Titta

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Om UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Dagens skola är utformad för ett helt annorlunda samhälle än vi lever i idag. Vi kan inte längre tro att vi någonsin är färdigutbildade. Samtidigt erbjuder digitala verktyg kreativa lösningar för de lärare och elever som har kompetensen som krävs för att använda dem. Det är några utgångspunkter för detta seminarium om framtidens lärande. Originaltitel: Framtidens lärande: Lärandets nya landskap. Inspelat 5 februari 2014. Moderator: Peter Becker. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Till första programmet

UR Samtiden - Lärandets nya landskap : Reflektioner om ledarskap och lärandeDela
  1. Jag har en fråga till Marie.
    - Där var du.

  2. Jag undrar om era diskussionsgrupper
    på skolan.

  3. -Du får säga igen.
    -Era diskussionsgrupper...

  4. Att ta konceptet från sociala medier
    och applicera på skolan.

  5. Att diskutera lärande.

  6. Är det nånting som är
    en del av er arbetstid?

  7. Att jag lägger arbetstid
    på sociala medier?

  8. Och att diskutera
    med andra lärare.

  9. Jag gör det frivilligt.
    Ingen säger till mig att göra det.

  10. Det är mitt eget intresse.

  11. Jag vill utvecklas och hålla mig
    ajour med forskning och annat.

  12. Det är därför jag är där.
    Jag gör det när jag är hemma.

  13. Sen kan jag när jag är på skolan
    kontakta mina kolleger på nätet-

  14. -om jag eller eleverna har frågor. Då
    twittrar jag ut det.

  15. Vi brukar få svar fort.
    Eleverna kan också fråga.

  16. Skulle det vara bra om det
    var en del av din arbetstid?

  17. Att du fick tid till den sortens
    utveckling och diskussion.

  18. Självklart, men jag använder
    min förtroendetid till det.

  19. Det är diskussionen och
    kommunikationen som är viktig.

  20. Nu finns digitala möjligheter
    att ha dem.

  21. Tack för det, båda två.

  22. Agnes?

  23. Jag vill först tacka
    för bra föreläsningar.

  24. Ni som hört mig vet att jag gillar
    att använda Facebook i skolan.

  25. Inte för att kolla mitt feed
    utan för att hitta svar-

  26. -precis som Marie sa.

  27. Det är för att hitta kunskap
    och diskutera med lärare.

  28. Som elev kan jag gå in
    och diskutera matte och svenska.

  29. Man bör uppmuntra det-

  30. -i stället för att korta ner
    användandet av Facebook i skolan.

  31. Man kan använda sig mycket
    av sociala medier.

  32. Jag tänkte också
    på det Martin sa.

  33. Jag tycker att lärare
    ska bli mer engagerade i-

  34. -hur deras it funkar.
    Vi har mycket it i skolan.

  35. Men få lärare
    vet hur man använder den.

  36. För att jag ska bli engagerad
    krävs en duktig lärare-

  37. -som man vill lyssna på,
    för då tar man inte upp mobilen.

  38. Om läraren kan sin dator
    blir lektionen mer engagerande.

  39. Då blir även gruppen elever
    mer engagerad.

  40. Det är nåt att fokusera mer på.

  41. Tack. Det var mer
    en kommentar än en fråga.

  42. Mats Nilsson, Skolledarna.

  43. Tack för det.
    Jag fortsätter med en kommentar.

  44. Tack, Marie och Martin,
    för två bra inspel.

  45. Marie arbetar redan
    i en nyutvecklad, digital värld-

  46. -med sin lärarkompetens. Det är
    fantastiskt. Så ska det vara.

  47. Martin beskriver ledarskapet
    och hur man kan arbeta med det.

  48. Så ska det vara. Men Jan Hällén
    visar att det inte är så fullt ut.

  49. Sveriges skolledarförbund sitter
    i den lagstiftande församlingen.

  50. Flera av åhörarna är lagstiftare.

  51. Vi driver starkt en tanke-

  52. -om att Sverige måste få till
    en nationell, digital strategi.

  53. En strategi för skolan som handlar om
    likvärdighet för eleven.

  54. Du ska överallt ha tillgång
    till det digitala lärverktyget-

  55. -i infrastruktur
    och möjlighet till utövande.

  56. Det andra är lagstiftningen att
    använda det digitala verktyget.

  57. Hur mycket kan lärare och elever
    arbeta i öppenhet i dag-

  58. -när vår lagstiftning hindrar dem?

  59. Vi måste prata om sånt
    vad gäller digital strategi.

  60. Tredje området gäller kunskaps-
    bildning och kompetensutveckling.

  61. Hur säkerställs att lärare och ledare
    får kompetensutveckling-

  62. -i den digitala strategin?

  63. Vi har läroplanen och skollagen.
    Det räcker inte.

  64. Vi behöver betona vad vi menar
    med digitalt lärverktyg.

  65. Det handlar om lärarutbildningen.

  66. Jag håller med Bo Jansson
    från Lärarnas riksförbund.

  67. Lärarna har stort behov
    av att utveckla sina kompetenser-

  68. -för att kunna arbeta
    med det digitala verktyget.

  69. Ansvaret ligger
    på lärarutbildningen.

  70. Och den digitala strategin
    måste utgå från lärarens behov-

  71. -pedagogens behov.
    Jag vill säga en sista sak.

  72. Elias är en elev
    som sa nåt väldigt klokt.

  73. "Skolan är inte så intressant.
    Jag lär mig utanför skolan."

  74. Skolan måste bli intressant
    och locka till lärandet.

  75. Skolan på artonhundratalet
    var nödvändig-

  76. -för de som hade möjlighet
    att utbilda sig.

  77. Om skolan inte återtar mandatet
    i att vara intressant-

  78. -och attrahera ungdomar
    att utveckla lärandet-

  79. -då blir det en skola
    som inte heller är i tiden.

  80. Tack, Mats.
    Det var ett helt reformprogram.

  81. -Fokus låg på en strategi.
    -En digital strategi.

  82. Tack för den.

  83. Ove har studerat
    nätbaserat lärande länge.

  84. Din kommentar?

  85. Jag tror att flera talare har berört
    tydliga konsekvenser-

  86. -av att vi använder it
    i undervisning och i vardagen.

  87. Det första som nämnts
    är gränsupplösningen-

  88. -vad gäller det fysiska rummet
    och tiden.

  89. Jag fördjupar inte, men det har
    nämnts, learning everywhere.

  90. Det har betydelse för hur
    undervisningen bedrivs och formas.

  91. Ett enkelt exempel: Om föreläsningen
    ligger på Youtube-

  92. -varför ska då studenten
    komma till undervisningssalen?

  93. Det får alltså konsekvenser.
    Jag funderar kring det.

  94. Var är du, Martin? Där. Du säger att
    klassrummet är begränsande.

  95. Jag tror
    att om användandet av it ökar-

  96. -så vidgar man ändå klassrummet.
    T.ex. med flipped classroom.

  97. Du får gärna kommentera mer.

  98. Jag tror att det undergrävs över tid.
    Berätta gärna vad du tror.

  99. Vi får en ökad individualisering.
    Personalization kallade Mark det.

  100. Om alla får tillgång
    till samma information samtidigt-

  101. -kring ett specifikt ämne
    så får vi så kallade medberättare.

  102. Problemet i sammanhanget är
    att vi får en komplex situation-

  103. -med många medberättare.

  104. Hur hanterar vi den komplexiteten?

  105. Ett sätt är genom ett
    personal learning environment.

  106. Då arbetar vi med elevers och
    studenters personliga lärmiljöer.

  107. Det begreppet kommer
    att bli mer centralt i framtiden.

  108. Det tredje är det goda exempel
    som Marie visade upp.

  109. Det finns flera exempel
    på learning communities-

  110. -communities of practice,
    där man är bärare av ny kunskap.

  111. "Jag har lärt mig av att vara med
    i den här diskussionsgruppen."

  112. Det vittnade Marie om.

  113. Nästa steg blir normativt:
    "Vad bra att ni lär er i gruppen."

  114. "Hur kan det användas
    mer formellt"-

  115. -"i en fortbildningssituation?"

  116. Det finns många på Linkedin
    som kallar sig experter-

  117. -på att starta communities
    för specifika yrkesgrupper.

  118. Men vad som följer av det,
    och det kommer att hända-

  119. -är att nån säger
    till oss på universitetet:

  120. "Vi har läst OER."

  121. Mark visade att det
    främst var högutbildade-

  122. -som klarade av mooc-kurserna.
    Det var mycket intressant.

  123. Men de kommer att komma till oss,
    till skolan och lärarutbildningen.

  124. Så säger de: "Jag har lärt mig
    nånting och vill ha det på pränt."

  125. "Hur skriver jag det i cv:n?
    Jag har diskuterat på Facebook"-

  126. -"och jag har blivit klokare."
    Hur gör vi detta?

  127. Mark var inne på att man
    följer en persons utveckling.

  128. Vi har inget svar på frågan.
    Marie pratade om att få kraft.

  129. Du växte,
    och det var en form av feedback.

  130. Du fick med dig kunskap
    till skolan-

  131. -och utvecklade utbildningen där.

  132. Men har du tänkt på
    hur du ska få dokumenterat-

  133. -att du blivit klokare
    genom fortbildningen på Facebook?

  134. -Det har jag inte tänkt på.
    -Marie, som fick sista frågan.

  135. Sen tar vi en koppling
    tillbaka till Martin.

  136. Jag har inte tänkt på
    att ha det på pränt.

  137. Jag lär mig lika mycket
    som nån annanstans.

  138. Men självklart så får jag kunskap
    som jag borde få skriva i mitt cv.

  139. Men det har jag inte tänkt på.
    Det är intressant.

  140. En viktig fråga. - Martin?

  141. -Vill du säga nånting?
    -Jag missade lite vad du sa.

  142. Jag menar att mycket som vi gör
    i skolan fortfarande är bundet-

  143. -av vissa idéer om det fysiska rummet
    och en begränsad tid-

  144. -som inte behövs.

  145. Exakt vad det innebär i klass- rummet
    eller för undervisningen-

  146. -det tror jag att pedagogerna
    kan svara bättre på.

  147. Vi konstaterar att det finns
    massor av viktiga frågor.

  148. -om hur framtidens kunskap,
    fortbildning-

  149. -och utveckling av lärarkåren
    kommer att kunna ske.

  150. Men till exempel Oves frågor
    om hur man formaliserar det-

  151. -är frågor som man måste tackla.
    Vi är bara i början.

  152. Och i Mats reformprogram
    ingår naturligtvis-

  153. -uppdrag till Skolverket att studera
    det som sker på fältet.

  154. Gemensamt med praktikfältet
    ska man hitta formerna-

  155. -för hur det växer fram därute.

  156. Med det vill jag tacka panelen
    och Martin och Marie-

  157. -för den här inblicken-

  158. -i kunskapsbildningen och kompetens-
    och ledarskapsfrågorna.

  159. Tack, allihop.

  160. Textning: Katarina Pellijeff
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Reflektioner om ledarskap och lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande vid Göteborgs universitet. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Sociala medier, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om ledarskap och lärande

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss