Titta

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Om UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Dagens skola är utformad för ett helt annorlunda samhälle än vi lever i idag. Vi kan inte längre tro att vi någonsin är färdigutbildade. Samtidigt erbjuder digitala verktyg kreativa lösningar för de lärare och elever som har kompetensen som krävs för att använda dem. Det är några utgångspunkter för detta seminarium om framtidens lärande. Originaltitel: Framtidens lärande: Lärandets nya landskap. Inspelat 5 februari 2014. Moderator: Peter Becker. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Till första programmet

UR Samtiden - Lärandets nya landskap : Digitaliseringen av den svenska skolanDela
  1. Jag ska prata lite om hur situationen
    ser ut i Sverige jämfört med Europa.

  2. Jag kan avslöja att vi inte använder
    3D-skrivare i svenska skolor än.

  3. Men vad är det vi använder
    och hur ser situationen ut?

  4. Om vi tittar på tillgången till IKT-

  5. -så har det skett en stor förbättring de
    senaste tre, fyra åren i svenska skolor.

  6. Vi ligger i topp i Europa, tillsammans
    med de övriga nordiska länderna.

  7. Vi har mer utrustning i svenska skolor
    än de har i övriga Europa.

  8. Det här beror till stor del på att många
    kommuner har en ett till ett-policy.

  9. En dator per elev.
    Och som ni kan se på diagrammet där-

  10. -så är antalet bärbara datorer som
    finns att tillgå för lärare och elever-

  11. -verkligen...

  12. Den siffran
    börjar redan bli ganska hög.

  13. Så här långt är allting...

  14. ...bra.

  15. Vad vi ser tecken på-

  16. -är att när det gäller den faktiska
    användningen av utrustningen-

  17. -så skiljer den sig inte så mycket
    från den i och utanför Europa.

  18. Antalet datorer tycks inte
    påverka användarmönstret.

  19. Vi har samma användarmönster
    i dag som vi hade för fyra år sen.

  20. Vi kan även se att det är
    stora skillnader mellan skolorna.

  21. Fem procent av skolorna
    har stor tillgång till utrustning.

  22. En bärbar dator per elev
    i skolor som omfattas av skolplikten.

  23. Men i de sämst utrustade skolorna-

  24. -delar elva eller fler elever
    på samma dator.

  25. Det här är ett av de orosmoln
    som jag skulle vilja belysa i dag.

  26. Det är fortfarande stora skillnader
    mellan olika skolor i Sverige.

  27. Användarmönstren förändras inte
    trots att det finns mer utrustning.

  28. Skulle det kunna ha nåt med lärarnas
    vidareutbildning att göra?

  29. Det skulle det definitivt kunna ha.
    Vi har sett att...

  30. Fler lärare känner sig kompetenta
    när det gäller användningen av IKT-

  31. -men det finns en stor grupp
    som inte kan använda e-postprogram-

  32. -lägga till bilagor i e-postmeddelanden,
    ladda ner appar och så vidare.

  33. Kompetensutvecklingen brister även
    när det gäller bruket av utrustningen-

  34. -i undervisningen.

  35. Hur lär jag ut geografi eller fysik
    med hjälp av IKT?

  36. Men lärarna är ändå positivt inställda
    till att använda IKT i undervisningen.

  37. De är ungefär lika positivt inställda
    som man är i andra europeiska länder.

  38. Många lärare menar att det finns
    en brist på utbildningsresurser.

  39. Särskilt från etablerade utgivare.

  40. Det finns många gratisprogram-

  41. -men de känner sig inte säkra på
    vilken kvalitet dessa har-

  42. -och hur de ska kvalitetsbedöma
    den här sortens resurser.

  43. Tittar vi på kompetensutvecklingen för
    svenska lärare under se senaste åren-

  44. -så ser vi
    att jämfört med länderna i toppen-

  45. -så ligger vi mycket långt efter.

  46. Svenska lärare ägnar mindre tid än den
    genomsnittlige europeiske läraren-

  47. -på sin fritid-

  48. -åt att på egen hand lära sig
    att använda IKT i undervisningen.

  49. Hur ställer sig då skolledningen till
    användningen av IKT i svenska skolor?

  50. Det här är det tredje orosmolnet
    på himlen.

  51. Så många som en tredjedel
    av alla rektorer-

  52. -anser sig sakna den kompetens som
    krävs för att leda IKT-utvecklingen-

  53. -som naturligtvis är en oerhört viktig
    del av skolans utveckling i dag.

  54. Många svenska lärare känner
    att de behöver mer pedagogiskt stöd.

  55. Att det finns behov av mer pedagogiskt
    stöd är vi nog alla överens om.

  56. Men om man tittar på antalet skolor
    som har nån sorts strategi-

  57. -för hur man ska
    hantera de här problemen-

  58. -så ligger svenska skolor långt efter-

  59. -om man jämför med
    genomsnittliga europeiska skolor.

  60. Ser läget enbart dystert ut?
    Nej, det gör det definitivt inte.

  61. I dag får vi säkert höra om många
    spännande innovationer i våra skolor.

  62. På det hela taget anser jag att det
    ser ljust ut för skolan i Sverige.

  63. En intressant trend just nu
    är att fler och fler skolor-

  64. -låter eleverna använda
    egna apparater.

  65. De får använda sina egna
    mobiltelefoner och surfplattor-

  66. -i skolan.

  67. Det här innebär en policyförändring.

  68. Tidigare styrde skolorna utvecklingen
    genom att köpa och dela ut apparater.

  69. De visste vad eleverna
    gjorde och inte gjorde.

  70. Den sortens toppstyrning
    blir mer och mer sällsynt.

  71. Det hela har ställts på huvudet.

  72. Vi överger även ett till ett-konceptet,
    det vill säga en apparat per elev.

  73. Nu används olika sorters apparater
    på olika sätt och i olika syften.

  74. Både elever och lärare är
    betydligt mer självständiga än tidigare.

  75. Men det finns även
    vissa risker med detta.

  76. Kom ihåg skolorna där elva elever
    fick dela på en dator.

  77. Hur ska de kunna tävla-

  78. -med skolor där de redan har
    flera olika apparater per elev.

  79. En kort sammanfattning.

  80. Jag tycker att vi har en intressant
    och positiv utveckling i Sverige.

  81. Men det finns tre orosmoln
    på den klara svenska himlen.

  82. Skillnaderna mellan skolorna, att
    användarmönstret inte har förändrats-

  83. -bristande kompetensutveckling
    för lärare-

  84. -samt bristande kompetensutveckling
    för rektorer.

  85. Det sistnämnda är det viktigaste.

  86. Kan vi få ordning på ledarskapsfrågan-

  87. -så tror jag att de övriga tre problemen
    kommer att lösas.

  88. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Digitaliseringen av den svenska skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat är det olika förutsättningar i olika skolor och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Det finns områden där Sverige är på efterkälken i en europeisk jämförelse. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om ledarskap och lärande

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Kan positiv särbehandling vara rätt?

Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, pratar om positiv särbehandling och lika möjligheter vid anställnings- och antagningssituationer. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss