Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Are 'friends' electric?Dela
  1. Det dröjde innan synten accepterades
    som ett riktigt instrument.

  2. Queen brukade alltid skriva
    på sina album: "Inga synthesizers".

  3. Som om det var nåt fult.
    "Usch, det är inte riktig musik."

  4. Den här mannen heter Gary Numan.

  5. Han bor i ett illrosa hus
    utanför London med sin familj-

  6. -två hundar, lite höns och några får.

  7. Det har gått mer än 30 år sen han
    gick i täten för en ny musikgenre-

  8. -nämligen syntpopen.

  9. Enligt honom själv tack vare
    en slump och med lite hjälp utifrån.

  10. När han började med musik
    var det punk som gällde.

  11. Jag ville inte
    vara med i ett punkband.

  12. Jag startade det bara för att
    alla bolag ville ha punkband.

  13. Jag ville inte att mitt band
    skulle dö med punken.

  14. Men jag visste inte vad jag ville,
    så jag flöt bara med-

  15. -och väntade på en bra idé,
    som inte kom!

  16. Punken var till stora delar politisk-

  17. -i ett England tyngt av arbetslöshet
    och raskravaller.

  18. En protest mot hur samhället såg ut-

  19. -men också en musikrörelse
    som handlade om att alla kan.

  20. Gary och hans band Tubeway Army
    hade släppt sin debutskiva 1978.

  21. När de skulle göra uppföljaren blev
    det inte ytterligare ett punkalbum.

  22. Ödet ville annorlunda.
    I studion stod en kvarglömd Minimoog-

  23. -och i och med den
    skapades plötsligt musikhistoria.

  24. Jag visste inte alls hur de funkade.

  25. Vi slog på den,
    och jag tryckte på en tangent.

  26. Det lät fantastiskt. Ett jättelikt
    ljud. Hela rummet skakade!

  27. Jag tänkte: "Det var inte illa!"

  28. Jag hade 10-12 punklåtar
    som gick så här på gitarren.

  29. Så jag tog synten,
    med det här bra ljudet-

  30. -och de lät likadant på synten.
    Det var ingen jätteförvandling-

  31. -men de blev
    pseudoelektroniska punklåtar.

  32. Syntar hade förstås använts
    tidigare.

  33. Det tyska bandet Kraftwerk var inte
    bara inflytelserika musikaliskt-

  34. -utan även estetiskt, med sina
    maskinliknande frontfigurer-

  35. -och inget onödigt flirtande
    med publiken.

  36. Men deras musik fick aldrig riktigt
    kommersiell spridning.

  37. Men en ung man från London som
    knappt kunde hantera instrumentet-

  38. -tog syntmusiken till första plats.

  39. På plats nummer ett: "Are 'Friends'
    Electric?" med Tubeway Army.

  40. Tubeway Armys "Are 'Friends'
    Electric?" blev överraskande en hit.

  41. Enligt Numan själv var det ren tur
    vid två tillfällen.

  42. Först när en skivbolagsperson beslöt
    att släppa singeln som bildskiva.

  43. Den andra lyckliga slumpen var-

  44. -att Top of the Pops hade nåt
    som de bara gjorde en kort period.

  45. De hade bubblare som inte låg
    på listan men hade utmärkt sig.

  46. BBC valde Tubeway Army för att
    namnet lät bättre än Simple Minds.

  47. Det var bara tur. Så två personer
    som jag aldrig har träffat-

  48. -gjorde mig till kändis.

  49. Gary Numans första möte med synten
    den där lyckosamma dagen-

  50. -förändrade hans karriär totalt.

  51. En dag med synten
    räckte för att jag skulle inse-

  52. -att det var det jag ville ägna
    min musikkarriär åt.

  53. Jag älskade den
    och såg en oerhörd potential.

  54. Det handlade mer om att skapa ljud
    än om musikalisk förmåga.

  55. Minimoogen
    som Numan började spela på-

  56. -uppfanns av Robert Moog
    och kom i produktion redan 1970.

  57. Innan dess var syntarna stora,
    ömtåliga och otympliga-

  58. -och lämpade sig inte
    för livespelningar.

  59. Dessutom var de svårhanterliga
    med sina kablar-

  60. -som kopplades mellan modulerna
    som syntarna var uppbyggda av.

  61. Men minimoogen var kompakt-

  62. -och innehöll ändå de viktigaste
    delarna från en modulär synt.

  63. Den förändrade förutsättningarna
    för musiker-

  64. -som ville involvera elektroniska
    ljud i sin musik.

  65. Kraftwerk använde minimoogen
    redan på albumet "Autobahn" 1974-

  66. -och Devo använde den i stor
    omfattning på sina tre första skivor.

  67. Den lät som nåt från en annan värld.

  68. Syntar hade inte använts
    särskilt mycket i popmusik än.

  69. Innan dess fanns de
    i mer experimentell musik-

  70. -som Can, Neu! och D.A.F.,
    eller väldigt hård musik.

  71. Och här kom Ultravox,
    Human League, Gary och några till-

  72. -och gjorde det till pop. Sen gick
    Depeche Mode och OMD vidare.

  73. Numans framträdande
    på Top of the Pops-

  74. -och låtens placering på topplistorna
    var som att öppna en fördämning.

  75. Plötsligt kom det syntpop ur var och
    varannan högtalare och tv-apparat-

  76. -och den ursprungliga estetiken
    med maskininspirerade artister-

  77. -fick sällskap av grupper som
    Ultravox, Yazoo och Soft Cell-

  78. -som musikaliskt sett var
    mer känslofyllda och romantiska.

  79. Många säger att jag
    var den som startade alltihop-

  80. -men det var jag inte. Jag hade
    den första hiten, men det var tur.

  81. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Are 'friends' electric?

Avsnitt 22 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gary Numans band Tubeway Army var ett punkband i mängden i slutet av 1970-talet som av en slump kom att starta en ny genre. När bandet skulle spela in sitt andra album stod en Minimoog i studion. De började experimentera med den och resultatet, singeln "Are 'friends' electric?" från 1979, blev avgörande för utvecklingen av 1980-talets enorma syntpopvåg. Vi möter Gary Numan i hans hem utanför London där han berättar om hur låten kom till. Musikern och producenten Ben Edwards och den tidigare Depeche Mode-medlemmen Alan Wilder medverkar också.

Ämnen:
Musik > Instrument, Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1970-talet, England, Ljudproduktion, Musik, Musiker, Numan, Gary, Synt, Syntmusik, Syntpop, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Tyskland

Vi besöker en stad som varit med om fler omvälvande händelser än de flesta - Berlin. Här får vi veta mer om framgångsreceptet bakom en banbrytande danssingel. Vi synar också genren som beskrivs som mörkt, industriellt oljud. Avslutningsvis får Josephine Forsman spela med i "nationalsången" för den inflytelserika tyska krautrocken.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss