Titta

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Om UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Författaren och pedagogen John Steinberg har varit verksam som föreläsare och studiedagsledare i 40 år. Han bjuder in till en konferens om framtidens skolpolitik. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens skolpolitik : Alla behövs och alla kanDela
  1. Jag vill använda mina minuter till
    att tala om tid, tillit och bildning.

  2. Men först far vi någon annanstans.

  3. Vi sitter i en bil uppe
    i norra Afghanistan-

  4. -och tittar ut över ett av världens
    fattigaste länder.

  5. Vi är så långt ifrån Sverige man kan
    komma. Det snöar snett underifrån.

  6. Åkrarna är så steniga att
    en smålänning skulle hylla sin tur.

  7. Och ändå går bönderna bakom sina oxar
    utan skor på fötterna.

  8. I Afghanistan låter man fattigdomen
    bli påtaglig-

  9. -på ett sätt som den inte är
    på så många platser längre.

  10. På kvällen ska vi till en festmåltid
    med polischefen i byn Urtabus.

  11. I kraft av min ålder och ämbete sätts
    jag jämte polischefens tioårige son.

  12. Jag funderar på hur jag ska inleda
    en konversation.

  13. Det är rätt fantastiskt att jag kan
    inleda en konversation, i Urtabus.

  14. Det av de milleniemål som FN satte
    upp för att halvera fattigdomen-

  15. -som vi har kommit längst med, är att
    alla barn ska få gå i skolan.

  16. Det märks i att man nästan överallt
    kan kommunicera, ofta med barn.

  17. Jag frågar tioåringen på engelska-

  18. -om han kan förklara reglerna
    för sporten buzkashi.

  19. Han säger: "No, it's too complicated.
    You wouldn't understand."

  20. Men han frågade om vi hade några bra
    fotbollsspelare från Sverige.

  21. Jag skiner upp. "Yes, from my little
    village Vittsjö, we have one."

  22. "His name is Fredrik Ljungberg."
    Fast han flyttade när han var sex.

  23. Killen spärrar upp ögonen:
    "Oh, so you're from Arsenal."

  24. Jag kom mig aldrig för att förklara
    europeiska ligans regler.

  25. Det värsta var att jag
    inte riktigt visste-

  26. -vilket lag Ljungberg spelade i.

  27. Där, långt borta, sitter en kille
    och smäller mig på fingrarna-

  28. -om vad en man som är född
    i min lilla skånska by, just nu gör.

  29. Det finns så mycket man kan tyda
    om framtiden ur den här historien-

  30. -men en sak handlar om varför vi
    satte upp skolgångsmålet-

  31. -för att utrota fattigdomen.

  32. Jo, för vi vet att grunden för varje
    samhällsutveckling är att alla behövs

  33. Att alla barn måste få möjlighet
    att hitta sin väg i livet-

  34. -och bli den vuxen de vill vara,
    överallt i världen.

  35. Det är grunden för alla skolsystem.

  36. Man hamnar hos didaktikens fader,
    Comenius.

  37. Om honom berättas att han
    på 1600-talet fick uppdraget-

  38. -att göra den första läroboken
    för barn.

  39. Träsnitten som gjorde att barnen
    frivilligt lärde sig läsa.

  40. Det var sättet att tolka lektionerna
    om världen-

  41. -och även att förstå krumelurerna,
    bokstäverna.

  42. Han blev besviken över effekterna.

  43. Sverige fick den mest alfabetiserade
    befolkningen-

  44. -tack vare läroboken som Comenius
    tog fram-

  45. -men de svenska barnen lärde sig
    bara svenska.

  46. Träsnittet krävde bara ett språk.

  47. Och han hade gjort en version med
    både svenska, franska och latin.

  48. Snacka om högt ställda krav.

  49. Alla barn skulle lära sig tre språk
    på en gång, utan att ha kunnat något.

  50. Alla behövs, men grunden
    för ett skolsystem måste vara-

  51. -idén om att alla kan.
    Förväntningen på varje barn.

  52. Det är lika sant på 1600-talet som i
    dag. Barnen ska få höra att "du kan".

  53. Jag oroar mig över skolsystemet
    där man tidigt ska sortera.

  54. Val som barnen gör i sjätte klass
    kan begränsa deras val som vuxen.

  55. De här två grunderna måste vara
    grunden för skolsystemet.

  56. Men det behövs också en insikt om
    vad skolan i grunden är.

  57. Jag blir frustrerad i skoldebatten
    när jag hör en kollega säga:

  58. "Vi har lämnat Göran Perssons skola
    och fått Jan Björklunds skola."

  59. För jag har varit i många klassrum,
    och jag har aldrig sett dem där.

  60. I just det klassrummet,
    när jag är där.

  61. Skolan är relationen
    mellan lärare och elev.

  62. Det är i det mötet
    som skolan startar.

  63. Skolan uppstår varje dag i det mötet.

  64. Där är väldigt sällan Göran
    eller Jan, eller för den delen jag.

  65. Vi har fått för oss att politiken
    kan styra det mötet.

  66. Kan bestämma hur den relationen
    ska vara.

  67. Det kan vi inte. Vi kan bara lägga
    förutsättningarna för den.

  68. Om vi ser skolan som mötet
    mellan lärare och elev-

  69. -måste politiken handla om de bästa
    förutsättningarna för det mötet.

  70. Vi vet några saker om relationer.

  71. Min fru brukar påminna mig om
    att relationer behöver tid.

  72. Man måste lära sig
    att förstå varandra.

  73. I begreppet "alla" ingår en mängd
    olika elever, barn-

  74. -med olika egenskaper, talanger,
    förutsättningar-

  75. -och läraren måste ha möjligheten
    att förstå just det barnet.

  76. Och det kräver tid.

  77. I Skolverkets senaste undersökning
    så har en lärare i dag-

  78. -en kvart på sig att förbereda
    och efterarbeta en lektion.

  79. På en kvart ska man klara
    förberedelser och efterarbeten.

  80. Fundera ut hur lektionen ska bli
    till inlärning hos alla.

  81. Producera materialet. Kopiera papper
    eller ladda ner appar.

  82. Ta hand om det lektionen
    resulterade i.

  83. Det eleverna lämnar.

  84. Man ska klara det spontana samtalet
    som får eleven att känna sig sedd.

  85. Jag har aldrig avslutat en lektion
    utan att några elever-

  86. -står och behöver dela något
    som inte är för hela klassen.

  87. Förklara varför förra uppgiften blev
    sen, kommentera något jag har sagt.

  88. Berätta något annat som inte bygger
    på att man ska berätta det för alla.

  89. Lärare kan avsluta lektioner tidigare
    för att hinna till nästa lektion.

  90. På så vis blir lektionen sällan-

  91. -som man hade tänkt,
    när man planerade den första gången.

  92. Även om det var för femton år
    och två läroplaner sedan.

  93. Man får inte möjlighet
    att ha en kvalitet i lektionerna-

  94. -eller till mötet med eleven.

  95. Det vi politiker kan göra
    är inte att-

  96. -ändra på läroplaner, betygsystem-

  97. -kursplaner, införa nationella prov.

  98. Vi ska se till att lärarna får tid
    för sitt jobb.

  99. Tid till för- och efterarbete,
    elevmöten, kvalitetslektioner.

  100. Då behövs två saker.

  101. Det syns tydligt i undersökningar om
    vad lärarens tid går till.

  102. Minska pappersarbetet för lärare.
    Dokumentationskraven.

  103. Rensa i timmarna som
    de nationella proven tar.

  104. Det andra är att man
    behöver vara fler.

  105. I stora klasser kan det vara svårt
    att få en relation med varje individ.

  106. Någon av deltagarna som vill prata om
    något efter lektionen kanske-

  107. -egentligen behöver gå
    till elevhälsan.

  108. Men kuratorn är bara här varannan
    onsdag mellan 13-15, så må dåligt då.

  109. Eller funderingar kring framtiden.

  110. Men vi har bara studie- och
    yrkesvägledning vid gymnasiemässorna.

  111. De två veckorna när alla val ska
    göras, så fundera då istället.

  112. Då är det svårt att vara lärare.
    Det är inget ensamjobb.

  113. Man måste arbeta med alla medarbetare
    som behövs på en skola.

  114. Elevhälsa, studievägledning,
    skolledning, administration.

  115. Resurser löser inte skolans problem.

  116. Men vi måste anställa folk
    så att läraren får vara lärare-

  117. -och få tid att se varje elev.
    Det kostar.

  118. De senaste åren har 12 500
    pedagogiska medarbetare försvunnit.

  119. Det är mer än minskade elevkullar
    motiverar.

  120. Pappersarbetet har ökat.

  121. Det är klart att om man måste lägga
    mer tid på att fylla i papper-

  122. -och man är färre som gör jobbet,
    blir elevtiden mindre.

  123. Det andra som är en förutsättning
    för varje relation är tillit.

  124. En gång kom jag tidigt
    till en riksdagsdebatt om skolan.

  125. Jag fick lyssna på de sista
    anförandena om vårddebatten.

  126. Sedan började skoldebatten,
    och den var som vanligt.

  127. Inlägg om katederundervisning,
    var läraren ska stå-

  128. -hur man skulle hantera elever
    som hade kepsar på sig-

  129. -om man egentligen ska använda iPad
    eller inte.

  130. Det var ju tur att inte alla vi
    hade kommit till debatten om vården.

  131. Hur hade vårddebatten låtit då?

  132. Hade politikerna då haft åsikter om-

  133. -var läkaren ska stå
    när man kommer in på vårdcentralen?

  134. Hur läkaren ska bemöta någon som inte
    är klädd så som man önskar.

  135. Vilka ordningsregler
    varje enskild vårdcentral ska ha.

  136. Eller vilken skalpell en kirurg ska
    använda vid ett visst ingrepp.

  137. Självklart inte.

  138. Den som har en utbildning
    förtjänar tillit.

  139. Politiken ska ge förutsättningar
    för vårddebatten-

  140. -om vårdplatser, organisation, mötet
    med primärvården, styrningssystem.

  141. Det ska vårddebatten handla om.

  142. På samma sätt ska skoldebatten handla
    om förutsättningar.

  143. Vi ska ha tillit till elevens
    nyfikenhet och lärarens profession.

  144. Den kan till exempel ta sitt uttryck
    i att en lärare som ser-

  145. -elevers behov
    ska kunna ordinera rätt stöd.

  146. Jag har varit kritisk till mycket
    i behörighetsreformen-

  147. -men om man nu garanterar
    att en lärare har en viss behörighet-

  148. -måste det finnas verktyg kopplat
    till den behörigheten.

  149. Jag själv, eller i dialog med
    elevhälsoteam eller skolledning-

  150. -beroende på vad det handlar om,
    kan se vilket stöd en elev behöver.

  151. Då ska ingen kunna stoppa det.

  152. Sjukhuschefen bedömer ju inte
    och tittar på varje remiss.

  153. Man litar på att läkaren bedömer rätt
    medicinsk åtgärd för patienten.

  154. Då måste den sättas in.

  155. Det handlar inte om samma relation,
    men på samma sätt professionsmässigt-

  156. -ska en lärare som
    bedömer en viss pedagogisk åtgärd-

  157. -eller måste ändra det pedagogiska
    utrymmet, kunna göra det-

  158. -utan att byråkrati eller köpstopp
    förhindrar det.

  159. Det är ett sätt att visa tillit.

  160. Jag kan inte prata om skolan
    utan att citera Ellen Key.

  161. Hon sa att lärarens viktigaste
    egenskap måste vara tålamodet-

  162. -för värdet av gärningen blir synligt
    först i efterhand.

  163. Det är sant, men vi bör ibland tänka
    på hur vi värderar gärningen nu.

  164. Det kan inte alltid få vara bättre
    betalt att ta hand om våra pengar-

  165. -sitta i riksdagen, eller annat-

  166. -än att ta hand om våra barn.

  167. Lärares eftersläpning i löner är
    en fråga om tilliten till lärarna.

  168. Vi måste ta gemensamt ansvar
    för höjda lärarlöner.

  169. Den tredje punkten är bildning.

  170. Här är en bild på Steve Jobs.

  171. Grundaren av Apple sa, när han talade
    för elever på Stanford-

  172. -att han en gång halkade in
    på en kurs i kalligrafi.

  173. Den trodde han sig aldrig
    få nytta av.

  174. Mellan raderna förstod man att han
    valde kursen av privata skäl.

  175. Apples bidrag till datorrevolutionen
    var den användarvänliga grafiken.

  176. Nördtekniken blev allmänt
    tillgänglig.

  177. Ledtrådarna till det hade Steve Jobs
    funnit på kursen i kalligrafi.

  178. Idéhistorikern Sven-Eric Liedman sa
    att kunskapens vägar ofta är omvägar.

  179. Skolan ska grundas i en bildningssyn,
    där man får del av olika saker.

  180. När gymnasieelever inte längre-

  181. -får del av estetiska ämnen, ger det
    också konsekvenser i skolan.

  182. Långa köer eller höga avgifter
    till kommunala musikskolan-

  183. -hindrar elever från att få gå där.

  184. Det ger konsekvenser där,
    och i andra ämnen.

  185. När skolbiblioteket läggs ner
    så försvinner en kompetens-

  186. -som hjälper elever att börja sluka
    böcker eller granska saker kritiskt.

  187. En bildningssyn handlar om att
    komplettera kunskap med tekniker-

  188. -för att hantera kunskap.

  189. Eller som Ellen Key uttryckte det:

  190. "Bildning är det du har kvar när du
    har glömt bort vad du har lärt dig."

  191. Två idoler har jag nämnt,
    och jag vill avsluta med en tredje.

  192. Ashar, vän och hiphopare i Göteborg.

  193. Han har som många andra en
    familjekrönika som handlar om flykt.

  194. Hans föräldrar möttes i Pakistan-

  195. -när Indien gått från kolonialismens
    bojor till sekterismens.

  196. De hade flytt från olika delar av
    Indien och träffats i Pakistan.

  197. Sedan dess har släkten spritts
    runt om i världen.

  198. När han gick i åttan i Göteborg-

  199. -hade han tillbringat sommaren i USA
    hos släktingar.

  200. Han hade upptäckt hiphopen, och kom
    tillbaka med byxorna bak och fram.

  201. Kriss Kross, om någon minns.

  202. Så fick han ett nationellt prov.

  203. 90-tal. Sverige diskuterade
    sin relation till Europa.

  204. Han ombads skriva en uppsats
    med svar på frågan:

  205. "Känner du dig som svensk
    eller europé?"

  206. Han tittade på frågan.

  207. Han tittade på sina klasskamrater,
    varav några hade liknande bakgrund.

  208. Tack och lov kan vi inte
    längre låtsas som-

  209. -att eleverna är en homogen massa,
    med samma erfarenheter och bakgrund.

  210. Globaliseringen har fått oss att se
    heterogeniteten, olikheterna.

  211. Ashar fick två förutbestämda
    alternativ där inget var hans.

  212. På "Känner du dig
    som svensk eller europé" svarade han:

  213. "Ja, och mycket mer."

  214. Ska man ha möjligheten att se
    vad man gör i en klass-

  215. -med 20-30 heterogena elever
    med olika erfarenheter-

  216. -måste man som lärare ha tid.

  217. Tiden att lära känna varje elev.

  218. Man måste sätta tillit
    till elevens nyfikenhet-

  219. -att hitta sin väg och sina verktyg,
    och erbjuda olika delar av skolan.

  220. Och visa att man måste prova vissa
    delar fast man inte förstår-

  221. -varför man ska lära sig det.

  222. Tillit till lärarens profession.

  223. När läraren ser ett behov
    ska särskilt stöd sättas in.

  224. Inte vänta till nästa årskurs,
    eller årskursen efter det.

  225. Skolan ska byggas på en bildningssyn-

  226. -som grundas i övertygelsen:

  227. Alla behövs och alla kan.

  228. Det gäller i dag,
    och det gäller om 40 år. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alla behövs och alla kan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gustaf Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans uveckling de närmaste 40 åren. Han menar att en av de viktigaste sakerna en politiker kan göra, är att inte ändra på läroplaner och betygssystem. Det handlar istället om att skapa utrymme och tid, så att läraren hinner utöva sitt jobb. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

En ny riktning

Författaren och pedagogen John Steinberg är upprörd över dagens skolpolitik. Det finns inget förtroende för lärarkåren, menar han. Det är alltid någon annan som kommer och talar om för lärarna hur de ska göra. Till och med hur de ska undervisa. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Teknik, policy och pedagogik

Elever behöver struktur och ledning, och dagens skola sviker många gånger eleverna, säger Marie Carlsson, förlagschef på Liber. Dagens unga vuxna är lustmänniskor. Deras lärare är i stor utsträckning pliktmänniskor och pliktmänniskor kan aldrig leda lustmänniskor genom auktoritära metoder, säger hon. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Integrationsfrågor och framtidens skola

Jag är kvinna, född i Mexiko och snart 41 år, men jag kan inte tala spanska och jag har knappt varit i Mexiko, berättar författaren och idéutvecklaren Edna Eriksson. Vi måste förstå att utsidan inte berättar hela sanningen om oss själva eller andra. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att lära sig matte med huvudräkning

För att kunna räkna i huvudet måste man lära sig en mängd strategier och välja den som passar bäst för situationen. Det säger Wiggo Kilborn, lärarutbildare. Men det är inte säkert att samma metod passar alla individer. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Fråga oss