Titta

UR Samtiden - När rättigheter krockar

UR Samtiden - När rättigheter krockar

Om UR Samtiden - När rättigheter krockar

En konferens på temat "Att störa homogenitet". Exempel på frågor som diskuteras är: Hur skapas allas lika rätt? Hur gör vi för att vara konsekventa och inte kompromissa bort någons rätt på bekostnad av någon annans? Moderator: Anna Furumark. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Till första programmet

UR Samtiden - När rättigheter krockar: Otillgängligheten som normDela
  1. Jag heter Diana Chafik
    och är projektledare för FOKUS.

  2. Det står för funktionshinder och
    kulturarv, utbildning och samverkan.

  3. Det drivs tillsammans
    med HandikappHistoriska föreningen-

  4. -och Upplandsmuseet.
    Det finansieras av arvsfonden.

  5. Jag ska prata
    om otillgänglighet som norm.

  6. Eller snarare
    om tillgänglighet ur flera aspekter-

  7. -än man vanligtvis tänker.
    Därav den här titeln.

  8. Tillgänglighet handlar inte bara
    om fysiska miljöers möjligheter-

  9. -eller begränsningar, utan också
    om att ta del av olika perspektiv-

  10. -synliggörande av människor
    och representation.

  11. Ord har ju varierat över tid.

  12. Man har tidigare benämnt personer
    som idioter, vanföra-

  13. -sinnesslöa eller handikappade.
    Det var kopplat till individen.

  14. Numera talar man om funktionshinder,
    eller funktionsnedsättning.

  15. Eller snarare funktionsförmåga.

  16. Alla har det och det växlar över
    tiden, på grund av ålder eller annat.

  17. Man kan ha en funktionsnedsättning
    utan att vara funktionshindrad.

  18. Till exempel är diabetes
    en funktionsnedsättning.

  19. Man är inte funktionshindrad.

  20. Synen på folk med funktions-
    nedsättning skiftar över tid-

  21. -och får konsekvenser
    för mänskliga rättigheter.

  22. Det har vi hört i dag
    och jag tänker gå djupare in på det.

  23. Vi har hört om FN-konventionen.
    Jag tar vid där.

  24. År 2006 antog FN:s generalförsamling
    den internationella konventionen-

  25. -för folk med funktionsnedsättning.
    Den ratificerades 2008-

  26. -och började gälla 2009.

  27. Precis som Lise sa,
    handlar den om mänskliga rättigheter.

  28. Den medför i sig
    inte nya rättigheter.

  29. Syftet är att undanröja hinder,
    så att folk med funktionsnedsättning-

  30. -ska kunna ta del
    av sina mänskliga rättigheter.

  31. Konventionen
    utgår från grundläggande rättigheter-

  32. -som jämlikhet
    och icke-diskriminering.

  33. Artiklarna innehåller åtgärder så
    att man kan ta del av rättigheterna.

  34. En artikel som jag tänkte nämna
    är artikel 30.

  35. Deltagande i kulturliv,
    fritidsverksamhet och idrott.

  36. Den syftar till delaktighet
    i de här utövningarna.

  37. Bara för att ta ett exempel, ska folk
    med funktionsnedsättning ha tillgång-

  38. -till kulturella produkter
    i tillgänglig form.

  39. Det kan man stödja sig mot
    när man arbetar med de här frågorna.

  40. Jag kan ta ett äldre exempel som
    är viktigt i en demokrati: Rösträtt.

  41. Vi har hört här tidigare
    att 1921 så fick...

  42. ...vi allmän och lika rösträtt
    för kvinnor och män.

  43. Men det är inte hela sanningen.
    1945 fick personer inom fattigvården-

  44. -och där fanns många med
    funktionsnedsättning, rösträtt.

  45. Inte förrän 1989, när man tog bort
    omyndighetsförklaringen-

  46. -fick personer med
    utvecklingsstörning rätt att rösta.

  47. Ett annat exempel:
    Under merparten av 1800-talet-

  48. -undervisades barn på teckenspråk.

  49. 1880 beslutade man
    på en europeisk dövlärarkongress-

  50. -att dövskolor inte
    skulle få undervisa i teckenspråk.

  51. Inte förrän hundra år senare, 1980-

  52. -erkände riksdagen
    teckenspråk som dövas första språk.

  53. Jag gör nu nedslag
    i ett tidigare projekt-

  54. -för att visa den praktiska delen,
    hur man kan synliggöra.

  55. Det var ihop med HandikappHistoriska
    föreningen och Nordiska museet.

  56. Det handlade om
    att utmana otillgängligheten-

  57. -genom att synliggöra
    personer med funktionsnedsättning.

  58. Syftet var att synliggöra
    personer med funktionsnedsättning-

  59. -i den allmänna historien. Det har
    inte funnits utrymme på museer.

  60. Även om det berör alla människor
    på ett eller annat sätt.

  61. I en enkätundersökning
    som jag gjorde med Claes Olsson-

  62. -frågade vi kulturhistoriska museer
    runtom i Sverige-

  63. -hur de såg på funktionshinder-
    medvetenheten och vad de hade gjort.

  64. I stort sett svarade de flesta
    att de vände sig till alla besökare.

  65. Men vilka är "alla besökare"?

  66. Vad visar man? Vad hade man gjort
    för dokumentation och utställningar?

  67. I korthet kan jag säga
    att de flesta museerna-

  68. -sa att de saknade funktionshinder-
    perspektiv i sina utställningar.

  69. Det fanns få dokumentationer gjorda
    kring funktionshinder.

  70. Däremot hade man haft tillfälliga
    utställningar med dessa teman-

  71. -fast då inte insatta
    i ett allmänt sammanhang.

  72. Vilken historia är det vi berättar?
    Är det verkligen allas historia?

  73. De tidigaste samhällsinsatserna
    var olika typer av institutioner.

  74. Fram till 1960-talet skilde man inte-

  75. -på undervisning, omvårdnad
    och boende.

  76. Allt samlades på institutioner.

  77. 1944 fick barn med utvecklings-
    störning som ansågs "bildbara"-

  78. -skyldighet att gå i
    vad man då kallade "sinnesslöskola".

  79. Inte förrän 1968
    trädde omsorgslagen i kraft-

  80. -och barn med utvecklingsstörning
    fick rätt till undervisning.

  81. Jag tänkte gå in på ett exempel
    just kring vikten av berättelser-

  82. -och att de kommer fram.

  83. Det här är Carlslund, en anstalt
    som öppnades i början av 1900-talet.

  84. Föräldrar
    uppmanades av lämna bort sina barn.

  85. Barnen ansågs inte ha samma behov,
    alltså barn med utvecklingsstörning.

  86. Det här är ett dokumentationsmaterial
    som vi fick i projektet.

  87. Thomas Olsson är fotograf.
    Han har varit vårdare på Carlslund.

  88. Under 80-talet,
    då det skulle läggas ner-

  89. -började han dokumentera personernas
    berättelser och fotografera.

  90. Utifrån det kan vi följa människors
    livsöden och villkor på anstalten.

  91. Bland annat Berte och Greta,
    som var tvillingsystrar.

  92. Berte fick komma dit eftersom
    hon inte hängde med i skolan.

  93. Likaså henne syster. Berte berättar
    att hon fick flytta till Minnet-

  94. -efter 13 år på flickhemmet.

  95. Greta blir av nåt skäl förflyttad
    till Vipeholmsanstalten i Lund.

  96. De ses aldrig mer.

  97. Många år senare får Berte veta
    att Greta har dött av en fallolycka-

  98. -från ett träd.

  99. Genom Lunds läns landstingsarkiv
    får vi fram material-

  100. -som berättar en helt annan historia.

  101. När hon skrevs in på Vipeholm-

  102. -blev hon graderad på en
    intelligensskala från ett till sju.

  103. Hon fick en etta, det lägsta.

  104. Hon beskrevs som "osnygg"-

  105. -vilket betydde ohygienisk
    eller ovårdad på den tiden.

  106. Hon fick en hel del mediciner,
    bland annat flytande brom.

  107. I dag vet man
    att det är väldigt giftigt.

  108. Bieffekterna av medicinen
    är apati, huvudvärk, sömnlöshet-

  109. -psykoser, anfall.

  110. Obduktionsrapporten visar att hon
    utsattes för kariumexperimentet.

  111. På Vipeholm utförde man ett
    experiment, kallat "kladdiga kolor".

  112. Man gav barnen en stor mängd kolor,
    alltså en stor mängd socker-

  113. -för att se
    hur det påverkade tänderna.

  114. Tänderna blev ofta sönderfrätta. Man
    lät de vara kvar eller drog ut dem.

  115. Det står också att
    hon fick upprepade epilepsianfall.

  116. 1961 får hon så många anfall-

  117. -att hon till slut avlider.

  118. Thomas Olsson intervjuar personalen
    om deras förhållningssätt.

  119. Vissa ser det som ett kall.

  120. Andra ser det
    som vilket jobb som helst.

  121. Det är viktigt
    att lyfta fram de här berättelserna.

  122. Precis som Mikael sa,
    så är det väldigt viktigt-

  123. -att både höra berättelserna
    från Berte-

  124. -men också berättelserna
    från anstalten.

  125. Bilden är från boken-

  126. -"Outline: ämnesklassifikationssystem
    för svenska museer".

  127. Det är ett klassifikationssystem
    för arkivhandlingar-

  128. -som omfattar kultur och samhälle,
    som ger sökbarhet i samlingarna.

  129. Jag har tagit en bild
    för att visa ett exempel.

  130. Rubriken är "Samhällsproblem 7.3".

  131. Underrubriken är "7.3.1 Katastrofer".

  132. "7.3.2 Handikappade".

  133. Vad säger det om synen
    på personer med funktionsnedsättning?

  134. Vem är normen?

  135. Jag tar exemplet eftersom museer
    bör se över de här frågorna.

  136. Speciellt i samband
    med digitalisering av samlingar.

  137. Att man då funderar vidare och
    vidareutvecklar de här ämnesorden.

  138. Livsbild!
    Livsbild var ett delprojekt i HAIKU.

  139. En digital insamling. Den bygger
    på idéen att samla in berättelser-

  140. -från personer med
    funktionsnedsättning och anhöriga.

  141. Projektets mål
    var att få in ett rikt material-

  142. -för att belysa
    människors olika förutsättningar.

  143. Vårt första mål
    var att vända på perspektivet.

  144. Vi lät personerna själva
    bestämma vad de ville berätta.

  145. Långa eller korta berättelser.

  146. Det viktigaste
    var att de själva fick bestämma.

  147. När man speglar vardagen-

  148. -visar sig också nyanser i
    förutsättningar hos olika människor.

  149. Det finns en tendens att man ständigt
    fixerar vid funktionsnedsättningen.

  150. Därefter är man kvinna, man, barn
    och så vidare.

  151. Sen ville vi öppna upp en sluten
    process inom museiverksamheten.

  152. Det ger människor
    möjlighet att ta del av-

  153. -och delta i museets verksamhet-

  154. -och även påverka
    det som ska sparas i arkivet.

  155. Kännedomen
    om museets verksamhet ökas-

  156. -och därmed också nyttan
    och tillgängligheten för allmänheten.

  157. Den här sidan...
    Vi vill vara tillgängliga.

  158. Vi tog kontakt med olika företag-

  159. -och möttes av
    att det var svårt och dyrt.

  160. Ett företag sa att vi
    hade extrema krav på tillgänglighet.

  161. Man kunde alltså skriva, tala
    eller teckna in sin berättelse.

  162. Alltså de funktioner som finns på
    en smartphone. I jämförelse bara...

  163. Berättelserna kommer sen...
    De tecknade och talade berättelserna-

  164. -översattes till skriven svenska.

  165. De publicerades på sidan,
    eller gick direkt till arkivet.

  166. Alla språk var välkomna.

  167. Vi hade även information
    på flera språk.

  168. Vi fick in över 260 berättelser,
    som sparats i Nordiska museets arkiv.

  169. Jag tänkte avsluta med ett citat från
    Twitter som sammanfattar det här bra.

  170. "Web accessibility
    is not a technology problem."

  171. "Web accessibility is a human rights
    problem with a technical solution."

  172. "Webbtillgänglighet
    är inte ett tekniskt problem."

  173. "Det är ett mänskliga rättigheters-
    problem med en teknisk lösning."

  174. Insamlingen visade att det fanns
    ett behov av att berätta-

  175. -och dela med sig av erfarenheter
    av att leva med funktionsnedsättning.

  176. Men även för att få möjlighet
    att påverka-

  177. -vad som ska sparas i samlingarna.

  178. Mot alla de här berättelserna
    står starka motkrafter-

  179. -i form av dominerande normer,
    värderingar och ideal.

  180. Jag tar ett exempel för att visa hur
    man förhåller sig gentemot det här.

  181. Det är ett citat.

  182. "Jag är en kvinna. 22 år, snart 23."
    Jag kommer från Göteborg.

  183. "Jag är en vanlig tjej som föddes med
    ryggmärgsbråck. Sitter i rullstol."

  184. "Mitt handikapp har gett mig
    de erfarenheter jag har i dag."

  185. "Dessutom slipper jag gå hela tiden."

  186. När det gäller funktionsnedsättning
    har man tenderat att fokusera-

  187. -på det medicinska synsättet.

  188. Man fokuserar
    på biologiska begränsningar.

  189. Inte de som är socialt
    och politiskt konstruerade.

  190. Därför ger berättelserna
    den kunskapen och erfarenheten.

  191. Jag har tagit upp exempel på hur
    vi har jobbat med att synliggöra-

  192. -folk med funktionsnedsättning
    i museernas verksamhet.

  193. Det handlar om
    att ställa frågor om det vedertagna.

  194. Om att synliggöra flera perspektiv.

  195. Avslutningsvis kan jag berätta-

  196. -att vi på Upplandsmuseet och
    HandikappHistoriska föreningen-

  197. -håller utbildning kring funktions-
    hinder och museernas verksamhet.

  198. Hur gör man för
    att integrera det i verksamheten?

  199. Om ni vill veta mer om projektet
    får ni gärna kontakta mig.

  200. -Tack.
    -Stort tack, Diana Chafik.

  201. Textning: Johannes Hansson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Otillgängligheten som norm

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken historia är det vi berättar? Är det verkligen allas historia, frågar sig projektledaren Diana Chafik? Hon menar att de flesta museer inte har något funktionshindersperspektiv i sina basutställningar. Det finns heller ingen dokumentation kring funktionshinder i museernas arkiv. Människors livsöden på de olika anstalterna runt om i Sverige är många gånger gripande och stämmer till eftertanke, menar Diana Chafik. Deras berättelser får inte glömmas bort. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Mänskliga rättigheter, Personer med funktionsnedsättning, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - När rättigheter krockar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att se sig själv i andra

Det är viktigt att kunna se en bit av sig själv i det som är främmande, menar Måns Lagerlöf, teaterchef och vd Örebro länsteater, i sitt inledningsanförande. Kan vi göra det blir livet avsevärt mycket rikare. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Rättigheter på lokal nivå

Kommunalrådet Lennart Bondeson (KD) informerar om de satsningar kring mänskliga rättigheter som görs i Örebro kommun. Ofta tänker vi att mänskliga rättigheter rör andra delar av världen, men frågan om mänskliga rättigheter måste finnas med i det dagliga arbetet och den dagliga politiken, menar han. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att skapa allas lika rätt

Avgörande för alla människors lika rättigheter är möjligheten till en rättvis och offentlig rättegång av en kompetent, oberoende och opartisk domstol, förklarar Lise Bergh från Amnesty International i Sverige. Här finns det brister på många håll i världen. Man måste också känna till sina egna rättigheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Kulturarvens roll

På ett museum bestäms vad som är minnesvärt och inte. Den här processen är inte neutral eller objektiv, säger Mikael Eivergård från Örebro läns museum. Hur ska berättelsen om samhället se ut? Vad och vilka ska få plats i den gemensamma berättelsen? Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att arbeta förebyggande

Oftast tar det bara trettio sekunder för oss att bilda oss en uppfattning om en person. Vi ser bara toppen av isberget, menar Nadia Abdellah från Örebro rättighetscenter, en förening som arbetar för människors lika värde och mot diskriminering. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Att rusta sig teologiskt

Kristina Hellqvist berättar om Svenska kyrkans handlingsplan i mötet med asylsökande. Vi vill jobba med den här typen av frågor, eftersom kyrkan har ett mörkt arv att göra upp med, säger hon. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Kvinnors rättigheter och kultur

Mäns våld mot kvinnor handlar ofta om makt och kontroll. Det är inte ett kvinnoproblem, utan våld mot kvinnor är ett problem för hela mänskligheten, menar Maria Hagberg, utvecklingsledare Kvinnofrid, Länstyrelsen i Örebro. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Otillgängligheten som norm

Vilken historia är det vi berättar? Är det verkligen allas historia, frågar sig projektledaren Diana Chafik? Hon menar att de flesta museer inte har något funktionshindersperspektiv i sina basutställningar. Det finns heller ingen dokumentation kring funktionshinder i museernas arkiv. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - När rättigheter krockar

Frågor och svar om mänskliga rättigheter

En panel svarar på publikfrågor på temat mänskliga rättigheter. Anna Furumark, moderator, sammanfattar och avslutar konferensen. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Coolt med ADHD

Elvaåriga Alice gillar inte att hon har adhd men förstår sedan att det kan ha sina fördelar. Malin Roca Ahlgrens ”Coolt med ADHD” är den första i en serie kapitelböcker och är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar samt för lärare i grundskolan. En bok om adhd på ett bra sätt. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Alexandra och livet på Lundsberg

I augusti 2013 stängde Skolinspektionen Lundsbergs internatskola efter att en elev brännskadats under en nollningsritual. Vi följer 17-åriga eleven Alexandra från stängningen av skolan till vad som hände sen.

Fråga oss