Titta

Vår samiska kamp

Vår samiska kamp

Om Vår samiska kamp

Programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, och som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Till första programmet

Vår samiska kamp: Stolt framtidDela
  1. I dag är många stolta
    över att vara same.

  2. Här bor det samer!

  3. Det har tagit många år att komma dit.

  4. Det samiska är förknippat med
    nåt som är fel och skambelagt.

  5. Samiska barn sattes på internatskola
    för att bli norska.

  6. Internatskolorna var barnmisshandel
    i offentlig regi.

  7. Tundra, min mor,
    man slet bort mig från dig.

  8. Samerna har fört en tyst kamp,
    men inte utan motstånd.

  9. Det var hemskt att upptäcka
    att vi kanske var samer.

  10. Det var bara negativt kring det samiska
    när vi växte upp.

  11. Det var skam, och det var inget fint.

  12. Man ville bara inte veta det.

  13. Jag önskar att jag inte
    hade fått den informationen.

  14. Länge vågade jag inte ta itu med det.

  15. Susann växte upp i Manndalen
    i en vanlig norsk familj.

  16. En dag fick hon en skolläxa
    som förändrade hennes liv.

  17. Alla skulle skriva ner
    tio ortsnamn från bygden.

  18. 90 procent av namnen vi kom med
    var inte norska, utan samiska.

  19. Där har du Ordamielli,
    där borta Ruođđu.

  20. Där nere har du Riebet,
    Suđđasluohkka, Gaiskiridi…

  21. De flesta platserna här har samiska
    namn, och det måste betyda nåt.

  22. Jag blev nyfiken och ville veta mer.

  23. Ungdomarna i Kåfjord undrade över
    de många samiska namnen-

  24. -och varför de äldre
    kunde prata samiska.

  25. Samerna förknippades med renskötsel
    och jojk. Sånt sysslade inte vi med.

  26. Föräldrarna pratade samiska,
    men de sa att de pratade lapska.

  27. Vi hade ingen relation till det samiska.

  28. Nu är vi här, och vi kallas sjösamer.
    Andra säger att vi är från Finland.

  29. Men vi har kommit fram till
    att vi ska vara norska.

  30. Det har vi kommit fram till.
    Vi känner oss norska.

  31. Jag har aldrig känt mig som same.

  32. Jag vet inte varför,
    men det har jag inte gjort.

  33. Det tycker jag inte att jag är, och jag
    vill inte vara det. Jag vet inte varför.

  34. En orsak till att många
    inte känner sig samiska-

  35. -är att det från 1800-talets slut fördes
    en politik för att göra samerna norska.

  36. Stora delar av Kåfjord och kusten
    var nordsamiska områden.

  37. Sjösamerna levde av fiske och jordbruk,
    de i fjällen av renskötsel.

  38. Och de flesta pratade samiska.

  39. Men det fanns krav på att de skulle lära
    sig norska och bli riktiga norrmän.

  40. Så försvann mycket av den samiska
    kulturen, särskilt från kustområdena.

  41. Susann upptäckte till stor förvåning
    att hon hade samiska rötter-

  42. -och att det var förbundet med skam.

  43. När jag förstod anledningen
    var det nåt jag måste övervinna.

  44. Det ska ju inte få fortsätta
    i fler generationer.

  45. Man måste våga säga
    att den historien inte får upprepas.

  46. Jag är stolt över min bakgrund.

  47. Jag är stolt när jag har på mig
    samedräkt. Då ser folk att jag är same.

  48. Det här är min andra samedräkt.
    Jag fick den i morgongåva av min man.

  49. Så den uppskattar jag särskilt mycket.

  50. Att ge mig det som morgongåva!
    Han fick mycket cred för det.

  51. Vi är åtta syskon. Bara två av oss är
    intresserade av vår samiska bakgrund.

  52. Och den samiska identiteten.
    Det har inte varit helt enkelt.

  53. Det har varit en del diskussioner
    om det samiska i familjen.

  54. Jag uppfattar inte mina föräldrar som
    samiska och känner mig inte som det.

  55. Jag anser att alla måste få göra
    det de känner för. Eller hur?

  56. Jag har inget problem med
    att vi är olika.

  57. En gör det ena, den ena det andra.

  58. Jag vill inte vara same, men de har valt
    det. Min identitet är inte som same.

  59. Den här trakten är förnorskad-

  60. -och det samiska är förknippat
    med nåt som är fel och skambelagt.

  61. Vi vill inte identifieras med det.
    Nu när två av oss går i samedräkt-

  62. -ikläder vi resten av familjen
    samiskhet, nåt som de inte önskar.

  63. Det är klart att det blev tufft.

  64. Mycket av skammen samerna bär på är
    knuten till internatskolor i Nordnorge.

  65. Hit skickades samiska barn
    för att lära sig bli norska.

  66. Det var väldigt mörkt och kallt. Det
    verkade och luktade så främmande.

  67. Man kände sig ensam, trots att det
    var många andra barn i samma rum.

  68. Det var väldigt otrivsamt.

  69. Jag var bara sju år, och många gånger
    längtade jag intensivt efter mamma.

  70. Jag klarade knappt att bo här.

  71. De flesta här är flyttsamer,
    som för första gången-

  72. -ska stifta bekantskap med skoltidens
    svårigheter och glädjeämnen.

  73. Det är staten som driver internatet.

  74. När jag kom hit som sjuåring
    pratade husmor och lärarna norska.

  75. Jag förstod ingenting.
    Jag kunde inte ett enda norskt ord.

  76. Det här var mitt klassrum.

  77. Barnen ska lära sig skriva på samiska
    samt läsa och skriva norska.

  78. Detta gör undervisningen komplicerad.

  79. Jag minns att när jag skulle säga nåt
    på norska, så klarade jag det inte.

  80. Jag tyckte snart att jag var
    dummare än de andra barnen.

  81. Ni är lärare i en samisk klass
    utan att själv kunna samiska.

  82. Vad betyder det
    för undervisningssituationen?

  83. För mitt vidkommande betyder det
    att jag känner mig hjälplös.

  84. Att jag inte räcker till.

  85. Peka på nåt på bilden
    och fråga om ett eller annat.

  86. Frågorna ska börja med "Vad"?

  87. Tänk på nåt, och så säger du: "Vad..."

  88. "Vad är det här?"

  89. För en del går mycket av det jag säger
    fullständigt över huvudet på dem.

  90. Internatskolorna var barnmisshandel
    i offentlig regi.

  91. Tänk dig själv:
    Du har ett barn på fem, sex år.

  92. Det tas hemifrån till en internatskola.

  93. Det är fyra, fem, sex, sju mil borta.

  94. Det möter lärare
    som bara pratar norska.

  95. Din unge kan endast samiska.

  96. Vad kan det bli för undervisning?

  97. Det är
    en otroligt skrämmande upplevelse.

  98. Jag minns
    att på kvällen när vi skulle lägga oss-

  99. -så brukade jag vara rädd
    för att jag skulle kissa på mig.

  100. På kvällen låg jag och tänkte. Jag
    kunde inte sova, men till slut gick det.

  101. När jag vaknade på natten
    för att jag hade kissat på mig i sängen-

  102. -gick jag bort till byrålådan
    och letade efter torra trosor.

  103. Jag tittade i lådan, men den var tom.

  104. Vi fick rena kläder varannan vecka,
    så jag hade inga trosor till slut.

  105. När husmor upptäckte det skällde hon
    på mig, och det var väldigt pinsamt-

  106. -för de andra barnen hörde det,
    och så fick hela skolan veta det.

  107. Jag har alltid varit rädd
    för norrmän i högre ställning.

  108. Även i vuxen ålder har jag varit rädd
    för att hävda mina behov.

  109. Jag tror att det stammar från uppväxten
    för vi lärde oss att vara underdåniga.

  110. Per Fugelli var distriktsläkare
    i Porsanger.

  111. Han gjorde en tidig hälsoundersökning
    bland samer, och slutsatsen är tydlig:

  112. Norska samhället påförde stora delar
    av samebefolkningen hälsoskador.

  113. Förklaringen är enkel:
    All hälsoforskning visar-

  114. -att det inte är Omega 3
    och antioxidanter som ger god hälsa...

  115. En förutsättning för god hälsa är
    att du är någorlunda trygg i dig själv.

  116. Att du gillar dig själv
    som den du är.

  117. Dina rötter...

  118. ...dina tankar, dina känslor,
    dina sånger och berättelser.

  119. Så kommer nationen Norge
    och säger till samerna:

  120. "Ni är noll värda som samer. För att bli
    riktigt folk måste ni bli som oss."

  121. Det här försökte vi
    indoktrinera dem med i skolan.

  122. Skolan har en egen kör.

  123. Att de satte i gång förnorsknings-
    politiken, som blev så omfattande-

  124. -var kanske inte först och främst
    för att den var ond.

  125. Man tänkte
    att det här var bäst för samerna.

  126. Samerna ansågs vara mindre värda
    än den norska befolkningen.

  127. Och man ska inte förglömma
    att Norge var en ung nation.

  128. Förnorskningspolitiken börjar runt
    1950, inte länge sedan 1914-

  129. -och det är viktigt att bygga
    det norska. Alla skulle bli norska.

  130. Många internatbarn blev analfabeter.
    För Solbjørg gick det bra till slut-

  131. -och hon utbildade sig
    till psykiatrisjuksköterska.

  132. Jag var så lycklig, det var en stor dag,
    och min familj var lycklig.

  133. Mycket har hänt
    sen Susann upptäckte sin bakgrund.

  134. I dag bor hon i Tromsø, och hennes
    barn får lära sig samiska i skolan.

  135. Räkna på samiska, Peder.

  136. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio.

  137. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio.

  138. Jag önskar att jag kunde Michael
    Jacksons låtar på samiska!

  139. Jag tyckte att hon skulle lära sig
    samiska. Det är kul att barnen gör det.

  140. Det är en fördel för dem.

  141. Språk är bra att lära sig, och
    idenititetsgrejen gör det spännande.

  142. Susann och andra samer
    har velat ta tillbaka språket-

  143. -och därför visa på de ursprungliga,
    samiska ortsnamnen på berg, sjöar-

  144. -och dalgångar som Manndalen.

  145. På skylten står det
    Ommávággi Manndalen.

  146. Ni ser att det samiska namnet
    står överst på skylten.

  147. Många hade invändningar mot
    att det samiska namnet stod överst-

  148. -för då sågs hela kommunen
    som samisk.

  149. Alla kände inte att de var samer,
    i alla fall inte då.

  150. Fortfarande tycker många
    att det är problematiskt.

  151. ...införandet av den nya,
    samiska språklagen skapar strid.

  152. Samhällen och familjer splittras,
    samiska vägskyltar skitas ner.

  153. Vad har hänt med skylten?

  154. Här stod det på samiska: Gáivona
    Sokan, och det över Kåfjord kommun.

  155. Det är därifrån mormor, morfar
    och mamma kommer.

  156. När kommunen blev samisk skyltade
    man på samiska. Det gillade inte alla.

  157. Vägverket måste hela tiden ersätta
    vandaliserade skyltar med nya.

  158. Man vet inte vem som stod bakom
    vandalismen, som det kan kallas.

  159. De ville inte identifieras med det
    samiska, och det finns olika teorier.

  160. Några menar att det var förnorskade
    samer som inte ville bli det.

  161. På Nordkalotten har många samer
    känt sig stämplade som mindre värda.

  162. Delvis beror det på rasbiologin,
    som fick särskilt genomslag i Sverige.

  163. På Uppsala universitetsbibliotek
    finns en speciell fotosamling.

  164. 13 000 fotografier som delar in
    det svenska folket i olika raser.

  165. Samerna sågs som
    en lägre stående ras.

  166. För att dokumentera att de var mindre
    intelligenta och hade dåliga anlag-

  167. -reste forskare runt och mätte, vägde
    och tog prover på samer.

  168. Att samhället måste beskyddas var
    en teori som väckte intresse i Europa.

  169. Före andra världskriget
    var tyska forskare i Sverige-

  170. -och utväxlade idéer som vi känner igen
    från nazisternas raspolitik.

  171. I Sovjetunionen, efter kriget,
    tvingades samerna flytta.

  172. Från det fria livet på tundran
    och in i höghus.

  173. Många måste ge upp
    sin samiska identitet.

  174. Men några kämpar än
    för att bevara den samiska kulturen.

  175. Det här är min by Varzino.

  176. Här har det sen urminnes tider bott
    samer. Här är sommarbosättningen.

  177. 1964 var det ett levande samhälle.
    Där fanns hus, kolchosen...

  178. Man sysslade med fiske, renskötsel,
    så som man alltid har gjort här.

  179. 1968 beslutades det-

  180. -att folk skulle flyttas från Varzino
    hit till Lovozero.

  181. De utlovades bekväma bostäder.

  182. Och arbete.

  183. Men i själva verket
    var det ingen som fick det.

  184. Naturen var vår.

  185. Vi var vana vid att leva ute i det fria
    och andas in den friska havsluften.

  186. Alla som tvångsförflyttades, oavsett om
    det var från Varzino eller andra byar-

  187. -upplevde allihop
    en stor psykologisk stress.

  188. Folk slets upp med rötterna
    och fann sig inte till rätta-

  189. -bland de andra på det nya stället
    dit de flyttades.

  190. Nina flyttade till Murmansk. Sitt hjärta
    har hon nån helt annanstans.

  191. Plockar man en blomma
    och kastar den på marken, så dör den.

  192. Likadant är det med människor
    som berövas sina rötter-

  193. -och den natur där de växte upp-

  194. -och kände sig fria.

  195. Tundra, min mor,
    man slet bort mig från dig.

  196. Jag skickades
    till den främmande storstan.

  197. Jag dör. Jag dör. Jag dör.

  198. Barnbarnet Annas besök hör till
    de stora ljuspunkterna i Ninas liv.

  199. Anna bor i Norge
    och arbetar som urfolksrådgivare.

  200. Hon är inspirerad av farmors kamp
    för den samiska kulturens överlevnad.

  201. Jag kommer! Vem där?
    - Gara, kom så öppnar vi dörren!

  202. Hon och hela familjen
    representerar mina rötter.

  203. Men jag vet vad de har upplevt,
    tvångsförflyttning och såna saker.

  204. Den smärta de bär på,
    den känner jag också.

  205. Jag bär på en smärta i hjärtat-

  206. -för att språket har försvunnit.

  207. Det är fruktansvärt.

  208. Det är en enorm psykisk press och
    det samiska folkets historiska trauma.

  209. Den unga generationen i dag
    har förlorat sitt modersmål.

  210. Jag pratar samiska.

  211. Jag har jobbat hårt
    för att det skulle bli verklighet-

  212. -men det finns väldigt få
    som jag kan prata med.

  213. Nina har vigt sitt liv åt samernas sak.

  214. Hon har varit med och skrivit
    en kildinsamisk ordbok.

  215. När vi var färdiga med ordboksarbetet
    såg vi till-

  216. -att varenda samisk familj
    fick den gratis.

  217. Ni pratar om den tysta kampen,
    men min mun har aldrig varit tyst.

  218. Den vill alltid kämpa och säga ifrån
    om samiskt liv, folk och kultur.

  219. Min stora skräck är
    att jag inte ska lyckas ändra-

  220. -på det som händer min kultur.

  221. Jag vet inte om min kultur överlever.

  222. Så länge jag lever, så lever
    det samiska i mig. Det lever i dag.

  223. Susann har som livsuppgift att kämpa
    mot den begångna orättfärdigheten.

  224. Hon har doktorerat i juridik och blivit
    samerättsexpert vid universitetet.

  225. Det här är min arbetsplats,
    juridiska fakulteten.

  226. Som synes är allt här på universitetet
    skyltat på norska och samiska.

  227. Här är min första bok - den första
    framställningen av samerätt som finns.

  228. Samer framställs som dumma.
    De sägs vara väl förtjusta i alkohol.

  229. Skrivs det om samer
    är det om konflikter.

  230. Det är bara kvällstidningsjournalistik
    som får plats i norska medier i dag.

  231. Och det bidrar förstås till
    vilken bild folk har av samer.

  232. För att ändra på den negativa bilden
    har många valt att vara stolt same.

  233. En del startade festivalen Riddu Riđđu
    i början av nittiotalet.

  234. En av världens största kulturfestivaler
    för urfolk.

  235. Det är inte vilken som helst.

  236. Det är en symbol för
    en revitaliserad sjösamisk kultur.

  237. Riddu Riđđu är en årlig happening-

  238. -som säger "Yes, här bort det samer!".

  239. Vi håller inte på med renskötsel, utan
    går på universitetet, fikar på kaféer-

  240. -men vi lever här och vi firar det varje
    sommar. Det är en underbar festival!

  241. Det är lätt för mig att vara stolt same,
    för jag har fått allt serverat.

  242. Jag kan välja det positiva, vara norsk
    ena dagen och samisk den andra.

  243. Men man måste ju förstå-

  244. -att det varit en skam att vara same,
    mot bakgrund av förnorskningen.

  245. Vi som är unga
    och inte bär på skammen...

  246. Det är vårt ansvar att bära stoltheten.

  247. Om jag kunde välja generation
    att tillhöra skulle jag välja den här.

  248. Inte mina föräldrars
    eller morföräldrars.

  249. Jag har andra möjligheter än de hade
    när det gäller samiskt språk och kultur.

  250. Givetvis får vi inte glömma historien,
    och vi vet hur det har varit-

  251. -men ansvaret är vårt eget:
    Vi har alla möjligheter.

  252. Översättning C. Dyfverman Sverenius:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Norge under första delen av 1900-talet ansågs den samiska kulturen vara mindre värd och samerna skulle lära sig norska och leva efter norska seder och bruk. Vi träffar Susann Funderud Skogvang från Kåfjord som fick en hemläxa i skolan som förändrade hennes liv. Hon fick reda på att alla fjällen i bygden hade samiska namn. Susann fick för första gången kontakt med sitt samiska arv och är idag, liksom många andra, stolt över sitt ursprung och sin identitet. Vi träffar även Solbjørg Valio som gick på norsk internatskola i slutet av 1950-talet, och Per Fugelli som var distriktsläkare i Lakselv i slutet av 1970-talet. Dessutom berättar Nina Afanasyeva i ryska Murmansk om sin kamp för att den samiska kulturen ska överleva.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Norge, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Vår samiska kamp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Under första delen av 1900-talet sågs den samiska kulturen som mindre värd i Norge. Samerna skulle lära sig att tala norska och leva efter norska seder och bruk. Susann kom i kontakt med sitt samiska arv genom en läxa i skolan. Idag är hon, som många andra, stolt över sitt samiska ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Kulturens kraft

Avsnitt 2 av 6

Samisk kultur har fått internationellt erkännande under senare tid. Vi möter sångerskan Marit Boine, som använder sin röst för att förmedla stolthet och samiska värderingar, och Simon Marainen som använder jojk i nya sammanhang. Vi träffar också en av skaparna av serien Märät säppikäät.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

I dag har samer både rätten och möjligheterna att lära sig sitt modersmål, men möts fortfarande av motstånd. Marja från norska Elgå fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt om flerspråkighet. Satsningen blev framgångsrik och idag är barnen i Elgå tvåspråkiga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark och många menade att samerna hade fått för omfattande politisk makt. Vi möter sametingsrepresentanten Marie Therese Aslaksen som blev politiskt engagerad under konflikterna. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Det frivilliga äktenskapet

Alla har rätt att välja vem de vill leva tillsammans med men det är många som tvingas gifta sig mot sin vilja. Vi möter Furat som fick kämpa för att få välja livspartner själv. Pernilla Ouis berättar om tvångsäktenskap inom och utom Sverige.

Fråga oss