Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken : EpicDela
  1. Här på On Broadway gjorde
    Faith No More sina första spelningar.

  2. Bandet Faith No More
    bildades redan 1981-

  3. -men det tog många år
    och medlemsbyten-

  4. -innan deras kommersiella
    genombrott kom 1989.

  5. De ansågs vara lite ovanliga.

  6. Först reagerade folk på
    att det inte var som normal metal-

  7. -för att deras sound
    var så annorlunda.

  8. Under prövoåren på 80-talet hann
    bandet arbeta fram en egen musikstil-

  9. -som förde 90-talets metal
    i ny riktning.

  10. När folk väl förstod vad det försökte
    göra sa ingen att de var knepiga.

  11. San Francisco hade en stor punkscen.
    Folk som hade varit här brukade säga:

  12. "Du måste dit. Alla är punkare där!
    Taxichaffisarna har rött hår!"

  13. I början av 80-talet dominerades
    stadens alternativa musikscen-

  14. -av punk och hardcore.
    Det lockade dit en ung Billy Gould.

  15. Här tillbringade vi alla våra kvällar
    under veckan, i det här kvarteret.

  16. Tre olika sorters folk strålade
    samman, 1 000-1 500 personer.

  17. Här var det läderjackor
    och tuppkammar-

  18. -och på den sidan var hårdrockarna.
    Det var här som det strålade samman.

  19. Och vi delar ut flyers.

  20. Han träffade trummisen Mike Bordin.

  21. I det nedgångna området Tenderloin
    började de två repa.

  22. Vi repade där den svarta dörren är.

  23. De förenades av intresset
    för experimenterande.

  24. Billy och Mike
    jammade fram sina låtar.

  25. Det är bra!

  26. Det är hela låten.

  27. Monotoni och repetivitet blev
    grundstenarna i deras musik.

  28. I början tyckte jag att det lät som
    space rock, lite som Pink Floyd.

  29. Vi hade spejsiga grooves
    som upprepades.

  30. Det spelade vi jättelänge,
    och det andra partiet kom jag på-

  31. -genom att vända det bak och fram.
    Då hade vi vers och refräng.

  32. Så lärde vi oss att skriva.

  33. Till de repetitiva slingorna
    adderades olika oväntade element-

  34. -som till exempel rapsång.

  35. De hade en punkattityd.

  36. De sprängde gränser
    och struntade i vad de "borde" göra.

  37. De lade till inslag av sån musik
    som de själva älskade.

  38. När de kom och rappade och rockade
    på samma gång blev folk förvirrade.

  39. Utöver kombinationen
    av hårdrocksgitarrer och rap-

  40. -fogade bandet in uttryck
    från funkmusiken.

  41. De blandade en funkstil med
    hårdrocksriff, vilket var ovanligt.

  42. Man brukar inte dansa till hårdrock,
    utan headbanga och röja.

  43. Det funkiga inslaget gjorde
    att det tilltalade en större publik.

  44. Det som gör att det låter funk beror
    framförallt på hur basen spelar.

  45. Basister känner till spelstilen
    "slap and pop".

  46. Man slår med tummen
    och drar och släpper med fingrarna.

  47. Det hittar man bara inom genrer
    som jazz och funk.

  48. Funkbas utvecklades av Larry Graham-

  49. -och hördes för första gången på Sly
    and the Family Stones "Thank you".

  50. Tekniken blev standard i funk, disco
    och fusionmusik från 70-talet framåt.

  51. Billy Gould tog in den i rocken.

  52. -Det är bara mer djuriskt.
    -Luften vibrerar mer.

  53. Genombrottet för gruppen och genren
    - funk metal eller rap metal -

  54. -kom 1989 med låten "Epic".

  55. Hur skriver man en sån låt?

  56. Vi förenklar alltid. Ju mindre
    som händer desto högre känns det.

  57. Allt ska kunna andas.

  58. När vi skrev kunde vi ha
    ett parti som lät bra, som i "Epic"-

  59. -och sen förenklade vi det, så att
    det kändes större. Det var vår stil.

  60. Vi har Jim Martins dubbelsolo-

  61. -Bill Goulds staccatobas
    och Pattons rappade text.

  62. Det var första gången folk begrep
    vad rap-rock var-

  63. -vilket ledde till funk metal,
    alternativ metal och nu-metal.

  64. Faith No More var startpunkten för
    både alternativ metal och nu-metal.

  65. Gruppens påverkan
    märks på band som Limp Bizkit-

  66. -Korn, Linkin Park
    och Rage Against the Machine.

  67. Vid slutet av 90-talet
    hade genren sin höjdpunkt-

  68. -med Limp Bizkit, Slipknot
    och så vidare.

  69. Musikstilen blev omodern
    i början av 2000-talet.

  70. Gruppens påverkan kan också spåras
    till andra, oväntade hybridgenrer-

  71. -som mixen av metal och kammarmusik.

  72. Och metal och reggae.

  73. Faith No More överraskar alltid.

  74. Om de spelar in ny musik
    blir det inte vad man väntar sig.

  75. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Epic

Avsnitt 20 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Billy Gould tog in funkbas i rocken när Faith No More kombinerade heavy metal, rap och funk. Låten "Epic" från 1989 blev en sorts nationalsång för genren rap metal, som i sin tur ledde fram till 90-talets stora våg av nu metal-band som Limp Bizkit och Linkin Park. Faith No Mores vilda experimenterande inspirerade också till andra mer eller mindre märkliga hybridgenrer som symphonic metal, groove metal, progressive metal och kristen dödsmetall. Vi möter Billy Gould och trummisen Mike Bordin i replokalen, och de berättar om hur låten kom till. Musikjournalisten Joel McIver berättar om hur gruppen inspirerat andra.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1980-talet, Faith No More (musikgrupp), Förenta staterna, Komposition (musik), Musik, Musiker, Musikgrupper, Rap metal, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Norra Storbritannien

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss