Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: You really got meDela
  1. Distorsion,
    det spruckna och skitiga ljud-

  2. -som på många sätt definierar
    rocken hade förekommit tidigare.

  3. Den amerikanske 50-talsgitarristen
    Link Wray var pionjär.

  4. Men först med Dave Davies
    och en låt från 1964-

  5. -tog distad gitarr
    en ordinarie plats i rocken.

  6. Publiken blev som tokig. De
    hade aldrig hört en sån dist förut.

  7. Josefin!

  8. Hejsan! Trevligt att träffas!

  9. -Hur står det till?
    -Bara bra!

  10. Bröderna Ray och Dave Davies
    och de andra i Kinks-

  11. -hade i början svårt att hitta
    ett eget uttryck.

  12. De två första singlarna
    floppade rejält.

  13. Vårt första kontrakt
    var med Pye Records.

  14. Vi var så glada för det,
    för där låg The Searchers-

  15. -och dem älskade vi.

  16. Vi skrev några låtar,
    som "You Still Want Me".

  17. Vi försökte hitta vår riktning.

  18. Kinks tredje singel
    måste bli en succé-

  19. -annars skulle kontraktet rivas.

  20. Och en hit fick de.

  21. "You Really Got Me"
    släpptes i augusti 1964-

  22. -och toppade singellistorna
    månaden efter.

  23. Den innehöll inte bara ett av
    rockhistoriens mest klassiska riff-

  24. -utan en helt ny ljudbild, skapad av
    bandets leadgitarrist Dave Davies-

  25. -bara 15 år gammal.

  26. Vid den här tiden associerades pop
    med rena och klara gitarrljud-

  27. -ofta uppmjukat med delay och reverb.

  28. Tidigare lät det...

  29. Ett rent ljud.

  30. Fint, men för fint.

  31. På "You Really Got Me"
    hörs direkt nåt helt annat:

  32. Ett hårt, sprucket gitarrljud.

  33. Ett sound som skulle komma att
    dominera rockmusikens ljudbild.

  34. Ljudteknikerna avskydde det.

  35. Jag inleder ju låten,
    och man hörde det här ljudet-

  36. -innan låten började.

  37. De fick klippa av bandet i början-

  38. -vilket fick riffet att låta bättre.

  39. Det gör så att det första ackordet-

  40. -låter mer stackato.

  41. Hur gitarrljudet kom till har blivit
    en del av rockens skapelseberättelse.

  42. Jag kom hem en dag
    och var arg och ledsen.

  43. Jag vände på stärkaren. Jag skar
    sönder konen hela vägen runt.

  44. Den var uppskuren
    men fortfarande hel.

  45. Det gav det där fuzziga, fräcka,
    aggressiva, raspiga ljudet.

  46. Så i stället för att det lät så här-

  47. -började det låta så här.

  48. Det var inte en självklarhet
    att ha med det på skivan.

  49. Det här var nåt varken ljudteknikern
    eller producenten hade hört förut.

  50. Shel Talmy blev vår producent-

  51. -men i början visste han ingenting.
    Han älskade Phil Spector.

  52. Han ville bli en ny Phil Spector.

  53. Allting ekade och man
    hörde inte gitarren ordentligt.

  54. Mitt gitarrljud blev mindre
    och ekot blev större.

  55. Vi ville att det skulle låta
    som när vi repade.

  56. Det var vad vi ville.

  57. Vi så gott som lämnade studion.

  58. Den nya ljudbilden blev stilbildande
    i samma stund den nådde publiken.

  59. Publiken blev som tokig.
    De hade aldrig hört en sån dist-

  60. -eller en sån volym.
    Det var helt nytt.

  61. Med disten fick gitarrister
    helt nya uttrycksmöjligheter.

  62. Det är mer sjungande än utan dist,
    och folk gjorde det till sin stil.

  63. Jeff Beck, Jimi Hendrix och Pete
    Townsend gjorde det till sitt ljud-

  64. -så att de kunde dra ut på tonerna.

  65. Även sättet att kompa
    förändrades med disten.

  66. Det blev för grötigt med ackordens
    alla toner. Tersen skalades bort-

  67. -och plötsligt hade
    powerackordets guldålder startat.

  68. Powerackordet
    är bara de här tre tonerna.

  69. Det finns ingen ters, vilket är det
    som gör det till dur eller moll.

  70. Utan det får man ett större ackord,
    som är lätt att dista.

  71. Gitarriff, distorsion och power
    chords blev grundstenarna-

  72. -i den hårdrocksgenre
    som växte fram de kommande åren.

  73. "You Really Got Me" har kallats
    den första heavy metal-låten.

  74. När Keith Richards använder
    en fuzzbox på "Satisfaction" 1965-

  75. -exploderar försäljningen
    av dist på burk.

  76. Sen dess är en distpedal det första
    tillbehöret för nyblivna gitarrister.

  77. Det gav många chansen
    att starta band.

  78. Med dist är det lätt. Det fick folk
    att inse vad som är möjligt.

  79. Kanske hade den distade
    revolutionen låtit vänta på sig-

  80. -om inte Kinks för nästan 50 år sen
    experimenterat fram nåt helt nytt.

  81. Vad hade hänt
    om den inte hade blivit en hit?

  82. Skivbolaget var redo att dumpa oss.

  83. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

You really got me

Avsnitt 23 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är svårt att hitta enskilda låtar som har haft större betydelse för musikens utveckling än The Kinks "You really got me" från 1964. Bröderna Davies och Kinks hittar med sin tredje singel sitt eget sound och lägger, tack vare en olycklig kärlekshistoria och ett rakblad, grunden för mycket av framtidens musik. Blott 15-årige Dave Davies skär i desperation en kväll sönder högtalarmembranet på sin förstärkare. Ljudbilden som uppstår är rå, skitig och sprucken. Låtens smittsamma riff och skitiga gitarrljud blir startskottet för hela den distade revolution som följde och som bland annat ledde fram till den vitala hårdrockgenren. Vi möter Dave Davies som berättar om hur låten kom till.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, Brittisk pop/rock, England, Kinks (musikgrupp), Ljudproduktion, Musik, Musiker, Musikgrupper, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Stockholm

Länge var Sverige bara ett perifert hörn i musikvärlden som snällt importerade musiken från England och USA. Men så hände något. Det svenska musikundret uppstod och svenskt låtskrivande och svenska artister började gå på export.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss