra det begripligt.

  30. Vi lekte bara med den!

  31. Låten blev lång, över 10 minuter,
    och live ofta mer än en halvtimme.

  32. För att förstå varför de utsatte
    den enkla låten-

  33. -för så extrema förändringar får man
    gå till bandets inspirationskällor.

  34. Vi hade influenser,
    men de var många och varierade.

  35. Vi lärde oss själva
    att förlänga låtarna.

  36. Det var ingen som lärde oss det,
    bortsett från det som vi lyssnade på.

  37. Vi tog mycket från att lyssna på
    Miles Davis och John Coltrane-

  38. -och deras sätt att ta ett tema
    och bearbeta det mer och mer-

  39. -tills de hade uppnått nåt
    som var mycket större än bara temat.

  40. De förlängde den.

  41. De spelade i 45 minuter
    och sjöng i två av dem.

  42. Det blev en ursäkt
    för långa improvisationer.

  43. Kanske tio procent
    av blivande musiker hörde det-

  44. -och ville göra nåt liknande.

  45. Utveckla lite färdighet och faktiskt
    göra nåt med instrumentet-

  46. -inte bara kompa och kanske spela
    lite i den instrumentala versen.

  47. De bröt mot alla regler inom
    show business. De var inte snygga.

  48. De gjorde timslånga spelningar.
    De är lika mycket ett fusionband.

  49. Tillsammans med de brittiska
    progressiva banden-

  50. -närmade sig Grateful Dead jazzen
    genom långa improvisationer-

  51. -och komplexa låtstrukturer.

  52. Från andra hållet
    närmade sig jazzmusiker rocken-

  53. -genom att använda elektriska
    instrument och rockens backbeat.

  54. Bland dem, en av Rob Weirs favoriter:
    Miles Davis.

  55. Han lär ha lagt märke till Grateful
    Dead och uttryckt sin uppskattning.

  56. Kanske var han inspirerad av bandet
    när han själv blev elektrisk.

  57. Det sena 60-talet och 70-talet
    kunde nu fylla rockmusiken-

  58. -med långa utlevelsefulla solon.

  59. Det var inte längre bara jazzen
    som höll monopolet.

  60. Grateful Dead splittrades 1995-

  61. -när gitarristen
    och frontfiguren Jerry Garcia dog.

  62. Då hade bandet inte haft med "Viola
    Lee Blues" på repertoaren på länge.

  63. När Weir återupptäckte den
    för några år sen-

  64. -fann han en låt
    som fått tillbaka sin relevans.

  65. Den är poetisk för mig igen,
    och jag kan göra nya saker-

  66. -efter att jag
    har tagit en paus från den.

  67. I dag älskar jag låten.

  68. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Viola Lee blues

Avsnitt 19 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I samband med hippietiden växte den så kallade psykedeliska musiken fram i San Francisco. Grateful Dead var det mest tongivande av banden som ofta spelade på love-ins och liknande tillställningar. I "Viola Lee Blues" från 1967, en tio minuter lång version av en gammal bluesklassiker, hörs genrens mer elaborerade basspel. Och så läggs mallen för alla kommande jamband, alltså band vars musik bygger på långa låtar och gitarrsolon. Vi möter gruppens gitarrist Bob Weir och författaren Dennis McNally som berättar om tidsandan och hur låten kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, Förenta staterna, Grateful Dead (musikgrupp), Komposition (musik), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Psykedelia, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss