Titta

Låtarna som förändrade musiken

Låtarna som förändrade musiken

Om Låtarna som förändrade musiken

Här undersöks de senaste 50 årens musikhistoria genom analyser av låtarna som betytt mest för utvecklingen. Innovationerna som hjälpt till att forma musikutvecklingen blottläggs, från Dave Davies distade gitarr i "You really got me" till ljudbilden i technolåten "No UFO's".

Till första programmet

Låtarna som förändrade musiken: Living in the pastDela
  1. "Den där flöjten!", sa jag
    och pekade på väggen-

  2. -i en musikaffär.
    Jag vet inte varför.

  3. Jethro Tull var mer än ett band.
    De var nästan som en orkester-

  4. -och Ian Anderson var dirigenten.

  5. Förlåt mig, jag ska ju förstås
    stå på ett ben!

  6. En av de mest experimentella
    stilriktningarna inom populärmusiken-

  7. -är den progressiva rocken,
    en genre med riktigt högt i tak.

  8. Det handlade om att göra
    sånt som inte gjorts tidigare.

  9. Grunden lades med Frank Zappas
    "Freak Out" från 1966-

  10. -och Beatles "Sgt. Pepper" från 1967.

  11. Men det är egentligen först 1969
    som genren exploderar.

  12. Progressiva grupper som Yes
    och King Crimson ser dagens ljus.

  13. Det gör också Jethro Tull.

  14. Jethro Tull började redan i och med
    den andra plattan "Stand Up"-

  15. -spela mer progressiv musik.

  16. Vi hade andra influenser
    än bara blues och rock.

  17. Klassisk musik, folkmusik,
    asiatisk musik, medelhavsmusik...

  18. I den stora vågen av progressiv rock
    under 60-talets sista år-

  19. -var Jethro Tull en udda fågel.

  20. Det som stack ut mest var
    Ian Andersons huvudinstrument.

  21. Jag köpte en elgitarr och lekte
    med den i några år som skolpojke.

  22. Sen hörde jag Eric Clapton, så jag
    fick hitta nåt annat instrument-

  23. -helst nåt som Clapton
    inte kunde spela, och det blev flöjt.

  24. Våren 1969 försöker Jethro Tull slå
    sig in på den amerikanska marknaden.

  25. Turnén varar i flera månader
    och bandets manager Terry Ellis-

  26. -oroar sig för att
    hemmapublikens intresse ska svalna.

  27. Han sa: "Kan du skriva en hitsingel
    som vi kan släppa?"

  28. Jag sa: "Javisst, jag går upp
    på rummet och skriver en hit."

  29. Jag skojade bara.

  30. Jag ville reta honom och göra nåt
    som inte var det minsta kommersiellt.

  31. Så på ett hotellrum i Boston satte
    sig Ian Anderson-

  32. -för att skriva en låt som blev
    Jethro Tulls första stora hit:

  33. "Living in the Past".

  34. Men låtens uppbyggnad gick emot alla
    regler för hur en hitlåt ska skrivas.

  35. Jag tänkte mig nåt i femtakt,
    med en titel-

  36. -som var så otrendig som möjligt:
    "Living in the Past".

  37. Ihop med femtakt blir det
    garanterat aldrig en hit.

  38. Eftersom det var en singel väntade
    jag mig inte alls femtakt.

  39. Till det som Ian skrev måste jag
    komma på nåt lite annorlunda.

  40. Jag visste inte vad jag skulle göra,
    så jag bluffade.

  41. Jag satt på hotellrummet,
    och jag kom nog på flöjtriffet först.

  42. Ett, två, tre, fyr, fem,
    ett, två, tre, fyr, fem.

  43. Sen tänkte jag
    att jag skulle lägga en stämma.

  44. En annan viktig aspekt
    av bandet och låten-

  45. -var att de ville och kunde använda
    olika taktarter-

  46. -som tretakt eller femtakt.

  47. Det var normalt inom jazzen-

  48. -men den gjorde deras musik
    mer rytmisk.

  49. Låten blev en hit, nåt som visade
    att rock inte behövde gå i fyrtakt.

  50. Experimentella taktarter-

  51. -blev en av den progressiva rockens
    tydligaste signum under 70-talet.

  52. Emerson, Lake and Palmer var ett av
    banden som utforskade möjligheterna.

  53. Och kanadensarna i Rush bytte taktart
    som andra byter skjorta.

  54. Och så Pink Floyd förstås
    med "Money" i sju fjärdedelar.

  55. De var aldrig rytmiskt begränsade.

  56. Trummisen fick kämpa med
    olika taktarter och fraseringar.

  57. Lite som ett jazzband. Man måste vara
    duktig för att spela i Jethro Tull.

  58. Att vara en begåvad musiker var en
    stor del av den progressiva rocken.

  59. Att visa det länge blev ytterligare
    ett sätt att experimentera.

  60. Låtlängder på 10-20 minuter
    var inte ovanligt.

  61. Jethro Tull, värst även här,
    gör 1972 albumet "Thick as a Brick"-

  62. -som består av en enda låt,
    43 minuter lång.

  63. De alltmer extrema experimenten blir
    kanske början till slutet för genren.

  64. Några år senare välter punken
    och discon allt över ända.

  65. Den progressiva rocken reduceras
    till en alternativ rörelse-

  66. -men minnena lever kvar.

  67. Vid en tidpunkt var progressiv rock
    populärmusikens själva motor-

  68. -och Jethro Tull
    var bland de främsta.

  69. De var ett av världens största band.

  70. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Living in the past

Avsnitt 24 av 24

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under det hejdlösa experimenterandet i slutet av 1960-talet satte många grupper en ära i att bryta mot konventioner. Jethro Tull, ett band lett av flöjtspelande sångaren Ian Anderson, var ett av de djärvaste. Låten "Living in the Past" från 1969 bröt mot en av rockens allra mest självklara grundregler - att det ska vara fyra slag i takten. Låten blev inte bara en oväntad hit, den såg också till att göra udda taktarter till ett standardverktyg för band inom den progressiva rocken. Vi möter Ian Anderson och Clive Bunker från Jethro Tull som berättar om hur låten kom till. Författaren och musikjournalisten Chris Welch lägger ut texten om kontexten som gruppen verkade i.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Musikskapande, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
1960-talet, England, Jethro Tull (musikgrupp), Musik, Musiker, Musikgrupper, Proggrock, Taktarter, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Låtarna som förändrade musiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Never can say goodbye

Avsnitt 1 av 24

Sångerskan Gloria Gaynor och producenten Tony Bongiovi träffas över ett parti biljard och berättar om hur låten Never can say goodbye från 1974 kom till. Låten hade redan gjorts av Jackson 5, men i Gloria Gaynors version förvandlas den till disco.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Blitzkrieg bop

Avsnitt 2 av 24

Ramones debutsingel från 1976 markerar starten för punkrocken. Gruppen satsar allt på energi och korta låtar, vilket också blir stilbildande. Josephine Forsman träffar Tommy Ramone i New York och besöker platsen för den legendariska rockklubben CBGB, där nu en klädaffär huserar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Rapper's delight

Avsnitt 3 av 24

År 1979 är The Sugarhill Gang med om att sprida hiphopen, en av musikindustrins största genrer, över planeten. Musikjournalisten Amy Andrieux, Nile Rodgers från gruppen Chic samt Wonder Mike och Hendogg från The Sugarhill Gang berättar om hur låten Rapper’s delight kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Paranoid

Avsnitt 4 av 24

År 1970 ger Black Sabbath ut låten Paranoid. Den blir kanske den mest stilbildande låten från hårdrockens begynnelse. Dragen man hör här ligger fortfarande till grund för metalmusikens alla varianter. Gitarristen Tony Iommi berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

How do you do it

Avsnitt 5 av 24

Gerry & The Pacemakers tar sig 1963 till topplistornas förstaplats med en låt som Beatles tackat nej till. Det så kallade Merseysoundet utmärks av stämsång på egen dialekt och en stor spelglädje. Gerry Marsden berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Falling and laughing

Avsnitt 6 av 24

Glasgowbandet Orange Juice och deras gitarrock blev startpunkten för ”The sound of young Scotland”. Ljudbilden på debuten från 1980 inspirerade The Smiths och står modell för otaliga indieband. Låtskrivaren Edwyn Collins och journalisten Vic Galloway berättar om låten och tidsepoken.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Mr. Tambourine man

Avsnitt 7 av 24

Byrds kortade ner Bob Dylans låt ”Mr Tambourine man” och färgade den med tolvsträngad gitarr och drömsk stämsång. Deras version introducerade janglegitarren och markerade starten på genren folkrock. Roger McGuinn från Byrds och musikern Bruce Langhorne berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

California dreamin'

Avsnitt 8 av 24

The Mamas & the Papas sjöng om att vara i ett kyligt New York och längta efter värmen i Kalifornien. Gruppens ljusa, klara sound, tillsammans med västkustromantiken, signalerade den kommande hippieeran. Michelle Phillips och musikproducenten Lou Adler berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Be my baby

Avsnitt 9 av 24

År 1963 producerade Phil Spector den världshit som kom att bli ett av de mäktigaste exemplen på hans stilbildande så kallade Wall of sound. Studiomusikerna Carol Kaye och Hal Blaine från The Wrecking Crew och Ronnie Spector från The Ronettes berättar om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Tanz debil

Avsnitt 10 av 24

Einstürzende Neubautens malande och monotona låtar blev viktig för genren industrimusik. Medlemmarna Blixa Bargeld och N.U. Unruh berättar om hur låten Tanz Debil kom till, och författaren Max Dax berättar om hur gruppen kom att bana väg för grupper som Killing Joke, Ministry och Nine Inch Nails.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Krautrock

Avsnitt 11 av 24

1970-talets tyska rockmusik var lite "svårare" än den engelska och amerikanska. Den fick namnet krautrock, något som de flesta tyska band vände sig mot. Pionjärerna Faust gjorde tvärtom. De omfamnade begreppet och döpte öppningsspåret på albumet Faust IV från 1973 till just Krautrock. Låten är nästan 12 minuter lång och innehåller genrens alla särdrag: den är repetitivt malande, den cirkulerar kring ett enda ackord och den är helt befriad från tydliga verser och refränger. Jean-Hervé Péron och "Zappi" Diermeier berättar om hur låten kom till, och musikjournalisten Jennifer Zylka berättar om genren.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Daddy Cool

Avsnitt 12 av 24

Den tyske producenten Frank Farian skapade en lättigenkännlig variant av disco som framfördes av attraktiva sångare. I populära Boney M kunde en av de handplockade medlemmarna inte ens sjunga. Frank Farian, Marcia Barrett och Hans-Jörg Mayer berättar om hur låten skapades.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

(Love is like a) Heat wave

Avsnitt 13 av 24

När Berry Gordy introducerade sitt framgångsrika Motownsound för världen stod Martha Reeves bakom mikrofonen. Den lysande sången, energin, den lätta gospelkänslan och ett drivande riff gjorde Detroit-soulen stilbildande. Här berättar hon och studiomusikern Eddie Willis om hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

Funky drummer

Avsnitt 14 av 24

År 1969 skapas ett groove som har gått till musikhistorien som det förmodligen mest samplade. Det är James Brown som uppmanar trummisen Clyde Stubblefield att ta ett solo vid en skivinspelning. Josephine Forsman träffar mannen bakom Funky drummer och får höra hur låten kom till.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken

No UFO's

Avsnitt 15 av 24

Med trummaskiner och sequencers var discjockeyn Juan Atkins (Model 500) med om att ta fram en intensiv klubbmusik. Technon var född och grunden lagd för all kommande dansmusik. Här berättar han, producentkollegan Derrick May och musiketnologen Denise Dalphond om låten och tidsandan.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLåtarna som förändrade musiken - syntolkat

Norra Storbritannien

I Birmingham skapade Black Sabbath heavy metal-historia med en låt som togs fram som utfyllnad. I Liverpool möter vi mannen som kom före The Beatles med att ta Mersey-soundet till topplistornas förstaplats. Och i Glasgow gjordes låten som anses vara utgångspunkten för den brittiska indiepop-vågen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Dramatikern Eva Staaf

Vad ska man tänka på när man berättar en historia för barn? Det vet författaren, dramatikern och regissören Eva Staaf som har 16 års erfarenhet av ljudberättande för barn. Staaf är flitigt anlitad som regissör och dramatiker av Drama för unga på Sveriges Radio. Hon anses vara ett geni när det kommer till dramatiskt berättande i radio. Hör Staaf berätta om hur man fångar unga lyssnare i en berättelse och varför det är bra att skrämma barn. Programledare: Karin Andersson och Tara Moshizi.

Fråga oss