Titta

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Om UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Finansinspektionen (FI), Pensionsmyndigheten och Sveriges fem största pensionärsorganisationer vill stärka äldres kunskap om privatekonomi. "Tryggare ekonomi på äldre dar" tar upp frågor som budget, betala, spara, seniorlån, bank på internet, skatter, konsumenträtt och familjejuridik. Genom elva olika föreläsningar informeras vi om hur vi som pensionärer eller blivande pensionärer bör tänka när det gäller ekonomiska frågor. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar: Familjens juridikDela
  1. Vi ska ge oss in
    i familjejuridikens värld.

  2. Jag kommer att prata om
    att vara gift eller sambo.

  3. Vad är skillnaden? Vilka regler
    gäller i de olika sammanhangen?

  4. Vi kommer att göra olika bodelningar
    vid skilsmässa och vid dödsfall.

  5. Det blir lite om testamenten och
    hur man ska tänka när man är äldre.

  6. Så det blir lite arv,
    lite testamente, lite skilsmässor...

  7. Det som livet har att erbjuda,
    kan man väl säga.

  8. Men jag tänkte börja med det här
    att vara gift och att vara sambo.

  9. De olika samlevnadsformerna.
    Särbo är ju också vanligt i dag.

  10. Då gäller det att känna till vad
    de olika samlevnadsformerna innebär.

  11. 1988 fick vi nya regler som gäller
    makar med gemensamma barn.

  12. Innan det var det inte givet att den
    efterlevande maken skulle ärva allt.

  13. Men då kom regler som sa att makar
    med gemensamma barn fick "ärva".

  14. Det blev en särskild arvsrätt för
    den efterlevande maken eller makan.

  15. Och de gemensamma barnen fick vänta
    tills den andre maken också avlidit.

  16. Så det var de nya reglerna
    om att vara gift.

  17. När man gifter sig tackar man ja
    till ett helt regelsystem.

  18. De stora delarna är giftorätt...
    Vi ska gå igenom vad det är.

  19. Man har en underhållsskyldighet.
    Man ska leva på samma levnadsnivå.

  20. Skulle den ena bli sjuk
    är man skyldig att se till-

  21. -att den kan leva
    på samma nivå som tidigare.

  22. Och så har man ofta arvsrätt också
    när man är gift.

  23. Sen har vi samboreglerna.
    Det är en viss typ av "giftorätt".

  24. Men att vara sambo
    är ett mycket lösare levnadssätt.

  25. Man ramlar in i ett samboskap.
    Det är inte lika definitivt.

  26. Man går inte och gifter sig,
    utan det kan smyga sig på.

  27. Till slut är man sambo.
    Det finns liksom en övergång.

  28. Det är inte många som känner till att
    skyddet är mindre än när man är gift.

  29. Och det är viktigt att ha koll på.

  30. Det man faktiskt äger tillsammans...

  31. Det är gemensam bostad
    som anskaffats för gemensamt behov-

  32. -och bohaget.
    Det är samboegendom.

  33. Allt annat är inte samboegendom.

  34. Sen finns det andra saker,
    och det kommer vi tillbaka till.

  35. Så att vara gift är "AB Familjen".
    Där finns det bra regelsystem.

  36. Det andra är mer två personer
    som vill dela på kärlek och pengar-

  37. -och man tycker att det är
    ett bra sätt att vara sambor.

  38. Som särbor har man inga skyldigheter
    eller rättigheter mot varandra.

  39. När man införde det här med att makar
    fick en arvsrätt efter varandra-

  40. -så måste man inrätta
    begreppet "särkullbarn".

  41. Barn som inte är gemensamma.
    Det är så kallade särkullbarn.

  42. De har en speciell ställning här.

  43. De är bara barn
    till den ena i äktenskapet.

  44. De har alltid rätt att få ut sitt arv
    vid förälderns bortgång.

  45. Vi kommer att gå igenom
    mycket grundregler och huvudregler.

  46. Hur man ska fundera
    och vad skillnaden är.

  47. Och det här är det grundläggande.
    Skillnaden i olika samlevnadsformer.

  48. Om vi börjar med äktenskapet...

  49. Vad är då giftorätt för nånting?
    När man gifter sig är det så här:

  50. Det man äger innan och
    det man skaffar efter giftermålet...

  51. Det äger ju jag. Man
    har inte samäganderätt till saker.

  52. Men man har en rätt
    att vid en skilsmässa-

  53. -eller vid den ena makens död
    eller en bodelning...

  54. Då har man rätt till en hälften-
    delning av allt giftorättsgods.

  55. Minus skulderna,
    så det är nettotillgångarna.

  56. Man är alltså inte samägare av saker.
    Det är först när man ska dela på det.

  57. Det är egentligen när man skiljer sig
    eller någon avlider-

  58. -eller om man inom äktenskapet
    gör en bodelning.

  59. Sen kan det finnas andra sorter.
    Giftorätt är huvudregeln.

  60. Man kan ha enskild egendom också
    inom ett äktenskap.

  61. Då kan man reglera det
    via ett äktenskapsförord-

  62. -att viss egendom ska vara enskild.

  63. Och sen finns det nåt som heter
    särskild eller personlig egendom.

  64. Så det kan finnas tre sorters egendom
    inom ett äktenskap.

  65. Hur gör man då?
    Hur blir egendom enskild?

  66. Som jag sa måste man skriva
    ett äktenskapsförord.

  67. Ett skriftligt avtal mellan makarna.

  68. Antingen ser man till
    att allt man äger och har-

  69. -ska vara enskild egendom.

  70. Eller så ska vissa tillgångsslag
    vara enskild egendom.

  71. Antingen allt man äger,
    eller partiella delar av egendomen.

  72. Det gör man skriftligt i ett avtal-

  73. -som ska inregistreras till
    Skatteverket för att vara giltigt.

  74. Tidigare var det tingsrätten.

  75. Om man har gamla äktenskapsförord
    måste man se vad det står i dem.

  76. De är en färskvara.
    Är det så här vi vill ha det nu?

  77. Det kanske passade för några år sen,
    men inte i dag.

  78. Så har man gamla äktenskapsförord
    ska man se över dem.

  79. Ska man skriva nytt äktenskapsförord
    måste man upphäva det gamla.

  80. Man ska inte bara riva det,
    för det ska vara registrerat.

  81. Så det gäller att följa formkraven.

  82. Man kan också få enskild egendom
    via ett gåvobrev.

  83. Eller om nån
    har testamenterat nånting till mig.

  84. Det kan också finnas försäkringar.

  85. Då får man enskild egendom via
    ett s.k. förmånstagarförordnande.

  86. Så det kan bli på olika sätt:

  87. Äktenskapsförord, gåvobrev,
    testamente eller via en försäkring.

  88. Det är på de sätten
    det kan bli enskild egendom.

  89. Sen kan det vara så att...
    Vi kommer till det sen.

  90. Om man skulle sälja den här...
    Säg att man har fått en villa.

  91. Man säljer villan
    och köper konst eller en båt.

  92. Då blir det också enskild egendom.

  93. Då ska man vara väldigt noga
    med att dokumentera det.

  94. Man måste kunna följa
    vart pengarna har tagit vägen.

  95. Man kanske byter den här
    enskilda egendomen många gånger.

  96. Sen när det blir skilsmässa
    eller bodelning-

  97. -vet man inte varifrån
    pengarna kommer.

  98. Du fick en villa,
    men nu har det blivit en båt.

  99. Då gäller det att ha kvitton.
    Man kanske har ett separat konto-

  100. -där man låter pengarna gå in
    när man säljer enskild egendom.

  101. Man ska inte blanda ihop
    enskild egendom och giftorättsgods.

  102. Se till att man kan följa pengarna.

  103. Det kan finnas avtal eller annat
    som gör att man kan följa gåvan-

  104. -eller det man fått
    som enskild egendom under åren.

  105. Annars blir det lätt fel.

  106. Det kan bli så sammanblandat att
    det upplöses och blir giftorättsgods.

  107. Så om man vill hålla det separat
    ska man göra det.

  108. Om man har fått nånting
    i enskild egendom...

  109. Avkastningen på den, t.ex.
    uthyrningsinkomsten på en fastighet-

  110. -bankränta
    eller utdelning på aktier...

  111. Står det inget i gåvobrevet
    så är avkastningen giftorättsgods.

  112. Så om man vill att även avkastningen
    ska vara enskild egendom-

  113. -måste man skriva det i gåvobrevet.
    Annars blir det giftorättsgods.

  114. Det finns inget annat sätt att göra
    egendom enskild än på de här sätten.

  115. Äktenskapsförord är alltså
    ett avtal mellan makarna.

  116. Det är skriftligt
    och registreras hos Skatteverket.

  117. Vill man ändra innehållet-

  118. -måste man göra
    ett nytt äktenskapsförord.

  119. Och som sagt,
    äktenskapsförordet är en färskvara.

  120. När man går in i ett äktenskap kanske
    man vill ha mer enskild egendom.

  121. Men har man levt tillsammans i 30 år-

  122. -vill man kanske att allt
    ska delas mellan makarna.

  123. Och då är det vettigt
    att man ser över det då och då.

  124. Om äktenskapsförordet
    blir väldigt ojämlikt eller oskäligt-

  125. -så kan man jämka äktenskapsförord.

  126. Men alla såna här jämkningsregler
    används oftast...

  127. I de flesta fall är man försiktig
    med att jämka såna här avtal.

  128. Det ska vara väldigt speciella
    situationer för att det ska inträffa.

  129. När kan man upprätta
    ett äktenskapsförord?

  130. Det kan man göra
    även innan man ingår äktenskap.

  131. Det är klart att man kan göra det
    också när man har gift sig.

  132. Men man kanske inte får igenom allt
    den dagen man har gift sig.

  133. Det är kanske bäst att skriva avtal
    redan innan man gifter sig.

  134. Gör man det efter vigseldagen
    och lämnar in det inom 30 dagar-

  135. -kan man få det retroaktivt från
    första dagen då äktenskapet inleddes.

  136. Men det bästa är att skriva det
    innan man gifter sig-

  137. -om man nu vill uppnå nåt
    med äktenskapsförordet.

  138. Det här gick vi igenom tidigare:

  139. Enskild egendom
    utan äktenskapsförord.

  140. Det här med gåvobrevet.

  141. Det är väldigt vanligt
    att föräldrar skriver gåvobrev-

  142. -och testamenten
    med de här villkoren.

  143. Det kan vara väldigt bra
    att dokumentera gåvobrev.

  144. Att en gåva är en gåva
    och inte ett lån.

  145. Då slipper man den diskussionen
    i framtiden-

  146. -vid ett arv.

  147. Ju mer man skriver
    och ju tydligare man är-

  148. -desto bättre är det.

  149. Det är också vettigt att skriva-

  150. -att avkastningen
    också ska vara enskild egendom.

  151. Det kan ju vara stora summor.

  152. Det är inte bara tillgångsslaget
    som representerar ett stort värde.

  153. Sen pratade jag om det här
    med förmånstagarförordnande.

  154. Det är ganska vanligt att man-

  155. -till make eller barn och barnbarn
    tecknar en försäkring.

  156. Kapitalförsäkringar har ni säkert
    hört talas om. Det är ett sparmoment.

  157. Man kan styra över pengarna
    till nån annan vid dödsfall-

  158. -eller även när man lever.

  159. Den som ska ha pengarna
    kallas förmånstagare.

  160. Förmånstagarförordnandet
    är själva villkoren.

  161. Har man en försäkring
    kan man inte i testamentet skriva-

  162. -att egendomen ska vara enskild.

  163. Då får man kontakta
    försäkringsbolaget.

  164. De skriver in i sitt avtal
    att det ska vara enskild egendom.

  165. Så formalian är viktig.
    Man skriver det inte i testamentet-

  166. -utan det är försäkringsbolaget
    som skriver in villkoret.

  167. Sen kommer vi till det här
    med särskild eller personlig egendom.

  168. Det är sånt som
    kanske inte så många känner till.

  169. Vi pratade om olika
    egendomssorter i ett äktenskap.

  170. "Särskild egendom" låter konstigt,
    men det är pensioner...

  171. Det som finns i det orangea kuvertet
    är en särskild egendom.

  172. Och även tjänstepensionen
    som många har via arbetsgivaren.

  173. Det är också särskild egendom.
    Den är ju ganska personlig.

  174. Utbetalda löner och pensioner
    är inte särskild egendom.

  175. Men själva rättigheten,
    det som ingår i framtiden-

  176. -det betraktas som särskild egendom.

  177. Sen kan man ha fått saker på villkor
    att man har s.k. fri förfoganderätt.

  178. Då är den rättigheten
    också en typ av särskild egendom.

  179. Det kan vara...

  180. Vi pratade till exempel
    om tjänstepensionen.

  181. Det är ett undantag. Det kan vara så
    att man är fåmansföretagare.

  182. En tjänstepension är ju oftast
    ett kollektivavtalat åtagande.

  183. Det är arbetsgivaren
    som äger försäkringen.

  184. Men i vissa lösningar har man inte
    pensionsrätt i sin anställning.

  185. Eller så är man fåmansföretagare-

  186. -och kan styra över
    sina egna inbetalningar i bolaget.

  187. Då kanske man betalar in mer
    än vad ett kollektivavtal är.

  188. Då är inte hela inbetalningen
    särskild egendom, utan delar av den.

  189. Vi återkommer till det
    när vi pratar om bodelning.

  190. Men kollektivavtalade
    tjänstepensioner är särskild egendom.

  191. Sen kan det vara...

  192. Om man är författare eller konstnär
    och har skrivit böcker...

  193. Manuskriptet i byrålådan
    som man inte har lämnat ifrån sig...

  194. Det är särskild egendom.

  195. Men så fort man har lämnat in det
    till publikation-

  196. -faller det ur från särskild egendom.

  197. Sånt som inte har publicerats eller
    konst som aldrig visats offentligt-

  198. -är särskild egendom.

  199. Det är sånt man inte
    behöver ta med i en bodelning.

  200. Det finns vissa såna egendomsslag
    som ska hållas utanför.

  201. Det är samma sak
    med personlig egendom.

  202. Kläder och smycken och sånt.

  203. Hur stora värden man kan behålla
    själv och inte ta med i en bodelning-

  204. -beror på vilken ekonomi makarna har.

  205. Det kan vara ett smycke
    som är så värdefullt-

  206. -att man ändå inte kan ha det
    som personlig egendom.

  207. Men det är bra att känna till att det
    också är en av egendomssorterna.

  208. Sen finns det också en del egendom
    som kan hållas utanför-

  209. -om det inträffar ett dödsfall.

  210. Den efterlevande kan hålla
    privata pensionsförsäkringar-

  211. -och IPS,
    individuellt pensionssparande.

  212. Det kan hållas utanför vid bodelning.
    Men det gäller vid dödsfall.

  213. Så det finns lite olika regler där.

  214. Men det är bra att känna till.
    Det är inte många som tänker på det.

  215. Man känner till giftorättsgods
    och enskild egendom. De är vanligast.

  216. Vi kommer tillbaka till giftorätt.
    Det är ingen äganderätt.

  217. Det är en rätt till hälftendelning-

  218. -av makarnas giftorättsgods
    när man upplöser äktenskapet.

  219. Antingen genom att man skiljer sig
    eller vid ett dödsfall.

  220. Det är ju då man gör bodelning.
    Eller så gör man det frivilligt.

  221. Men det är då
    om man upplöser äktenskapet.

  222. Och det är nettot som delas.

  223. Vi ska göra några bodelningar
    så att ni förstår.

  224. Men det är alltså nettot,
    tillgångar minus skulder-

  225. -som man delar i två delar.

  226. Det här har ni hört: man ska inte
    kunna gifta och skilja sig rik.

  227. Gifta sig rik kan man göra, men
    inte skilja sig inom för kort tid.

  228. "Kortare äktenskap" är fem år.

  229. Om man skulle skilja sig
    efter ett eller två år-

  230. -är det en tjugondel per år.
    Det är en nertrappning.

  231. Man tar inte in all egendom
    i bodelningen-

  232. -utan man har en avtrappningsregel.

  233. Det finns jämkningsmöjligheter när
    det gäller giftorätt vid skilsmässa.

  234. Sen finns det nånting
    som heter rådighetsinskränkningar.

  235. Man kan inte sälja
    eller pantsätta bostaden-

  236. -utan den andra makens tillåtelse.

  237. Det handlar om
    att man vill värna hemmet.

  238. Man har inte samäganderätt.
    Äger jag villan så äger jag den.

  239. Men jag kan inte bara sälja
    vår gemensamma bostad-

  240. -eller pantsätta den hur som helst.
    Den andra parten måste godkänna det.

  241. Så giftorätten
    har andra regler med sig också.

  242. Det finns vissa skyddsregler
    som gäller inom äktenskapet.

  243. Vi ska göra en bodelning,
    en schematisk sådan vid skilsmässa.

  244. Där det finns skulder,
    och vad det innebär.

  245. I det här fallet
    har vi Anna och Sven.

  246. De är gifta
    och äger hälften av villan vardera.

  247. 1,5 miljon kronor.

  248. Anna har bankmedel, 100 000 kronor,
    och en skuld på en miljon.

  249. Så netto har Anna 600 000 kronor.

  250. Sven äger andra delen av villan,
    har en bil värderad till 200 000-

  251. -och en skuld på två miljoner.
    Hans netto är negativt.

  252. Minus 300 000 kronor.

  253. När man gör en bodelning-

  254. -kan man bara få skuldtäckning
    ner till noll.

  255. Det innebär i det här fallet
    att till bodelning är det-

  256. -600 000 kronor från Anna
    och noll kronor från Sven.

  257. Det finns alltså 600 000 kronor
    att fördela.

  258. Hälften av det, 300 000,
    får Anna ge till Sven.

  259. Så fungerar det.
    Man kan ha ett negativt saldo-

  260. -men det man för in i bodelningen
    är bara noll kronor.

  261. Man kan inte få in
    det negativa i bodelningen.

  262. Anna får föra över tillgångar.
    Det är bodelning inom äktenskapet.

  263. Många gånger har jag sagt
    att man måste ha koll på-

  264. -inte bara vad man själv har utan
    vilka skulder man har makar emellan-

  265. -för att kunna göra en fördelning.

  266. Det är många som inte tänker på att
    skuldtäckning bara är ner till noll.

  267. Många har ju
    till exempel studieskulder.

  268. Den ena har, men inte den andra.

  269. Så att vara gift innebär också
    den här skuldtäckningsproblematiken.

  270. Vill man ha nånting annat
    får man göra ett äktenskapsförord.

  271. Om man vill reglera det här
    måste man göra på det sättet.

  272. Sen kan man ju göra
    en bodelning under äktenskapet.

  273. Då kan man överföra tillgångar
    till den andra maken.

  274. Men man gör alltid en bodelning.
    Om fördelningen skulle vara skev.

  275. Det kan ju finnas olika skäl
    att göra det.

  276. Att man har särkullbarn
    eller vill ha en annan fördelning.

  277. Det kan också vara så
    att den ena maken äger bostaden.

  278. När man har levt länge ihop vill man
    äga en del i bostaden båda två.

  279. Det finns olika skäl,
    och dem kommer vi tillbaka till.

  280. Men det kan vara en vits
    att äga bostaden båda två.

  281. Sen...
    Och det här kommer jag att tjata om.

  282. Det är det här med att
    skilja på giftorätt och arv.

  283. Det här är så grundläggande,
    vad som är vad.

  284. Makarnas egendomsförhållanden...

  285. De regleras av äktenskapsbalken.

  286. Det är de här giftorättsreglerna,
    enskild egendom och giftorätt...

  287. När makar ärver varandra,
    det är ärvdabalken.

  288. Det är faktiskt
    två helt olika lagregler som gäller.

  289. Man måste alltid tänka i två steg.

  290. Först ska man lösa ut
    den här så kallade giftorätten.

  291. Det gör man enligt äktenskapsbalken.
    Det var det vi gjorde här.

  292. Vad är giftorätten?
    Vad är hälftendelningen?

  293. Det är det grundläggande.

  294. Det som är kvar är det man ska ärva.
    Det är kvarlåtenskapen.

  295. Då kommer arvsreglerna in.
    Så det är viktigt att dela upp det.

  296. Det här är via min bodelning.
    Det här är min giftorätt.

  297. Och det andra
    är föremål för arvsreglerna.

  298. Så man ska alltid tänka i två steg
    för att få det rätt.

  299. Först lösa ut giftorätten.
    Sen tar man det eventuella arvet.

  300. Det här ska vi gå igenom mer-

  301. -men det är centralt
    för att förstå resten.

  302. Sen finns det olika undantag,
    men det här är det centrala.

  303. Varför tänker man inte på det här?

  304. Jo, är man i ett äktenskap
    och bara har gemensamma barn-

  305. -då har det inte så stor betydelse.

  306. Det är ju den efterlevande
    som ärver allt, säger man ju.

  307. Men man ärver inte hela,
    utan man ärver hälften.

  308. Det ena får man som giftorätt,
    och det andra som arv.

  309. Sen har barnen efterarv
    efter sin första förälder-

  310. -vid den andra förälderns död.

  311. Så de här stegen gör man,
    fast det blir inte lika viktigt-

  312. -om man har gemensamma barn.

  313. Däremot de som är barnlösa
    eller de som har särkullbarn...

  314. Då är det mycket viktigare-

  315. -att skilja på giftorätt
    och kvarlåtenskap.

  316. Det är nog därför
    man inte tänker på det i den sitsen.

  317. Och varför är det här viktigt?

  318. Jo, det är det här som bestämmer
    vilka kvotdelar arvingarna ska ha-

  319. -den dagen den andra parten avlider.

  320. Det låter lite luddigt,
    men det ger sig när vi gör exempel.

  321. Men det här är en central bit
    som är viktig att förstå.

  322. Vi tar ett litet exempel:

  323. "Bodelning och arv i kärnfamiljen".

  324. Här har vi Anders och Stina,
    som bara har gemensamma barn.

  325. Det finns inget äktenskapsförord
    eller testamente. Helt enligt boken.

  326. Och så avlider Anders.

  327. Hela boet är värt två miljoner.

  328. Då börjar vi med att gå igenom-

  329. -vad bodelningslotten är. Man
    gör en bodelning på all giftorätt.

  330. Bodelningslotten är hälften av boet.

  331. Det får hon då som bodelningslott.

  332. Den andra halvan
    är kvarlåtenskapen efter Anders.

  333. Eftersom de hade gemensamma barn
    får barnen vänta tills Stina avlider.

  334. Då blir det automatiskt så att Stina
    får kvarlåtenskapen efter Anders.

  335. Hon ärver den, helt enkelt.

  336. Så hon behåller hela boet.
    Hälften som bodelningslott-

  337. -och den andra hälften som arv.

  338. Så i det här fallet går Stinas rätt
    före barnens-

  339. -eftersom de var gemensamma.

  340. Nu kommer två nya begrepp,
    som ni säkert har hört.

  341. Det som Stina får
    som sin bodelningslott-

  342. -får hon med nånting
    som kallas "full äganderätt".

  343. Med de pengarna
    kan hon göra vad hon vill.

  344. Hon kan även testamentera bort dem
    om hon skulle vilja.

  345. Den del hon får efter Anders
    får hon med "fri förfoganderätt".

  346. Det är ett slags äganderätt,
    men bara under hennes livstid.

  347. Man kan inte testamentera bort den.

  348. Hon kan inte bestämma-

  349. -vad hon ska göra med kvarlåtenskapen
    efter sin egen död.

  350. Men hon kan göra vad som helst
    med den medan hon lever.

  351. Man måste inte behålla allt.

  352. Det enda hon inte kan göra
    är att testamentera bort den.

  353. Det är viktigt att veta att
    man får hälften med full äganderätt-

  354. -och den andra
    med fri förfoganderätt.

  355. Det är grundläggande
    när det gäller arv-

  356. -att förstå distinktionen.

  357. Det blir krångligare framöver,
    så det är bra att ha det med sig.

  358. Vad händer då
    om det finns ett särkullbarn-

  359. -ett barn som inte är gemensamt?

  360. Det är precis samma sak.
    De är gifta och har gemensamma barn.

  361. Anders har två särkullbarn.

  362. Inget äktenskapsförord eller
    testamente, och Anders avlider.

  363. Fortfarande är boet värt
    två miljoner. Vad gör man då?

  364. Först börjar vi med
    att bryta ut Stinas bodelningslott.

  365. För hon har alltid rätt
    till hälften av giftorätten-

  366. -som hon får med full äganderätt.
    Och det är halva biten.

  367. Den andra halvan, på en miljon,
    är kvarlåtenskapen efter Anders.

  368. Men särkullbarn ärver ju direkt-

  369. -efter sin förälder när den avlider.

  370. Här har vi gått på arvslotten.
    Det fanns ju inget testamente.

  371. Det fanns ju fyra barn.
    Två gemensamma och två särkullbarn.

  372. Alltså är det fyra barn.
    Två av dem ska ärva sin pappa direkt.

  373. Alltså går en fjärdedel av
    kvarlåtenskapen till särkullbarnen.

  374. Den fjärdedelen som är kvar,
    som de gemensamma barnen ska ha-

  375. -den får de barnen vänta på
    tills mamma har dött.

  376. För hon har en speciell arvsrätt
    till de pengarna.

  377. Barnen får vänta tills mamma dör.

  378. Så i det här fallet behåller Stina
    tre fjärdedelar av boet.

  379. Hälften av det är bodelningslotten
    med full äganderätt-

  380. -medan en fjärdedel
    är med fri förfoganderätt.

  381. Därför är det viktigt att skilja på
    giftorättsgods och kvarlåtenskap.

  382. För att man ska få rätt kvotdelningar
    i nästa led när Stina dör.

  383. Och vad kan hon göra med sina pengar
    men inte med den här fjärdedelen?

  384. Vi kan ta ett annat exempel.

  385. Säg att Anders och Stina
    bara hade haft särkullbarn.

  386. De hade inga gemensamma barn.

  387. Då hade Stina fått
    sin bodelningslott-

  388. -men särkullbarnen
    hade ärvt hela kvarlåtenskapen.

  389. För det fanns inget äktenskapsförord
    och inget testamente.

  390. Så makar som bara har särkullbarn-

  391. -ärver inte varandra
    om det inte finns ett testamente.

  392. Orubbat bo.

  393. Ja... "Orubbat bo", sa vi här.

  394. Det är ett begrepp
    som egentligen inte finns i dag.

  395. Men det är en problematik
    som vi kommer tillbaka till.

  396. Men rent konkret är det så-

  397. -att makar som bara har särkullbarn
    inte ärver varandra.

  398. Sen har vi den legala arvsordningen.

  399. Nu har jag bara pratat
    om vilka som ärver och så.

  400. Finns det inga testamenten
    så har vi en legal arvsordning.

  401. Om inget annat sägs
    är det en viss ordning som gäller.

  402. Då är det viktigt att känna till
    hur den ordningen ser ut.

  403. Vill man inte att det ska vara så
    bör man skriva ett testamente.

  404. Har man inte kunskaper om det här
    kan man inte göra nåt åt det.

  405. Om man inte har skrivit testamente...

  406. Det första är bröstarvingar.
    Det är första arvsklassen.

  407. Det är barn, eller
    arvingar i rakt nedstigande led.

  408. Det är blodsbanden,
    det vill säga barn, barnbarn osv.

  409. Den tar aldrig slut.

  410. Men barn ska antingen leva
    eller vara avlade för att kunna ärva.

  411. Men det är den linjen.
    Det är första arvsklassen.

  412. Finns det ingen där
    kommer vi in på andra arvsklassen:

  413. Föräldrar, syskon,
    syskonbarn, syskonbarnbarn osv.

  414. När även andra arvsklassen är uttömd
    går man till den tredje:

  415. Mor- och farföräldrar, mostrar,
    morbröder, fastrar och farbröder.

  416. Sen är det stopp. Kusiner ärver inte
    enligt den legala arvsordningen.

  417. Sen har vi makars "arvsrätt".
    En specialregel vid gemensamma barn.

  418. Men det ligger lite utanför.
    Det är inte den legala arvsordningen.

  419. Och som jag sa...
    Det gick vi igenom tidigare här.

  420. Efterlevande make har ingen arvsrätt
    om det bara finns särkullbarn.

  421. Vad händer om det inte finns nån alls
    i någon av arvsklasserna?

  422. Eller om inget testamente är skrivet?
    Då kommer Allmänna arvsfonden in.

  423. Den sköts av kammarkollegiet.

  424. Bröstarvingar har en speciell sits.

  425. En bröstarvinge
    kan man aldrig göra arvslös.

  426. Den har alltid rätt till sin laglott.
    Och laglotten är halva arvslotten.

  427. Vi kommer säkert in på det-

  428. -när vi gör lite olika exempel.

  429. Om vi gör ett exempel
    när det finns bröstarvingar...

  430. I det här fallet har vi Anna.
    Hon är frånskild.

  431. Hon har två barn, Stina och Sven.

  432. Sven avled en tid före Anna.

  433. Och han efterlämnar två barn,
    Bengt och Bertil.

  434. Det fanns 300 000 kronor i boet
    efter Anna.

  435. Stina, den ena dottern, får hälften.
    De har ju två barn.

  436. Det innebär 150 000 kronor.

  437. Om Sven hade levt
    skulle han ha fått 150 000 kronor.

  438. Men han var ju avliden, och då
    blir det Svens barn Bengt och Bertil-

  439. -som får dela på de 150 000 kronorna.
    De får alltså 75 000 kronor var.

  440. Allt enligt den legala arvsordningen.

  441. Sen tittar vi på arvets fördelning
    för ogifta och barnlösa.

  442. Här har vi andra klassens arvingar,
    föräldrar och syskon.

  443. Här är Elin. Hon har inga barn.
    Och så avlider hon.

  444. Hon har en miljon kronor
    när hon avlider.

  445. Vad händer då med Elin?
    Vem ska ärva henne?

  446. Här blir det mamma och pappa.
    Först går arvet upp till föräldrarna.

  447. Nu var mamma och pappa också döda.
    Men det fanns två bröder.

  448. Då ärver de bröderna via
    sina föräldrar, mamma och pappa...

  449. ...hälften var.
    De får 500 000 kronor var.

  450. Så först skjutsar man upp det
    till mamma och pappa.

  451. Är inte de i livet kommer arvet
    både från mamma och pappa-

  452. -till de två bröderna Per och Pålle,
    som är i livet.

  453. Vi tar samma bild som tidigare.
    Samma barnlösa Elin avlider.

  454. Men här är bara pappan död,
    men mamma Svea är i livet.

  455. Först skjutsar man upp arvet
    till mamman och pappan.

  456. Pappan var död.

  457. Och då får mamman Svea
    hälften av miljonen efter Elin-

  458. -för hon lever fortfarande.
    Bröderna får dela på pappans lott.

  459. Så de får 250 000 kronor var.

  460. Så man kan säga så här.

  461. Om det inte finns något testamente
    överhuvudtaget...

  462. Makars arvsrätt enligt arvsordningen
    är en specialregel. Den är utanför.

  463. "Make ärver allt"
    om det inte finns några barn alls.

  464. Eller om barnen är gemensamma.

  465. Och "make ärver delvis" om det finns
    både gemensamma och särkullbarn.

  466. Det visade vi när den ena fjärdedelen
    gick till särkullbarnen.

  467. Och "make ärver inte alls"
    om det bara finns särkullbarn.

  468. Det här är alltså
    de fall det kan bli-

  469. -om det inte finns ett testamente
    eller äktenskapsförord.

  470. Testamente kommer vi in på senare.

  471. De flesta tänker nog oftast
    på gemensamma barn.

  472. Då behöver man inte göra så stor
    skillnad på bodelningslott och arv.

  473. Men man måste ha kvotdelningen
    klar för sig redan i steg ett-

  474. -för att förstå
    vad som händer i steg två-

  475. -och vad man kan skriva testamente på
    eller disponera som man tänkt sig.

  476. Så det här är
    de riktigt grundläggande reglerna.

  477. Vi hinner nog gå igenom
    fri förfoganderätt också.

  478. Makar ärver alltså varandra
    med fri förfoganderätt.

  479. Som jag sa kan man
    disponera pengarna hur som helst.

  480. Man kan resa upp dem,
    äta upp dem, köpa saker...

  481. Men man kan inte bestämma vad som
    händer med dem när man har avlidit.

  482. Så det är en äganderätt
    under livstiden.

  483. Det är många
    som inte har förstått skillnaden-

  484. -mellan fri förfoganderätt
    och full äganderätt.

  485. En del skriver "med full äganderätt"
    i testamentet-

  486. -men jag vet inte
    om det är det vettigaste att göra.

  487. Det gäller att ha koll på hela kedjan
    så man har nån som kan ärva en.

  488. Sen har ju bröstarvingar
    alltid rätt till sin laglott.

  489. Så det är svårt att göra nånting åt
    hela den biten.

  490. Så man ska försöka ha kvar
    det här med fri förfoganderätt.

  491. Skulle man ge bort för mycket
    och kränka barnens laglott-

  492. -kan barnen ha rätt att kräva
    tillbaka sånt man har givit bort.

  493. Ja, man kan begära
    jämkning av testamentet.

  494. Barnen kan i efterhand
    begära jämkning.

  495. Då får gåvotagaren
    lämna tillbaka gåvan-

  496. -eller kompensera för det
    som har blivit för mycket.

  497. Så det finns skäl
    att ha koll på de här reglerna.

  498. Sen finns det undantagsregler
    för hur boet ska fördelas.

  499. Det finns en skyddsregel
    som heter "fyra basbelopps-regeln".

  500. Den efterlevande maken har alltid
    rätt att få ut de fyra basbeloppen.

  501. Det kanske inte finns
    så stora tillgångar i boet-

  502. -men då är det knappt 178 000 kronor
    som man alltid har rätt att få.

  503. Och den basbeloppsregeln
    går före särkullbarns rätt.

  504. Så man ska alltid kunna få ut det.

  505. Lite senare ska vi gå igenom
    den här jätteviktiga regeln-

  506. -att make behåller sitt eget gifto-
    rättsgods. Äktenskapsbalken 12:2.

  507. Den som överlever den andre
    och är rikare-

  508. -har rätt att hävda den regeln och
    få behålla sitt eget giftorättsgods.

  509. Det kommer vi tillbaka till.

  510. Då blir det alltså
    ingen hälftendelning.

  511. Den som är rikare
    och överlever den andre-

  512. -har rätt att få mer
    som sitt eget giftorättsgods.

  513. Det där använder sig många av
    om man har särkullbarn.

  514. Då kan man säga att man
    vill behålla sitt giftorättsgods.

  515. Då blir det mindre kvar
    att ge till särkullbarnen.

  516. Det kan också vara så
    att man skriver ett testamente.

  517. Makar som har gemensamma barn och
    särkullbarn, eller bara särkullbarn-

  518. -kan testamentera
    det som går att testamentera bort-

  519. -så att barnen bara får sin laglott.
    Men den har de alltid rätt att få ut.

  520. Och skulle de inte få det
    kan de begära en jämkning.

  521. Om den skulle ta för mycket
    av laglotten, så att den kränks.

  522. Sen kan makar också göra viss egendom
    till enskild egendom i äktenskapet.

  523. Då ska den inte ingå i bodelningen.
    Och som jag sa...

  524. Äktenskapsbalken 12:2 innebär
    att den rikare maken-

  525. -i bodelningen och vid dödsfall...
    Regeln gäller bara vid dödsfall.

  526. Då kan maken behålla
    sitt giftorättsgods-

  527. -och få mer än hälftendelningen
    av det sammanlagda giftorättsgodset.

  528. Det kan vara så att
    den avlidne maken har särkullbarn-

  529. -och är den "fattigare" maken-

  530. -medan den som har överlevt
    är den rikare maken.

  531. Då kan den ha anledning
    att vilja behålla en större del.

  532. Hade det inte funnits testamente
    och bara ett särkullbarn-

  533. -hade den maken inte ärvt nåt alls
    utan fått lämna ifrån sig tillgångar.

  534. Sen kan man ju ha både
    gemensamma barn och särkullbarn.

  535. Då kanske man vill behålla lite mer
    att fördela till sina barn.

  536. Så det finns olika skäl till
    att man använder sig av 12:2.

  537. Och det är många
    som inte känner till den.

  538. Men det är
    en bra regel att känna till-

  539. -så att man vet
    att det finns möjligheter-

  540. -att få en större del av
    kvarlåtenskap eller giftorättsgods.

  541. Det viktigaste är
    när man har särkullbarn.

  542. Men maken kan också vilja
    att släkten-

  543. -ska få mer den dag han avlider,
    så att det blir en annan fördelning.

  544. Det kan vara så
    att man inte har några barn.

  545. Då kan man också ha skäl
    att vilja behålla en större del.

  546. Och det här gör ju att...

  547. Begär man 12:2
    så påverkar det kvotdelarna-

  548. -när man ska fördela arvet
    i nästa steg.

  549. Det innebär att den ena maken
    får en större bodelningslott-

  550. -och också mer tillgångar-

  551. -som man kan förfoga över
    och skriva testamente över.

  552. Så det är en jätteviktig regel
    att känna till.

  553. Vi kan ta det här exemplet.

  554. Det här är en bodelning
    enligt äktenskapsbalken 12:2.

  555. Här har vi Anna och Sven igen.
    De lever många gånger om.

  556. De har halva villan var.
    En och en halv miljon.

  557. Båda har bankmedel,
    50 000 respektive 100 000.

  558. Sven har också aktiefonder
    på 500 000.

  559. Det är Anna som avlider
    i det här fallet.

  560. Enligt huvudregeln ska makarna
    lägga ihop sina tillgångar-

  561. -dra bort skulderna och dela i två.

  562. Totalt var det 3 650 000
    som skulle delas i två delar.

  563. Då skulle Sven få 1 825 000
    i bodelningslott.

  564. Den andra halvan skulle han ärva.

  565. Om han begär äktenskapsbalken 12:2-

  566. -behåller han hälften av villan,
    bankmedel och aktiefonder-

  567. -till ett värde av 2 100 000 kronor.
    Det är då Svens giftorättsgods.

  568. Så han tjänar på det.

  569. Han får 275 000 kronor mer
    som bodelningslott-

  570. -genom att hänvisa
    till äktenskapsbalken 12:2.

  571. Det kan vara mycket större skillnader
    som ger ännu större resultat.

  572. Sen kan det också
    vara så att Sven...

  573. Har hon särkullbarn
    så har han som sagt-

  574. -ingen arvsrätt till henne
    om de inte har skrivit testamente.

  575. Och då innebär det
    att han bara får 1 825 000.

  576. I det fallet skulle särkullbarnet få
    den andra hälften-

  577. -som arv.

  578. Så där finns det stor anledning
    att hävda den här regeln.

  579. Sen kan man ju också
    skriva testamente.

  580. Man kan ha enskild egendom också,
    så det finns andra varianter.

  581. Men huvudregeln är så.

  582. Nånting som man inte heller
    tänker på alla gånger-

  583. -är att makar även ärver
    varandras enskilda egendom.

  584. Man kan ha fått...
    Vi kan ta det här exemplet.

  585. Stina igen. Hon har fått
    en gåva av sina föräldrar.

  586. De har bestämt i ett gåvobrev att det
    ska vara hennes enskilda egendom.

  587. Då tror många att föräldrarna
    genom att skriva gåvobrev-

  588. -har sett till att sommarstugan
    ska gå till barnbarnen-

  589. -den dag då Stina avlider.

  590. Och det är en god tanke,
    men det blir en tankelapsus.

  591. Stina är ju gift med Sture,
    och de har två gemensamma barn.

  592. Och så avlider Stina.

  593. Och då får barnbarnen
    vänta på sitt arv-

  594. -till den dag som Sture har avlidit.

  595. Man gör ju en bodelning också
    och fastställer bodelningslotten-

  596. -men den enskilda egendomen
    håller man utanför bodelningen.

  597. Stina får sin bodelningslott,
    och sen finns det en kvarlåtenskap.

  598. I den ligger också
    den enskilda egendomen.

  599. Men i och med att barnen får vänta
    på sitt arv tills Sture har dött-

  600. -så ärver Sture också sommarstugan.

  601. Och så får barnen vänta
    tills Sture har avlidit.

  602. Och Sture kan ju göra vad han vill
    med stugan. Han kan sälja den-

  603. -och göra nåt annat för pengarna.
    Resa eller slösa upp dem.

  604. Om morföräldrarna
    i det här fallet vill-

  605. -att egendomen ska komma
    barnbarnen till godo-

  606. -då måste Stina se till
    att skriva ett testamente.

  607. För maken har ingen arvsrätt,
    utan hon kan skriva ett testamente-

  608. -att barnen ska ärva sommarstugan
    och ha den som enskild egendom.

  609. Så det krävs en handling.
    Och det känner många inte till.

  610. Man kan inte styra över
    hur lång tid som helst-

  611. -men man kan be sina barn
    att barnbarnen får stugan.

  612. Då måste Stina skriva ett gåvobrev
    eller ett testamente-

  613. -till sina barn
    för att inte Sture ska ärva stugan.

  614. Så man ärver även
    varandras enskilda egendom.

  615. Enskild egendom gör man ofta för
    att det inte ska ingå vid skilsmässa.

  616. För att inte dela med sig av stugan.
    Om min dotter skiljer sig-

  617. -så får inte exmaken sommarstugan,
    utan den behålls inom familjen.

  618. Men just vid dödsfall
    är det inte riktigt likadant.

  619. Det här med bröstarvingar och arvet.
    Vi pratade om arvslott.

  620. Det är viktigt att veta
    att arvslott är en rätt-

  621. -att ärva en förälder
    om det inte finns nåt testamente.

  622. Och laglotten
    är hälften av arvslotten.

  623. Det har bröstarvingen
    alltid rätt att få ut-

  624. -även om det finns ett testamente
    till förmån för någon annan.

  625. "Förskott på arv". Vad är det, då?

  626. Man kan ju ha givit
    gåvor eller pengar.

  627. Säger man inget i gåvobrevet
    så utgår man ifrån...

  628. När föräldrar ger barn gåvor är det
    förskott på arv om inget annat sägs.

  629. Vill man inte att det ska vara det
    måste man tala om det i gåvobrevet.

  630. Annars räknas det som förskott-

  631. -och ska räknas av
    vid ett framtida arvsskifte.

  632. Å andra sidan, ger man gåvor
    till andra personer än barnen-

  633. -betraktas det inte
    som förskott på arv.

  634. Den distinktionen måste man ha.

  635. Det gäller bara för barnen,
    om det inte sägs nåt annat.

  636. Det är också ett skäl att skriva
    testamente eller gåvobrev.

  637. För att man ska veta i framtiden.
    Vad var det här egentligen?

  638. Så att man inte säger:
    "Det här var ett lån."

  639. Så det är bra att dokumentera,
    så att de efterlevande vet.

  640. Vem är det som behöver testamente?

  641. Vem ska skyddas?
    Partnern eller barnen?

  642. Det kan förändras genom livet
    vad man har för skyddsintressen.

  643. När man träffade sin make
    och gifte sig första gången-

  644. -då fanns det
    ett visst skyddsintresse.

  645. När man har levt tillsammans länge
    har man ett annat skyddsintresse.

  646. Man kanske har skilt sig eller
    träffat sin partner på äldre dar.

  647. Man kanske har gemensamma barn
    eller bara särkullbarn.

  648. Eller om man lever ensam.

  649. Det finns många parametrar
    att tänka på.

  650. Varför behöver man testamente?

  651. Det här är färskvara.
    Det är nåt som förändras hela tiden.

  652. I vissa lägen har man försörjnings-
    börda för sina barn fortfarande.

  653. Då behöver man skydda dem.
    Men är man äldre sambor-

  654. -och barnen har egna liv
    och klarar sig själva-

  655. -då kanske man på äldre dar
    vill skydda den andra parten.

  656. Så det här är en materia
    som ändras hela tiden.

  657. Men de situationer då man verkligen
    bör tänka på att skriva testamente-

  658. -är just när man har särkullbarn.

  659. Där måste man fråga sig: Ska
    mina barn få ut mest om jag avlider?

  660. Eller är det min partner
    som ska kunna bo kvar i bostaden?

  661. Hur ska vi kunna lösa det här?

  662. Då får man skriva ett testamente så
    att barnen bara får ut sin laglott.

  663. Sen finns det andra saker
    man kan göra också.

  664. Ett väldigt bra exempel... Och det
    kan vara svårare när man är äldre.

  665. Men annars är det bra
    att man tecknar en försäkring-

  666. -på varandras liv,
    så att man kan lösa ut särkullbarnen.

  667. Så att de ändå får ut sin laglott.

  668. Och det finns olika skäl till det.

  669. Det kan vara svårt när man är gammal
    att teckna en sån livförsäkring.

  670. Det blir väldigt dyrt om inte annat.

  671. Men oftast får man försöka
    resonera sig fram...

  672. Och där är ju skyddsintresset
    som störst.

  673. Ett annat skäl att skriva testamente-

  674. -är att man vill att barnen
    ska få enskild egendom.

  675. Där kan man skriva upp
    att det ska vara enskild egendom.

  676. Alltså, de villkor
    man vill ska gälla för gåvan.

  677. Sambor ska absolut skriva testamente.
    De ärver ju inte varandra.

  678. Många tänkte: "Bra, nu har man
    avskaffat arv- och gåvoskatten."

  679. "Nu har man ingen arvsskatt
    mellan makar och sambor." Jättebra.

  680. Men då glömde man bort att man
    inte ärver varandra som sambor.

  681. För att en sambo ska ärva
    måste man skriva testamente.

  682. Om man inte bor ihop med någon
    utan är ensamstående-

  683. -har man kanske inga bröstarvingar,
    men syskon och föräldrar och så där.

  684. Då gäller det att tänka till.
    Hur vill jag att arvet ska fördelas?

  685. Jag kanske har många syskonbarn.
    Vissa kanske jag inte ens umgås med.

  686. Där finns det inga laglotter. Man
    kan testamentera till vem man vill.

  687. Man kan välja ut
    den man vill testamentera till.

  688. Sen ska man komma ihåg
    att det här med testamente...

  689. Det är en väldigt reglerad handling
    för att den ska vara giltig.

  690. Man måste uppfylla vissa formkrav
    för att testamentet ska bli giltigt.

  691. Dels måste man vara myndig.

  692. Det ska vara skriftligt och
    undertecknat i två vittnens närvaro.

  693. Det kallas "solennitetsvittnen". Man
    kan inte gå och be om en underskrift.

  694. De ska intyga att rätt person
    har skrivit under testamentet.

  695. Vittnena måste veta att
    det är ett testamente de bevittnar.

  696. De behöver inte veta innehållet,
    men att det är ett testamente.

  697. Så det finns formkrav.

  698. Man kan inte undvika dem, för då
    är det inte ett giltigt testamente.

  699. Det här är nästan den handling
    som har mest formkrav.

  700. Den är ju ett uttryck för-

  701. -vad någon vill efter sin död.

  702. Så det måste vara väldigt tydligt-

  703. -för att man ska kunna lita på
    vad som sägs i testamentet.

  704. Hur man skriver testamente
    är ett formkrav.

  705. Vill man lägga till nåt
    eller ändra sitt testamente-

  706. -så är det inte bara
    att skriva lite på det gamla.

  707. Varje gång man gör en ändring
    så gäller samma formkrav.

  708. Det bästa är att skriva
    ett nytt testamente.

  709. Upphäva det gamla
    och skriva ett nytt.

  710. Hur vet jag...
    Det är ju ett original man ska ha.

  711. Det är det som har betydelse.
    Hur vet man att det kommer fram?

  712. Många har kopior på testamentet
    eller testamentet i bankfacket.

  713. Numera finns det nåt
    som heter Testamentsbanken.

  714. Där kan man lämna in sitt testamente.
    Det finns på testamentsbanken.se.

  715. Fonus kan man väl också
    lämna testamentet till.

  716. För att skriva ett testamente
    innebär ju inte-

  717. -att de som hittar testamentet
    inte river originalet.

  718. Det finns många såna aspekter
    på att skriva testamente.

  719. Vill man att nånting annat ska gälla
    än den legala arvsordningen-

  720. -då måste man skriva ett testamente.

  721. Men tänk på det här att
    skyddsintressen kan variera i livet.

  722. Och ett testamente
    är också en färskvara.

  723. Allting kan ju ändras.

  724. Ofta gäller det att inte sitta
    och knepa och knåpa själv.

  725. Det juridiska språket ska ha så lite
    tolkningsmöjligheter som möjligt.

  726. Det ska vara klart. Därför är det bra
    att ta hjälp med formuleringarna.

  727. Det är väldigt svårt
    att hitta dem själv.

  728. Det finns olika avgöranden i rätten.

  729. Många domar på
    hur man ska tolka testamenten.

  730. Där har man gått igenom
    hur olika saker ska tolkas.

  731. Det bör jurister känna till. Så sitt
    inte och knepa och knåpa själva.

  732. När man har funderat igenom
    hur man vill ha det...

  733. För det är ju bra att göra
    innan man går.

  734. Sen får de utforma det
    utifrån den synen man har.

  735. Sen kommer vi till sambolagen.

  736. Det finns ju många olika
    samlevnadsformer.

  737. Det finns en väldigt låg kunskap
    om samboskap.

  738. Dels glider man in i det,
    och kanske ur det också-

  739. -och inte tänker på
    att det finns regler.

  740. Men det är inte samma skyddsregler
    som när man är gift.

  741. Det är bara den gemensamma bostaden
    som man anskaffat för gemensamt bruk-

  742. -och det gemensamma bohaget-

  743. -som ingår i rätten till delning
    vid en separation.

  744. Vill man inte att sambolagens
    regler om bodelning ska gälla-

  745. -måste man avtala bort dem.
    Det gör man via ett samboavtal.

  746. Då äger var och en sitt,
    och det är inga större problem.

  747. Vem passar då sambolagen till?
    Ja, det är ju unga vuxna-

  748. -som fortfarande jobbar
    och inte bildat familj än.

  749. Det är då det passar.

  750. Men också
    om man träffas på äldre dar.

  751. Han och hon har sina barn,
    men man vill ändå leva ihop-

  752. -men ändå ha separat ekonomi.

  753. Då är ett samboskap
    också en bra levnadsform.

  754. Sen får man väl uppnå det man vill
    via olika avtal eller testamenten.

  755. Men det är alltså gemensam bostad
    och gemensamt bohag-

  756. -anskaffat för gemensamt bruk.

  757. Har jag redan en bostad
    och nån flyttar in i den-

  758. -då är inte det en gemensam bostad
    anskaffad för gemensamt behov.

  759. Det ska man också ha klart för sig.

  760. Säljer man sin egen bostad
    och flyttar in hos nån annan-

  761. -så har man inte rätt
    till den bostaden.

  762. Då tänker många att man ska renovera.

  763. Då tar man av sina pengar
    och stoppar in i bostaden.

  764. Och då har man ju slussat in pengar-

  765. -i nåt som man inte har tillgång till
    om det skulle bli en bodelning.

  766. Då gäller det att skriva reverser
    eller på annat sätt lösa problemet.

  767. Men det gäller att ha koll på
    vad man faktiskt har rätt till-

  768. -om det skulle bli en separation.

  769. "Ingen arvsrätt". Vill man det
    så måste man ha ett testamente.

  770. Det finns också vid dödsfall
    en liten basbeloppsregel.

  771. Två prisbasbelopp.
    Det är ungefär 89 000 kronor i dag.

  772. Det har man rätt att få.
    Men räcker inte samboegendomen-

  773. -så är det stopp där.
    Inga andra tillgångar ska ingå.

  774. Alla andra tillgångar...

  775. Det kan vara fritidshus, bilar,
    bankmedel, båtar, värdepapper...

  776. Allt sånt ska hållas utanför.
    Det är ingenting man delar.

  777. Är man sambo länge
    och har olika inkomstförhållanden...

  778. Den ena äger lägenheten sen tidigare,
    och så flyttar man in där.

  779. En part kanske sparar i aktier
    och den andra står mer för maten-

  780. -och blommor och presenter...
    Sånt som inte finns kvar.

  781. Då blir det väldigt ojämn fördelning.
    Så man måste ha koll på reglerna.

  782. För det är väldigt lätt.
    Det ser vi framför allt bland yngre.

  783. Det kan bli väldigt snett
    mellan kvinnor och män-

  784. -där kvinnan står för konsumtionsköp
    och mannen investerar.

  785. En större kapitalvara
    är vettigt att köpa tillsammans-

  786. -så att man blir samägare
    till de tillgångarna.

  787. Vi kan göra en bodelning
    enligt sambolagen.

  788. Vi har ju gjort bodelning
    när man var gift och skilde sig.

  789. I det här fallet har de...

  790. Det här är en villa som Julia äger.

  791. Hon äger ett fritidshus på en miljon,
    och bankmedel på 500 000.

  792. Här är det Romeo
    som har aktierna på 200 000.

  793. Julia ägde sin villa
    innan hon träffade Romeo.

  794. Han har flyttat in hos henne.

  795. Hade hon köpt den som gemensam bostad
    hade det varit lite annorlunda.

  796. Då hade de fått lov
    att dela bostaden i två delar.

  797. Om hon hade ägt den innan-

  798. -hade hon behållit alla 3,5 miljoner-

  799. -och han hade fått de 200 000
    i aktier om de hade separerat.

  800. Så han hade inte fått nånting
    av Julias egendom.

  801. Sen kan ju många
    köpa en bostad också.

  802. Och det är ju ganska vanligt
    att man har olika kontantinsatser.

  803. En kan ha en stor kontantinsats
    att lägga in i bostadsköpet-

  804. -medan den andra inte har nåt alls
    utan lånar pengar.

  805. I bodelningen ska man ha täckning
    också för sina skulder.

  806. Vi säger att man köpte en villa här
    för två miljoner.

  807. Och så äger man en miljon var.

  808. I det ena fallet
    hade man inga skulder-

  809. -och i det andra fallet
    fick man låna 900 000.

  810. Då skulle ju Romeo vid bodelning
    få skuldtäckning-

  811. -för 900 000 mot den här miljonen,
    alltså 100 000 kvar att bodela.

  812. Medan Julia hade haft en hel miljon,
    för hon hade ju inga skulder.

  813. Det innebär 1 100 000 genom två,
    det vill säga 550 000.

  814. Då hade hon varit tvungen
    att föra över 450 000 till Romeo.

  815. Det där kan bli väldigt fel.
    Då måste man skriva samboavtal-

  816. -där inte bodelningsreglerna gäller,
    samt en revers på det här beloppet.

  817. Så det går att lösa
    om man har de här problemen-

  818. -om man ska äga bostaden
    och gå in med olika kontantinsatser.

  819. Det bästa är ändå
    att äga hälften var.

  820. Sen får man reglera det andra
    via reverser och samboavtal.

  821. Men man måste göra en aktiv handling
    för att det ska bli rätt i slutändan.

  822. Hade Romeo och Julia varit gifta
    hade det blivit en helt annan femma.

  823. Då hade man
    lagt ihop alla tillgångar-

  824. -och delat det på två.

  825. Då hade Romeo fått hälften,
    alltså 1 850 000, i bodelningen.

  826. Så det är stor skillnad på
    att vara sambo och att vara gift.

  827. Det är mer att tänka till om
    som sambo än som gift.

  828. Man måste vidta lite fler åtgärder.

  829. Så det är väldigt viktigt
    att känna till regelsystemen.

  830. Sen kommer vi in på saker som berör
    äldre och familjejuridik.

  831. Det är ju det här
    med demens och ekonomi.

  832. Vad händer om den ena maken
    blir dement eller allvarligt sjuk?

  833. Det är en fråga som vi ofta får.

  834. Det måste jag nog säga
    att vi får den väldigt ofta.

  835. Det är svårt. Det är ju en person som
    inte kan sköta sin ekonomi längre.

  836. Vem ska då kunna göra det?

  837. Är man gift
    så finns det ju ett regelsystem.

  838. Att man har
    en viss underhållsskyldighet.

  839. Man har delad ekonomi
    och ska stötta varandra.

  840. Det finns en grundtanke
    att man lever som makar-

  841. -och har gemensam ekonomi.
    Men hur gör man det här?

  842. Fullmakt pratar ju många om.
    Att man ska ge varandra fullmakt.

  843. Ja, det går nog i väldigt många fall.

  844. Men det är inte garanterat
    att en fullmakt fungerar-

  845. -om den ena parten
    inte kan sköta sin ekonomi själv.

  846. Det bör man vara medveten om.

  847. Att ge fullmakt till nån förutsätter
    att man själv kan vidta de åtgärder-

  848. -som man ber
    den som fått fullmakten att göra.

  849. Man ska själv kunna göra det.
    Och den som har givit en fullmakt...

  850. Den ska även kunna
    ta tillbaka fullmakten.

  851. Och det kan man ju inte göra.
    Den som blivit så pass dement-

  852. -kan inte dra tillbaka fullmakten.

  853. Det är ännu inte prövat juridiskt
    om det håller.

  854. Sen finns det ju andra sätt.
    Mäklare är nog inte så pigga på...

  855. Om vi tar det här fallet
    med att båda står på bostaden...

  856. Oftast i äldre äktenskap
    brukar mannen äga fastigheten.

  857. Trots att man köpt den tillsammans
    står mannen på lagfarten.

  858. Frågan är om det är så klokt
    när man blir äldre.

  859. Det bästa är
    att stå på lagfarten båda två.

  860. För vad händer om den ena
    flyttar in på ett äldreboende?

  861. Den andra kanske inte kan bo kvar
    utan vill sälja bostaden.

  862. Men det kan man inte,
    för man är inte lagfaren ägare.

  863. Frågan är om mäklaren godkänner
    att man via en fullmakt-

  864. -säljer en fastighet.
    Det är tveksamt.

  865. Däremot, om båda står på bostaden
    och båda är lagfarna ägare-

  866. -kan man tvinga fram en försäljning
    genom samäganderättslagen-

  867. -som gör att man kan sälja bostaden.

  868. Man får bara halva köpeskillingen,
    men det är ju bättre än inget.

  869. Den andra delen
    är inte den andra makens tillgångar-

  870. -i och med att man bara äger hälften.

  871. Det är problematiskt,
    hur man ska lösa det här.

  872. Men har man fullmakter skrivna
    och äger bostaden tillsammans-

  873. -och även skaffar konto
    som båda har tillgång till-

  874. -och att man delar på sparpengarna
    så att båda har pengar att ta av...

  875. Då har man gjort vad man kan för att
    ena parten ska kunna sköta ekonomin-

  876. -och få vardagen att fungera.

  877. Men det här är svår materia.
    Hur man gör det på allra bästa sätt.

  878. Oftast går det successivt.
    Vissa sjukdomar slår till på en gång-

  879. -men demens är ju en process.
    Man hinner väl oftast ordna saker.

  880. I andra sjukdomstillstånd
    blir man allvarligt sjuk på en gång.

  881. Det här bör man ändå ta upp.
    Hur ska vi klara oss själva-

  882. -den dagen man blir ensam
    eller har en partner som blir sjuk?

  883. Det är både kort- och långsiktigt
    att värna om varandras väl och ve.

  884. Det finns ju andra skäl än sjukdom
    att äga bostaden båda två.

  885. Det här med att stå...

  886. Dels är det
    för att trygga den andra maken.

  887. Men också för att kunna
    utnyttja ROT-avdrag.

  888. För att kunna utnyttja ROT-avdrag
    måste man vara ägare av bostaden.

  889. I dag är ROT-avdraget
    väldigt förmånligt.

  890. Det är ju 50 procent på 100 000.

  891. Är man två kan man renovera
    för 200 000 och bara betala 100 000.

  892. Så det är en väldigt bra
    skattesubvention.

  893. Men då ska man se upp.

  894. Gör man en överföring genom
    t.ex. en bodelning eller en gåva-

  895. -får man inte ha gamla uppskov
    som ligger och tickar.

  896. Gör man det via bodelning eller gåva-

  897. -måste man skatta
    för hälften av uppskovsbeloppet.

  898. Så det finns en skattefälla i detta.

  899. Har man inga uppskovsbelopp
    är det inga problem.

  900. Då blir det en försäljning,
    och så får man ett nytt ingångsvärde.

  901. Sen det här med gåvor
    till barn och barnbarn...

  902. Numera är ju gåvoskatten borttagen.

  903. Så många tycker det är jättelätt
    att bara föra över pengar.

  904. Man kan till och med
    "swisha" över dem.

  905. I dag är det väldigt lätt. Inga
    gåvoskatter eller gåvodeklarationer.

  906. Men ett varnande finger:

  907. Gör man större gåvor eller
    om man vill ha villkor på gåvan...

  908. Man vill oftast
    att det ska vara enskild egendom.

  909. Då ska man skriva ett gåvobrev.

  910. Om inte annat, så för att det ska
    finnas dokumenterat vid arvsskifte.

  911. Så att man vet
    att pengarna inte är ett lån-

  912. -och inte ska vara förskott på arv.

  913. Då måste man skriva ett gåvobrev
    och formalisera villkoren.

  914. Sen finns det ju julklappar
    och sedvanliga presenter.

  915. Det räknas inte,
    utan vi pratar om de större gåvorna.

  916. Men i dag är det vanligt att mor- och
    farföräldrar sparar till barnbarnen.

  917. Man sparar i eget namn.
    Det är det ju många som gör.

  918. Man vill ha kontrollen över pengarna.

  919. Så att man vet att den dagen...
    Ger man pengarna direkt till barnet-

  920. -då kan de göra vad de vill med dem
    när de är 18 år.

  921. Och det är inte alla som vill det-

  922. -utan man har ett syfte
    med sparandet.

  923. Då vill man kanske spara i eget namn.

  924. Och om man gör det
    så får man skriva ett testamente-

  925. -som talar om att pengarna inte är
    till barnen utan till barnbarnen.

  926. Och att man talar om
    att de ska ärva pengarna.

  927. Annars blir det
    den legala arvsordningen.

  928. Då blir det inte riktigt
    som man hade tänkt sig.

  929. Sen kommer vi till dödsbo.
    Vad händer om en person avlider?

  930. Man ska göra en förteckning
    över tillgångar och skulder-

  931. -i dödsboet,
    eller hos den person som avlidit.

  932. Bouppteckningen
    ska lämnas in till Skatteverket.

  933. Det här är en process.
    Vissa bouppteckningar tar längre tid.

  934. Man ställer upp tillgångar och
    skulder. Även makens eller sambons.

  935. Man gör det för att få grepp om vilka
    tillgångar som finns i dödsboet-

  936. -och för att bestämma
    vilka som är dödsbodelägare-

  937. -och ska få tillgång
    till kvarlåtenskapen.

  938. Så innan bouppteckningen är klar
    är det som ett vakuum.

  939. Man kan inte plocka ut pengar
    på makens konto.

  940. Skulle den efterlevande bli sjuk,
    hur sköter man ekonomin?

  941. Då är det vanligast
    att man går med räkningarna.

  942. Hyra, telefon,
    alla hushållsräkningar.

  943. Då går man till banken, så betalar de
    räkningarna via den avlidnes konto.

  944. Det går inte att komma med
    vilka räkningar som helst.

  945. Det är normala hushållsräkningar
    som betalas via dödsboet.

  946. En resa eller nånting
    får man ta från sitt eget konto-

  947. -innan bouppteckningen är klar.

  948. Men bouppteckningen
    är en legitimitetshandling.

  949. Då kan man göra arvsskiftet-

  950. -mellan dödsbodelägarna
    och de som ska ärva.

  951. När man har kommit fram
    till dödsboets skulder-

  952. -så ska de betalas
    med dödsboets tillgångar.

  953. Andra dödsbodelägare och arvingar
    är inte skyldiga att betala-

  954. -om det inte finns några pengar kvar.

  955. Men fordringsägarna
    har "första tjing"-

  956. -till alla tillgångar i dödsboet.

  957. Numera är det väldigt lätt.

  958. Man kan beställa blanketten
    från Skatteverket-

  959. -och göra bouppteckningen själv.

  960. Men man ska fundera
    innan man gör det.

  961. Det finns många situationer
    där det kan bli fel.

  962. Det kan bli helknasigt-

  963. -om man inte tänker på
    alla ställningstaganden man ska ta.

  964. Det kan t.ex. gälla 12:2,
    med bodelningsregler.

  965. Det kan vara äktenskapsförord,
    gåvobrev-

  966. -och väldigt många saker
    som ska in i bouppteckningen.

  967. Att då följa blanketten
    kan bli tokigt i slutändan.

  968. Många gånger är det bra att gå
    till en begravningsbyrå och få hjälp-

  969. -om det är
    en mer komplicerad bouppteckning.

  970. Det här har ni talat tidigare om.
    Pensionen och ekonomiskt skyddsnät.

  971. Ni har hört mycket om änkepension
    och omställningspension.

  972. Det finns många övergångsregler
    om änkepension.

  973. Men det gäller att tänka till innan.

  974. Vad kommer jag att få ut
    om den andra parten avlider?

  975. Att förbereda sig på
    vilken ekonomi man kommer att ha.

  976. Det är innan det händer som
    man har möjlighet att omdisponera.

  977. Omställningspensionen
    är den största omställningen-

  978. -från en livslång änkepension till
    att på ett år ställa om sin ekonomi.

  979. Sen finns det privata försäkringar-

  980. -men man bör göra en förteckning på
    vad det kommer att bli.

  981. Det är ju alltid
    någon som avlider först.

  982. Och att ha de scenarierna klara,
    så att man är mentalt förberedd.

  983. Sen har ju många även tillgångar-

  984. -som man kan realisera
    om man har en bostad.

  985. Men såna drastiska förändringar kan
    vara tufft. Bättre att förbereda sig.

  986. Inte sticka huvudet i sanden,
    utan ta reda på vad det innebär-

  987. -och vad man kan få för bidrag
    i olika varianter.

  988. De här dokumenten vi har pratat om,
    kom ihåg att det är färskvara.

  989. Att ha koll på dem.

  990. Att tänka igenom om
    familjeförhållandena har förändrats.

  991. Om testamentet behöver uppdateras.

  992. De oönskade konsekvenserna
    är inte så roliga.

  993. Man får försöka förekomma dem
    och få det som man har tänkt sig.

  994. Ligger det gamla äktenskapsförord
    och skräpar-

  995. -så plocka fram dem
    och titta om de fortfarande gäller.

  996. Annars ska ni riva dem...

  997. ...eller upphäva dem och skriva nytt
    och registrera om.

  998. Och som sagt, samboavtal...

  999. Se till att det blir rätt,
    och vilka regelsystem som gäller.

  1000. Ska vi skriva samboavtal
    eller ska vi upphäva det?

  1001. Och hur ska vi lösa den här biten
    om vi har särkullbarn?

  1002. Kan man göra på nåt annat sätt?

  1003. Och ta hjälp.

  1004. Kolla upp, ändra
    och kanske skriva nya avtal.

  1005. Sitt inte och knepa och knåpa själva.

  1006. Det bästa är
    att ta experter till hjälp-

  1007. -och gå igenom dokumenten
    lite då och då. Tackar.

  1008. Finns det nåt tillfälle då man inte
    behöver skriva testamente?

  1009. Ja, säg så här...

  1010. Är man gift
    och bara har gemensamma barn-

  1011. -så behöver man kanske inte
    tänka så mycket på det.

  1012. Om man inte vill ha enskild egendom.

  1013. Eller om man vill att barnen
    ska ärva det som enskild egendom.

  1014. Du nämnde att man ska ärva
    enskild egendom-

  1015. -och att även avkastningen
    ska vara enskild. Hur tänkte du då?

  1016. Ett exempel är att man har aktier
    och får utdelning.

  1017. Eller att man har
    räntebärande papper.

  1018. Eller om man äger en fastighet.
    Hyresintäkterna på den.

  1019. Om man ärver ett sommarhus
    och säljer det och gör vinst?

  1020. Nej, om du säljer egendomen-

  1021. -så är pengarna du får
    fortfarande enskild egendom.

  1022. Sen gäller det att inte sammanblanda
    den här egendomen.

  1023. Man ska sätta in pengarna
    på ett särskilt konto.

  1024. Och se till
    att man kan följa pengarna.

  1025. Man kanske köper en bil
    eller ett nytt sommarställe.

  1026. Men man ska lägga till att av-
    kastningen ska vara enskild egendom?

  1027. Den här ska ni läsa i mer-

  1028. -om ni behöver gå tillbaka till
    vad Susanne har gått igenom.

  1029. Den finns att beställa
    hos Finansinspektionen också.

  1030. Men framför allt finns den
    på pensionärsförbundens webbsidor.

  1031. Susanne, det var jätteintressant
    och nyttigt för oss allihopa.

  1032. Varmt tack för att du kom hit!

  1033. Textning: Rickard Sjöberg
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Familjens juridik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden mellan att vara gift och sambo? Behöver jag skriva testamente och vad händer med tillgångarna när jag dör? Susanne Eliasson från SEB berättar om grundläggande regler i familjejuridik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Civilrätt, Familjerätt, Juridik, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Om tryggare ekonomi på äldre dar

Viveca Wallén Vrenning från Finansinspektionen talar om folkbildningsprojektet "Tryggare ekonomi på äldre dar" och dess bakgrund. Utbildningen är skräddarsydd för pensionärer och tar upp viktiga och aktuella ämnen. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Försäkringar

Vad är vikigt att tänka på när det gäller försäkringsskyddet när du blivit senior? Carita Lindborg från Konsumenternas Försäkringsbyrå berättar hur försäkringsskyddet förändras när du slutar arbeta. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyncigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Bank och finans

För att kunna diskutera sin privatekonomi behövs kunskap. Elisabeth Gustafsson från Konsumenternas Bank- och finansbyrå berättar om sparkonton, finansiell rådgivning, seniorlån och bankkort. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyncigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Utgifter på äldre dar

Ingela Pedersen från Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening berättar hur ekonomin förändras när man blir pensionär, och hur man själv kan planera och påverka att inkomster, utgifter och krediter går ihop. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Pensionsinkomster

Vi är pensionärer under en femtedel av livet. Kristina Kamp från Pensionsmyndigheten och Carina Blomberg från AMF talar om vad man kan göra för att få en högre pension. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Seniorekonomi

Vad är bra att känna till om skatter? Helena Jangel Stridh och Linda Holmgren från Skatteverket berättar om skatter för pensionärer och blivande pensionärer och för dem som funderar på att starta företag. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Kommunal konsumentvägledning

Hur får jag ut mest av de pengar jag har att handla varor och tjänster för? Måste jag köpa nytt när något går sönder, och vad ska jag göra för att slippa bli lurad? Maria Wiezell från Sveriges Konsumenter berättar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Tillgångar på äldre dar

Sparekonomen Claes Hemberg ger råd om hur man som äldre kan göra det bästa av sina tillgångar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Fondsparande

Vad är en fond? Hur kan man tänka när man ska välja en fond, och hur gör man när det är dags att sälja? Hanna Helgeson från Fondbolagens förening talar om smarta tips och oberoende verktyg för att jämföra fonder med varandra. Inspelat i februari 2014. Arranagör: Finaninspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Ekonomi i balans på äldre dar

För de allra felsta som går i pension minskar inkomsterna. Anna-Karin Lindahl och Annika Sydberger Norman från Kronofogden talar om hur man skapar en balans mellan utgifter och inkomster. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndighetern.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Internetbanken

Konsumenternas beteende och sättet att sköta bankärenden har förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Vilka bankärenden kan man sköta via sin dator eller mobiltelefon? Daniel Wahlström från Danske Bank berättar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Familjens juridik

Vad är skillnaden mellan att vara gift och sambo? Behöver jag skriva testamente och vad händer med tillgångarna när jag dör? Susanne Eliasson från SEB berättar om grundläggande regler i familjejuridik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Ekonomi i balans på äldre dar

För de allra felsta som går i pension minskar inkomsterna. Anna-Karin Lindahl och Annika Sydberger Norman från Kronofogden talar om hur man skapar en balans mellan utgifter och inkomster. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndighetern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEldsjälar

Emelie Kårén

I Resele sjuder det av liv och framtidstro. Barnfamiljer och företagare söker hus att bo i, det är brist på bostäder så här byggs nytt. Sedan några år tillbaka har en grupp bybor med unga kvinnor i spetsen, däribland Emelie Kårén, arbetat offensivt och framgångsrikt med att hejda utflyttningen och vända trenden.

Fråga oss