Titta

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Om UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Dagens skola är utformad för ett helt annorlunda samhälle än vi lever i idag. Vi kan inte längre tro att vi någonsin är färdigutbildade. Samtidigt erbjuder digitala verktyg kreativa lösningar för de lärare och elever som har kompetensen som krävs för att använda dem. Det är några utgångspunkter för detta seminarium om framtidens lärande. Originaltitel: Framtidens lärande: Lärandets nya landskap. Inspelat 5 februari 2014. Moderator: Peter Becker. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Till första programmet

UR Samtiden - Lärandets nya landskap: 1 till 1 lyfter resultatenDela
  1. Hej! Jag heter Britt-Marie Hagman
    och har varit lärare i 42 år-

  2. -och har en gedigen erfarenhet av
    att lära barn läsa och skriva-

  3. -eller att få barn att lära sig det.

  4. Jag har en trea nu, och man kan tro
    att de är från 1900-talets början-

  5. -men vi hade en gammaldags skoldag-

  6. -och jag tog med den bilden för att
    få en kontrast till det andra.

  7. Först ska jag visa lite elevexempel.

  8. En pojke i min klass heter Patrik.

  9. Han är född i Polen
    och pratar polska hemma-

  10. -och han har haft en gedigen
    och snabb läs- och skrivinlärning.

  11. Först får ni titta in i klassrummet.

  12. Det ser ut så här. Vi har
    inga bänkar, utan bord och stolar-

  13. -och man kan flytta sig runt dem-

  14. -mest för att man ska kunna få
    ett bra samarbete mellan barnen.

  15. Små barn behöver utbyta erfarenheter-

  16. -och de skriver ofta tillsammans,
    även om de skriver på sin egen dator.

  17. De har haft en egen dator
    sen första dagen i ettan.

  18. Nu får vi se.

  19. Första veckan skrev Patrik "Lo".
    Vi hade gått igenom L och O-

  20. -och han provade allt möjligt
    med stora och små bokstäver.

  21. Han hade inga mellanrum mellan orden,
    men det var det första han gjorde.

  22. Efter tre veckor skrev han ännu
    med versaler på datorn-

  23. -men han skrev namn.

  24. Han kunde inte läsa
    när han började skolan.

  25. I mars skriver han en berättelse-

  26. -utefter en bild
    som han har tittat på.

  27. Här är det mellanrum mellan orden.
    Det är inte rätt stavat-

  28. -men för en etta är det bra.
    Han har med punkter, stor bokstav-

  29. -och har sett hur texten ska se ut.

  30. I tvåan skriver vi faktatexter.

  31. Han har skrivit den här om Uranus.

  32. Nu, i trean, ser hans text ut så här.

  33. Ni behöver inte läsa den, men han har
    hela meningar, stor bokstav, punkt-

  34. -och han stavar förhållandevis bra.

  35. Patrik är yngst av tre syskon-

  36. -för han har en storebror på 25 år
    och en på 23 år-

  37. -och de heter Kim och Tom,
    så det är bröderna som är med här.

  38. Så kan det se ut när de samarbetar.

  39. Här sitter Caesar och funderar över
    vad han ska skriva i sin blogg.

  40. Jag har en klassblogg och till den
    har de var sin blogg kopplad.

  41. Där skriver de planeringar
    och utvärderingar av veckan.

  42. De skriver vad de gjort på helgen,
    och boktips om de har läst böcker.

  43. De är öppna, men några föräldrar
    har valt att lösenordsbelägga dem.

  44. Annars är de öppna för hela världen-

  45. -så mormor och morfar-

  46. -kan gå in och se vad barnbarnen gör
    och kommentera det.

  47. Jag har jobbat i två omgångar
    med barnen.

  48. Först hade jag en etta,
    och vi började projektet 2008-2009.

  49. Då fick jag datorer
    till alla mina barn-

  50. -som vi låste in över natten
    i plåtskåp-

  51. -men de använde dem
    till läs- och skrivinlärning.

  52. I trean fick vi mindre
    och mer barnanpassade datorer-

  53. -som de kunde ta hem,
    och då kunde de göra läxor på dem.

  54. De kan skriva och göra annat,
    och de skriver ofta sagor på dem.

  55. De roar sig hemma
    med att göra egna saker.

  56. Det är inga datorer
    som har speciellt bra prestanda-

  57. -för de är...

  58. Det går inte att lägga in Minecraft
    för det finns inte utrymme till det-

  59. -utan det är ett arbetsredskap
    som de använder.

  60. Jag ska göra nationella prov
    till våren-

  61. -och barnen tycker att de är duktiga,
    så de är inte oroliga.

  62. Nu vet jag inte hur jag ska öppna...

  63. ...länken.

  64. Det kanske inte säger så mycket-

  65. -men 2010-2011, när mina barn
    efter tre år med egen dator-

  66. -gjorde de nationella proven,
    var resultaten bra.

  67. Vi var tre klasser, och min klass
    har haft datorer hela tiden.

  68. Man såg en klar skillnad:
    Mina barn hade 100 % på allt.

  69. Det var inte nån
    som dippade på nånting-

  70. -och det talar sitt tydliga språk-

  71. -att även om man mäter dem
    med såna här prov-

  72. -lyckas de visa
    att de har lärt sig mycket.

  73. Matten är en grej som...

  74. Om man lär sig skriva med datorn,
    ska det ha betydelse för matten?

  75. Det är mycket begrepp,
    så man behöver förstå språket.

  76. Skulle jag säga nåt mer
    eller har jag nån tid kvar?

  77. Du har sagt mycket bra saker-

  78. -och vi tackar dig
    för de inblickarna i skolstarten.

  79. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

1 till 1 lyfter resultaten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om ledarskap och lärande

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärmiljöer

Lärare måste anpassa undervisningen efter hur unga gör när de lär sig något. Det säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Svensk skola behöver sin egen forskning, där lärare tar makten över kunskapsutvecklingen i skolan, inte professorer som jag, säger Kroksmark. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om ledarskap och lärande

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om nätgemenskaper för lärare och IT-utveckling på skolan. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Matz Nilsson, ordf. Sveriges skolledarförbund och Ove Jobring som forskar om nätbaserade mötesplatser och livslångt lärande. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss