Titta

UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?Dela
  1. Det är mitt stora nöje
    att hälsa er alla varmt välkomna-

  2. -till Utrikespolitiska institutet-

  3. -och till det här seminariet
    om Storbritanniens vision-

  4. -av morgondagens Europa.

  5. Jag är Anna Jardfelt,
    institutets direktör.

  6. Jag kommer att vara moderator
    för den här diskussionen.

  7. De senaste åren
    har diskussionen i Storbritannien-

  8. -kring dess förhållande till EU
    växt fram.

  9. En brittisk granskning av EU och
    den så kallade "kompetensbalansen"-

  10. -inleddes 2012.

  11. Såvitt jag vet kommer rapporten att vara
    klar i slutet av det här året.

  12. Samtidigt pågår diskussioner
    i parlamentet och även i samhället-

  13. -kring hur ett nytt avtal mellan
    Storbritannien och EU kan se ut.

  14. Det regerande konservativa partiet
    signalerar till och med-

  15. -att en folkomröstning om medlemskap i
    EU kan bli möjlig i framtiden.

  16. De här diskussionerna
    och besluten som kommer att fattas-

  17. -kommer att ha och har redan nu följder
    för hela EU.

  18. För Sverige kan de vara
    av särskilt intresse-

  19. -eftersom vi
    sedan vi blev medlemmar i EU 1995-

  20. -har varit väldigt nära bundsförvanter
    med Storbritannien.

  21. Vi delar många fokusområden-

  22. -inte minst i fråga om
    mänskliga rättigheter och fri handel.

  23. Diskussionen i dag är en diskussion om
    situationen i Storbritannien.

  24. Det är en diskussion
    om EU och dess framtid.

  25. Det är kanske även en diskussion
    om Sverige och EU.

  26. För att få veta mer om den diskussion
    som pågår i Storbritannien-

  27. -har vi bjudit in sir Simon Fraser,
    statssekreterare vid brittiska UD-

  28. -och chef för
    Storbritanniens diplomattjänst.

  29. Varsågod, sir.
    Jag lämnar över ordet till er.

  30. Tack så mycket. Jag ställer mig här.
    Då har jag närmare till mitt manus.

  31. Tack så mycket för er inbjudan.
    Det är ett stort nöje att vara här.

  32. Vi ska diskutera EU:s framtid
    och vår roll i unionen.

  33. Det är en viktig fråga
    för Storbritannien-

  34. -men den är också viktig
    för resten av EU.

  35. Vi måste skapa samförstånd
    och samarbeta med andra länder-

  36. -som delar en del av vår oro
    kring de här ämnena-

  37. -och några av våra prioriteringar.
    Sverige är ett av de länderna.

  38. Så det är bra att få det här tillfället
    att tala till er i dag.

  39. Tack för er inbjudan.

  40. Vad är det för problem som vi
    ställs inför, enligt vår mening?

  41. EU bildades för att säkerställa
    fred och demokrati i Europa.

  42. I det avseendet har det varit och
    är fortfarande en otrolig framgång.

  43. Men EU har även lyckats
    med mycket annat-

  44. -under sin utveckling:

  45. Skapandet av den inre marknaden,
    stödjandet av rättvis konkurrens-

  46. -främjandet av världshandeln
    och utvidgningen av Europa.

  47. EU har även underlättat
    för britter och svenskar-

  48. -att semestra och pensionera sig i
    varmare länder. Enormt fördelaktigt.

  49. Förmågan att utvecklas
    och att anpassa sig-

  50. -har en stor del
    i EU:s framgångar.

  51. Det är det jag vill prata om i dag.

  52. De flesta britter
    anser för tillfället-

  53. -att EU omedelbart
    måste utvecklas och förnyas igen.

  54. Vi måste visa att vi kan anpassa oss
    i tider av snabb förändring.

  55. EU måste övertyga oss om
    att det kan hjälpa europeiska länder-

  56. -att blomstra i en konkurrenspräglad och
    krävande global kontext.

  57. EU måste visa
    att det kan erbjuda en politik-

  58. -som hjälper oss att skapa säkerhet,
    arbeten och hållbar tillväxt-

  59. -och som ger oss det socialskydd och
    den livskvalitet som vi eftersträvar.

  60. De flesta i Storbritannien,
    även pro-europeiska britter-

  61. -känner för tillfället att EU inte
    motsvarar förväntningarna.

  62. Så vi ser att i Storbritannien
    och på annat håll-

  63. -har allmänhetens förtroende och stöd
    för EU sjunkit betydligt.

  64. Relevans, prestation och demokratisk
    legitimitet innebär en stor utmaning-

  65. -som Storbritannien ser det.

  66. Det här problemet beror inte enbart på
    EU:s institutioner-

  67. -och världen
    innanför Bryssels ringled.

  68. Jag medger gärna att nationella
    regeringar har sin del i ansvaret.

  69. Trots allt är det medlemsstaterna
    som är själva EU.

  70. De har ibland funnit det svårt
    att förena sina nationella intressen-

  71. -med en stark gemensam politik.

  72. Med det sagt, så känner många britter
    att en stor del av problemet-

  73. -ligger i kulturen och beteendet
    hos EU:s centrala institutioner.

  74. Det här året, 2014,
    har vi en sällsynt möjlighet-

  75. -att ta itu med några av de frågorna.

  76. Vi ska fräscha upp
    EU:s institutioner.

  77. Vi ska tillsätta en ny kommission
    om sju månader-

  78. -efter Europaparlamentsvalet,
    som är om tre månader.

  79. Även andra höga poster
    ska tillsättas.

  80. När nu den globala
    och den europeiska ekonomin stärks-

  81. -och euroområdet är på väg ut
    ur sin värsta kris på senare år-

  82. -kan det här året vara
    en tid för förnyelse-

  83. -av EU:s politik
    för de närmaste fem åren.

  84. Jag vill hävda att vi inte kan fortsätta
    med mer av samma sak.

  85. Om det är en beskrivning
    av problemet som vi ställs inför-

  86. -vad är då Storbritanniens vision?

  87. Jag vill betona att Storbritannien vill
    att EU ska lyckas.

  88. Vi är européer. Vi bidrar mycket
    till Europas historia, kultur-

  89. -intellektuella liv och demokrati.

  90. Ungefär hälften av vår export
    går till EU-

  91. -och en stor del av den exporten
    går till euroländer.

  92. Ett framgångsrikt,
    flexibelt och utåtriktat EU-

  93. -ligger därför
    i Storbritanniens intresse.

  94. Vi vill även ha
    ett starkt och stabilt euroområde-

  95. -även om vi inte har för avsikt
    att gå med i euroområdet.

  96. Vi vill dock vara en aktiv medlem
    i ett framgångsrikt EU.

  97. Vi vill att EU har en stark
    och självsäker roll i världen.

  98. Vi vill att EU främjar
    våra gemensamma intressen-

  99. -skyddar vår säkerhet, skapar ett
    regelbaserat internationellt system-

  100. -och skapar
    välfärd och stabilitet i Europa.

  101. Dessa prioriteringar är viktiga.

  102. Allt fler i Storbritannien ifrågasätter
    emellertid nu-

  103. -om det ligger i vårt intresse
    att vara med i en union-

  104. -om den unionen
    inte tycks gå framtiden till mötes-

  105. -och inte tycks hitta svaren
    på dagens viktigaste frågor.

  106. Det innebär att vi vill ha
    och behöver reform.

  107. För ett år sedan höll David Cameron sitt
    Bloomberg-tal.

  108. Då angav han huvuddragen i agendan för
    reform och förnyelse av EU.

  109. Den går i korthet ut på att fokus ligger
    på tre stora utmaningar:

  110. Konkurrenskraft, demokratisk
    ansvarsskyldighet och rättvisa.

  111. Med "rättvisa" menar jag särskilt
    att integrationen i euroområdet-

  112. -ska fungera för alla medlemsstater-

  113. -och att den flexibilitet
    som EU behöver tillåts.

  114. David Camerons tal och det tal-

  115. -som vice premiärminister Nick Clegg
    höll i oktober förra året-

  116. -kvarstår som den brittiska regeringens
    officiella vision för EU.

  117. Den uppgift som vi nu ställs inför är
    att utveckla och komma överens om-

  118. -de reformer
    som ska förverkliga den visionen.

  119. I dag ska jag dela med mig av
    mina egna tankar-

  120. -kring regeringens linje i fråga om hur
    den reformen borde se ut.

  121. Många av mina åsikter
    kan nog vinna gehör här i Sverige.

  122. Jag är väldigt intresserad av
    att få höra er respons.

  123. Jag vill dock börja med
    att avliva två myter.

  124. För det första handlar det här inte bara
    om fördragsförändring.

  125. Många betydande reformer kan införas
    utan fördragsförändring.

  126. En fördragsförändring kan dock
    bli aktuell någon gång framöver.

  127. För det andra handlar det här inte
    enbart om en återföring av makt-

  128. -från Bryssel till Storbritannien-

  129. -eller ett specialavtal
    för Storbritannien i Europa.

  130. Den här agendan handlar om
    en reform för EU för EU:s bästa-

  131. -och för Storbritanniens bästa.

  132. Det första av mina tre reformteman-

  133. -handlar om att göra EU
    mer konkurrenskraftigt.

  134. Vi konkurrerar med väldigt snabbt
    växande, hårt arbetande ekonomier-

  135. -i andra delar av världen.
    Den nya kommissionen-

  136. -och de nya tjänstemännen i Bryssel
    måste fokusera på en politik-

  137. -som främjar tillväxt
    och konkurrenskraft.

  138. De måste modernisera
    den inre marknaden.

  139. De måste skapa tillväxtmöjligheter med
    en aktiv handelspolitik.

  140. De måste rationalisera regelverket-

  141. -och undvika regler som kanske är
    avsedda att skydda folk-

  142. -men som tvingar bort dem
    från arbetsmarknaden.

  143. En annan prioritet är att fortsätta reda
    ut problemen i euroområdet-

  144. -för att öka tillväxten där-

  145. -samtidigt som man inte underminerar den
    inre marknaden-

  146. -eller resten av unionen.

  147. Många människor och företag
    i Storbritannien anser också-

  148. -att EU reglerar alltför mycket.

  149. Vår premiärministers företagsledargrupp-

  150. -har lagt fram många förslag
    för att underlätta handeln inom EU.

  151. Vi välkomnar även kommissionens arbete
    med att minska byråkratin-

  152. -särskilt för små
    och medelstora företag.

  153. Till exempel har vi gjort framsteg med
    att förenkla bokföringen-

  154. -för små företag
    med det nya bokföringsdirektivet.

  155. Men vi måste minska antalet regler och
    förbättra dem snabbare.

  156. Det ingår definitivt
    i Storbritanniens vision för EU.

  157. Vi känner också
    att vi måste basera vår vision-

  158. -på det som bevisligen fungerar.

  159. Jag syftar här på den granskning av
    kompetensbalans som Anna nämnde.

  160. Det här handlar nämligen om
    att bygga upp en unik evidensbas-

  161. -för att utveckla
    ytterligare reformförslag.

  162. De rapporter som nu är klara
    belyser flera områden-

  163. -där många, inte bara den brittiska
    regeringen, ser EU-lagstiftningen-

  164. -som alltför rigid, oproportionerlig och
    inte riskbaserad.

  165. Rapporterna pekar också på behovet av
    ökad transparens-

  166. -bättre konsekvensbeskrivningar
    och bättre användning av evidens.

  167. Vi tror också att de kommer
    att hjälpa oss att fastställa-

  168. -om man bäst bör ta itu med frågor på
    nationell, regional eller lokal nivå.

  169. Jag återkommer till det senare.

  170. Så det första reformtemat handlar om
    konkurrenskraft. Det andra temat-

  171. -handlar om ansvarsskyldighet
    och demokratisk legitimitet.

  172. Det här temat har många aspekter.

  173. Vår vision är att kommissionen
    och andra EU-institutioner-

  174. -bör ha ökad ansvarsskyldighet-

  175. -genom Europeiska unionens råd
    och de nationella parlamentens roll.

  176. I en färsk opinionsundersökning i EU
    upplevde över två tredjedelar-

  177. -att de inte fick sin röst hörd
    i Bryssel.

  178. Den siffran är högre
    i Storbritannien.

  179. Man kan förändra det
    genom att ge de institutioner-

  180. -som folk förstår och identifierar sig
    med en starkare röst.

  181. Medlemsstaterna har skapat EU-

  182. -och utan medlemsstaterna
    saknar EU mening.

  183. Jag och vår regering anser att
    utnämningen av högre EU-tjänstemän-

  184. -borde spegla det faktumet.

  185. Rådet borde även kunna lägga fram
    en tydligare strategisk agenda-

  186. -för kommissionen.

  187. Debatten om legitimitet
    handlar också om flexibilitet.

  188. Jag menar då att maktutövningen
    ska ske på en lämplig nivå.

  189. Jag nämnde det tidigare.

  190. Vi tror inte att alla beslut
    måste fattas i Bryssel.

  191. Vi välkomnar till exempel
    framstegen med fiskereformen-

  192. -som återförde viss makt från Bryssel
    till medlemsstater.

  193. Det är ett bra exempel på
    hur man tillämpar flexibilitet-

  194. -med ett maktflöde
    som går åt båda hållen.

  195. Så vi i Storbritannien gillar-

  196. -slutsatsen av den holländska
    subsidiaritetsgranskningen:

  197. Vår approach bör vara europeisk
    när det är nödvändigt-

  198. -och nationell när det är möjligt.

  199. Jag erkänner dock att det finns saker
    som kan skötas nationellt-

  200. -men vi kan lyckas bättre tillsammans.

  201. Jag vill återigen påpeka
    att Storbritanniens vision-

  202. -inte enbart handlar om
    återföring av makt från Bryssel.

  203. För vissa i Storbritannien
    är det en del av agendan-

  204. -men den ledande principen är
    att makten utövas-

  205. -där det är mest rationellt, lämpligt,
    demokratiskt och effektivt.

  206. För ansvarsskyldighet
    och legitimitet-

  207. -måste de nationella parlamentens roll
    stärkas. De är närmare folket-

  208. -och har en viktig roll i att se till
    att subsidiaritetsprincipen följs.

  209. Sveriges riksdag är mest aktiv i
    att lägga fram motiverade yttranden.

  210. Den är mer aktiv än Westminster.

  211. Att ge nationella parlament
    en större roll i beslutsfattandet-

  212. -skulle ge väljarna en känsla av
    att deras åsikter räknas mer i EU.

  213. Det skulle stärka stödet för EU.
    Vår utrikesminister har föreslagit-

  214. -att förutom att stärka de nationella
    parlamentens så kallade "gula kort"-

  215. -så kan de också, om de samarbetar,
    ges makten att utfärda "rött kort".

  216. Då kan de pressa kommissionen
    att dra tillbaka ett förslag.

  217. Det innebär inte att vi tycker
    att ett enskilt parlament-

  218. -ska ges ett nationellt veto.
    Det vore ogenomförbart-

  219. -och oförenligt med EU-konceptet.

  220. Vi anser dock att ett betydande antal
    nationella parlament-

  221. -som är djupt oroade över
    en viss lagstiftning-

  222. -bör kunna uttrycka sin oro.

  223. Då bör kommissionen notera det
    och utöva sin rätt-

  224. -att dra tillbaka sitt förslag.

  225. Vi har även andra idéer kring
    de nationella parlamentens roll.

  226. De skulle kunna ha en aktiv rätt
    att föreslå ny EU-lagstiftning-

  227. -eller föreslå lagförändringar
    med ett så kallat "grönt kort".

  228. De skulle kunna få ingripa senare
    i lagstiftningsprocessen-

  229. -med ett "sent kort".

  230. Så vi har en rad idéer om att stärka de
    nationella parlamentens roll.

  231. Dessa idéer är värda att övervägas.

  232. I Storbritannien skulle det
    bidra till att skapa en känsla av-

  233. -att beslutsfattarna i Bryssel ansvarar
    inför och är engagerade i-

  234. -den nationella opinionen
    och de nationella institutionerna.

  235. Det tredje reformtemat som jag
    vill ta upp i dag är rättvisa.

  236. Mycket av det handlar om
    relationen mellan euroområdet-

  237. -och de som står utanför,
    som Storbritannien och Sverige.

  238. Vi förstår att-

  239. -att skapa rätt förhållanden
    för eurons överlevnad på lång sikt-

  240. -är av högsta prioritet
    för euroländerna.

  241. Vi vill att de ska lyckas med det, då
    det även påverkar länderna utanför.

  242. För oss är det emellertid nödvändigt-

  243. -att skydda
    den inre marknadens integritet-

  244. -och övriga EU-medlemmars rättigheter.

  245. Vi måste se till att beslut
    som påverkar alla 28 medlemsstater-

  246. -fattas av alla 28 medlemsstater.

  247. Därför ville Storbritannien inte
    ta på sig ansvaret-

  248. -att gå i borgen för euroländerna.

  249. Därför har vi haft nära samarbete med
    partner i och utanför euroområdet-

  250. -för att se till att beslut om bank-
    unionen ligger i allas vårt intresse.

  251. Vår finansminister klargjorde nyligen
    det i ett tal till Open Europe.

  252. Sverige var välrepresenterat där.

  253. Flexibilitet är också
    en del av rättviseagendan för oss.

  254. Den vision vi i Storbritannien
    har av EU är en flexibel union.

  255. Inte varenda medlemsstat ska vara del
    av varenda institution eller policy.

  256. Storbritannien är inte det,
    och Sverige är inte det.

  257. I Storbritannien vill vi känna
    att vi fortfarande har något val-

  258. -och att Europas mångfald, som är
    en del av dess rikedom och styrka-

  259. -ska respekteras.

  260. Olika medlemsstater har olika särdrag
    och kan bidra på olika sätt.

  261. Vi i Storbritannien känner att vi har
    väldigt mycket att bidra med.

  262. Men vi menar också
    att det ska finnas viss flexibilitet-

  263. -som medlemsstater kan utnyttja
    inom EU-kontexten.

  264. Jag vill avsluta mitt tal
    med att säga-

  265. -att det här är några,
    men inte alla, nyckelelement-

  266. -i Storbritanniens vision för EU.

  267. Jag har försökt att inte gå in för djupt
    på dessa komplexa frågor.

  268. Jag ville lyfta fram
    några av nyckelfrågorna-

  269. -som florerar i debatten
    i Storbritannien-

  270. -om EU:s framtid
    och Storbritanniens framtid i EU.

  271. Jag tror fullt och fast
    att Storbritanniens intressen-

  272. -gynnas av
    vårt fortsatta medlemskap-

  273. -i det sorts EU
    som jag har beskrivit.

  274. Det kommer också att gynna EU.

  275. Inte alla mina landsmän
    håller med mig-

  276. -men jag tror
    att majoriteten gör det.

  277. Det jag vet är
    att i Storbritannien pågår just nu-

  278. -en aktiv, ärlig och initierad debatt om
    Europa. Jag välkomnar den.

  279. Det kommer att vara den viktigaste
    politiska debatten i vårt land.

  280. Den kommer att påverka vår inrikes- och
    utrikespolitik de kommande åren.

  281. Medan den här debatten pågår
    i vårt land är det viktigt-

  282. -att vi står i nära kontakt med våra
    vänner i andra europeiska länder-

  283. -och att vi utbyter idéer och samarbetar
    för att hitta lösningar-

  284. -som stärker stödet i hela EU.

  285. Vi måste se till
    att EU utvecklas och reformeras-

  286. -till att bli en effektiv kämpe för våra
    europeiska intressen i världen-

  287. -under de kommande åren.
    Tack så mycket.

  288. Tack så mycket
    för den här presentationen.

  289. Jag ber nu Mark Rhinard komma fram.
    Han är forskardocent på institutet.

  290. Han ansvarar också för
    vårt Europaprogram.

  291. Medan han tar på sig headsetet vill jag
    passa på att fråga er en sak.

  292. Ni är också chef
    för Storbritanniens diplomattjänst.

  293. Den här diskussionen-

  294. -har förstås djupgående konsekvenser för
    hela EU.

  295. Den har kanske även
    skapat osäkerhet-

  296. -kring Storbritanniens ställning
    i Bryssel. Hur har det påverkat-

  297. -det diplomatiska arbete som pågår
    i Bryssel kring olika EU-frågor?

  298. Det är en befogad fråga.

  299. Vi är inte det enda landet som frågar
    sig hur EU behöver reformeras-

  300. -och hur EU kan arbeta
    mest effektivt i dagens värld.

  301. Vår debatt är kanske lite mer öppen och
    högröstad än i andra länder.

  302. Det faktum att frågan om
    vårt framtida medlemskap har lyfts-

  303. -bekymrar naturligtvis folk.

  304. Jag känner dock att vi
    i vårt dagliga arbete i Bryssel-

  305. -fortfarande kan vara effektiva.

  306. Definitivt inom utrikespolitiken,
    som är mitt område.

  307. Vi inser hur viktigt det är-

  308. -att samarbeta med europeiska partner
    kring en hel rad frågor.

  309. Rådet för utrikesfrågor hade ett möte
    kring en mängd frågor i går.

  310. Det inflytande vi får genom
    samarbetet värdesätter vi högt-

  311. -och vi ska fortsätta göra vårt bästa
    för att stödja det.

  312. -Tack. - Varsågod, Mark.
    -Tack, Anna.

  313. Tack, sir Simon, för att ni
    besöker oss i dag och belyser-

  314. -den fascinerande och tumultartade
    debatten i Storbritannien.

  315. Jag förstår ert behov av
    att reda ut debatten-

  316. -i er roll som statssekreterare
    vid brittiska UD.

  317. Min första inblick
    i Storbritanniens relation till EU-

  318. -fick jag
    vid universitetet i Cambridge-

  319. -i början av mina EU-studier, som
    slutade i en tjugo år lång strävan.

  320. Jag var på en middag
    och träffade en ung fransyska-

  321. -med väldigt starka
    ideologiska föreställningar.

  322. Vi diskuterade
    Blairs nybildade regering-

  323. -och jag var optimistisk
    kring Storbritanniens roll i EU-

  324. -när nu Tony Blair hade vunnit valet.

  325. Under samtalets gång sa hon:
    "Jag ska säga dig en sak."

  326. "Att Storbritannien tilläts vara med i
    EU var den första spiken i kistan."

  327. Jag blev alldeles paff. Som anglofil
    försvarade jag Storbritannien.

  328. Som eurofil gjorde jag mitt bästa
    för att hantera situationen.

  329. Jag styrde in samtalet på när Sverige
    Finland och Österrike gick med.

  330. Hon gjorde så här med händerna.
    Fler spikar som slogs in i kistan.

  331. Så det var min lärdom.

  332. Men fransmännen ger hårdast kritik till
    de länder som de beundrar mest.

  333. Kanske man kan
    dra någon lärdom av det.

  334. Det var min första inblick i Sveriges
    relation till Storbritannien också.

  335. Det finns många likheter mellan oss
    när det gäller EU-politiken.

  336. Vi har gjort gemensam sak
    i många frågor de senaste åren.

  337. Från miljöfrågor och den inre marknaden
    till utrikespolitiken.

  338. Sverige och Storbritannien
    har samma ståndpunkt i dessa frågor.

  339. Man måste dock fråga sig
    i vilken mån den relationen håller-

  340. -med tanke på tonen i debatten
    i Storbritannien.

  341. En del av deltagarna i debatten har
    blivit känslomässigt EU-skeptiska.

  342. Så är det inte här än.

  343. Vare sig Storbritannien
    eller Sverige har haft-

  344. -en känslomässig relation
    till det europiska projektet.

  345. Men Sverige är ett litet land
    och måste vara pragmatiskt-

  346. -och försöka överleva
    i en globaliserad värld.

  347. Sverige ser sitt deltagande i EU
    som sin bästa chans-

  348. -att få inflytande i Europa
    och utomlands.

  349. Stödet hos allmänheten
    är fortfarande starkt här-

  350. -och debatten har inte gått så långt som
    debatten i Storbritannien-

  351. -som vi är rätt fascinerade av.

  352. Jag har några kommentarer och frågor för
    att få i gång diskussionen.

  353. Jag vet att publiken
    har frågor också.

  354. Min första fråga har att göra med
    relationen till era partner.

  355. Vilka kan ni se som partner
    i den här visionen för Europa?

  356. Se på frågan utifrån konkurrenskraft,
    demokrati och rättvisa.

  357. Vad gäller konkurrenskraften
    så görs det faktiskt mycket redan.

  358. Man minskar byråkratin och försöker göra
    finansmarknaden smidigare.

  359. Det är redan på gång.

  360. Vad gäller demokratin och de röda, gula
    och gröna korten...

  361. Vi kan lägga till ett blått kort
    om ni vill.

  362. De håller också på att utvecklas.
    Man måste bara komma till skott.

  363. De här frågorna är inte särskilt nya.

  364. Vad beträffar rättvisa
    så är det ett reellt problem-

  365. -med tanke på relationen
    mellan euroområdet och EU.

  366. Camerons approach
    i fråga om finanspakten-

  367. -säkerställde att Storbritannien inte
    kom att delta på det området.

  368. Men i vilken mån
    är visionen en förändring?

  369. Finns det partner där ute som delar er
    vision, med tanke på debatten-

  370. -och med tanke på att även andra länder
    har uttryckt oro och kritik?

  371. Holländarna, till exempel.

  372. Vilka är era partner i allt det här?
    Det är min första fråga.

  373. -Min andra fråga...
    -Det är väldigt tidigt på morgonen.

  374. Ni kan... Nej, jag säger inget, för då
    väljer ni kanske frågor selektivt-

  375. -som en skicklig diplomat
    skulle göra.

  376. I Sverige är vi nog förvirrade av
    den brittiska debatten-

  377. -och att en premiärminister som inte ens
    leder en majoritet i parlamentet-

  378. -har en ännu mindre grupp ledamöter-

  379. -som driver en väldigt strikt och stram
    politisk linje i fråga om EU-

  380. -i strid mot
    premiärministerns ståndpunkt-

  381. -och i strid mot
    Storbritanniens intressen.

  382. Blair ville att Storbritannien
    skulle ha en central roll i Europa.

  383. Vad hände mellan då och nu?

  384. Handlar det bara om partipolitik-

  385. -eller har den allmänna opinionen
    faktiskt svängt i fråga om EU?

  386. I ert tal nämnde ni flera gånger-

  387. -att allt fler människor
    i Storbritannien känner så här.

  388. I vilken mån
    är det allmänhetens sanna åsikt-

  389. -och i vilken mån är det
    konservativ partipolitik-

  390. -som kan ha ödesdigra konsekvenser för
    Storbritanniens roll i EU?

  391. Anna nämnde en fråga
    som jag hade tänkt ta upp-

  392. -så jag hoppar över den
    och ställer min sista fråga.

  393. Ni nämnde inget om Storbritanniens
    internationella partner, som USA.

  394. I vilken utsträckning
    är den vision som ni målar upp-

  395. -formad av eller påverkas av
    en nyckelpartner som USA?

  396. Vad skulle USA:s ståndpunkt vara
    i den här frågan?

  397. Tack. Förlåt att jag frågar så mycket.
    Du får gratis kaffe efteråt.

  398. Ska jag ta de frågorna?

  399. Jag vill inte ta upp all tid, så jag ska
    inte bli alltför långrandig.

  400. Vi är alla olika länder i EU-

  401. -med olika historia, olika kulturer och
    olika prioriteringar.

  402. Vi tror att det finns partner
    inom EU.

  403. Det finns ett stort antal länder
    som till viss del delar vår oro.

  404. Jag vet att Sverige delar vår oro
    vad gäller de ekonomiska agendorna.

  405. Vi har även ett gemensamt intresse för
    utvecklingen av euroområdet.

  406. Det finns även andra länder-

  407. -som delar våra åsikter
    vad gäller vissa av de här frågorna.

  408. Du har rätt i
    att allt det här inte är nya frågor.

  409. Det är på sätt och vis
    en del av problemet.

  410. Där du och jag skiljer oss lite åt är
    att du säger-

  411. -att agendan gällande konkurrenskraft
    redan har drivits igenom.

  412. Jag arbetade inom EU-kommissionen
    i sex år. Jag kom dit 2004-

  413. -i början av
    första Barrosokommissionen.

  414. Det rådde en stark känsla av
    att vi skulle få igenom-

  415. -en mer liberal ekonomisk agenda.

  416. Men så blev det faktiskt inte-

  417. -på grund av svårigheter
    med Lissabonfördraget.

  418. Många människor i Storbritannien
    och i andra länder känner-

  419. -att det finns mycket kvar att göra-

  420. -för att främja en öppen ekonomi
    i Europa och världen över.

  421. Det skulle gynna våra
    handels- och investeringsföretag-

  422. -och vi skulle kunna minska
    den byråkratiska börda-

  423. -som tynger företagen.

  424. Så det är en pågående utmaning.

  425. De frågor jag har lyft kring demokrati,
    legitimitet och ansvar-

  426. -är inga nya frågor, men de utgör
    fortfarande ett problem.

  427. Eftersom Lissabonfördraget har stärkt
    vissa institutioners roll i Bryssel-

  428. -så tror jag att britter känner att den
    agendan har blivit mer akut.

  429. Man har också en känsla av
    att Europeiska unionens råd-

  430. -och andra instanser med nationell
    representation, som parlamenten-

  431. -har slagit till reträtt just nu.

  432. Det är alltså en fortsättning på
    ett redan existerande problem.

  433. Det som är nytt är euroområdets kris
    och de institutionella mekanismer-

  434. -som sätts in för att hantera krisen,
    vilket skapar nya utmaningar.

  435. Så vi har partner
    med samma intresseområden som vi.

  436. Vi vill att euroområdet ska lyckas.

  437. Vi vill ha positiva ekonomiska
    relationer med euroområdet.

  438. -och vi vill bygga upp ett EU
    som gynnar allas våra intressen.

  439. Jag kan erkänna
    att debatten i Storbritannien-

  440. -är rätt frispråkig för tillfället.

  441. Det är inte min sak att kommentera-

  442. -intern partipolitik i mitt land,
    men jag förstår vad du vill ha sagt.

  443. I Storbritannien
    är vi visserligen engagerade i EU-

  444. -men vi har kanske inte haft samma
    vision av allt närmare relationer-

  445. -som vissa
    av våra europeiska partner har.

  446. Det finns ett starkt drag av EU-
    skepticism i den allmänna opinionen.

  447. Delvis av historiska skäl,
    delvis på grund av vår ö-identitet.

  448. Det är en kombination
    av flera olika skäl.

  449. Det här är inte något
    som bara kommer från-

  450. -en minoritet inom ett visst parti.

  451. Man kan titta på hur UK Independence
    Party vinner gehör hos allmänheten-

  452. -så här inför Europaparlamentsvalet.

  453. Då ser man på ett antal områden-

  454. -att den allmänna opinionen lyfter
    frågor om Europapolitikens följder.

  455. Den mest uppenbara just nu
    är invandringsfrågan.

  456. Vissa ser det som en fråga om
    rörelsefriheten i Europa.

  457. Vi kan inte ignorera den frågan.

  458. Vi måste förklara fördelarna
    med rörelsefrihet för folk-

  459. -men även ta itu med nackdelarna.
    Vi har ett socialskydd-

  460. -som folk känner att andra kommer till
    Storbritannien för att utnyttja.

  461. Dessa frågor ger eko
    i den allmänna opinionen-

  462. -och påverkar
    allmänhetens attityd till Europa.

  463. Du nämnde USA
    som internationell partner.

  464. Jag tror absolut att USA tycker-

  465. -att Storbritannien
    ska vara med i EU.

  466. USA:s regering har sagt det.

  467. Jag tror personligen
    att Storbritannien kan vara-

  468. -en mer effektiv internationell aktör
    i vår nationella utrikespolitik-

  469. -om vi tar till vara på andra europeiska
    länders utrikespolitik-

  470. -och vårt kollektiva arbete, som
    vår internationella handelspolitik-

  471. -och vår gemenskapspolitik.

  472. Jag menar att vi borde sträva efter
    att fortsätta med det.

  473. Vi kan titta på våra relationer
    med länder som Kina och Indien-

  474. -som kommer att bli allt viktigare-

  475. -inte bara ekonomiskt sett
    utan även politiskt sett.

  476. Det ligger i vårt intresse att ha
    en gemensam europeisk strategi-

  477. -och att tillsammans projicera
    våra europeiska värderingar-

  478. -och allt vi står för i våra länder-

  479. -i Storbritannien
    och i andra europeiska länder.

  480. Projiceringen av
    europeiska värderingar och idéer-

  481. -kommer att vara otroligt viktig
    de närmaste tjugo åren-

  482. -när länder som kanske inte delar våra
    värderingar får mer inflytande.

  483. Så det finns många skäl att fundera över
    de internationella följderna-

  484. -av vår europeiska politik.

  485. -Jag slutar där.
    -Tack för era kommentarer.

  486. Jag vill lämna över ordet
    till publiken.

  487. Medan ni tänker ut frågor kanske vi kan
    fortsätta diskutera lite.

  488. Sedan EU skapades har det varit en fråga
    om mer och mer integration.

  489. Det var ni också inne på i ert tal.

  490. Men samtidigt hörde jag just en högt
    uppsatt europeisk diplomat nämna-

  491. -att integration eller irrelevans är vad
    vi nu ställs inför i Europa.

  492. Han sa även att viktiga partner,
    som USA och Kina-

  493. -och andra viktiga nationer
    i världen-

  494. -inte längre kommer att ta Europa
    på allvar-

  495. -om vi inte talar
    med en gemensam röst.

  496. Vad är er kommentar på det?
    Om man blickar mot 2030-

  497. -vilket tycks vara ett populärt år när
    man blickar in i framtiden:

  498. Kommer det att finnas
    europeiska länder som på egen hand-

  499. -spelar en viktig roll, eller
    måste vi föra gemensam talan?

  500. Jag tror som sagt att det vore bra
    om vi för gemensam talan.

  501. Men integration är något annat.

  502. Integration kan ses
    som en sammanslagning-

  503. -av nationella identiteter
    och nationella kompetenser.

  504. Som vi ser det i Storbritannien-

  505. -finns det inget stöd för det
    hos allmänheten i Europa.

  506. Det finns en reaktion mot det.
    Det är väldigt viktigt-

  507. -att vi ser var människor har
    sin identitet och sin lojalitet-

  508. -och att vi inte undergräver det.

  509. Nationella institutioner och
    nationalstater är viktiga för folk.

  510. Våra språk och andra identitets-
    markörer är viktiga för oss.

  511. Vi måste respektera det. Om vi försöker
    tvinga fram integration-

  512. -när folk i våra länder inte känner att
    det ligger i deras intresse-

  513. -så leder det till irrelevans.
    Det kommer inte att fungera.

  514. Det jag pratar om är
    lyhörd gemensam aktivitet.

  515. Vi har integrerats på vissa områden.

  516. På vissa områden är gemenskapspolitik
    till stor nytta-

  517. -men man bör inte ha någon ideologisk
    och förutfattad föreställning om-

  518. -att det är enda sättet för Europa att
    gå framåt och bli effektivt.

  519. Tack. Vi har en fråga där uppe.

  520. Var snäll och presentera dig
    när du får mikrofonen.

  521. Vi tar ett par frågor.

  522. Jag heter Håkan Jonsson.
    Jag är EU-konsult.

  523. Jag försöker få två saker som ni sa att
    gå ihop.

  524. I början nämnde ni
    att ett av EU:s framsteg-

  525. -var möjligheten att semestra
    och pensionera sig i andra länder.

  526. Nu sa ni att det finns tydliga nackdelar
    med rörelsefriheten.

  527. Går det inte åt båda hållen?

  528. Nej. - Åh, förlåt.

  529. Ni får ta ett par frågor åt gången.
    Vi har en här framme.

  530. Tack för en väldigt tydlig presentation.

  531. Vi är i norr, och jag är från väst.

  532. Min fråga gäller
    era samarbetspartner.

  533. Om man ser till debatten
    i Storbritannien-

  534. -var är era bundsförvanter
    i debatten där hemma?

  535. Om man ser det i en kontext
    av tuffa massmedier, till exempel-

  536. -var ser ni styrkorna
    som ansluter sig till er?

  537. -Tack.
    -Det var den irländske ambassadören.

  538. Hej. Jag är Thomas Janson från TCO.
    Jag har en fråga om integration.

  539. Man kan argumentera att åtminstone
    euroområdet behöver integreras-

  540. -såväl demokratiskt
    som ekonomiskt sett.

  541. Barrosokommissionen
    underströk det i sina rapporter.

  542. Finns det inte en konflikt-

  543. -mellan Storbritanniens vision
    av ett mer decentraliserat EU-

  544. -och euroområdets vision-

  545. -av ett mer integrerat och centraliserat
    euroområde?

  546. Kan jag ta de tre frågorna nu?

  547. På första frågan...
    Det jag försökte understryka var-

  548. -att EU faktiskt har medfört fördelar
    för folk i våra länder.

  549. Det bör vi inte ignorera.
    Ibland glöms de fördelarna lätt bort.

  550. Vi måste påminna folk om fördelarna.
    En av dem är rörelsefrihet-

  551. -och att man kan resa för att arbeta,
    semestra och annat.

  552. Det är bara en av fördelarna.

  553. Men det innebär inte...

  554. Det är en bra sak, men problemet
    vi ställs inför i Storbritannien nu-

  555. -är känslan av
    att den rättigheten missbrukas.

  556. Rörelsefriheten
    handlar främst om att arbeta-

  557. -men också om
    att dra nytta av andra länder.

  558. Men om folk bara flyttar för att hitta
    fördelaktiga socialbidrag-

  559. -och inte har några planer på
    att bidra till landets ekonomi-

  560. -så är det en helt annan sak.

  561. Vi måste ta itu med de problemen
    för att behålla allmänhetens stöd-

  562. -för den rörelsefrihet som jag
    och den brittiska regeringen ser-

  563. -som en viktig del av EU
    och den inre marknaden.

  564. Den har påverkat vår
    och andras ekonomi positivt.

  565. Det var det
    som jag försökte klarlägga.

  566. Angående bundsförvanter därhemma...
    Det jag har försökt få fram här-

  567. -är ett slags typfall-

  568. -för folk
    som funderar över europeiska frågor.

  569. Över hela det politiska spektrumet, i
    alla stora partier, finns det många-

  570. -som ser på dessa frågor på
    samma sätt som jag har beskrivit dem.

  571. Det finns så klart andra röster. Det
    finns en debatt som vi måste delta i.

  572. Det är inte alltid lätt
    att hantera den debatten-

  573. -eftersom åsikter
    ibland förstoras upp i medierna-

  574. -och det kan bli rätt känsloladdat.

  575. Det är emellertid viktigt
    att vi försöker fokusera på fakta-

  576. -och att vi noga och sansat överväger
    argumenten för och emot Europa.

  577. I vårt land
    måste vi försöka lägga fram-

  578. -en rad konstruktiva, positiva
    och genomtänkta reformförslag-

  579. -för att få med oss
    våra europeiska partner.

  580. Gör vi inte det kommer vi inte att uppnå
    de förändringar som vi vill ha.

  581. Det kommer att få värre konsekvenser för
    debatten i vårt land.

  582. Då blir det svårare
    att hålla fast vid argumenten-

  583. -för Storbritanniens
    fortsatta konstruktiva roll-

  584. -i ett blomstrande EU.

  585. Nu till frågan om
    spänningarna i eurozonen.

  586. Ja, det finns potentiella spänningar-

  587. -när euroområdet blir mer integrerat.
    Det måste det bli, ekonomiskt sett.

  588. Det kommer att medföra institutionella
    åtgärder-

  589. -och det kommer att få
    politiska konsekvenser-

  590. -för euroområdets medlemmar.
    Det är deras val. Det är deras rätt.

  591. Och vi stödjer dem.

  592. Samtidigt måste vi som står utanför
    euroområdet känna oss säkra på-

  593. -att vi kommer att ha en röst-

  594. -och kommer att kunna försvara
    våra intressen-

  595. -inom de områden av Europapolitiken
    som vi deltar i fullt ut.

  596. Du har helt rätt. Det finns potentiella
    spänningar där.

  597. Vi måste jobba hårt med det här.

  598. Vi måste få acceptans för att
    om det ska finnas ett EU i framtiden-

  599. -där vissa länder har gemensam valuta
    och andra inte-

  600. -så måste en av de grundläggande
    principerna vara flexibilitet.

  601. Det krävs anpassning för att tillgodose
    staternas olika intressen.

  602. Finns det ingen flexibilitet
    så tror jag att på lång sikt-

  603. -så är det osannolikt att
    den här modellen kommer att bestå.

  604. -Vi har en annan fråga där.
    -Jag heter Björn Waltré.

  605. Två folkomröstningar
    är på gång i Storbritannien.

  606. Först i Skottland och
    sedan kanske även i Storbritannien.

  607. Skottland vill lämna Storbritannien och
    Storbritannien vill lämna Europa.

  608. Så vad händer
    om Skottland lämnar Storbritannien-

  609. -och så småningom går med i
    både EU och euroområdet?

  610. Vad blir Storbritanniens ställning
    utanför EU-

  611. -när Skottland är med i EU?

  612. Det finns så många hypotetiska
    antaganden i den frågan-

  613. -att jag inte tänker besvara den, men
    jag ska kommentera vissa aspekter.

  614. Först och främst så finns det
    ingen brittisk regeringsstrategi-

  615. -som går ut på att ha folkomröstning
    om vårt medlemskap i EU-

  616. -under den här regeringens mandatperiod.

  617. Ingen regeringsstrategi går ut på
    att ha folkomröstning-

  618. -om medlemskap i EU
    efter mandatperioden.

  619. Men den konservativa partistrategin
    går ut på det om de vinner nästa val.

  620. Därför är det viktigt
    att ha den här debatten-

  621. -kring de frågor som jag
    har identifierat, under 2014.

  622. Vi måste visa att vi kan göra framsteg i
    några av dessa frågor.

  623. Det kommer att hjälpa oss i valet.

  624. Sedan får vi fortsätta diskussionen
    efteråt, hur det än går i valet.

  625. Så vi får se vad som händer.

  626. Det blir dock en folkomröstning
    om Skottland i september-

  627. -strax efter ert nationella val.

  628. Det här är en väldigt viktig fråga
    som vi måste ta på allvar-

  629. -och det gör vi.

  630. För närvarande ser det ut som om-

  631. -de som röstar emot Skottlands
    självständighet är i majoritet.

  632. Men det finns ett starkt stöd för
    självständighet bland en del skottar-

  633. -och det måste vi ta på allvar.

  634. Jag tänker inte spekulera kring
    konsekvenserna av folkomröstningen.

  635. Den brittiska regeringens linje
    är att kämpa för-

  636. -att bevara Storbritannien.

  637. Jag tror att det är
    det bästa för Skottland-

  638. -och för England,
    Wales och Nordirland.

  639. Det är dock befogat att påpeka
    att det finns viktiga frågor-

  640. -kring vårt lands identitet
    och vårt lands framtid.

  641. Därför är hela den här debatten
    om EU och vår roll i EU-

  642. -och vår syn på vår europeiska identitet
    väldigt viktig för oss.

  643. Ni nämnde att vi nu kanske ser
    ett framtida EU-

  644. -med en grupp länder i euroområdet
    och andra som står utanför.

  645. Ser ni att det finns andra områden som
    skulle kunna integreras mer?

  646. Till exempel en gemensam militär
    där några medlemsstater är med-

  647. -och andra inte är med.
    Ser ni några sådana områden-

  648. -och tror ni att det här är EU:s framtid
    när ni talar om flexibilitet?

  649. Vi skulle vilja påstå att det faktiskt
    är så dagens EU ser ut.

  650. Vi är inte med i Schengen.

  651. Det finns olika medlemsstater
    som är delaktiga i olika policyer-

  652. -av olika skäl.

  653. Så ser det ut nu,
    och så kommer det att se ut.

  654. Jag säger inte, och jag tror inte
    att regeringen säger-

  655. -att det inte finns områden
    som kan integreras mer.

  656. I euroområdet kommer det att ske,
    och på andra områden-

  657. -där vi ser att vi kan dra nytta av
    att närma oss varandra mer.

  658. Beslutet bör vara förnuftsbaserat
    och inte baserat på-

  659. -något slags känsla av att det rör sig
    om en oundviklig process-

  660. -som per automatik är bäst för alla.

  661. Så är bevisligen inte fallet.

  662. Vår ståndpunkt är-

  663. -att makt bör utövas
    där den utövas mest effektivt-

  664. -och där den har starkast stöd
    hos allmänheten.

  665. Det är mest förståndigt.

  666. Jag tror också att rättvisefrågan
    som ni tog upp-

  667. -även är viktig i Sverige.

  668. Vi vill ha möjlighet
    att delta i beslut som påverkar oss-

  669. -men som en del euroländer
    kanske vill fatta själva.

  670. Tror ni att det kommer att finnas
    ett större behov av nära samarbete-

  671. -mellan länderna som står utanför?

  672. Kommer EU-länder som står utanför
    euroområdet att bilda en egen grupp?

  673. Får vi se en mer sammansvetsad grupp som
    samarbetar mer direkt...

  674. -...kring gemensamma intressen?
    -Kanske.

  675. Det är i alla fall viktigt
    att vi diskuterar dessa saker-

  676. -och att vi samarbetar
    för att våra gemensamma intressen-

  677. -marknadsförs
    och försvaras effektivt i hela EU.

  678. Och det är trots allt det vi gör.
    Medlemsstater samarbetar.

  679. De bildar grupper
    och propagerar för sina åsikter.

  680. Om det kommer att formaliseras
    på något sätt vet jag inte.

  681. Jag misstänker
    att det inte vore någon bra idé-

  682. -med någon sorts formell uppdelning där
    man bildar block.

  683. Vi vill ha ett nära samarbete med
    viktiga medlemmar av euroområdet.

  684. Vår relation till Tyskland,
    vår relation till Frankrike-

  685. -och vårt samarbete med Italien
    och Spanien är något väldigt viktigt.

  686. Vi vill ha de relationerna-

  687. -med enskilda medlemsstater och
    med grupper. Då behövs flexibilitet.

  688. Vi vill också ha
    en nära dialog med Sverige-

  689. -kring de områden som
    båda våra länder intresserar sig för.

  690. Tack. Jag har en till fråga här,
    och sedan får Mark ordet.

  691. Jag är Aase Smedler, medlem i
    UN Womens svenska kommitté.

  692. Min fråga gäller den gemensamma
    marknadens jordbrukspolitik.

  693. Ni har pratat om konkurrenskraft
    och rättvisa.

  694. Jag skulle vilja veta vad ni anser om
    utvecklingen inom EU-

  695. -vad gäller jordbrukspolitiken.

  696. Särskilt eftersom den har
    en sådan effekt på-

  697. -kontakter utanför EU.

  698. Inte minst på mindre utvecklade länder
    med svagare ekonomi.

  699. Innan jag låter er få ordet
    ska jag också låta Mark prata.

  700. Sir Simon vill inte spekulera
    eftersom han är en vis man.

  701. Jag är inte lika vis.

  702. Enligt min personliga åsikt är
    sannolikheten för en folkomröstning-

  703. -förmodligen väldigt låg.
    Det finns många hinder på vägen.

  704. Många val måste vinnas.
    Även om båda partier går med på-

  705. -att ha en folkomröstning tror jag att
    den kommer att se annorlunda ut-

  706. -eller inte bli av alls.

  707. Då är vi tillbaka på status quo
    och tar till mer pragmatiska steg-

  708. -för att uppnå
    Storbritanniens vision för Europa.

  709. Lustigt nog för det oss tillbaka
    till banala men viktiga frågor-

  710. -som britternas roll
    i EU-kommissionen, till exempel.

  711. 13 % av EU:s befolkning
    är britter-

  712. -men bara 5 % av tjänstemännen
    i kommissionen är britter-

  713. -trots att
    de administrativa reformerna-

  714. -har en anglosaxisk prägel
    tack vare Kinnock.

  715. Så det är lite förvånande
    att vi är där vi är.

  716. Vilka mått och steg kan vidtas
    för att förbättra den situationen?

  717. Storbritannien
    har extremt gott rykte i Bryssel.

  718. Vad gör ni
    för att till exempel stärka-

  719. -Storbritanniens röst i byråkratin?

  720. Jag lämnar nu över ordet till er.

  721. Vad gäller den gemensamma
    jordbrukspolitiken, CAP-

  722. -så har den aldrig varit
    en favorit i Storbritannien.

  723. Det är ett område där vi har bestämt oss
    för att vi bör vara med i EU-

  724. -och försöka åstadkomma reform.

  725. Vi har genomfört
    vissa reformer av CAP-

  726. -även om vi skulle ha velat ha en mer
    omfattande och snabbare reform.

  727. Så vi är fortfarande av den åsikten att
    CAP bör reformeras fortgående.

  728. Jag har sett dess effekt, då jag har
    företrätt EU i handelsförhandlingar-

  729. -under flera års tid.

  730. CAP är en av
    de mest komplexa frågorna-

  731. -i internationella handelsförhandlingar.

  732. Därför måste vi fortsätta med
    kampanjen för att reformera CAP.

  733. Som du nämnde har den skadlig effekt på
    utvecklingsländer.

  734. Så det är ett av de områden
    som måste ses över.

  735. Det finns en intressebalans inom EU, det
    måste vi inse-

  736. -och vi måste fortsätta att jobba för
    att modernisera CAP så gott vi kan.

  737. I fråga om folkomröstningen
    tänker jag inte spekulera-

  738. -men en sak vill jag säga:

  739. Om vi inte gör framsteg
    med våra europeiska partner-

  740. -i några av de frågor som jag
    har presenterat i korta drag i dag-

  741. -så ökar det utsikterna för
    en folkomröstning i Storbritannien.

  742. Det här är en reformagenda
    som vi tar på stort allvar-

  743. -och det avspeglas
    i den allmänna opinionen.

  744. Det här är en levande fråga i den
    politiska debatten i Storbritannien.

  745. Därför har vi ett ansvar
    som beslutsfattare-

  746. -politiker och befattningshavare-

  747. -att se till att vi verkligen engagerar
    oss i frågan.

  748. Jag skulle vilja
    att vi lyckas göra dessa framsteg.

  749. Om det blir folkomröstning-

  750. -kan regeringen då helhjärtat bedriva
    en kampanj för medlemskap i EU.

  751. Blir det ingen folkomröstning
    så har folk övertygats om-

  752. -att medlemskap i EU
    är det rätta för vårt land.

  753. Det vore ett misstag att förutsätta att
    det kommer att ske automatiskt.

  754. Så vi måste behålla fokus på det här.

  755. Och som jag sa tidigare: Vi behöver ha
    en bra dialog med er om det här.

  756. En sak som jag vill säga är:

  757. Under mitt korta besök här har jag märkt
    utifrån dem jag har pratat med-

  758. -att folk i Sverige vill förstå den
    debatt som pågår i Storbritannien.

  759. Man vill veta hur den kan påverka
    Sverige och andra länder-

  760. -som delar många av våra åsikter.
    Det tar jag med mig härifrån.

  761. Vårt ansvar
    att engagera oss i Europa-

  762. -under en intensiv
    intern politisk debatt i vårt land-

  763. -är en viktig lärdom för mig.

  764. Den sista punkten hänger ihop med
    vår röst i Bryssel.

  765. Det är ett stort problem för oss.

  766. Den andel britter som arbetar inom de
    europeiska institutionerna sjunker.

  767. Det kan bero på politisk kontext
    och de karriärsval folk gör.

  768. Det skulle inte förvåna mig
    om det var så.

  769. Det beror också på rekryteringsreformer
    som innebär-

  770. -att anställningsprovet görs på två
    andra språk utöver modersmålet.

  771. Det är en nackdel för britter. Vi är
    inte så bra på främmande språk.

  772. Vi förlitar oss på engelskan.
    Vi måste arbeta hårt-

  773. -för att få de våra i en position där de
    kan konkurrera på de villkoren.

  774. Vi vidtar ett antal mått och steg-

  775. -för att försöka återinföra
    vårt snabbspår, EFS.

  776. Vi arbetar aktivt för att få folk
    intresserade av att jobba-

  777. -inom institutionerna.

  778. Vi har i åtanke att EU-kommissionens
    kabinett förändras nästa år-

  779. -och det finns en möjlighet för oss att
    tillföra brittisk expertis.

  780. Så vi är aktiva, och vi vet att vi måste
    ha en stark röst i Bryssel-

  781. -genom folk som arbetar inom
    institutionerna. Vi vet också-

  782. -att kompetensen hos dem vi skickar till
    Bryssel är väldigt uppskattad-

  783. -och vi bör dra fördel av det.

  784. Till sist vill jag tacka så mycket för
    er inbjudan.

  785. Jag hoppas att jag har lyckats redogöra
    för och förklara-

  786. -några av nyckelfrågorna i debatten
    i Storbritannien.

  787. Den här debatten
    kommer att fortsätta.

  788. Tack för era frågor.
    Om jag inte har lyckats besvara dem-

  789. -så lämnar jag över till vår ambassadör
    som sitter här framme.

  790. 2014 kommer att bli ett mycket spännande
    år för Europa.

  791. Det har varit ett stort nöje
    att hålla i den här diskussionen-

  792. -kring en fråga som är så viktig
    för båda våra länder-

  793. -och för de 26 andra länderna, men även
    för andra partner utanför EU.

  794. Det har varit ett nöje att ha er här.

  795. Tack för att ni kom hit, allihop.
    Jag hoppas att även ni vill tacka-

  796. -Mark och sir Simon Fraser
    för att de var med oss i dag.

  797. Översättning: Johanna Lidberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

EU måste reformeras om det ska finnas någon framtid för unionen, anser Simon Fraser, statssekreterare vid brittiska UD. Han hävdar att de flesta i Storbritannien idag tycker att EU har misslyckats. Vilken roll ska de nationella parlamenten ha inom EU? Ska viss makt flyttas från Bryssel tillbaka till nationalstaterna? Moderator: Anna Jardfelt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Europeiska unionen, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

UR Samtiden - Vad vill Storbritannien med EU?

EU måste reformeras om det ska finnas någon framtid för unionen, anser Simon Fraser, statssekreterare vid brittiska UD. Han hävdar att de flesta i Storbritannien idag tycker att EU har misslyckats. Vilken roll ska de nationella parlamenten ha inom EU? Inspelat i februari 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Ministrar berättar - integrationspolitik i fyra decennier

Att vara integrationsminister, eller invandrarminister som det hette tidigare, är en komplicerad uppgift med många laddade frågor. Vi hör Anna-Greta Leijon, Georg Andersson, Birgit Friggebo och nuvarande integrationsminister Erik Ullenhag berätta om sina erfarenheter.

Fråga oss