Titta

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Om UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Finansinspektionen (FI), Pensionsmyndigheten och Sveriges fem största pensionärsorganisationer vill stärka äldres kunskap om privatekonomi. "Tryggare ekonomi på äldre dar" tar upp frågor som budget, betala, spara, seniorlån, bank på internet, skatter, konsumenträtt och familjejuridik. Genom elva olika föreläsningar informeras vi om hur vi som pensionärer eller blivande pensionärer bör tänka när det gäller ekonomiska frågor. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar: Ekonomi i balans på äldre darDela
  1. Då är det dags för ett avsnitt
    som heter:

  2. Ekonomi i balans på äldre dagar.

  3. Då har vi med Kronofogdemyndigheten.

  4. Jag hälsar Annika Sydberger Norman
    och Anna-Karin Lindahl välkomna.

  5. Härligt att få vara här-

  6. -och se
    så många intresserade deltagare.

  7. Vi ska prata i dag,
    ur ett förebyggande perspektiv-

  8. -hur man kan få ekonomin i balans
    på äldre dagar.

  9. Jag är Annika Sydberger Norman.

  10. Jag jobbar på
    Kronofogdens förebyggande verksamhet.

  11. Jag heter Anna-Karin och jobbar också
    på den förebyggande verksamheten.

  12. Att vi jobbar med förebyggande arbete
    innebär-

  13. -att vi vill hjälpa människor
    att inte hamna i skuldsättning.

  14. Och inte komma till oss.

  15. Alltså inte komma till våra register.

  16. I varje fall inte av misstag
    eller av okunskap.

  17. Vi har delat upp det.

  18. Jag pratar om hur man kan förebygga
    att hamna i överskuldsättning.

  19. Jag kommer också att prata om
    Kronofogdens uppdrag.

  20. Anna-Karin fortsätter med
    att tala om-

  21. -vad man ska tänka på
    om man måste ta ett lån.

  22. Eller om man har funderingar på
    att flytta utomlands.

  23. Det är upplägget för i dag.

  24. Kronofogden.

  25. Jag vet att det är många
    utav dem som vi möter-

  26. -eller dem över huvud taget
    som tänker på ordet "Kronofogden"-

  27. -som får en liten känsla av obehag.

  28. Många gånger tror jag
    att det beror på-

  29. -att man har väldigt förutfattade
    meningar om Kronofogden.

  30. Man förknippar oss-

  31. -med att vara
    den där stora, stygga vargen-

  32. -som jagar den skuldsatta personen.

  33. Allt för att tillgodose
    nån fordringsägare.

  34. Och visst stämmer det att vi är ute
    för att driva in skulder.

  35. Det är vårt allra största uppdrag.

  36. Men vi har också ett vidare uppdrag.

  37. Vi har ett uppdrag
    att skapa balans i tillvaron.

  38. Att skapa balans
    mellan inkomster och utgifter.

  39. Mellan fordringsägare
    och dem som ska betala.

  40. Och den som ska betala-

  41. -den ska också ha hjälp med-

  42. -vägledning
    för att ta sig ur situationen.

  43. Liksom den som har en fordran
    ska kunna få betalt för sin skuld-

  44. -på ett skyndsamt sätt.

  45. Vi brukar kalla detta balans.

  46. Balans i ekonomin.

  47. Och även på äldre dagar kan man
    behöva ha balans i ekonomin.

  48. Men lite tillbaka till det här
    om Kronofogden-

  49. -och de förutfattade meningarna.

  50. Många gånger tror jag att det beror
    på att man inte har en aning om-

  51. -vad vi gör.
    Eller en liten aning har man nog.

  52. De flesta vet att vi driver in
    skulder, men vi gör så mycket annat.

  53. Vi ska gå igenom
    våra verksamhetsområden.

  54. Vi har sex stycken olika
    verksamhetsområden.

  55. Vi börjar med kundservice.

  56. Det är till kundservice man ringer
    om man har funderingar och frågor.

  57. Alla är välkomna
    att ringa till kundservice.

  58. Man behöver inte ha nåt att göra med
    Kronofogden för att ringa dit.

  59. Ni kan ringa dit och ställa frågan-

  60. -om det är nån som är aktuell
    i vårt register.

  61. Man kan också ringa dit
    för att få råd och stöd.

  62. Om det har hänt nåt ekonomiskt
    som man är orolig för-

  63. -är man välkommen att ringa dit.

  64. Och det fina
    med just vår kundservice-

  65. -är att vi strävar efter
    att i kundservice-

  66. -ska det räcka med att du pratar
    med en och samma person.

  67. Ni ska få svar på alla frågor
    på en gång.

  68. Visst känner ni igen att man ringer
    till nån typ av telefonservice-

  69. -och de säger: "Den är inte på plats.
    Jag kopplar dig vidare."

  70. Sen har den som man blir kopplad
    vidare till gått på lunch.

  71. Så är det inte i vår kundservice.
    Där ska ni få svar på allt-

  72. -förhoppningsvis, ska jag väl
    tillägga, med en gång.

  73. Vi är glada och stolta över
    att kunna erbjuda det.

  74. Det var vår kundservice.

  75. Nästa verksamhetsområde är
    betalningsföreläggande.

  76. Dit vänder man sig
    om man ska ha en skuld fastställd.

  77. Man ska fastställa riktigheten
    i en skuld.

  78. En skuld som är av privat karaktär.

  79. En skuld mellan personer eller
    mellan en person och ett företag.

  80. Det är lite annorlunda med skulderna
    som är till staten.

  81. En skuld till staten
    är till exempel skatt.

  82. Det kan vara studiemedel,
    underhållsstöd o.s.v.

  83. Den behöver inte fastställas.

  84. För i och med att den typen av skuld
    förfaller till betalning-

  85. -är den fastställd.
    Då kan Kronofogden driva in den.

  86. Men om du t.ex. har lånat ut pengar
    till en god vän och inte fått betalt-

  87. -kan du vända dig
    till betalningsförelägganden-

  88. -för att få skulden fastställd.

  89. Det du får i handen kallas
    betalningsföreläggande.

  90. Och med det...

  91. Jag måste rätta mig. Verksamheten
    heter betalningsföreläggande.

  92. Det du får i handen är ett utslag.

  93. Och med det utslaget i handen-

  94. -kan du sen vända dig
    till Kronofogden-

  95. -för att få hjälp
    att driva in skulden.

  96. Det är skillnaden mellan privata
    skulder och skulder till staten.

  97. Nästa verksamhetsområde
    är konkurstillsyn.

  98. Det innebär att vi har tillsynen
    över konkursförvaltarna.

  99. Går ett företag i konkurs eller om
    en privatperson försatts i konkurs-

  100. -utser tingsrätten
    en konkursförvaltare.

  101. Kronofogden har
    tillsynen över den förvaltaren.

  102. Vi ska se till att konkursförvaltaren
    utför sitt arbete-

  103. -på ett lagenligt och riktigt sätt.

  104. Att han avvecklar t.ex. verksamheten
    så fort som möjligt.

  105. Vi har sen också tillfälle-

  106. -att ha åsikter om arvodesräkningen.

  107. För även en konkurs kostar pengar.
    Konkursförvaltaren vill ha betalt.

  108. Då får Kronofogden
    ta del av den räkningen-

  109. -och ha eventuella åsikter om den.

  110. Det var tre verksamheter.
    Nu går vi in på den fjärde:

  111. Det som vi kallar verkställighet.

  112. Eller indrivning.

  113. Det är den största verksamheten
    på Kronofogden.

  114. Det vet ni alla att det innebär
    att driva in skulder.

  115. Det kan också handla om annat.

  116. T.ex. en vräkning
    eller det vi kallar avhysning.

  117. Men tillbaka till
    själva indrivningen.

  118. Då handlar det om att vi på
    Kronofogden får ett uppdrag-

  119. -att driva in en fordran.

  120. Att driva in en skuld.

  121. Förhoppningsvis när personen som har
    skulden, som vi kallar gäldenär-

  122. -får del utav det kravet, så...

  123. I många fall, ska ni veta,
    betalas detta på frivillig basis.

  124. Man betalar direkt när det kommit
    till oss. Men en del blir kvar.

  125. Då är vår förhoppning
    att få en god kontakt med personen.

  126. Så att gäldenären får tillfälle
    att tala om:

  127. "Så här ser mitt ekonomiska läge ut."

  128. Och också att den här personen
    kan tala om för oss-

  129. -hur han eller hon tänkt
    att ta sig ur den här situationen.

  130. "Hur kan jag göra rätt för mig
    i den här delen?"

  131. Men många har inte den möjligheten.

  132. De kan inte betala.

  133. Då blir det en dialog
    mellan Kronofogden och gäldenären.

  134. Som också utmynnar i
    att Kronofogden tittar på-

  135. -vad det finns för några tillgångar.

  136. Vad finns det för tillgångar
    som vi eventuellt kan utmäta?

  137. Den absolut vanligaste åtgärden
    hos oss på Kronofogden-

  138. -är att vi gör en utmätning i lön.

  139. En utmätning i inkomsten.

  140. Inkomst är även pension.

  141. Det kan vara lön, pension,
    a-kassa och sjukpenning.

  142. Utifrån de uppgifter vi har
    gör vi en beräkning-

  143. -hur mycket gäldenären ska behålla
    av den här inkomsten-

  144. -för att kunna klara det dagliga.

  145. Man kan säga att resten
    blir aktuellt för att utmäta.

  146. Då meddelar vi arbetsgivaren, försäk-
    ringskassan eller vad det kan vara-

  147. -att så här mycket pengar ska leve-
    reras till Kronofogden varje månad.

  148. Det är den vanligaste åtgärden.

  149. Sen tittar vi också på
    om det finns pengar på banken.

  150. Finns det andra tillgångar
    som vi kan utmäta eller sälja-

  151. -som kan generera pengar?

  152. Och säkert vet ni att Kronofogden
    utmäter en del fastigheter.

  153. Vi utmäter bilar och bostadsrätter
    o.s.v.

  154. Verkställigheten är den största
    verksamheten hos Kronofogden.

  155. Sen har vi
    det vi kallar skuldsanering.

  156. Vilket innebär att en person
    som är djupt skuldsatt och känner:

  157. "Jag kommer aldrig
    att kunna betala mina skulder."

  158. Han eller hon kan vända sig
    till Kronofogden-

  159. -för att ansöka om skuldsanering.

  160. Det innebär för Kronofogdens del-

  161. -att vi tittar på
    det enskilda fallet.

  162. Hur ser ekonomin ut
    för den här personen?

  163. Vad finns det för utsikter för att
    han eller hon ska kunna betala?

  164. Utifrån det tar vi ställning till om
    det är aktuellt med en skuldsanering.

  165. Precis som när vi gör löneutmätning
    tittar vi på-

  166. -hur mycket utrymme det finns
    för gäldenären att betala-

  167. -under kommande fem år.

  168. För i regel sträcker sig
    en skuldsanering över fem år.

  169. Då kan det innebära att gäldenären
    får betala 500 kronor i månaden-

  170. -eller 2 000 kronor i månaden. Men
    det kan även vara 0 kronor i månaden.

  171. Och när de här fem åren är passerade-

  172. -är personen skuldfri
    och kan komma tillbaka till livet.

  173. Det här verktyget används mer och mer
    i större utsträckning.

  174. Vi har ofantligt många ansökningar
    till Kronofogden just nu.

  175. Men samtidigt som det blir vanligare-

  176. -vet vi att det är många-

  177. -som inte använder sig av
    det här instrumentet.

  178. Som kanske borde göra det.
    Då skulle de få en bättre tillvaro.

  179. Det finns mycket att läsa
    på vår hemsida om skuldsanering.

  180. Sen har vi
    det sjätte verksamhetsområdet.

  181. Det är den förebyggande verksamheten
    där Anna-Karin och jag arbetar.

  182. Jag tror att många av er
    vid nåt tillfälle-

  183. -har snappat upp på radio eller tv:

  184. "Kronofogden säger
    att sms-lånen har ökat."

  185. Eller: "Kommunikationsskulderna
    har ökat."

  186. "Barnskulderna har minskat",
    kanske till och med.

  187. Då ligger vår verksamhet bakom.

  188. För vi jobbar för att man inte ska
    hamna hos Kronofogden.

  189. Det är ett viktigt uppdrag vi har
    från riksdag och regering-

  190. -att vi ska jobba förebyggande.

  191. Vi gör det ofta
    genom att väcka debatt i media.

  192. Vi gör det genom att dela med oss av
    vår kunskap.

  193. Alltså ren kunskapsöverföring.
    Precis som i dag.

  194. Under den här timman försöker vi
    dela med oss så mycket som möjligt-

  195. -till er ur perspektivet
    att förebygga överskuldsättning.

  196. Och så hoppas vi att ni framgent
    ska dela med er av detta.

  197. En stor målgrupp för oss
    är lärarna i skolan.

  198. För ungdomarna
    behöver den här kunskapen.

  199. Det har de kanske inte fått hemma.
    Jag brukar säga:

  200. "Man varken föds med eller ärver
    kunskaper i privatekonomi."

  201. Så kunskapsspridningen
    är en stor del av vårt jobb.

  202. Men vi gör även annat.

  203. Vi samverkar med andra myndigheter
    som Skatteverket eller CSN.

  204. Det kan vara Radiotjänst o.s.v.

  205. Vi samverkar med Finansinspektionen,
    som i det här projektet i dag.

  206. Vi samverkar med Konsumentverket,
    med barnombudsmannen o.s.v.

  207. Vi jobbar mycket i projektform.

  208. Det här är
    ett utav våra projekt också.

  209. Men som sagt, mycket
    genom att väcka debatt i samhället.

  210. Påverka beslutsfattare
    och lagstiftare.

  211. Det vi har mycket fokus på i dag
    är barn och barnskulder.

  212. Tidigare kunde man t.ex.
    registrera en bil på ett barn.

  213. Det kan man inte i dag. Nu blir den
    som använder bilen registrerad.

  214. På så sätt har vi raderat bort
    den typen av skulder.

  215. Utvecklingen av barnskulder-

  216. -går nedåt. De blir mindre och
    mindre, till vår stora glädje.

  217. Vi jobbar mycket med sms-lån-

  218. -och kommunikationsskulder,
    alltså mobilskulder.

  219. Då vänder vi oss till de bransch-
    organisationer som finns runt oss.

  220. Det var lite om Kronofogdens
    olika verksamhetsområden.

  221. Det sista jag pratade om var
    den förebyggande verksamheten.

  222. Då kan man fråga sig varför det är
    viktigt att vi jobbar förebyggande?

  223. Jo, för vet ni:

  224. 20 procent av Sveriges befolkning
    har problem med sin ekonomi.

  225. På ett eller annat sätt.

  226. De upplever själva-

  227. -att de har t.ex. återkommande
    problem med att betala räkningarna.

  228. Många har obetalda skulder
    som de avbetalar på-

  229. -eller som ligger hos inkasso.

  230. 20 procent är rätt många.

  231. Och vi vet
    att bland de här 20 procenten-

  232. -kan vem som helst hamna.

  233. Ibland kan man ha förutfattade
    meningar om Kronofogden i sig-

  234. -om vem som hamnar hos oss.

  235. Men det kan vem som helst göra.

  236. Det kan hända saker och ting i livet-

  237. -som påverkar
    den ekonomiska situationen.

  238. Många gånger kommer frågan upp:

  239. "Hur ser det egentligen ut
    när det gäller åldersfördelningen"-

  240. -"bland dem som hamnar
    hos Kronofogden?"

  241. Den här bilden visar hur det ser ut.

  242. Det är väl ganska tydligt
    att de allra flesta-

  243. -som är aktuella hos Kronofogden
    ligger nånstans mellan 35 och 54 år.

  244. Stundom har man sagt:

  245. "Pensionärerna är många
    hos Kronofogden."

  246. Men vi har tittat på detta.
    Och förhållandevis...

  247. Om man tittar på
    hela Sveriges befolkning-

  248. -finns 4,3 procent hos Kronofogden.

  249. Om man tittar på
    alla pensionärer i riket-

  250. -är det 1,8 procent
    som finns hos Kronofogden.

  251. Om man tittar på
    dem som är hos Kronofogden-

  252. -är det ungefär 8,1 procent
    som är pensionärer.

  253. Då kan nästa tanke vara:

  254. "Hamnar de hos Kronofogden
    på grund av sin låga pension?"

  255. "Eller vad kommer det sig
    egentligen?"

  256. Vi har tittat på det också.
    Då har vi sett-

  257. -att 50 procent av de pensionärer
    som finns hos Kronofogden-

  258. -har redan skuldsatt sig
    innan de blev 65 år.

  259. Vilket visar
    att det ofta är en skuldsituation-

  260. -som de bär med sig
    in i pensionärslivet.

  261. Jag har nämnt att vi gör en del
    undersökningar på Kronofogden.

  262. Det är mycket utav den anledningen
    att för att kunna jobba förebyggande-

  263. -behöver vi ta reda på varför man
    hamnar i överskuldsättning.

  264. Och vad skulle man kunna göra
    för att motverka det?

  265. Vi har kunnat konstatera-

  266. -att de allra flesta
    som hamnar hos Kronofogden-

  267. -i deras liv har det hänt nåt.

  268. Det har hänt nåt som påverkat
    den ekonomiska situationen.

  269. Ganska naturligt egentligen,
    om man tänker efter.

  270. Det kan vara saker
    som sjukdom, skilsmässa-

  271. -dödsfall i familjen, att man slutar
    arbeta eller blir pensionär.

  272. Vad vi också har sett-

  273. -och det är det som är så väldigt
    intressant, tycker jag-

  274. -är att det finns avgörande faktorer
    för hur man klarar den situationen.

  275. För de allra flesta klarar av
    en sån här förändrad livssituation.

  276. Men så finns det ju
    de som hamnar hos Kronofogden.

  277. Då finns det avgörande faktorer.

  278. Det är styrkan i de faktorerna.

  279. Vi kallar det för motkrafter.

  280. Det handlar om
    inställningen till pengar-

  281. -kunskapen
    när det gäller privatekonomi-

  282. -hur ens sociala nätverk ser ut-

  283. -hur ens inkomst ser ut-

  284. -om man har nån buffert
    och hur det är med hälsan.

  285. Ur ett rent förebyggande perspektiv
    ska vi gå igenom detta.

  286. Det här kan också beröra er,
    mina vänner.

  287. Det kan hända saker och ting i livet
    hos er också.

  288. Nu är många utav er
    redan pensionärer.

  289. Men det kan hända andra saker.
    Man kan ha levt ihop-

  290. -med sin make eller maka i många år.

  291. Och det tragiska händer:
    Den andra partnern går bort-

  292. -eller den andra partnern blir sjuk.
    Hamnar inom äldreomsorgen o.s.v.

  293. Eller att du själv blir sjuk.

  294. Därför är det så viktigt att se:

  295. "Hur ligger jag till
    när det gäller de här motkrafterna?"

  296. Jag ska gå igenom dem en och en.

  297. Jag börjar med att prata om
    inställningen till pengar.

  298. Under rubrikerna på motkrafterna
    står det en del citat.

  299. De citaten är hämtade
    direkt utifrån djupintervjuer-

  300. -som vi har gjort under hand.

  301. Om vi börjar med inställningen till
    pengar handlar det många gånger om-

  302. -ens inställning.
    Hur hanterar du pengarna?

  303. Är du en person
    som har fullständig kontroll-

  304. -på inkomster och utgifter?

  305. Gör en budget i början utav året-

  306. -följer den, skriver kassabok o.s.v.

  307. För händer det plötsligt
    nåt i livet...

  308. Låt säga att maken faller ifrån-

  309. -och du blir ensam med din ekonomi.

  310. Då är det klart
    att har du koll på ekonomin-

  311. -har du större förutsättningar
    att klara det.

  312. Det handlar även om
    hur man hanterar pengar i sig.

  313. Är man typen som inte köper det
    förrän man har sparat ihop till det-

  314. -eller tänker man: "Det ordnar sig."

  315. "Det blir en ny utbetalning från
    pensionsmyndigheten snart."

  316. Det är ett beteende som vi ofta bär
    med oss från det att vi var barn.

  317. Om ni har barnbarn eller tänker på
    era egna barn när de växte upp-

  318. -är jag övertygad om att om de var
    två syskon och fick varsin tjuga...

  319. ...hade de hanterat det olika. Det
    ena säger till mamma eller farmor:

  320. "Var står min sparbössa?"

  321. Medan det andra säger:
    "Mamma, följer du med till affären?"

  322. "Jag vet precis vad jag ska handla."

  323. Sånt bär vi med oss.

  324. Men i läget att nåt
    plötsligt kan hända i livet-

  325. -är det alltid tryggt
    att ha koll på sin ekonomi.

  326. Det var inställningen till pengar.
    Sen kommer jag till-

  327. -kunskapen i privatekonomi.
    Det är den viktigaste faktorn.

  328. Det är den allra viktigaste
    av motkrafterna.

  329. I dag i den värld vi lever-

  330. -krävs det att vi har
    stor kunskap om privatekonomin.

  331. Vi ska ju hela tiden
    ingå en mängd avtal.

  332. Jag tänker...
    Inte nog med att vi ska-

  333. -välja vilken elleverantör vi ska ha-

  334. -och vilken mobiloperatör
    vi ska använda oss av.

  335. Vi ska också välja internet o.s.v.

  336. Det är en mängd olika beslut
    som man ska göra.

  337. Har jag lite kunskap kring det här-

  338. -kan jag vara tryggare
    i den situationen.

  339. Jag kan göra det medvetna valet
    och påverka min ekonomi på så sätt.

  340. Det kan också vara så
    att om man levt i ett förhållande-

  341. -där den andra parten
    har skött ekonomin-

  342. -har jag kanske inte behövt
    bry mig så mycket.

  343. Så är vi där igen. Den ena parten
    kanske blir sjuk eller faller ifrån.

  344. Det är viktigt att jag också har
    kunskap om ekonomin.

  345. Genom att skaffa dig den kunskapen-

  346. -kan du förebygga en sån situation.

  347. Du kommer att klara den förändrade
    livssituationen mycket bättre.

  348. Så har vi det sociala nätverket,
    som är ack så viktigt.

  349. Vilka har man runt omkring sig?

  350. Har man nån som man kan-

  351. -ställa de där, som man kanske
    ibland tycker, dumma frågorna?

  352. Stämmer det när de står på ICA Maxi
    och säljer mobilen för en krona-

  353. -kostar den verkligen vara en krona?

  354. Eller hur ska jag göra när jag ska
    betala räkningarna på internet?

  355. Att ha nån i sin omgivning
    att prata med är så värdefullt.

  356. Det kan vara en ren ersättning
    i kunskapsbristen.

  357. Det som är lite sorgligt när det
    gäller överskuldsättning i sig-

  358. -och att ha dålig ekonomi,
    är att vi på Kronofogden vet-

  359. -att ofta är det
    förknippat med utanförskap.

  360. Vi brukar säga att vi svenskar
    inte vill berätta vår ålder-

  361. -och heller inte vad vi tjänar-

  362. -och vi vill då rakt inte berätta om
    vi har en dålig ekonomisk situation.

  363. I stället håller vi oss undan.
    Det är inte bra.

  364. Utan det är precis i de här
    situationerna man behöver nätverket.

  365. Därför är det härligt att ni repre-
    senterar så många organisationer-

  366. -som har det som uppdrag att utgöra
    nätverk för många människor.

  367. Ni är otroligt betydelsefulla
    var och en av er.

  368. Nu vet ni att i det här läget när
    det blir en förändrad livssituation-

  369. -är det extra viktigt att de
    personerna har ett starkt nätverk.

  370. Nästa faktor, nästa motkraft,
    är inkomsten.

  371. Jag tror att man brukar säga
    att dagens pensionärer-

  372. -många av dem vill upprätthålla
    livet som man hade innan.

  373. Och kanske att det kostar mer i dag
    än det gjorde tidigare-

  374. -att vara pensionär
    ur det perspektivet.

  375. Då är det också viktigt
    att ha koll på pengarna.

  376. Att ha koll på sin inkomst.

  377. Vi vet att det är många
    som kanske inte känner till-

  378. -att man som pensionär
    kan söka bostadstillägg.

  379. I det här sammanhanget
    vill vi göra ett extraslag för det.

  380. Om vi tittar på nästa motkraft
    som är lite kopplad till inkomsten-

  381. -handlar det om buffert. Om jag får
    en förändrad livssituation-

  382. -går jag in i pensionärsåldern
    och har lite pengar sparade-

  383. -har jag också större förutsättningar
    att klara den situationen.

  384. Det kan vara just det där
    som är kopplat till-

  385. -att leva livet som pensionär
    kanske kostar lite mer.

  386. Det kan vara oförutsedda utgifter,
    naturligtvis.

  387. Då är det bra att ha
    den där bufferten.

  388. Det vi på Kronofogden konstaterat är
    att många skapar sig en buffert-

  389. -utav att skaffa sig en form av
    olika krediter i stället.

  390. Det finns andra sätt att skapa
    en buffert: Genom att titta på-

  391. -vad jag har för några abonnemang-

  392. -och vad jag har för prenumerationer.

  393. Och kanske också sälja av
    det som man inte behöver.

  394. Man kan sälja på Blocket och Tradera.
    Det finns många sätt i dag-

  395. -att skaffa sig en liten extra
    inkomst och därmed en buffert.

  396. Den sista motkraften
    handlar om hälsan.

  397. Vi vet att hälsan är så viktig
    ur många olika synvinklar.

  398. Och händer det nåt och jag får
    en förändrad livssituation-

  399. -och har en bra grundfysik-

  400. -har jag naturligtvis mycket större
    förutsättningar att klara det.

  401. Men precis som när det gällde
    det som jag sa tidigare-

  402. -om kopplingen mellan utanförskap
    och att vara överskuldsatt-

  403. -vet vi att det även finns kopplingar
    med hälsan i det perspektivet.

  404. Många av dem som vi kommer i kontakt
    med har en mycket sämre hälsa.

  405. De... Det...

  406. Man kan säga att överskuldsättning
    är förenat med ohälsa.

  407. Det handlar naturligtvis om
    psykiska sjukdomar-

  408. -men det handlar också om
    hjärt- kärlsjukdomar-

  409. -diabetes, cancer o.s.v.

  410. Ibland kan det vara så att man inte
    vet vad som är hönan och ägget.

  411. Hur det förhåller sig.

  412. Det är många som, på grund av
    att de har en dålig ekonomi-

  413. -också får en dålig hälsa.

  414. Nu har jag gått igenom
    de sex olika motkrafterna.

  415. Tanken är att ni själva ska kunna...

  416. ...skatta er utifrån dessa motkrafter
    och se era styrkor och svagheter.

  417. Vi har gjort instrumentet
    motkraftssnurran.

  418. Den finns sist i er pärm.

  419. Där kan ni läsa mer om detta.

  420. Ni kan skatta er själva och se:

  421. "Hur ligger jag till
    i den här delen?"

  422. Jag vet att tanken är att ni framgent
    ska ha studiecirklar i det här-

  423. -med privatekonomi o.s.v.

  424. Då kan ni också använda er utav det.
    I gruppen tänker jag mig-

  425. -att man tittar på sina egna
    styrkor och svagheter.

  426. "Vad ska jag jobba på?"

  427. Det var det om motkrafter.

  428. Det är ett sätt
    att förebygga överskuldsättning.

  429. Men ibland räcker pengarna inte till
    och man måste prioritera.

  430. Lite mer om det
    ska Anna-Karin prata om.

  431. Då ska vi se.

  432. Då kommer jag in på-

  433. -om det är så
    att man inte kan betala-

  434. -hur mycket en skuld kan växa.

  435. Om jag har köpt nåt
    som kostar 398 kronor.

  436. Vi har gjort ett exempel med
    en hälsoprodukt.

  437. Om jag inte... Oj.

  438. Om jag inte kan betala produkten-

  439. -lägger man ju på
    en påminnelseavgift.

  440. Och det är ju så att alla företag
    inte skickar en påminnelse.

  441. Betalar man inte när fått
    en påminnelse-

  442. -kanske fakturan hamnar hos inkasso.

  443. Då går det på ytterligare 180 kronor.

  444. 380 kronor har ombudet rätt att ta ut
    i avgift, oftast då inkassobolaget-

  445. -för jobbet som de gör.

  446. Dröjsmålsräntan
    har vi räknat på 7 kronor.

  447. Är det så att man inte betalar
    när man har fått inkassokravet-

  448. -utan den här fordringsägaren-

  449. -går till Kronofogden och vill ha-

  450. -ett betalningsföreläggande,
    kostar det ytterligare 300 kronor.

  451. Vill man sen ha utmätning
    på den här skulden-

  452. -kostar det en grundavgift:
    600 kronor.

  453. Så totalt 1 925 kronor-

  454. -kan en skuld
    som från början är 398 kronor bli.

  455. De här extra avgifterna är sånt
    som jag som köpt produkten-

  456. -i slutändan får betala.

  457. Det här kan gå relativt snabbt.

  458. Att det blir så stora kostnader.

  459. Sen tänkte jag komma in på
    några olika låneformer.

  460. Och framför allt
    vad man ska tänka på-

  461. -för att det inte ska bli
    för stora skulder av det här.

  462. Då tänkte jag
    först prata om snabblån.

  463. Kortkrediter.

  464. De går även under namnet sms-lån.

  465. Det kan vara lockande ibland
    om man vill ha pengar snabbt.

  466. För inom ett par timmar
    får man pengarna.

  467. Men det är ett oerhört dyrt sätt
    att skaffa pengar.

  468. Kortkrediterna har oftast
    kort kredittid.

  469. Man lånar ena månaden.
    Nästa månad ska man betala tillbaka.

  470. Det är höga avgifter.

  471. Och det är ofta små belopp det
    handlar om. Kanske 3 000-4 000.

  472. Det gör att den effektiva räntan
    blir hög på de här lånen.

  473. Flera hundra procent
    är inte ovanligt.

  474. Kan till och med vara upp till
    1 000 procent-

  475. -i effektiv ränta på de här lånen.

  476. Vad man ska tänka på
    om man står en månad-

  477. -och har inga pengar-

  478. -och funderar på
    om man ska låna 3 000 kronor är:

  479. Vad är det som säger
    att jag nästa månad-

  480. -har 3 600 kronor?

  481. För det ligger en avgift
    som jag ska betala.

  482. Det kan vara bra att fundera över
    om man ska ta ett sånt lån.

  483. Sen har vi det som kallas för
    seniorlån.

  484. De allra flesta kreditgivare använder
    sig av nån form av seniorlån.

  485. Man ska ha uppnått en viss ålder
    för att få de lånen.

  486. En del säger 58, en del 60.
    Det är lite olika.

  487. Men gemensamt för de här lånen-

  488. -är att har man en obelånad-

  489. -eller en lågt belånad fastighet
    eller bostadsrätt-

  490. -kan man få låna
    med fastigheten som säkerhet.

  491. Och man behöver inte betala
    löpande räntor och amorteringar.

  492. Utan det gör man
    när lånet förfaller till betalning.

  493. Det finns väl en del fördelar
    med ett sånt lån.

  494. Till exempel att man har möjlighet
    att upprätthålla den levnadsstandard-

  495. -som man hade
    innan man blev pensionär.

  496. Man kanske kan förverkliga drömmar.

  497. Om man får lite mer pengar.

  498. Det som är negativt är att det är
    mycket dyrare än ett bostadslån.

  499. Sen kan det vara väldigt svårt att
    överblicka framtida konsekvenser.

  500. Hur ser det ut i mitt liv
    om några år?

  501. Har jag då möjlighet
    att bo kvar i det här-

  502. -som jag har tagit lånet för?

  503. Vi har listat flera såna här saker-

  504. -som man kan tänka på-

  505. -om man funderar på
    att ta ett sånt här lån.

  506. Jag går inte igenom allihop,
    men såna här saker som...

  507. När man tar ett lån över huvud taget
    ska man tänka på flera saker.

  508. Att man läser villkoren,
    jämför med andra lån.

  509. Vad är förmånligast?

  510. Och att man inte lånar för att
    spekulera i aktier och värdepapper.

  511. Vad händer om fastighetens värde
    sjunker när den är lånets säkerhet?

  512. Det är jättebra att känna till
    såna här saker.

  513. T.ex.
    hur bostadstillägget påverkas...

  514. ...av ett sånt här lån.

  515. Det finns en del saker.

  516. Om man beslutar sig för att ta
    ett sånt här lån-

  517. -hur vill man då ha lånet utbetalt?

  518. Vill man ha det som en klumpsumma
    eller varje månad?

  519. Som ni ser hittar ni i era pärmar-

  520. -många punkter som kan vara bra
    att fundera på-

  521. -om man tänker ta ett sånt här lån.

  522. Jag ska komma in på andra saker,
    som om man ärver skulder.

  523. Svar på den frågan är nej.
    Man ärver inga skulder.

  524. När en människa avlider
    uppkommer ett dödsbo.

  525. Dödsboet upplöses
    genom att man skiftar arvet.

  526. Men innan man skiftar
    måste man göra en bouppteckning-

  527. -för att se hur mycket skulder och
    tillgångar det finns i boet.

  528. Och så räknar man av skulderna
    mot tillgångarna.

  529. Det man ska tänka på, det är-

  530. -är det deklarerat?
    Eller ska det deklareras?

  531. Det kan vara så att det finns skatt
    att betala eller skatt att få.

  532. Så man ser tillgångar och skulder
    i boet.

  533. Det var saker runt det här.

  534. Jag tänker inte prata mer om det här.

  535. För det kommer nog nån föreläsare
    och pratar mer om detta sen.

  536. Sen är det det här
    att om man flyttar utomlands.

  537. Om jag har skulder och flyttar
    utomlands, slipper jag betala då?

  538. Förmodligen slipper jag inte det.

  539. För det är så här att Sverige har
    en överenskommelse-

  540. -med alla nordiska länder-

  541. -och alla länder inom EU-

  542. -att man ska hjälpas åt att driva in
    varandras statliga fordringar.

  543. Då handlar det
    framför allt om skatter.

  544. Det innebär att om jag har skulder-

  545. -och flyttar till Tyskland t.ex. kan
    Kronofogden i Sverige begära hjälp-

  546. -ifrån den indrivningsmyndighet
    som finns i det land där jag bor.

  547. Och har jag fastighet i Sverige-

  548. -är det ju inga problem
    att...utmäta den, t.ex.

  549. Om jag får pension från Sverige
    går den också att utmäta.

  550. Nu börjar vi närma oss
    slutet på våra pass.

  551. Då tänkte jag bara nämna lite grann-

  552. -om några hjälpmedel
    som ni kan hitta.

  553. Vi har som Annika pratade om tidigare
    vårt kundcenter.

  554. Dit kan ni alltid ringa-

  555. -om ni har frågor runt skulder
    och ekonomi.

  556. Ni behöver inte ha skulder eller
    finnas i Kronofogdens register-

  557. -för att ringa dit och ställa frågor.

  558. Sen har vi den här boken: "Budget och
    betala". Den finns nog i era pärmar.

  559. Den här är en sammanfattning
    runt budget och betala-

  560. -som Konsumentverket och Kronofogden
    har gjort tillsammans.

  561. Det finns mycket tips och råd
    i den här broschyren.

  562. Sen har vi vår hemsida
    som ser ut så här.

  563. Här kan man få tips och vägledning-

  564. -vad det gäller om man vill betala,
    om man vill få betalt-

  565. -och om man vill veta mer.

  566. Om man klickar in sig på
    "vill veta mer"-

  567. -kan man få mycket tips och råd-

  568. -om hur man kan hålla
    sin budget i balans.

  569. Det finns mycket på de här sidorna
    som ni kan gå in och titta på.

  570. Det är en jättefin och lättnavigerad
    webbsida som ni har.

  571. Men jag har en känsla av
    att om man har problem med skulder-

  572. -och behöver få hjälp, tror jag att
    man skulle vilja träffa nån hos er.

  573. Finns det möjligheter
    att träffa nån personligen?

  574. Ja, det finns det.
    Om man ringer och beställer tid.

  575. Då kan man få komma och prata
    med nån på Kronofogden.

  576. Man kan ringa till kundcenter
    och där boka en tid.

  577. Finns det bara i Stockholm
    eller över hela Sverige?

  578. Det finns över hela Sverige
    där vi har kontor.

  579. Det är jättefin service.
    Personliga möten är viktiga.

  580. Även om man använder dator vill man
    ibland träffa nån att prata med.

  581. Det kan man göra om man finns
    på de ställen där vi har kontor.

  582. Det var fint att höra. - Har nån
    frågor till Kronofogden? Två stycken.

  583. Har ni funderat på namnbyte? För att
    lyckas med det förebyggande arbetet?

  584. Det var en total överraskning för mig
    om det här förebyggande arbetet.

  585. Jag önskar att det spreds bättre.

  586. Men det ligger er i fatet
    att ni har "fogde" i firmanamnet.

  587. Eller också får vi försöka ta död på
    de där förutfattade meningarna.

  588. Tänk vilken bra budbärare
    du är för oss.

  589. Nu har du en känsla av
    vad vi står för.

  590. Om jag får brev från Kronofogden-

  591. -i vilket ett företag
    ställer krav på mig-

  592. -och jag tycker inte
    att kravet är befogat-

  593. -hur gör jag för att få rättelse?

  594. Vad du kommer att råka ut för då
    är att du får-

  595. -från verksamhetsområdet
    som heter betalningsförelägganden...

  596. De skickar ut en anmaning till dig.

  597. Det är det som kallas betalnings-
    föreläggande. Där har du chans-

  598. -att bestrida kravet
    och säga att det inte stämmer.

  599. Det är jätteangeläget-

  600. -om ni får det som vi kallar för
    "falska fakturor", att bestrida det.

  601. Det finns mycket att hämta
    på hemsidan, eller ring.

  602. Då får du vägledning.

  603. Kul att kursdeltagarna uppfattar er
    som jag gjorde-

  604. -första gången vi började samarbeta.

  605. Ni är mer en servicecentral för den
    som vill betala och ska ha betalt.

  606. Tack så hemskt mycket
    för att ni kom hit i dag.

  607. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ekonomi i balans på äldre dar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För de allra felsta som går i pension minskar inkomsterna. Anna-Karin Lindahl och Annika Sydberger Norman från Kronofogden talar om hur man skapar en balans mellan utgifter och inkomster. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndighetern.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Pensionärer, Privatekonomi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Om tryggare ekonomi på äldre dar

Viveca Wallén Vrenning från Finansinspektionen talar om folkbildningsprojektet "Tryggare ekonomi på äldre dar" och dess bakgrund. Utbildningen är skräddarsydd för pensionärer och tar upp viktiga och aktuella ämnen. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Försäkringar

Vad är vikigt att tänka på när det gäller försäkringsskyddet när du blivit senior? Carita Lindborg från Konsumenternas Försäkringsbyrå berättar hur försäkringsskyddet förändras när du slutar arbeta. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyncigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Bank och finans

För att kunna diskutera sin privatekonomi behövs kunskap. Elisabeth Gustafsson från Konsumenternas Bank- och finansbyrå berättar om sparkonton, finansiell rådgivning, seniorlån och bankkort. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyncigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Utgifter på äldre dar

Ingela Pedersen från Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening berättar hur ekonomin förändras när man blir pensionär, och hur man själv kan planera och påverka att inkomster, utgifter och krediter går ihop. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Pensionsinkomster

Vi är pensionärer under en femtedel av livet. Kristina Kamp från Pensionsmyndigheten och Carina Blomberg från AMF talar om vad man kan göra för att få en högre pension. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Seniorekonomi

Vad är bra att känna till om skatter? Helena Jangel Stridh och Linda Holmgren från Skatteverket berättar om skatter för pensionärer och blivande pensionärer och för dem som funderar på att starta företag. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Kommunal konsumentvägledning

Hur får jag ut mest av de pengar jag har att handla varor och tjänster för? Måste jag köpa nytt när något går sönder, och vad ska jag göra för att slippa bli lurad? Maria Wiezell från Sveriges Konsumenter berättar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Tillgångar på äldre dar

Sparekonomen Claes Hemberg ger råd om hur man som äldre kan göra det bästa av sina tillgångar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Fondsparande

Vad är en fond? Hur kan man tänka när man ska välja en fond, och hur gör man när det är dags att sälja? Hanna Helgeson från Fondbolagens förening talar om smarta tips och oberoende verktyg för att jämföra fonder med varandra. Inspelat i februari 2014. Arranagör: Finaninspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Ekonomi i balans på äldre dar

För de allra felsta som går i pension minskar inkomsterna. Anna-Karin Lindahl och Annika Sydberger Norman från Kronofogden talar om hur man skapar en balans mellan utgifter och inkomster. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndighetern.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Internetbanken

Konsumenternas beteende och sättet att sköta bankärenden har förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Vilka bankärenden kan man sköta via sin dator eller mobiltelefon? Daniel Wahlström från Danske Bank berättar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Familjens juridik

Vad är skillnaden mellan att vara gift och sambo? Behöver jag skriva testamente och vad händer med tillgångarna när jag dör? Susanne Eliasson från SEB berättar om grundläggande regler i familjejuridik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Fondsparande

Vad är en fond? Hur kan man tänka när man ska välja en fond, och hur gör man när det är dags att sälja? Hanna Helgeson från Fondbolagens förening talar om smarta tips och oberoende verktyg för att jämföra fonder med varandra. Inspelat i februari 2014. Arranagör: Finaninspektionen och Pensionsmyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEldsjälar

Maxida Märak

Maxida Märak är 25 år och har varit starkt engagerad i kampen mot gruvbrytningen i Kallak, som hon och andra samer betraktar som ett hot mot rennäringen och miljön. Hennes engagemang har mötts av både uppskattning och illasinnade reaktioner och hon har bland annat fått utstå trakasserier via nätet.

Fråga oss