Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Touch me I'm sickDela
  1. Musikstilen grunge förknippas
    så hårt med band som Nirvana-

  2. -att man lätt glömmer bort
    det första grungebandet, Mudhoney-

  3. -och deras låt "Touch Me I'm Sick"
    från 1988.

  4. Ibland kallas stilen Seattlesoundet-

  5. -eftersom de flesta banden kom
    härifrån Seattle i nordvästra USA.

  6. Stadens avlägsna placering spelar
    kanske en roll i historien om grunge.

  7. Seattle är en liten stad
    som är geografiskt avskärmad.

  8. Seattle glömdes alltid bort.
    När ens favoritartist turnerade-

  9. -hoppade de oftast över
    nordvästra USA.

  10. De spelade
    varken i Portland eller Seattle.

  11. Det som hände här
    var tvunget att komma härifrån.

  12. De var tvungna att skapa nåt själva
    för att det skulle finnas nåt alls.

  13. Mark Arm är sångare
    och gitarrist i Mudhoney.

  14. Numera arbetar han också
    på skivbolaget Sub Pop i Seattle.

  15. Ett bolag som var avgörande
    för att sprida grungebandens musik.

  16. Det är inte fel
    att låna friskt från det förflutna.

  17. Det är i hög grad vad vi sysslar med,
    men vi försöker göra nåt eget av det.

  18. För att förstå var grungen kom ifrån
    måste man undersöka influenserna-

  19. -musiken som Arm och hans kompisar
    lyssnade på.

  20. Jag är ett barn av 70-talet,
    och det som jag drogs till-

  21. -var lite hårdare saker.

  22. Aerosmith, Led Zeppelin, Rush...
    Lite mer högljudda saker.

  23. Förutom 70-talshårdrocken
    var punken det centrala.

  24. Vi ser oss som ett punkband.
    Punk med ett litet "p".

  25. När Mudhoney hade bildats 1988
    fick de snart gå in i studion.

  26. Vi var i studion över en helg
    och spelade in fem låtar.

  27. En viktig del av vårt sound,
    särskilt då, var två effektpedaler:

  28. Super-Fuzz och Big Muff.

  29. Steve spelade genom en Big Muff
    och jag genom en Super-Fuzz.

  30. Tydligen frågade Jack Endino oss
    när vi spelade in:

  31. "Ska gitarrerna vara så smutsiga?"

  32. Vi sa: "Ja, vi vet
    vilket gitarrljud vi vill ha."

  33. Jag vet inte hur låten kom till.
    Jo, Steve hittade på riffet.

  34. Vi har inte så tydliga roller.

  35. Ibland kommer jag med ett riff,
    och då får Steve spela runt det.

  36. Ibland har Guy, eller vår gamle
    basist Matt, kommit med ett riff-

  37. -och då får alla försöka hitta
    sin plats i låten.

  38. "Sweet Young Thing..." och
    "Touch Me I'm Sick" blev debutsingel.

  39. "Touch Me I'm Sick" betydde inte mer
    för mig än nån annan av våra låtar.

  40. Vi visste inte ens vad som skulle
    hända. Vi gav ut de två låtarna-

  41. -och kanske skulle det bli
    det enda vi nånsin gjorde.

  42. Låten blev en mindre hit
    och de fick mycket uppmärksamhet-

  43. -liksom det nya soundet man förde ut
    i rockvärlden, som gillade det.

  44. Ljudet var inte klart eller rent.
    Det var sörjigt, smutsigt, grötigt-

  45. -och hårt, och inte alltid snabbt.
    Det kunde vara långsamt och tungt.

  46. "Grungy" kändes som
    en perfekt beskrivning.

  47. De var kompisar som umgicks
    och delade ett intresse för musik-

  48. -men spelade också ofta i samma
    band, så likheter var oundvikligt.

  49. När nån sen hörde de här banden
    för första gången-

  50. -hörde de likheterna,
    och det var i slutet på 80-talet.

  51. När man hade flera band med
    nåt gemensamt från samma stad-

  52. -och ett namn för det,
    då var vågen ett faktum.

  53. Soundgarden, Pearl Jam
    och Alice in Chains-

  54. -förde ut sina olika versioner
    av det nya soundet, grunge.

  55. Men de skulle alla överträffas
    av Nirvana.

  56. I september 1991
    kom "Smells Like Teen Spirit".

  57. Med dem fick grungen också några av
    sina slutliga kännetecken fastslagna:

  58. Mörka texter om ångest och apati-

  59. -och tvära kast mellan
    urladdning och stillhet.

  60. Mudhoney själva, som startade allt-

  61. -kom aldrig i närheten av de
    framgångar som Nirvana nådde.

  62. Och i september -94, när Kurt Cobain
    tog sitt liv, förändrades scenen.

  63. För många var det svårt att hantera.

  64. Det kom som en stor chock.

  65. Folk sökte sig till andra saker.

  66. Men Mudhoney är fortfarande aktiva-

  67. -och när de turnerar kan man räkna
    med att få höra grungens grundsten.

  68. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Touch me I'm sick

Avsnitt 21 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns ett antal exempel på platser utan storskalig skivindustri där musikstilar har fått utvecklas utan att genast bli uppsugna och kommersialiserade: Liverpool kring 1960, Kingston under 1960-talet, San Francisco under samma tid och inte minst Seattle under 1980-talet. Med Nirvanas "Smells Like Teen Spirit" erövrade grungen världen 1991, men det var bandet Mudhoney som skapade genrens skitiga sound redan tre år tidigare med singeln "Touch me I'm sick". Mudhoneys Mark Arm berättar om hur låten kom till, och vi träffar också Megan Jasper på Sup pop records.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1980-talet, Förenta staterna, Grunge, Komposition (musik), Ljudproduktion, Mudhoney (musikgrupp), Musik, Musiker, Musikgrupper, Seattle, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Detroit

Josephine Forsman landar i Detroit och besöker den gamla hitfabriken Motown vars speciella sound presenterades för världen genom en dunderhit med Martha and the Vandellas. Möt också Clyde Stubblefield, James Browns legendariska trummis, som var med och formade funken. Dessutom tar vi reda på hur technon föddes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss