Titta

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Om UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Dagens skola är utformad för ett helt annorlunda samhälle än vi lever i idag. Vi kan inte längre tro att vi någonsin är färdigutbildade. Samtidigt erbjuder digitala verktyg kreativa lösningar för de lärare och elever som har kompetensen som krävs för att använda dem. Det är några utgångspunkter för detta seminarium om framtidens lärande. Originaltitel: Framtidens lärande: Lärandets nya landskap. Inspelat 5 februari 2014. Moderator: Peter Becker. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Till första programmet

UR Samtiden - Lärandets nya landskap: Skolornas förvandlingDela
  1. Då var det dags för första omgången.

  2. Men först en snabbtitt-

  3. -på svensk historia-

  4. -med fokus på utbildningsfrågor-

  5. -på sextio sekunder. Här kommer den.

  6. Vi börjar med 1500-talet.

  7. Då skapades Sverige som nation.

  8. Det handlar om Gustav Vasa
    och nationalstaten.

  9. En viktig aspekt är språket.

  10. Svenska blir inte bara
    det administrativa språket.

  11. En viktig aspekt är att kyrkan,
    den lutherska kyrkan-

  12. -använde svenska i tal och skrift.

  13. Vi hoppar till 1600-talet.

  14. Här ska jag bara ta fram en synpunkt:

  15. En sekulär,
    nationell läroplan för skolan-

  16. -skapades på 1640-talet.

  17. Den hade
    Johann Amos Comenius från Polen-

  18. -som största förebild
    för olika perspektiv och tankar.

  19. Obligatorisk svensk läs- och
    skrivkunnighet introducerades-

  20. -så tidigt som 1686.
    Den byggde på katekesen-

  21. -och årliga husförhör-

  22. -med alla familjemedlemmar
    utom de yngsta.

  23. Det var två århundraden.

  24. Nästa är 1800-talet-

  25. -då riksdagen beslutade om
    en nationell, obligatorisk folkskola.

  26. Det vi får bevittna efter det, är det
    industriella genombrottet i Sverige.

  27. En väldigt viktig del av detta
    är Sveriges ingenjörer.

  28. De är många: allt från
    Christopher Polhem och framåt.

  29. Jag ska nämna en som få har hört
    talas om: Carl Edvard Johansson.

  30. När Henry Ford blev tillfrågad om
    vem han beundrade, sa han:

  31. "Två personer. En är USA:s president,
    den andre är C. E. Johansson."

  32. Varför? Johansson uppfann det
    som på svenska heter passbitssystem.

  33. En måttsats
    bestående av 102 passbitar.

  34. Väldigt noggrant framtagna.
    Dessa var fullständigt...

  35. ...nödvändiga för Henry Fords
    massproduktion av bilar.

  36. Speciellt motorerna. Hur många känner
    till C. E. Johansson?

  37. Ja... Det är ett exempel på
    den svenska ingenjörskonsten.

  38. Om vi går till sekelskiftet mellan 1900-
    och 2000-talet finns många exempel.

  39. Det viktigaste är nog inte
    vad som händer inom IT-teknik-

  40. -utan digitaliseringens spridning tack
    vare dess omfattande tillgänglighet.

  41. Det här vet vi. Därför berättar vi
    hur ni använder er smartmobil här.

  42. Nya läroplaner har genomförts.

  43. Den senaste för ett par år sen.

  44. Sammanfattningsvis
    kan man peka på-

  45. -att vi har fantastiska traditioner
    i Sverige.

  46. Läs- och skrivkunnighet,
    svenska språket.

  47. Nationalstaten är väsentlig.
    Men vi står inför utmaningar.

  48. Som den här kartan visar-

  49. -kan vi se många 1-1-satsningar.

  50. Men vi har enorma utmaningar.

  51. Använder vi IT vid prov?

  52. Är IT en viktig del
    av lärarnas utbildning?

  53. Finns det en nationell plan
    för digitalisering inom skolan?

  54. Vi kommer nog att beröra dessa frågor.
    Panelen tar nog upp dem under dagen.

  55. Vi fokuserar på lärandets framtid
    och dess nya landskap.

  56. Vi får se både möjligheter
    och utmaningar.

  57. Det var Sverige,
    bakgrunden för diskussionen.

  58. Första omgången.
    Rubriken är "Lärandets nya landskap".

  59. Jag skulle vilja att våra tre...

  60. ...talare förbereder sig
    för att komma upp.

  61. Först ut är Valerie Hannon-

  62. -från Innovation Unit i Storbritannien.

  63. Varsågod, Valerie. Scenen är din.

  64. Tack.

  65. God morgon.
    Stort tack för denna inbjudan.

  66. Titeln "Lärandets nya landskap"
    är väldigt spännande och passande.

  67. För att se landskap
    behöver man överblick.

  68. Man måste kunna se helheten.

  69. Så jag ska inte börja med IT-teknik,
    eller alls prata mycket om teknik.

  70. I stället ska jag tala om
    de stora frågor vi borde ställa oss-

  71. -för att hamna på rätt spår
    med dagens ungdoms utbildning.

  72. Mitt perspektiv är att jag arbetar
    med skolsystem från hela världen.

  73. Jag menar att de frågor vi ställs inför
    blir universella.

  74. Det här gäller vare sig man lever
    i ett utvecklingsland-

  75. -eller i ett rikt industriland.

  76. För alla samhällen är lärande och
    kunskap från goda utbildningssystem-

  77. -livsviktiga för landets framsteg.

  78. Dessa frågor är viktiga
    för allas vår framtid.

  79. Och jag påstår att det krävs
    en grundläggande förändring.

  80. Tack.

  81. Förändringen kommer
    vare sig vi vill eller ej.

  82. Men det är vår uppgift att forma den.

  83. Jag menar att det finns
    ett antal drivkrafter-

  84. -som är viktiga
    och påverkar många system.

  85. Tänk på
    det organiserade skolsystemet.

  86. Jag skiljer på skolundervisning
    och lärande.

  87. Det etablerades under 1800-talet.
    - Tack för historielektionen, Peter.

  88. Den är en bra kontext
    för min diskussion.

  89. Du visade att skolsystemet i grunden
    är det som etablerades på 1800-talet.

  90. Det är i de flesta länder
    fortfarande ett system av fabrikstyp-

  91. -där elever kommer in
    i omgångar om trettio eller tjugo.

  92. Man indelas efter ålder
    och förflyttas i grupp.

  93. Skolan är inte utformad efter person-

  94. -och eleverna är föremål för
    nationell standardisering.

  95. 1800-talssystemen har bytts ut nästan
    överallt i vårt liv, men inte i skolan.

  96. Skolsystemet är nästan mer seglivat än
    sjukvårdssystemet.

  97. Det är intressant
    och man kan undra varför.

  98. Men nu, på 2000-talet,
    är 1800-talets system hårt pressade.

  99. Det här är några av faktorerna:
    globalisering.

  100. Demografi. Miljöproblem.

  101. Ny teknik, vilket andra
    kommer att diskutera.

  102. Och lågkonjunktur,
    eller finanskris och ekonomisk oro.

  103. Dessa tynger ner organiserad
    utbildning och skapar ett nytt landskap.

  104. När vi pratar om
    lärandets nya landskap-

  105. -måste vi tänka längre
    än till 1800-talets skolsystem.

  106. Jag ska gå in på några av faktorerna.

  107. Den första är globalisering.

  108. Få inom skolan tror
    att globalisering har med dem att göra.

  109. Man tänker kanske på
    globala varumärken, containerfartyg.

  110. Ökad tillgänglighet till marknader.

  111. Men har det med skolan att göra?
    Ja, i högsta grad.

  112. Ni har redan nämnt PISA.
    PISA är på ett sätt början på-

  113. -en global standardiseringsmekanism
    för utbildning.

  114. För första gången mäts systemen med
    varandra. Det är en sorts globalisering.

  115. Bra eller dåligt? Det kan vi återkomma
    till. Men globalisering är mer än så.

  116. Integrerade världsmarknader
    genom IT och containerisering-

  117. -vilket betyder att billiga producenter
    kan flytta sina produktionscentra-

  118. -till andra sidan jordklotet på ett
    ögonblick, och jobb flyttas lika fort.

  119. Det betyder
    att arbetskraften kan bli sårbar-

  120. -mot marknader
    som har billig arbetskraft-

  121. -med lika stor kunskap.

  122. Konsumenter och forskare
    letar världen över efter det bästa.

  123. Det är ovanligt
    med spjutspetsforskning-

  124. -som inte bygger på globalt samarbete.

  125. Expertkunskap är därför värdefullt.
    Det måste alla skolsystem sikta på.

  126. Och utbildningen i sig globaliseras.
    Studenterna rör på sig.

  127. De söker de mest lönsamma och
    bästa forskningsorganisationerna.

  128. Distans- och nätbaserade kurser
    blir vanligare.

  129. Konkurrensen
    bland leverantörerna ökar.

  130. Och MOOC-kurser
    - Massive Open Online Courses-

  131. -skapar en globaliserad marknad
    för samarbetande högskolor.

  132. Vi har en ökad efterfrågan
    på globaliserad utbildning.

  133. Jag anser, vilket verkar paradoxalt-

  134. -att kunskap om sin identitet, historia,
    grundvärderingar och kulturutövning-

  135. -blir viktigare än nånsin
    i en kontext som är så globaliserad.

  136. Min nästa drivkraft för förändring
    inom skolan är demografi.

  137. Det här är Cruz Hernández-

  138. -som när hon dog
    sades vara världens äldsta kvinna.

  139. Som 100-åring var hon ovanlig-

  140. -men i vårt århundrade
    skulle hon inte vara ovanlig.

  141. Jag kan inte siffrorna för Sverige-

  142. -men i Storbritannien kommer 25 % av
    dagens 16-åringar att bli över 100 år.

  143. Vi vet att befolkningen åldras.

  144. Vi vet att konsekvenserna
    är väldigt betydelsefulla.

  145. För det första
    kommer man att jobba längre.

  146. På 1900-talet hade man ofta ett jobb,
    en specialisering på ett område.

  147. På 2000-talet är det troligt att man har
    tio, femton, kanske tjugo jobb-

  148. -men man behöver bredd
    och djup på flera områden.

  149. Man måste lära sig nya saker
    som kanske inte är kända än.

  150. Varför nämner jag det här?
    Jo, för det betyder för skolan-

  151. -att vi måste skapa elever för livet.

  152. I dag duger det inte att gå ut skolan
    och tro att man är färdigutbildad-

  153. -med en examen eller doktorsexamen.
    Nej, man måste lära hela livet.

  154. För man kommer att behöva jobba
    mycket längre.

  155. Det gäller oss alla, på grund av
    ett skifte i försörjningskvoten.

  156. Till höger ser ni industriländerna.

  157. Fallet har varit så
    i våra industriländer-

  158. -att försörjningskvoten är cirka fyra på
    en. Fyra aktiva arbetare i ekonomin-

  159. -försörjer cirka en person som har gått
    i pension och inte kan jobba mer.

  160. Inom femtio år är försörjningskvoten
    två mot en.

  161. Eftersom vi blir äldre kommer allt fler
    att söka en värdig vård-

  162. -det tänker jag göra -
    och färre är ekonomiskt aktiva.

  163. Det går inte ihop. Det kommer inte att
    vara möjligt att gå i pension vid 60-65.

  164. Allt fler kommer att jobba till 75
    eller 80, då sjukvården förbättras-

  165. -och man ändå inte har råd
    att betala ut så mycket pensioner.

  166. Vi måste jobba längre, studera mer.
    Vi måste lära hela livet igenom.

  167. Jag menar alltså
    att en drivkraft för 2000-talets system-

  168. -är att vårt lärande aldrig tar slut.

  169. Det är en enorm förändring.

  170. I utvecklingsländer
    är demografin precis motsatt.

  171. Det finns enorma överskott på unga
    i Afrika, Indien och Asien.

  172. Inte i Kina, av förklarliga skäl.

  173. Det betyder
    att många utvecklingsländer-

  174. -omöjligt kan skapa eller efterbilda-

  175. -samma skolsystem som vi gjorde
    på 1800-talet. De söker nya lösningar.

  176. Mark kommer att prata om det
    och sitt arbete i Unesco.

  177. Man försöker hoppa över
    tanken på skolhuset-

  178. -och använda mobilteknologi
    och olika sorters kunskapsöverföring-

  179. -och inte efterbilda 1800-talsmodellen.

  180. Annars lyckas man aldrig utbilda
    den stora ungdomsskaran.

  181. Det är en intressant drivkraft
    för förändring.

  182. Den tredje faktorn som driver fram
    förändring är miljöproblemen.

  183. Man ser kanske ingen koppling, men
    jag menar att det är grundläggande.

  184. För om vi som lärare inte frågar oss:

  185. "Vilken sorts unga vill vi forma?"-

  186. -så har vi inga klara riktlinjer
    för hur skolsystemet bör förändras.

  187. Vilken sorts människor vill vi forma?
    För att svara på det-

  188. -måste man fokusera på miljöproblem.

  189. Vi är stadsmänniskor. För första
    gången i mänsklighetens historia-

  190. -är vi stadsdjur.
    Fler bor i stan än på landet.

  191. Vi vet inte hur man gör det hållbart.

  192. Vi ser fler och fler
    extrema väderförhållanden-

  193. -som leder till orkaner som Katrina-

  194. -och till att städer som Sydney
    hotas av löpeldar vid stadsgränsen.

  195. Jorden utsätts för påfrestningar
    och de unga är engagerade.

  196. Men skolsystemet uppmuntrar inte till-

  197. -att tänka på hur man kan få kunskap
    och färdighet att rädda vår planet.

  198. Det här handlar inte om några
    poäng miljövetenskap inom geografin.

  199. Det handlar om att kunna erbjuda
    nåt meningsfullt.

  200. Utbildningssystemets värderingar.

  201. När man pratar om vilken sorts
    människor man vill forma-

  202. -måste man tänka på
    några av våra framtida problem.

  203. Vår planets existens är hotad.

  204. Min bästa bok 2013
    var Al Gores bok om framtiden.

  205. Han försöker med stor skicklighet
    och enorma källhänvisningar-

  206. -beskriva vad som utmärker
    det nya århundradet.

  207. Han lägger till
    ytterligare två drivkrafter:

  208. "Uppkomsten av snabb,
    ohållbar tillväxt"-

  209. -"i befolkning, städer
    och konsumtion av tillgångar."

  210. Och uppkomsten inte bara av IT-teknik,
    som vi pratar om i dag-

  211. -utan "nya biologiska, genetiska
    och materialvetenskapliga tekniker"-

  212. -"som gör det möjligt att ombilda
    uppbyggnaden av alla fasta ämnen"-

  213. -"och därmed aktivt styra evolutionen."

  214. "Aktivt styra evolutionen."
    Det är dit tekniken för oss.

  215. Det får i alla fall mig att fundera på-

  216. -de ungas kunskap och värderingar
    i dagens skolsystem.

  217. Jag undrar
    vilken sorts erfarenhet, kunskap-

  218. -och värderingar som kan
    förbereda dem för dessa utmaningar.

  219. Al Gore menar att experterna är eniga.

  220. Framtiden kommer att vara väldigt
    annorlunda än allt vi tidigare sett.

  221. Det blir ingen gradvis förändring
    utan en helt ny sak.

  222. Sammanfattningsvis är mitt argument
    om lärandets nya landskap-

  223. -att krafterna pekar mot en förändring-

  224. -inte bara en förbättring
    av det nuvarande systemet.

  225. Det kan jämföras med en delad skärm.

  226. Alla chefer är vana vid
    en delad skärm.

  227. Å ena sidan måste vi förbättra
    de skolor vi har.

  228. Vi måste se till att våra ungdomar-

  229. -får läs- och skrivkunnighet,
    räkneförmåga. Förbättra skolorna.

  230. Men på den andra skärmen måste vi
    åstadkomma mer radikala förändringar.

  231. Vi måste skapa plats för dem
    som förstår utmaningarna-

  232. -och som kan jobba med nya tekniker-

  233. -och skapa helt nya sätt att lära.

  234. Förändringarna kommer att innebära
    en helt ny syn på tid.

  235. En ny syn på rum.
    Nya roller i utbildningsprocessen.

  236. Där är så klart skolor inbegripna,
    men även utbildningsteknologi-

  237. -företag, kreativa organisationer,
    kulturorganisationer och humaniora.

  238. Sånt görs bara marginellt i dag.

  239. En mycket mer integrerad, samhällelig
    syn på utbildningen är nödvändig.

  240. Vi ska förbättra nuvarande system-

  241. -men vi måste göra en grundläggande
    förändring av de skäl som jag angav.

  242. Utbildningsvärlden exploderar.

  243. Man ser ständigt nya möjligheter-

  244. -nya kanaler för utbildningsspridning.

  245. Några av de här orden
    påminner om lärandets nya landskap-

  246. -som har exploderat
    de senaste fem åren.

  247. Jag lämnar er med denna fråga:

  248. "Är skolor immuna
    mot mellanhandsreduceringen?"

  249. Ordet betyder
    att man hoppar över mellanhanden.

  250. Det sker med bankaffärer,
    husförsäljning, resebokning.

  251. Den person som förmedlade tjänsten
    har försvunnit.

  252. Hur länge kommer skolor
    att vara väsentliga?

  253. Är de fortfarande relevanta
    om metoderna inte ändras radikalt?

  254. Har skolan en viktig roll
    i ett större sammanhang?

  255. Ja, jag tror att den är livsviktig
    för det sociala sammanhanget.

  256. Men för tillfället ändrar man inte
    sin roll snabbt nog-

  257. -för att hinna med
    lärandets nya landskap. Tack.

  258. Översättning: Veronika Haraldson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolornas förvandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolorna står under ett stort tryck att förändras. Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit, som arbetar med flera sociala frågor, däribland utbildning. Hennes budskap är att i dag kan vi inte längre tro att vi någonsin blir färdigutbildade. Om skolorna ska överleva, och inte bli överflödiga för att de inte längre är relevanta för eleverna, måste de genomgå en fullständig omvandling inte bara en förbättring. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om ledarskap och lärande

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss